Senaste kommentarerna i forumet

@sally2022 Hej! Har många vänner som varit där (bor i en stad nära alefors) och alla pratar mycket gott om alefors behandlingshem 😎 lycka till!
Kram 💪💪

@Natalia Tack !! Det känns så bra att ha gjort detta. Nu kommer nästa steg.
Ja det är hemskt vad beroende en kan bli av uppkoppling. Håller helt med.
Ledig dag nr 1. Börjar med kaffe på sängen innan det blir packning , osv. Glad fredag !!

Tack! Så bra att vi kan stötta i. inspirera varandra. Man är långt ifrån ensam att ha problem med A. Vanligare än jag trott. Nu ny dag o nya möjligheter. Börjar med hundpromenad med mina två fina. Ha en bra fredag alla!😊

Godmorgon!

@Påvägmothälsa, 4/4 😃
Himla snyggt gjort 🥰

Jag har ett fortsatt bredbandsstrul. Det ordnade sig - en dag, sen upphörde det igen. Jag är inte arg men ligger efter med sånt jag behöver dator och uppkoppling till och det går inte att se serier på kvällarna. Det känns lite trist. Tänk vad knäppt det är att bli så beroende av att bredbandet behöver fungera.

Kissarna väckte mig vid 04.30. Dom ville ha frukost. Har hunnit få i mig ett par kaffekoppar, äppeljos och äggröra. Funderar på hur jag ska spendera dagen och resten av helgen. Det regnar hos mig men ser ut att bli uppehåll från eftermiddagen och även imorgon.

Vad ska ni göra i helgen?

@Radis ❤️ jag önskar så att jag kunde ge dig konkreta handfasta råd. Det är ett väldigt stark och gripande inlägg du skriver här och din förtvivlan känns. Kan du visa dina föräldrar ditt inlägg? Eller läs det högt för dom och be om kommentar och återkoppling.
Du är så ung och ska inte tampas med detta själv. Kan du kontakta en kurator för hjälp hur gå vidare?
Stor varm kram till dig❤️

@Sisyfos Hej
Tack för ditt svar. För några år sedan gick jag på öppenvård men jag trivdes inte med deras upplägg. Jag bad att få komma till Nämndemansgården där jag totalt bodde i 5 månader. Även här var jag inte mottaglig för deras upplägg. Jag är en öppen person som kan prata om allt, men när det kommer till att jag måste prata om mig själv då sluter jag mig. Jag har så väldigt mycket inom mig som jag aldrig får ut. Det bästa med att bo på gården var att jag kom hemifrån. Mitt äktenskap är inget bra för mig. Ja i efterhand är det lätt att säga, men varför gick jag inte därifrån tidigare när jag hade bra jobb och chansen ? Det är lätt att säga i efterhand, men på något sätt var det tryggt. Idag längtar jag bara efter att få bo själv med mina katter, jag är inte längre rädd för det. Men pengarna styr, jag har bara ersättning från F/K för jobb&utvecklingsgarantin (via A/F) och det är svårt att få bostad och allt att gå runt med den summan. Jag och mannen har i flera år bott på vars en våning. Det är inget liv. Jag försöker ha så lite som möjligt med honom att göra.
Jag behöver alltid en ”morot” som sporrar mig att gå framåt. Det fick jag genom den praktikplatsen.
Mycket kundkontakt som är min stora passion, få designa bord med olika varor, sätta ihop, enligt mitt eget tycke, snygga frontskyltningar. Stå mycket i kassan osv. Jag tyckte jag fick allt. Men så fick jag en rejäl svacka och den har jag svårt att komma över. Jag bannar mig och är så fruktansvärt besviken på mig själv att jag inte klarade att hålla mig nykter. En del av orsakerna beror på att mannen gick på semester ungefär samtidigt som jag började jobba. Han är speciell, vill gärna trycka ner folk, inget är bra förutom det han själv gör.
Jag har denna veckan försökt att ta mig i kragen och inte stanna upp. Jag har te x suttit på biblioteket i stan i flera timmar per dag för att få vara ifred och läsa böcker.
Jag måste bara försöka hitta en ny morot så jag kommer ur detta och inte hamnar i svår depression igen.

@vår2022 tack för dina peppande ord. Du har helt rätt såklart❤️

Ikväll ska jag på Aw, första gången ned nya kollegorna. Ser fram emot en stund av avslappning, då jobbet är stressigt i vanliga fall. Hoppas kunna lära känna kollegorna lite bättre, om vi nu får chans att prata lite mer ostört och utan avbrott av jobbet 🙂 Hoppas även på nåt litet gott att knapra på.
Har ingen lust att berätta om mina isues med alkohol men håller tummarna för att jag inte ska behöva förklara mig. Tänker att idag håller sig folk nyktra av olika anledningar, så jag kommer inte att göra nån grej av det.
Jag känner mig stark och tror på mig själv och min förmåga att vara alkoholfri ikväll. Ska det bli två steg fram och inte något tillbaka ikväll? Ja, det ska det!
Trevlig helg på er 💪❤🌻

Jag har inte varit där (eller på något annat behandlingshem), men jag önskar dig stort lycka till. Bra och modigt att ta hjälp.

