Senaste kommentarerna i forumet

@Delfinen80 Jag tycker du gör en bra liknelse med våldsutövaren. Jag beskrev det som att jag misshandlat mig själv med alkoholen.

Jag var också rädd att andra skulle ta illa upp om hur jag skrev saker förut men mer och mer släpper jag den tanken. Vi måste våga skriva hur vi känner och vad som far omkring i huvudet. Det är ärligheten i det vi skriver som behöver skrivas. Om någon undrar hur man menar ligger ansvaren på den att fråga. Något jag lär mig är att jag inte kan ta ansvar för hur någon annan uppfattar mig utan ansvaren ligger på den som undrar att fråga sålänge jag menar väl och inte har för avsikt att såra någon.

Kram❤️

@Andrahalvlek Ja det måste bli tidigt annars är risken att jag har någon "jag är för trött ursäkt" sen....
21 är bra! keep going stronger! :)

tack

Hej! En gång löpare alltid löpare- och det är aldrig för sent att börja. Jag var 40+ när jag började springa, och sprang sedan ofta under iaf 10 år. Sen har det varit oregelbundet som tusan, nån period med runstreak, långs perioder utan att springa alls. Men jag ser det bara som ett uppehåll. Ett av mina mål efter semestern är att komma igång ordentligt, det som är härligt (bland många saker) är att kroppen minns med glädje- varje gång man/jag återupptar mina löpturer. Jag brukar säga att jag ”alltid kan springa en mil”, vet faktiskt inte om det stämmer, men jag tror det.
Löpning påverkar endorfiner, hållning, styrka, kondition. Allt blir bättre när man springer (hmm så varför var det 2 månader sen sist…)
Testa gärna ett nybörjarprogram på Runkeeper, så kan du hålla koll på rundorna. Jag har aldrig gillat att springa på tid- men appen är bra om man vill komma igång. Heja dig! 🏃‍♀️🏃🏃‍♀️

@Natalia Du skulle vara så välkommen ❤️ @Eirene Känner igen mig i mönster förknippade med melankoli. Så bra att du har en plan, och skapar nya mönster! Jag ser också fram emot det.

@Mollie87
Hej Mollie..
Hur har du det?
Ta hand om dig
Kram❤️

Håller med till fullo!!

@Eirene ge dig tid och tålamod för att komma till rätta med den där stressen- sen hänger liksom ihop med annat: självbild, vem ska jag vara (den som har dipdyed linneservetter och rufsiga buketter på bordet) och vad kostar det (spänning, oro, stress, som måste hanteras på något vis- ett glas, två?)
Det handlar om hur livet ska levas och det är ett mysterium man får förmånen att utforska som icke-drickare. Så skönt! 🌸

Hej igen.
Ditt inlägg är väldigt känslosamt.
Du måste få hjälp med detta.
Du kan också berätta för din pappa att AA är för helt vanliga människor och det finns öppna möten där anhöriga för närvara. Du har säkert redan försökt..
Va nu rädd om dig..
Kramar✌️❤️

Jag behöver skriva av mig för jag känner att jag själv börjar trassla in mig i min partners alkoholmissbruk (som jag är fullt medveten om att det är, men om jag ser på mig själv utifrån så skulle jag kalla mig avtrubbad).

Utan alkohol är min man världens finaste, vi träffades mitt i livet och har vävt ihop våra liv till ett gemensamt som fungerar bra så länge han är nykter. Men när abstinensen och längtan efter fylla kommer så kommer Tankarna: jag är fake, jag är ute efter att skada honom och hans familj, jag har stött bort honom från hans familj, jag har stött bort honom från hans son, jag har gjort något mot hans son/släkt så de inte vill umgås med honom, jag är i konspiration med hans mamma, jag är i konspiration med exfruns släkt, jag ska stjäla hans pengar, jag stjäl hans idéer och säljer dem, jag skickar pengar till mina ex...

