Senaste kommentarerna i forumet

@Påvägmothälsa Vad bra att du stannar upp och lyssnar på dig själv. Det kan vara smärtsamt men så viktigt. Berätta mer när du känner dig redo❤️

@Varafrisk Ok, ja något i det jag skrev "landade fel" som du brukar säga. Men vet du, jag tror det bästa är att släppa detta.

Tack snälla ni❤️

@Sattva Du behöver inte vara orolig…du var övertydlig.

@Varafrisk Om ditt inlägg störde mig? Nej, jag bara förtydligade vad jag menade. Men det är helt ok Vara frisk.

@Sattva Störde mitt inlägg dig? Jag vet faktiskt inte varför du går igång så på det. Eftersom detta är min tråd så avslutar jag denna diskussion här!!

@Delfinen80 som du skriver så är det skönt att skriva i dåtid för just nu denna minut är vi ju alkoholfria, och jagg hoppas verkligen att det förblir så för oss/ och för alla andra med på forumet. Kram❤️

Orsaken att jag tolkar ditt inlägg som att du tar din kollegas uteblivna bekräftelse personligt är att du har tagit upp detta tillräckligt ofta för att jag ska lagt märke till det. Att hon har sitt rum dörren bredvid, men inte frågar hur du mår etc. Jag tycker du ska ta upp det med henne, för det ÄR ju något som stör dig?

@Varafrisk
Det är helt ok att tycka olika Vara frisk! Du o jag brukar inte tycka så lika dessutom😊.
Vad jag menar är att man inte vet vad ens kollegor bär på, särskilt inte dem man inte har någon djupare kontakt med. Bara för att man själv kanske har behov av att alla ser en behöver inte behovet vara ömsesidigt. Hon kanske faktiskt inte undrar. Det måste få vara ok det också? Hon är med all sannolikhet inte otrevlig mot dig? Om ni två inte har en mer än kollegial kontakt, och hon inte vet att du önskar bli sedd? Man kan inte gissa sig till andras behov.

@erivan Jag tänker /skriver också i dåtid och JA jag kan relatera till att det är lite komiskt för egen del då det inte direkt är som att detta var ett annat liv 🙈😅 Men ; det kanske ändå finns något värdefullt i att vi får uttrycka oss så med tanke på det ställningstagande vi gjort . Jag tror att både du och jag är rädda för att vi ska gå tillbaka till alkoholen igen och med det så har vi suttit här på forumet dessutom och skrivit som om vi ”vet ” saker och har perspektiv … men vi är själva experter på både vår historia och nutid och idag är det faktiskt vår historia . Vi vet inte om imorgon eller om två månader eller sju men IDAG vet vi att alkoholen Inte är nutid /i presens för oss 🙏❤️

Jag vill verkligen understryka att mina ”strategier ” var ju inte något annat än ett sjukt beteende eller jag kanske ska skriva desperat beteende för att upprätthålla kontroll. Tyvärr tror jag dock att mina s k strategier bara skjutit upp min botten som kom för några veckor sen. Att panikartat pussla ihop en fredag eller lördag kväll med för mycket alkohol blev ju bara en falsk trygghet av att säga till mig själv ”ja men nu vet jag , på ett ungefär , hur kvällen såg ut jag MINNS det fortfarande inte men ändå”. Ungefär som att jag inte skulle kunna ha alkoholproblem för att jag tvättar bort smink, tar på mig ansiktskräm , gör iordning kaffet inför morgondagen och drar ner rullgardinen innan jag somnar . vilket jag också försökt trygga mig med när den ena rösten inom mig sagt att jag har problem och den andra gått i försvar ”jag har faktiskt tagit bort sminket !” .