@Stellabruden Just dina ord är också så väldigt inspirerande 🙏 jag underskattar absolut inte terapi och psykologer (arbetar ju inom sektorn själv 😜) men raderna från er som har erfarenhet och är en bit in på resan är helt ovärderliga 🙏❤️ Tack!

@vår2022 Så klokt o inspirerande skrivet av dig! Det är de hjälpsamma tankarna man ska utveckla. Jag har haft väldigt svårt för det men med hjälp av psykolog o er här lyckats vända den negativa spiral jag så länge varit i. Alkohol har bara gjort allting sämre. Mår så otroligt mycket bättre efter snart 5 månaders nykterhet o ska inte låta alkoholdjävulen viska att ett glas vin kan jag ta för det är just det jag ej kan.

@erivan Det ska vi 💪🥰 Godnatt!

@vår2022 Tack det ska jag verkligen ha med mig 😀🙏

@bella70
Tack för din input!

Detta forum är min ventil, och en massa känslor far runt o får här komma ut. Men kanske att det tolkas på lite olika vis...
Jag känner inte igen mig helt när du undrar om 'vi kan komma ifrån o få andrum'.
Förstår att du menar väl o vill förtydliga lite.
Det är andra som har det så mycket värre o som verkligen behöver komma bort. Det inser o respekterar jag. Full förståelse för det.
Vi har ingen misär, ingen som hotar eller slår. Inget jag behöver rädda mina barn ifrån akut sas.

Vill absolut inte försvara situationen med en förmodad alkoholist i familjen. Det kan bara se väldigt olika ut.
Skrev ett svar till Nell på AH här ovan. Där står lite mer om mina tankar kring detta.

Tack igen för din omtanke!

@Himmelellerhelvette Tack för att du delar med dig🙏🏻 Och bamsestort Grattis till ett år som nykter🎉❤️ Jag som har varit nykter i ca 6,5 månader fattar ju stort det är med ett år…superstort💪🏻🎖️

Kramar❤️🥰

@Kevlarsjäl62
Kloka du, tack för ditt svar!
Jag förstår huvudbudskapet i hela ditt meddelande, men 'läs den meningen en gång till...' Har läst meningen flera gånger men fattar nog inte. Är extra trögt i knoppen just nu. 😅
Du får gärna formulera igen eller förklara för dina råd vill jag verkligen förstå o ta till mig. Vill inte missa något!

Vet ju en del av vad du gått igenom, av vad du delat med dig, o känner så mycket för hur du kämpat så länge.
Min man visar inga tendenser o har aldrig uttryckt något om att vilja ta sitt liv. Det är inget som jag oroar mig för, även om tanken passerat i mig, när han varit som lägst i sitt mående.

Förstår det svåra i att nu sätta gränser för hur mycket du ska stötta honom.
Värna om ditt eget space vännen!
Är nog väldigt viktigt i det skede han/ni är i nu - Från början av hans väg mot ett nytt nyktert liv.

Det värmer mig massor att du säger så fina ord om mig som person.
Och jag förundras över hur det kan betyda så mycket från människor jag aldrig mött. Jag lägger det fina på mitt pluskonto för självkänslan. En liten hög av plus.

Ta hand om dig du med!
Det förtjänar Du!
Kram ❤️

@Vilsenpappa Kommer på mig själv att titta efter ditt namn bland inläggen. 😊 Nu är det några dagar jag såg det. Jag tror att du är ute och lever livet och mår bra ❤️ Kram 🤗

@Påvägmothälsa Ha en fin semester! Jag tycker du jobbar så bra och eftertänksamt med alkoholproblematiken. Hoppas allt blir till det bästa för dig. ❤️😌

Dag 40 och idag är jag djupt tacksam över att jag är nykter 🙏 Jag är inte speciellt aktiv att skriva på andras trådar här. Jag läser lite, ibland får jag en impuls att skriva lite, då gör jag det. Det har gjort att jag börja fundera på varför jag skriver alls men har kommit fram till att precis som med nykterheten så är jag här och skriver för min skull. Med tiden, när jag har mer tid i nykterhet kan jag kanske vara ett större stöd för de som är nya och kommentera mer. Men tänker att det får utveckla sig naturligt. Jag har tvingat fram så mycket i mitt liv pga. rädsla att inte duga eller för att inte få vara med. Idag är jag hellre ensam än tvingar mig till något alls 🤗

Så tillbaka till ekonomin, ser på saken helt annorlunda idag. Jag är stolt över min man, det visar sig att han har klarat det medans jag har ”pillat i naveln”😅 Han har byggt upp en verksamhet i princip helt själv med allt vad det innebär från september förra året. Nu är jag redo att också kliva in och hjälpa till. Han har efterfrågat det ganska länge men jag har inte varit redo förrän nu. Dels pga. min egna process men också vindrickandet. Jag är så mycket klarare i mina tankar och kan fokusera på ett helt annat sätt nu.