Listan kan göras lång över Tankar från hans sida. När han dricker så förstärks hans reaktion på dessa tankar. Skrik, hora, fitta, satansbarn, pedofil, djävulsdyrkare, ledare av prostitutionsringar, jag sålde till och med sex på en skola (?)... allt... mellan himmel och jord "är" och "gör" jag. Hans övertygelse är så stor att han skickade 2A4 med text till polisen om detta. De bad honom söka hjälp, men då är jag självklart i maskopi med polisen också för de tillåter mig fortsätta med ovan stående anklagelser.

Psykologer har försökt hjälpa honom, han tackade bestämt nej till vård. Läkare har försökt hjälpa honom, men han har tackat nej till vård. Läkarna och han är överens om att han dricker pga att alkoholen har för många bra effekter för honom. Så all vårdkontakt har upphört, för han har artigt men bestämt tackat nej. Han anser sig inte vara sjuk i alkoholism, han ser alkohol som ett kreativt verktyg. Soc gav upp, han använde sin rätt att neka dem tillgång till hans journal hos psykiatrin. Så all vård har runnit ut i sanden. Tre år senare sitter jag kvar här och vet inte vad jag ska göra. Kollar tillbaka på hur energisk och aktiv jag var innan alkoholen tog över helt. Vad gör man om någon vägrar vård???? När hela världen bara okejar att han får supa hur mycket han vill så länge HAN mår bra av det.

Kan ej ha samtal med honom för det har jag redan försökt. Det är Hans Liv, Hans Kropp och Hans Val. Spelar ingen roll att vi två har ett liv ihop för han vill "vårda sig själv i första hand"... vilket var ett argument han fick från psykologen ironiskt nog.

Han fick ett uppvaknande när lever och vitaminvärden var i botten, men sen kom han fram till att vården "ljög för honom" för de var också i maskopi med "oss andra" att göra honom till en sämre fungerande person genom att påtvinga honom nykterhet.

Är det hopplöst?

Ps Jag läste ditt förra inlägg, men fick ingen klarhet vad som hänt.

@Crusade Hur går det för dig? Och hur gick det med alkoholen, familjeträffen och annat på din resa?
Jag vet inte om det är så att du inte skriver för att du börjat dricka igen. Men tänk på att det många som återfaller och flera här som lyckats sluta först efter flera år och flera försök. Så hur det än är hoppas jag att du kommer tillbaka. Vi saknar dig!❤️❤️❤️

@Varafrisk Absolut!!!
Och jag tror du kan koppla av oron för din dotter. De är två, de är på ett ställe med en massa folk, hon har telefon… Självklart kan alltid något hända, men det gäller ju alla människor
Skriver detta då jag ju vet hur man kan fastna i oro. Har ju min egen vuxna tjej som ändå alltid förblir ett barn (för mig) … Ja, hon har ju också sjukdomar av olika slag, som jag skrev.
Kramiz 🥰

@Radis
Hej Jag vill bara säga att det det är enormt strongt av dig att vända dig hit. Tyvärr har jag ingen egen erfarenhet av detta. Du kan inte vända dig till dina mor eller fars föräldrar om detta? Eller nån släkting. Du hör ett fantastiskt jobb ska du veta.
Någon måste säga tio din pappa att han måste bryta sitt beteende. Du har verkligen försökt låter det som. Ring gärna socialtjänsten och hör som sagt du kan vara anonym.
Ta hand om dig
Kram❤️

Ja, här kan man skriva om allt. Även det mest skämmiga. Just för att vi är anonyma så vågar de flesta vara öppna och berätta. Så bra koncept.👍

@Kameleont
Fina fina du. Ja, jag tänker på dig emellanåt och undrar hur du har det.
Tycker att du är så klar, tydlig, empatisk och stark och känner för dig och din livssituation.
Hoppas hoppas du bryter dig ur detta känslomässiga fängelse, hur du än gör.
Var rädd om dig fina fina du ❤️
Du ska verkligen vara så otroligt stolt över vem du är!

@vår2022 Ja precis 😍 Jag får en känsla av att det nyktra livet kan ge en hel del energi och tid över som annars ägnats åt alkohol både inför intag (hur mycket ska jag dricka , hur ska jag upprätthålla kontroll , hur ska jag må så bra som möjligt ) och EFTER intagen framförallt med ångest , energi -löshet alla tankar och känslor som handlar om att ha druckit för mycket ytterligare en gång .