Kram till dig ❤️

Hej @Eirene. Vilken bra lista du gjorde på hur allt detta har påverkat dig! Det är sånt som gör att viljan att vara nykter blir starkare och starkare. Läser att du också har träningen nära tillhands, härligt! Ett tag när jag tyckte det var tufft körde jag alltid ett träningspass efter jobbet innan "fredagsmyset" och tyckte det var mycket lättare när man hade alla de där må-bra hormonerna nära.
De finns de grymma som en dag bara bestämmer sig och dricker aldrig mer. Många, många fler som gjort som jag och du, börjat med viljan att dricka måttligt men de har en dag insett att nykterhet är det enda rätta. Alla som hittat det som vände deras liv förmedlar deras historia för att hjälpa andra.
Inners inne börjar nog nästan alla med önskan att kunna dricka normalt igen, och kanske, vare sig det lyckas eller ej, måste vissa ha de där åren för att kunna släppa drömmen och veta att det finns bara en utväg. Men alla har sin rätt att prova och det skall man aldrig skämmas för, ingenting är omöjligt, vissa hittar tillbaka till kontroll och mår bra igen. Sen tror jag också på att -när man är redo, gå igenom den där längre vita perioden oavsett vad man tänker längre fram. Lära känna sig själv på nytt och vem man är utan alkohol. Lära sig att trivas med vardagen utan alkohol.
Förlåt men kunde inte låta bli att le lite när jag läste din plan 😄 "ett glas per tillfälle, Max två tillfällen per vecka för att få in det som en möjlighet, i tre veckor. Långsiktigt är målet 2-3 glas per tillfälle, 2 Max 3 gånger per vecka och Max 7 glas i veckan med vissa undantag." Den lät kanske lite komplicerad ;) men du har en plan så bara kör 👍
I längden tror tyvärr jag personligen inte glas-räkning fungerar men det kan absolut vara en bra början. Senare måste man nog tillslut hitta det som långsiktigt gör att man klarar av att KÄNNA gränsen igen, den man förlorat. Men såklart-om det överhuvudtaget är möjligt, kommer det ta tid.

Keep it up! 💪

Ja ett steg framför den andra foten,🍂🌸

@Andrahalvlek Grattis till dig från mig också!😊🌸🌟💫

@Delfinen80 hej! Jag kan relatera till mycket av det. Jag hade inga direkta strategier för att komma ihåg vem ag pratat med eller vad vi sagt, såg bara telefon dagen efter och försökte undvika den personen. Och komma i håg när jag lagt mig var inte ofta jag gjorde fredag o lördag, om jag nu lade mig, slocknade i soffan( kul att jag skriver i dåtid, var typ förra helgen) och sen känner jag igen planer na för att dricka mindre, jag köpte hem mindre för att ha fredag o lördag , problemet var att det blev inköp på lördagen med. Eller jag bokade in träning på lördagen för att inte dricka på fredagen, sen kvart i 7 sa rösten du lever bara en gång unna dig . Eller vad är meningen med livet , ha kul köp lite öl. Ja o sen blev det ju inte alltid kul , när man vaknade upp o varken mindes var man varit eller gjort. Men visst det var ju inte alltid det gick åt helvete, då och då var det ju roligt. Du hör, skulle behövt lite strategier och mer självinsikt. Ha det gött❤️

Dag 23. Idag är en bra dag! Inget särskilt har hänt, men humöret har varit jämt och har inte tänkt på nåt som skaver. Bara vardagligt och lugnt. Lyssnade på ett avsnitt av Alkispodden i bilen där en kvinna berättade vilket sjå det var för henne att räkna ut hur många öl hon skulle ha med sig när hon skulle fira midsommar på en ö. Det får ju inte ta slut. Och det där känner jag igen så väl. Planerandet inför varje storhelg hur mycket man skulle handla så det inte tar slut mitt i. Katastrof. Eller kolla öppettider för att försäkra sig om att det verkligen är öppet till 15 och inte helstängt. Arma människa.
Regnet vräker ner och sommaren känns slut. Vill inte göra en summering än av sommaren, det kan ju bli lite sol och värme. Det ryktas om det iaf i media. Det vore gott☀️
Mående just nu: 3,5/5

@vår2022 Ja verkligen , klackarna i taket , dansa , hänga med på efterfester till fem på morgonen eller varför inte ta initiativet rent av till efterfest ”vi lever bara en gång och det är nu ”🙌🤘 Den personen som vaknar upp dagen efter är så långt i från den där party-pinglan , som en grå blöt skakande liten fläck 🙈 Herregud!

