Senaste kommentarerna i forumet

@Tröttiz

Låter alldeles underbart med lantställe.
Ja, det är jättesvårt att veta ibland om man går för snabbt fram eller inte.
Det kanske är bra att ta reda på mer, hur mkt jobb är det med ett lantställe, vilken typ skulle du vilja ha osv osv. Tillslut så känner man om viljan växer eller om man inser att kanske inte.
Kramar

@M-2023
Hej och välkommen i gänget. Måttfullhet är svårt och jag har försökt ett antal gånger, försökt med halvflaskor osv Har haft ett dolt drickande i många år, drack en bag inbox varje helg men höll mig nykter i veckorna men mitt beroende eskalerade till att även dricka vardagar, så trist tycker jag nu efteråt.
Jag tyckte att jag borde klara av ett måttligt drickande och kunde inte tänka mig ett liv utan vin till helgen.
Alla måste inte in i samma fålla så heja dig som försöker komma till rätta med ditt beroende.

Grattis fina studentmamman, det är verkligen en milstolpe för ens barn men också för en själv. Kram 💕🌱

Såååå tråkigt! Känner verkligen med dig. Det har varit väntans tider. Men det var väl ytterligare en gravid vovve? Eller missförstod jag.

Åh så tråkigt att höra. Nu får du ta lite tid att samla ihop alla känslor så hittar du ny kraft snart, så är det ju. Men man får tillåta sig att sörja, vara besviken. Stoppar man undan den sortens känslor kommer de tillbaka som spöken eller huvudvärk. Tänker på dig! Kram 🌱

Hej @vår2022. Tack för att du valde att svara ändå. Det är intressant att läsa alla trådar och ditt svar - för man lär sig verkligen att alla är olika. Är ju jättebra att du hållit dig ifrån alkoholen så länge och verkar vara nöjd med det - grattis!

Jag har ändå bestämt mig för att testa måttfullhet - skulle det inte fungera så finns det bara en väg att gå och det är att avstå helt. Jag är en person som vill ha kontroll över mitt drickande och har redan gjort upp en plan. Jag vill räkna enheter och kunna ha ett mål framåt - för min egen skull.

Dag 1 helt utan alkohol blir på måndag, och sen planerar jag att fortsätta. Har inte bestämt mig för om jag kommer vilja ta ett glas nästa helg eller inte. Men blir det så kommer jag ha satt tydliga gränser.

Ser fram emot att få rapportera in hur det går och få höra andras erfarenheter. Har någon lyckats med den resa jag planerar?

Hej,jag kommer från andra sidan.
Dvs min partner var alkoholberoende.
Jag tror att det kanske skulle vara enklare för dig om du tänkte dig in i hens situation.
Om hen oftare än ok utsatte dig för saker du inte vill vara med om.
Hur skulle du resonera då?
Hoppas att hen slutade med det som gjorde dig illa.
Eller acceptera det som en del av livet med hen.
Dvs få ta det onda med det goda.
Hen har sitt val att göra om hen pallar att fortsätta i relation med dig.
Och du har kanske samma situation.
Hur viktig är hen för dig.
Hur viktig är alkohol för dig.
Kommer då alkohol på plats 1 så har ni ju en intressekonflikt.
Det som rätt ofta är fallet är ju att man sällan vill avstå det man tycker om.
Så mitt råd är, tänk efter hur viktig hen är och vad du är beredd att offra.

Om hen redan är "skadad" i sin relation till alkohol kanske det blir omöjligt för er att fortsätta.

@M-2023 Hej och välkommen hit! Jag visste inte om jag skulle skriva ett inlägg till dig eller inte, då jag själv inte längre dricker alls sedan över 1 år och 7 månader, och inte tror på att dricka måttligt fungerar om man har ett alkoholberoende. Men, valde att ändå göra det. Jag har försökt mig på att dricka måttligt och dra ned på alkohol så många gånger och det har aldrig hållit i sig speciellt länge, alltid kommit tillbaka till samma ställe när stressen varit på. Det blir även en ond cirkel då alkoholen skapar stress i hjärnan och man dricker för att dämpa stress och det ökar stress.

I mina ögon har du ett beroendebeteende och du smyger inför familjen. Det gjorde jag också. Smusslade och gömde. Tänkte att de inte skulle märka något, men det gör man om någon druckit, men de sade inget. När jag drack måttligt så underhöll jag mitt beroende, kämpade utan alkohol i veckan och längtade till helgen och att få dricka. Abstinens på måndagen, lite folköl höll det i bättre schack under vardagen och äntligen helg och att få dricka igen. Och så såg det ut. Drack i smyg under veckan när jag inte orkade stå emot. Mina tankar var mest på när jag ska få dricka, hur mycket och se till så att det räcker. Fast i alkoholbubblan.