Idag känns det som en bra dag och jag ska försöka njuta av det och att det känns spännande . Förstår att inte alla dagar kommer att kännas så.

Nu ska vi iväg och bada 🐬😀

Kram alla ❤️

@Delfinen80 Håller med, väldigt klokt resonemang. Det är så bra att resonera med sig själv och se på saken från olika håll. Det ger insikt och självkännedom och man hittar lättare vilka värden som är viktiga i sitt liv. Vad är det som gör mitt liv värdefullt och vad det är som behöver göras för att det ska bli det. Och sedan fylla livet med detta. Det är spännande för allt är möjligt att fylla det med😁.

Ha en fin fredag!❤️

Ja jag tror att det är avgörande att man kan få peppande ord o inspiration av andra i samma sits🙏

@erivan Just idag är jag stark (som någon sjöng ☺️) men det kommer andra stunder och dagar , igår var ju en sån dag t ex ! Antar att det är därför det är så viktigt att ha likasinnade runt en , än om vi inte vet vilka vi är riktigt 😍

Hej Nyttlivnystart23!
Läste din berättelse imorse (hoppas det var du! annars är det ju lite pinsamt men det få må hända då 😊) men nu kunde jag inte hitta den? Kanske har du dolt det? Synd i så fall!
Ville först och främst skriva att vad bra du skriver. Verkligen medryckande och inte tungt trots väldigt långt inlägg. Jag följde med din resa med bilder i huvudet, nästan som Kepler-böckerna jag läser på kvällarna. Såg tydliga bilder hur du irrande runt i mörkret vid E4:an i dy 🙈

Känner väl igen "alkoholkulturen" du beskriver från dina första erfarenheter. Kommer också från en liten håla där folk brände hemma. Även min egen pappa. Det fanns alltid en dunk hemma som vi i tidig ålder började sno ifrån och fyllde på med vatten. Minns hur coola vi kände oss när vi ett kompisgäng första gången tog bussen in "till stan". En av kompisarna hade fått tag på en smugglare och vi köpte två flak öl och två sjuttisar som vi tog med på bussen hem igen. På den vägen är det samma för mig.
Kommer senare väl ihåg ett minne från tidig vuxen ålder som kanske blev startskottet på när allt började gå helt fel. Jag hade haft en riktigt tung dag på jobbet. Stressad och trött. Jag minns väl hur jag tänkte att i alla filmer (åtminstone amerikanska) så tar de ju en drink hit och dit. Varje flådigt kontor har en lyxig spritvagn där whisky i kristallkaraff står och blänker. Glas hälls upp när saker är lite motigt. Läkare och sjuksköterskor i alla amerikanska såpor samlas på krogen efter varje arbetspasset för att koppla av och festa lite, sen går de till jobbet dagen efter som ingenting. Varför skulle det vara nått fel med det? Jag satt på vår altan med en whisky när min fru kom hem och hon kollade väldigt skumt på mig, vad håller du på med? Jag höll minen att det minsann inte var nått konstigt men innerst inne kändes det väldigt fel. Effekten var dock slående. Stressen rann av, välbehaget översköljde kroppen och livet kändes härligt igen. Detta är ju inte alls fel. Tänk om man förstod då...
Det gick väl inte på ett ögonblick men med tiden så var en daglig whisky i soffan standard, längre fram blev det två för att känna effekten. Kanske kan en till få mig att må ännu lite bättre? Ja resten behöver jag inte förklara.