Jag får verkligen säga detsamma kära du 🙏❤️

Ja det är inte lätt. Har pratat med min son om hur dåligt jag själv mått få jag självmedicinerar med alkohol. Allt blir bara sämre. Man mår ännu sämre o för mig blev det många negativa konsekvenser. Man vill att de ska slippa gå igenom samma elände . Men de måste själva bli motiverade att sluta. Han säger ibland till mig. Du ska inte säga något. Tänk på hur du själv betett dig. Har försökt vända det till att jag verkligen vet vad det handlar om o att jag nu lyckats sluta dricka sen fem månader. Det är inte lätt men o skälla tror jag ej hjälper.

Att jag inte drack under min sjukskrivning var nog ren överlevnadsinstinkt. Jag har varit sjukskriven för utmattningsdepression tre gånger (2007, 2018, 2022). Varje gång har jag spontant helt slutat dricka redan i början av sjukskrivningen. För att jag direkt märkte att alkoholen stillar skallen några timmar men ångesten kommer tillbaka mitt i natten, etter värre.

Som om ångesten liksom har en viss volym och att alkoholen kan täppa till läckan ett tag men förr eller senare går ”lagningen” sönder och då väller ångesten över mig med enorm kraft. Jag visste att det funkade så. För mig i alla fall. Och mitt i min sjukdomsdimma så fanns det en liten klok hustomte som påminde mig om detta.

Så svår depression har aldrig förknippats med alkohol för mig. Tvärtom. Lättare depressioner eller nedstämdhet är dock lättare att dricka på - och man får betala dyrt för det mitt i natten eller nästa morgon. Alkoholen funkar bara som att proppa hushållspapper i hålet på en flaska med kokande vatten. Ytterst temporär ”kork” som snabbt luckras upp och då kommer det skållheta vattnet sprutande över en.

Då är det bättre att den där flaskan med kokhett vatten får ligga och sippra lite i taget, på en nästan hanterbar nivå. Liknade jag just ångest med kokhett vatten i en flaska? Ja, det kan man kanske likna det vid. Det är fruktansvärt obehagligt att få över sig. Man svettas, huden bränner, man kan inte sitta still, vill krypa ur sitt skinn. Och man får fula ärr som man får lära sig leva med.

Kram 🐘

@Delfinen80 Ja, fasiken vad jag släppt på kontrollen ofta! En partypingla med klackarna i taket, drog igång fester med dans och massa andra galenskaper. Absolut har jag haft skitkul så många gånger, men ångesten, skulden och skammen har alltid kommit som ett brev på posten. Förmodligen var det så skönt att släppa på kontrollen för att det var så jobbigt att alltid försöka ha kontroll, snurrigt! Ja, mitt beroendet är genetiskt och en sårbarhet för att bli beroende, vilket jag blev. Men, nu gäller andra bullar! Ett skönt nyktert liv med en balans i mitt kontrollerande😁.

Det är så givande och trevligt att utbyta tankar med dig❤️

@vår2022 Tack fina du ❤️ Ja, livet har förändrats på många sätt till det bättre efter min sjukskrivning.

Kram 🐘

@TessaMa ja det är helt galet hur hjärnan faktiskt fungerar, eller inte fungerar under influens av A. Visst livet kommer alltid vara livet och det är en tuff grej bara det, men nu kanske man har lite bättre förutsättningar för att faktiskt fixa det! Vet vet, kanske dricker jag i framtiden, ett sunt drickande men nu är jag stenhård på att klara dessa 3 månaderna med bravör! För då kan vi fira tillsammans :D <3

@vår2022 Jag hade också fullt upp, i min kontroll över att hålla kontrollen (?😅) , att bevaka omgivningen och mig själv . Sen har det såklart funnits mängder av tillfällen där jag helt släppt taget och haft väldigt roligt precis för stunden och i fyllan.