Mitt råd till dig är att anmäla dig till självhjälpsprogrammet på forumet, det kan ge bra stöd och råd. Rekommendationen är att starta med tre nyktra månader så att hjärnan kan återhämta sig och få balans igen. Då hinner du också bättre fundera på dina drickvanor och hur du vill ha det. Det händer mycket i tankarna och känslorna under denna process. Jag beslöt mig för att sluta dricka helt för jag kan inte hantera alkohol, efter ett glas vill jag bara ha mer, minst en flaska vin. Jag orkade inte ha den ångesten och skammen som alkoholen orsakar mer eller att smyga, ljuga och smussla. Nu är jag fri från detta som nykter. Det är mycket enklare att sluta helt än att försöka dricka måttligt, då måste man jämt ha detta i tankarna och det tar över så mycket. Hålla koll och räkna.

Lite input från mig, men det viktigaste är vad själv vill och önskar för du ska göra det för din egen skull. Lycka till!🌞

Hej.
Är det inte det ena så är det något annat. 😳
Har funderat på beslut i några saker för att börja leva mitt eget. Bland annat byta jobb, köpa lantställe? ...

En del av mig undrar dock om jag kan fatta beslut om saker för att vårda mig själv, att köra på för mycket, för att jag kan och att det kan bli för snabba beslut. Att ha för bråttom framåt till ett annat "liv".
I stället för att låta det ta den tid det tar. Vad är "lagom"? Hm.

Emellanåt blir jag så trött på mig själv för att hjärnan går på högvarv gällande allt möjligt.
Har samtidigt idag känt ett inre lugn idag. Märkliga berg - och dalbanor i tankarna. 🤔

Ha en bra kväll,
och helg!
Kram 💜

@Andrahalvlek Åh nej! Som jag känner med dig just nu❤️. Så himla tråkigt besked. Förstår att du känner dig helt tom och ledsen. Som du längtat och planerat för ankomsten. Ja, inget är klart innan det är underskrivet eller betalat, men hoppet ska man ändå alltid ha kvar ändå. Utan hopp ingen glädje. Massor av kramar, det kommer fler tåg. men just nu är det sorgen över förlusten som behöver sin plats. ❤️❤️❤️❤️❤️❤️

@Varafrisk Tänker att vi är väldigt olika och unika, men visst en gemensam faktor kan vara beroende. Precis som här på forumet. För att få mer igenkänning och bättre samhörighet tror jag att det behövs fler gemensamma faktorer än endast beroendet. Tex någon kvinna i 60-årsåldern och kanske en gemensam hobby etc. På mitt jobb är jag de flesta i en annan livssituation med småbarn. Det vi har gemensamt är att vi arbetar på samma enhet och samarbetar kring det. Jag kan minnas tillbaka i situationer när mina barn var små och prata om det och känna samhörighet. Känner mer samhörighet med vissa än med andra och det är för att vi förstår varandra i hur vi tänker om saker eller delar intresset av hundar, löpning, mat mm. Har även varit i arbeten där jag inte känt så stor samhörighet. Då har jag fokuserat på uppdraget vi haft tillsammans men inte så mycket mer. Ett sätt för dig skulle kunna vara att fokusera på behandlingen i sig, om du förstår hur jag menar, att ta till dig stegen/processen och det som du upplever ger dig något, eller gör dem så att det passar dig. Mindre fokus på likheter och ingen fokus på olikheter. Fullt fokus på din process. Med det menar jag inte att inte försöka känna samhörighet, mer att inte tvinga dig att försöka finna samhörighet, om den kanske inte finns där. Göra processen till din och för din egen skull. Samtidigt kanske det du känner också är en del av processen, men kanske ha mer otvungna tankar och bara vara där och vara nyfiken på processen och vad som händer inom dig själv.

Lite tankar från mig❤️

Precis när vi skulle börja sjunga fick jag ett mess: ”Tråkigt nog måste jag meddela att tiken fick endast en hanvalp och den var för klen för att klara sig.”

Så sångglädjen kom av sig kan man säga. All glädje kom av sig. Jag sjöng med förstås men allt fick liksom ett grått filter över sig. Känner mig helt tom inombords. Nu vill jag bara hem.

Min äldsta dotter hade rätt när hon sa ”inget är klart innan du har betalat”.