Jag har gått igenom några olika stadier på min alkoholresa efter missbruk. Jag brukar prata om vikten av att hitta nya intressen. Alkoholen blir ju ofta ett substitut som gör att man tillslut inte har några andra intressen för allt kretsar kring att dricka, enkelt, bara nåra glas så mår jag ju prima utan att lyfta ett finger, eller ja du måste bara lyfta glaset till mun.
Min väg ut genom missbruket blev genom styrketräning. Jag började verkligen från botten, superlåg nivå utan några mål eller förväntningar, bara för att skapa en rutin och en syssla. Jag kan inte säga det nog här inne men att röra på sig är så jädra effektivt för att må bättre. Efter en tid var det helt självklart att jag gick till gymmet. Torsdag och Söndag. Inget kom mellan. Allt anpassades efter det. Så småningom ville jag sätta några mål och innan jag visste ordet av det så började jag höja vikterna sakta, sakta. För varje ny vikt jag klarade kände jag en sån jädra stolthet, skammen rann av som vatten dag för dag. När jag gick ut från gymmet med min väska över axeln så kände jag att hela världen låg framför mig. Jag började längta efter varje pass och en berusning på lördagskvällarna var nästan aldrig på tal om, om det inte hände något särskilt, på söndagsmorgon var det gymmet och då vill jag vara pigg och fräsch!
Efter ännu ett litet tag satte jag några högre mål, några drömmar som kunde vara möjligt över ett år sett. Jag insåg att jag behövde öka lite i träningsdagar per vecka och två till infördes. Det tog mig ca 9 månader tills jag nådde alla mål och ja, känslan av det behöver jag nog inte beskriva. Träningen var då en del av mitt liv och jag hade aldrig varit lyckligare.

Det framgår kanske lite vagt men jag blev alltså inte helnykter men det gick för mitt liv hade fått ett helt annat mål, ett intresse med enorm drivkraft och den tidigare känslan av sitta hemma och kasta bort sitt liv helt utan mening hade övergått till att vara "på väg", hungrig på livet!
Det kanske hörs att jag blir lite entusiastisk när jag skriver om det men känslorna jag gick igenom det året är svåra att beskriva.

Detta är över 3 år sedan nu och sedan dess har jag som sagt gått igenom några stadier med alkoholen. Efter jag började med träningen har jag aldrig nånsin druckit under en vardag igen. Hade ett fungerande helgdrickande under ett par år men kände sedan långsamt att det inte riktigt gjorde att jag mådde bra längre och gick lite åt fel håll. Jag har nu precis nyligen gått igenom 9 månader nykter och har verkligen mått så bra av det. Det har bara varit en sak som skavt ordentligt och det är det sociala. Jag har tappat en stor lust till att träffa vänner på helgerna eftersom alkohol nästan alltid är delaktigt och jag har inte känt att jag får ut något av det. Jag har känt mig mer och mer ensam därför har jag väldigt nyligen bestämt mig för att prova "sällskapsdricka" när tillfällen kommer med vänner, bjudningar, kalas osv. Det blir ett litet prov som får utvärderas längre fram.

Med andra order finns det inget rätt eller fel när det gäller ens mål, alla här har på nått sätt en dålig relation till alkohol som man vill förändra och ingen väg är fel om man hittar den man mår bäst av. Det handlar bara om att inte ge sig och ta lärdom om allt man går igenom.
Det känns verkligen att du är starkt motiverad att göra en sån förändring nu och jag är säker på att du kommer klara det! 💪❤

Kram

196 dagar som nykter kan ju ändå vara ngt att känna sig stolt över💪🏻🐬

Tack min vän❤️ ja vi ska klara det. Får fokusera på det positiva med att vara utan precis som du säger. Du verkar stark, härligt att läsa att du är peppad👍

Jag kan nog tycka att mitt sista inlägg kanske inte riktigt överensstämde med min sinnesstämning men jag försökte vara väldigt positiv😉

Igår var ingen toppendag. Jag är en högsensitiv person tar därför in väldigt mycket i min hjärna vilket är tröttande.

Igår var jag på ansiktsbehandling vilket var skönt. Hudterapeuten såg väl att min hud inte mådde riktigt bra. Rekommenderade mig att komma en gång i veckan under fem veckor därefter en gång i månaden. Rekommenderade även ngn behandling som handlade om kost… för att se om jag ev skulle kunna behöva kosttillskott. En jättegullig hudterapeut men all denna behandling skulle kosta en förmögenhet. Jag inhandlade bra produkter att ha i min vardag samt att jag fortsättningsvis får se till att äta bra plus motion.