Jag är positiv inför framtiden idag. Pengar är viktigt så länge de finns till boende, mat och kläder. Finns det så är livet fullt av njutning som inte kostar något. 🍋🍉🍌🌍🌕☀️🌧️🌻🌸🌼🐕‍🦺🦋🏃‍♀️💃🧘‍♀️🤽‍♀️🎨🎤 osv.
God natt 😴

@Delfinen80 @erivan Det som hjälpt mig är att fokusera på positiva tankar. Att tex tänka på hur skönt det är att vakna nykter och fräsch på morgonen, slippa ångest och skam, orka mer och vara tillgänglig. Det ger sköna känslor. När man fokuserar på negativa tankar som tex vad synd det är om mig som inte får dricka, det är så tråkigt mm, då får man negativa känslor och det skapar sug. Så att bryta de negativa tankarna genom att flytta fokus på positiva tankar genererar positiva känslor och kör över sug. Tankens makt är stor. Prova får ni se😁

@Liv2 jag hittar inga nya inlägg av dig, mår du okej? Jag har tänkt på dig ❤️

@Snödroppen
Tack så mycket fina fina du!
Att du tänkt på mig o för ditt stöd.

Ibland fastnar vissa saker o dina två små ord om att 'bryter mönstret' var träffsäkert o har gått på repeat i mitt huvud. Så sant!!

Läst i din tråd o beundrar o gläds över din styrka o framtidstro!
Kram till dig ❤️

@vår2022 Ja, jag har varit noga med att ha koll tidigare i livet. Men men! Nu är jag där igen och det känns lite roligt faktiskt 😊 Ser hur siffrorna blir bättre och bättre (tänker på framtiden). Tack ❤️

@Nell
Hej o tack för att du reflekterar o tar dig tid!
Jag förstår hur det menas i Anhörigstödet o jag tycker inte det är något fel med råden i sig. Det har varit ögonöppnande för mig o hjälpt mig. Samtidigt jobbigt att gå igenom. Viss självrannsakan ju.
Min reaktion att känna mig skyldig i att inte stå upp mer för familjen är sann o är svår att ändra på. Jag är inte ansvarig för att min man dricker, det budskapet tar jag till mig, men jag är som förälder ansvarig för att mina barn mår bra o har det bra.
Därför tycker jag inte att jag gör tillräckligt.
Samtidigt vet jag ju att min familj, förutom min mans smygdrickande, har det ganska bra. Har pratat med vårt äldsta barn tidigare o även lyssnat in o känt av hur yngsta upplever det nu. Yngsta märker varken något av det sjuka drickandet eller hur jag grubblar kring detta.
Kanske låter konstigt men jag känner det nästan som om jag har två liv parallellt. Två roller.
(Är det vad medberoendet gör med en person?)
Stark, positiv o omtänksam mamma/ orolig, förvirrad o ensam fru.
Men med det sagt är det såklart inte hälsosamt för en familj med en som missbrukar alkohol! Så klart det på sikt kommer påverka o visa sig mer, om inget förändras.

Min ventil är detta forum!
Här får alla känslor o tankar komma o det går verkligen upp o ner.
Försöker ta till mig av de kloka o omtänksamma råden o att inte ta åt mig av sådant som inte känns helt bra.
Tack AH!

Hej
Det är första gången jag skriver i det här forumet och vet inte riktigt vart jag ska börja.
Jag vänder mig hit för att jag är desperat, jag har en pappa som är alkoholist. Jag är i tidiga 20 års åldern och bor fortfarande hemma, jag har tre yngre syskon och mina föräldrar bor tillsammans och varit tillsammans i över 28 år. Mitt pappas drickande har pågått i över 10 år, vad jag kan komma ihåg började det när jag var i 12 års åldern. Det har bara blivit värre med åren då han i perioder gömmer sprit eller dricker sig full öppet hemma på öl och går runt o vinglar i huset o sluddrar framför mig o mina småsyskon. Detta kan pågå i flera dagar.Jag är besviken, arg, dränerad och ledsen väldigt ofta pga av mina föräldrars agerande. Min mamma kan ibland sitta och dricka med min pappa och det känns som att hon blundar för problemen som finns. Jag har många gånger pratat med mina föräldrar om hur detta påverkar mig och mina syskon. Gång på gång säger dom att det ska bli bättre men gång på gång blir jag besviken. Jag har sagt att jag gärna stöttar när det gäller AA möten t.ex men något intresse från min pappas sida syns inte iallafall. Jag blir besviken på min mamma att hon inte vill skydda oss barn och göra något och jag blir besviken på min pappa pga av att han inte verkar ta mina samtal där jag öppnar upp mig och gråter som någon motivation till att skaffa hjälp. Jag är medveten om att jag inte kan styra över hans drickande och att det endast är han som kan bestämma om han vill dricka eller inte. Men det blir väldigt jobbigt när jag fortfarande bor hemma och är tvungen att konstant leva med detta. Jag har funderat på att anmäla till soc men är rädd för vad som ska ske efter anmälan. De ända personerna som vet om min situation är mina närmaste vänner och min pojkvän. Jag vänder mig hit för att få kanske råd och tips, bli klokare på något sätt. Det kanske finns någon där ute som är eller har varit i samma situation som mig.

Är tacksam för alla svar och förlåt för långt inlägg.