Kram 🐘

28 Juli -22 ”Res dig efter varje smäll, du har en ängel på din axel”

Tjo
Jag har inte en ängel, jag har många skyddsänglar runt mig! Min högt älskade mormor sa inför sin död. ”Jag ska bli en ängel som följer dig i livet Sigge, som fäller ut mina änglavingar och leder dig rätt igen”

Det var inga OM jag skulle köra utanför livets inhängnad, dike. Utan NÄR 😂, fina fina mormor ❤️.
Nu kan du chilla uppe i himlen på fluffiga moln. Lira bingo & svära som en borstbindare! Dansa tango med din kärlek & njuta av handarbeten, resor, sol & såklart kan du nu dra ihop ett boule lag igen. Nu ska din favorit & gulleplutt hålla sig lugn.
Ska njuta av att leva livet ungefär som en kastrerad golden retriver gör 🤣.

Åter till gräsmattan på landet. Jag hulkade, kräktes & låg liksom ihopkrummad i fosterställning. Men min högerhand var ff knuten. Hjärnan var full sysselsatt & på något konstigt sätt påkopplad mot framtiden. Tvättade av mitt ansikte. Nu jävlar, res dig upp! Minns jag att jag tänkte! Påminde mig om att jag har aldrig kastat in en handduk i mitt liv! Jag fortsätter när andra ger upp. Min vilja, kraft & energi har verkligen gjort skillnad i mitt liv. Utan den, hade jag varit ”jordgubbe”, jag hade inte ens överlevt tonårstiden. Sedan mitt i allt dividerande med mig själv reste jag mig upp! Sa till min fina vän samtidigt som jag höll upp högerhandens fem fingrar! Pekade på ett finger i taget. ”Nu skall jag vara nykter, vad som än händer i mitt liv” ”Varje dag ska jag leva & fokusera på att stärka min självkänsla” ”Meddela att jag kommer på bröllopet imorgon” ”Jag skall be om hjälp & vara handlingskraftig” ”Jag ska meddela gymnasieskolan att jag säger upp mig & informera dem om skälet & tacka dom”

Det får räcka för nu, sa jag vidare. Men sedan kommer jag sätta mig ner och spalta net en diger ”Att göra lista” med allt som jag behöver fokusera & ta tag i. Självkänslan ❤️Allt ska utgå från att enbart stärka den.

Nu befann jag mig i det djupaste bottenträsket. Nu hade jag nästan mist allt i mitt liv. Inget jobb, bostad (hängde på en skör tråd), pissig ekonomi, nedsolkat registerutdrag, inget kk m m.

Vände på det. Tänkte … Det kan ju förfan inte bli värre. Allt jag gör framledes, är ju vinster. Allt kan ju bara bli bättre.

Sedan det faktum att jag INTE skadat någon annan än mig själv, gav mig också en djävulsk kraft & motivation.

Nog för nu. ”Bröllopet” blir mitt nästa inlägg.

Fridens liljor
Kram

Jahapp. Bra ”stöd” här. Kanske söker mig vidare…

@vår2022 Enligt behandlarna är 12-stegsprogrammet en av de bästa el kanske tom det bästa🤔 Jag vågar inte ta för stora ord i min mun….

Jag kanske inte tvekar t metoden men ibland kan jag få känslan att man tänker att alla som är beroende är stöpta i en och samma form. Jag vet att man sa till mig att jag inte skulle titta på olikheter utan likheter när jag gick på mina första möten. Jag vet att vi har beroendet gemensamt. Jag tänker absolut inte att jag är bättre än någon annan. Definitivt inte! Jag känner ibland att jag skiljer mig fr mängden. Jag tror inte att jag gör det egentligen men jag kan väl säga som så att kvinnor i 60-årsåldern är sällsynta. De/vi sitter/satt i våra hem och dricker.

🥰🌸

Som tillägg: har dolt mitt drickande för min familj. Aldrig varit märkbart påverkad inför dem. Och aldrig onykter när jag varit ansvarig för mitt barn. Mitt drickande har varit i min ensamhet på lediga dagar eller kvällar.

Dag 28.

Alldeles snart firar jag en vit månad!
Känns som en livstid har passerat. Idag har jag ganska mycket sug på att döva känslor med vin, barnen har varit på riktigt usla humör hela dagen så jag är både frustrerad och uppgiven. Men jag ska på födelsedagsfest med partnern och kör dit. Toppen ursäkt att inte dricka alkohol är naturligtvis att köra bil till krogen haha

@Amanda L, tack för att du kikar in, det gläder mig! Det har varit några tuffa veckor nu både privat och professionellt, men saknat vara i forumet också! Hoppas att allt är bra med dig ☺️

Då var det dags att ta tag i min konsumtion. Lite bakgrund.

Har i snart ett år haft ett eskalerat drickande som ökat ganska markant efter årsskiftet. Från kring 6-8 enheter fördelat på helgen till mer vardagsdrickande på 2-4 enheter. Kan i efterhand konstatera att detta har varit självmedicinering för stress och oro. Detta började med att jag kom tillbaka till arbetet efter föräldraledighet.