Idag på morgonen har jag varit och klippt mig. Hade det varit under min aktiva period hade jag bokat en senare tid för risken hade varit att jag inte var körbar halv nio. Så himla skönt att vara nykter! Hur hade jag mått nu om jag hade druckit när jag känner mig nästan tröttare nu än när jag drack?!?!

Dagen idag är en dag för mig att öva på när det gäller mina tankar. Min dotters mående stressar mig för jag vet aldrig vad som kommer hända. Igår åkte hon t sin pojkvän. Idag ska de åka på festival. De handlar om två dagar. Jag har hjälpt t att boka boende via airbnb. Hennes pojkvän har Tourettes syndrom. Jag upplever den som ganska kraftig. Har träffat honom några gånger och han känns väldigt snäll. Jag är glad för min dotters skull att hon äntligen ska få gå på denna festival. Hon har velat det under så många år. Så jag hoppas att de ska ha jättekul, att deras olika diagnoser ska kunna synka med varandra, att de ska vara vänner. Så för min del handlar det om att släppa kontrollen, släppa tankar i synnerhet de tankar som kan oroa mig. Får jag orostankar så får jag möta dem låta dem stanna några minuter i form av att ha en klok diskussion m mig själv för att därefter släppa dem.

Jag ska även släppa tankar på några personer som skulle hört av sig. Jag ska istället snart lägga mig, sluta mina ögon och försöka sova lite grann därefter läsa. Ev simmar jag idag el imorgon.

Det är min sista semesterdag. Semestern kunde varit bättre men det kunde även varit så att den hade varit sämre. Det är livet som pågår…saker som är svåra infaller inte alltid när man inte har semester likväl som bra saker även kan infalla i vardagen. Som sagt var livet pågår🙏🏻

Önskar er alla en fin fredag🥰 å till dig som inte har släppt glaset…tagit ett återfall…till dig som skäms…kom tillbaka …skriv…å en dag i taget🥰kram🐬

Det låter riktigt härligt @Seklart. Tack också för den där reflektionen om värdinnestress. Du hjälpte mig där genom att ge ord till något som jag liksom letat efter men inte hittat ett begrepp för. ‘Värdinnestress’. Just så funkar jag också, jag kan planera minsta tillställning i detalj, tänka på det innan jag ska somna och när det väl är dags så tar jag ‘förglas’ för att slappna av, komma i stämning och för att dämpa någon sorts idiotisk oro för att folk inte ska trivas. En trigger, indeed. Tack för den och ha en fin fredag! <3

Idag åkte alla hem och det är tyst i huset för första gången på många dagar. Njuter av det och av uppehåll i regnet, det har inte varit många stunder de senaste dagarna.
Nu bör väl svampen vara på gång, ska ut och spana i em. Plocka av vinbärsbusken och göra gelé, kanske saft.
Kattsommaren har haft fördelen att det verkligen varit oerhört lite flängande. Det är ju annars min specialgren till vardags men bör begränsas när man är ledig inser jag nu. Packa, resa, planera. Det har varit riktigt skönt att slippa. En kort resa räckte tydligen, nu vill jag tvätta, plocka iordning och laga enkel mat. Lösa korsord. Ta till vara på helgen som dessvärre blir arbete på halvfart nästa vecka.
Nån liten procent i mig känner en dragning till vardagen och rutiner, träning och kollegor. Bra, den får ligga där och växa till sig. Haft min längsta ledighet på flera år- alltså helt bortkopplad från jobb. Framsteg för mig! Har också blivit jättebra på att lämna över ansvar för diverse matplanering och handling till stora barn. Heja!
Det som tidigare var min största trigger- värdinnestress- är nästan helt borta.
Och det märkligaste är att jag upplever att alla tycker att det är skönt, att min strävan efter perfekt planerade och ordnade middagar stressade alla.
Nu ska katten ha mat medelst sked…
Njut av fredag, kram alla kämpar. ☀️🌱