Ja det är precis så som du beskriver och som jag mer och mer tar in att det är , dvs så länge jag avstår. Ser jag tillbaka så har den här alkoholproblematiken funnits med sen jag drack första gången som 15-åring. I perioder har det varit väldigt destruktivt och i andra perioder har den legat och slumrat (när jag varit gravid , tagit hand om barnen när de varit riktigt små osv . Utifrån att jag har varit gravid flera gånger så har det ju blivit långa uppehåll av den anledningen ) och då luras du ju att tro att du inte har såna problem! ”Beroende” nej jag skulle inte tro det 🙄 I själva verket har jag haft problemet eller sjukdomen eller vad det än nu må kallas sen jag tog mitt första glas eller sen jag föddes vad vet jag .

Tack för dina alltid så värmande ord och respons 🙏❤️

@Surkärring Vad roligt att även jag kan inspirera, det känns gott att höra. Ska på AA imorgon men har funderat på att sluta. Min fru frågar då såklart på hur jag ska klara mig men hon vet inte hur härligt det faktiskt är att gå in här och skriva av sig om sina tankar. Igår hade vi vänner över och min fru samt vår allra bästa vän som hälsar på från Canada, första gången på ett år satt och hade några drinkar tillsammans som jag blandade till. Var inga problem alls att sitta och dricka alkoholfritt, jag hade lika roligt för det :D Det är helt sjukt vad ens hjärna har programmerats för att "jag måste ha dricka för att lugna ner mig, ha roligt, kunna tänka och vara kreativ och så vidare men det gjorde precie TVÄRTOM! nej min själ! Nu är det bra, nu blickar vi framåt :D <3

@Andrahalvlek Hipp hipp hurra för 3,5 år idag!🥳🤩🌺. Wow! Så himla härligt att livet vänt så fint från din djupa depression och att du inte ens var snubblande nära att ta till alkohol då. Förhoppningsvis beror det på att din hjärna inte triggades till att dricka efter den långa tiden innan då du varit nykter och det är du som styr i ditt liv. Sedan har du bytt till en annan tjänst du trivs med, gått upp i heltid och fått människans bästa vän, Emil, i ditt liv också. Och förstås en massa nya lärdomar och erfarenheter samt hjälper och är ett fint stöd för så många här på forumet.

Njut och var stolt över dig själv❤️

@Amanda L Tack för inlägg❤️

@Sattva Och, tack t dig🌸

När man skriver lösryckt några rader tagna ur ett sammanhang kan det vara svårt för mottagaren att uppfatta helheten. Och, vad jag skrev igår var ju hur jag upplever min arbetsplats därmed inte sanningen. Jag tänker att jag bara förtydligar lite grann.

På min arbetsplats är vi två team bestående av olika professioner. De flesta är fler än en person i sin profession kanske tre men vi kuratorer är två. Vi jobbar i team men de flesta professioner har även sin egentid tillsammans för att diskutera frågor som rör den egna professionen.
Arbetsterapeut och sjukgymnast jobbar ganska tätt. Logoped och specialpedagoger jobbar tätt ihop ibland även psykolog. Det är den vanligaste sammansättningen. Kurator är den enda profession som inte jobbar mot patienter utan mot föräldrar. Kurator är väl den profession som är spindeln i nätet och försöker samarbeta m de flesta. Så jag känner mig inte bortvald men får ibland jobba på att bli en del i helheten.

Naturligtvis tar jag mitt ansvar för min trivsel på arbetsplatsen. Jag tar det inte heller personligt att min kollega inte pratar särskilt mycket med mig. Jag kanske uttryckte mig otydligt men det har inte varit så att min kollega inte har velat samarbeta med kuratorer på annan ort. På den andra orten har det funnits stora problem i arbetsmiljön. Det är även en ledningsfråga. Jag delar inte riktigt din uppfattning @Sattva för jag tycker nog att man kan säga mer än ”hej” och ”hej då” t varandra på en arbetsplats.
Det finns många fördelar på min arbetsplats och möten m patienten och föräldrarna är det allra bästa och viktigaste. När jag är mer stabil får jag ev se mig om efter en annan arbetsplats.

🌸🥰🌸