Har haft en period av sjukskrivning under våren på grund av utmattning. Detta skedde efter en eskalerande period av drickande. Oro/ångest och stress har dämpats av alkohol. I mitt fall sprit.

Efter läkarbesök och provtagning konstaterade min läkare att jag hade högt Peth och ett något förhöjt levervärde och rekommenderade mig att dra ned eller sluta helt med alkohol. Detta tog jag tag i för ett par veckor sedan. Klarade två veckor med måttfullt drickande (4-6 enheter på helgen) men annars inget på vardagarna. Första dagen var hemsk (en ledig måndag då jag säkert druckit 10-12 enheter dagen innan). Svettningar, darrningar och illamående. Ni som vet känner säkert igen er. Men jag tog mig igenom det.

Men jag åkte på ett bakslag med ångest i onsdags. Familjen var borta och jag valde att dricka istället. Drack säkert en liter mellan onsdag lunch till torsdag lunch. Kände fruktansvärd skam och ångest. Samma procedur natten mot fredag och halva dagen. Stora abstinensbesvär. Beslutade att ta 3 enheter igår och trappa ned följande 2-3 dagarna. Är livrädd för att få delirium. Idag endast tagit 1/2 enhet och det känns helt ok i kroppen.

Är i övrigt en extremt skötsam person. 34 år, gift med ett barn. Ambitiös och omtyckt på jobbet och privat. Tror alla skulle tappa hakan om de fick reda på mina problem och självmedicinering. Älskar min fru och min familj och vill inte skada något förtroende där. Jag vill vara stark och klara av detta. Får hjälp med min ångest hos psykolog och har lugnande tabletter om det skulle behövas.

Har läst mycket trådar här och inspireras av alla starka människor. Nu är det min tur att ta tag i detta och klara av det här. Tror att rapportera om min resa här kommer vara bra för mig.

Målet: dricka måttfullt (0-6 enheter endast på helger)
Hur? Ta tag i mitt psykiska mående och sluta självmedicinera. Värna om min hälsa, promenera och vara disciplinerad. Rapportera min resa här.

Wish me luck!

TACK ❤️@Sisyfos

Ja du köra Sisyfos. Nu är jag trött på att kyssa döden! Men märkligt eg, alla ggr jag kysst döden i mitt liv. För varje kyss har mitt liv blivit rikare. Idag är jag ödmjuk inför livet & så otroligt tacksam ❤️. Tacksam över att jag fått visdomen att förstå vad som är av vikt i mitt liv. Att kunna njuta av all enkelhet i nuet. Lever, kysser & älskar med vareviga dag! Min självkänsla bubblar som upphälld sockerdricka (Ernst varning nu 🤣🤣, han är skön)

Fridens liljor

TACK ❤️@FinaLisa

@Andrahalvlek Vad kul att dagen då det händer är här! Coolt med så stor kör. Ha det riktigt roligt nu och njuut!

Kram🌞❤️

@Varafrisk Tack!❤️. Ja, det gick verkligen snabbt! Har inte speciellt mycket smärta så det är skönt. Det går även snabbt att lära sig att hantera saker med andra metoder, när handen inte riktigt funkar som dem brukar. Vi anpassar oss snabbt. Tror på snabb läkning, eller hoppas i alla fall😁

Ha det gott!🌞❤️

@Torn Ha, ha ja det är fan farligt att löpa😂. Usch att det smäller till i vaden låter läskigt och ont. Pratade med min man och vi kom fram till att vi skadat oss relativt lite sett till hur mycket vi tillbringar i skog och mark, både löpning och andra strapatser. Man höjer risken för skador ju mer man utsätter sig i förhöjda risksituationer. Skulle vi inte vara så mycket i svår terräng så skulle risken minimeras för skador. Så om vi bara går på plan mark och asfalt så skulle risken vara mindre, men för oss så mycket tråkigare😁. Så sett till detta så har jag inte skadat mig speciellt mycket, varken i löpning eller i andra krävande aktiviteter i skog och mark. Men när det händer så är det, fan också!

Ha det gott i solen och i båten!🌞❤️

@Andrahalvlek Har haft mest skräck för att skada knät, inte tänkt på handleden så mycket. Nu kan jag använda fingrarna en del i alla fall och det skulle vara så mycket jobbigare om de också var gipsade. Ja, får rehaba och bli stark igen efter avgipsningen. En dag i taget😁❤️

@Amanda L Ja, håller med. Man öppnar upp sig när hämningarna släpper och många berättar om att man blir mer social och framåt med alkohol i kroppen, jag blev det. Kunde mingla på hej vilt😂. Tror dock att man lätt säger mer än man önskar och ångrar sig dagen efter då man behöver alkohol för att släppa spärrar. Som nykter och blyg kanske det känns ännu värre.