Senaste kommentarerna i forumet

Halloj! Jag kikar in här för en liten kommentar om det är ok.😃Det här med att sätta tidsmål eller inte är intressant. Det har vi som har hängt på forumet ett tag vridit och vänt på många gånger. Det verkar som att det är väldigt individuellt. En del tycker det fungerar bäst med att sätta konkreta mål (tex 3 månader). En del säger ”aldrig mer” från dag 1, och andra kör väldigt distinkt på ”en dag i taget”. För egen del så så körde jag på målet ”aldrig mer”, men samtidigt på ”tillsvidare”.😅

Klura noga på vad som känns bäst för er egen del. Ni ska må bra av det, annars kan det bli lurigt.

Ha det bra!

@Tröttiz
Låter som du har en bra dag ❤️
Känner igen det så väl den känslan av att känna sig jagad plötsligt utan att det är något utifrån som gör det. Konstigt egentligen, å andra sidan kanske inte.
När jag minns tillbaka så var det så jag kände när suparperioderna satte igång. En fullständig panik och som om mattan rycktes under fötterna. Jag hoppas att det läker ut så småningom. 💐

Så här utmattad och trött har jag nog aldrig känt mig tidigare. Jag vill så mycket och när jag inte orkar så blir jag så nedstämd. Pratade med min goa kloka psykologkollega idag. Hon gav mig så kloka råd. Har sökt min kurator som jag gick hos tidigare. Behöver enskilt stöd. Men hon var på utbildning och åter den 7/6.
Något som ändå är bra är att jag har varit nykter i 131 dagar idag. Känner mig iaf stark i beslutet att inte dricka alkohol.

Godnatt 😴🐬

@Himmelellerhelvette Skönt att operationen gick bra. Hoppas det fortfarande känns bra och att återhämtningen går fint? 🌹💐

@Amanda L ”Kändes jobbigt att lova bort mig för tre månader till…” Det påminner mig om att jag inte har något liknande sådant tidsmål. Det löper liksom bara på, dag för dag. Tre månaders-strategin verkar fungera väldigt bra för dig. Jag har svårt att veta hur man ska tänka kring det. En tre månaders period innehåller ju ett slut. Tänker du endast till och med detta eller tillåter du dig att även se förbi det datumet?

@Daemon Japp, jag mår bra. Jag är en positiv person som hellre ser lösningar än problem. Just därför känner jag inte igen mig själv när jag är svårt deprimerad. Så jag fortsätter med antidepp. För alltid typ.

Kram 🐘

@Daemon Japp, jag mår bra. Jag är en positiv person som hellre ser lösningar än problem. Just därför känner jag inte igen mig själv när jag är svårt deprimerad. Så jag fortsätter med antidepp. För alltid typ.

Kram 🐘

@Daemon I början sov jag middag 30 min var och varannan dag. Eller höneblund som jag kallar det, en kvinnlig variant av tupplur.

Jag blev nykter precis när corona bröt ut så vi blev hemskickade och 30 min höneblund på lunchrasten var verkligen vad jag behövde. Man snabbladdar batterierna oerhört effektivt.

Längre tid än 30 min funkar inte för mig, då får jag problem att somna på kvällen. Kl 22 larmar mobilen för läggdags. Jag behöver 7 tim sömn.

Kram 🐘

@Kevlarsjäl62
Ja, det där med att inte ha kontroll sätter sina spår.
Jag blir också stressad av förväntningar.
Det är ju jobbigt, men man måste ju ge det tid. Det vi anhöriga går igenom fixar ju sig inte i en handvändning precis.
🌺

@Daemon @Amanda L @Andrahalvlek Ja, det är otroligt när jag tänker efter hur hårt jag kört på i alla håll och kanter förr. Och hur alkohol båda dämpade och gasade. Jag tycker att tröttheten var stor första tiden som nykter och att den stabiliserats. Jag är pigg på ett helt annat sätt och trött på ett helt annat sätt som nykter, mer äkta och jag känner signalerna på ett annat sätt. Tänkte häromdagen att jag märker en skillnad i att orka slutföra saker eller att inte ge upp. Tex så åt jag mycket onyttigheter under en vecka och rörde mig inte så mycket. Det kändes ok och veckan därpå åt jag nyttigare och rörde på mig. Jag fick inte stress eller prestationsångest av det som tidigare. Det kunde tidigare leda till att jag lade av, massa ångest, men nu är jag mer chill. Eller nu när jag varit överansträngd i knät och långsamt tar mig tillbaka genom kort jogg och att gå emellan. Det stressade mig tidigare, men nu tar jag det chill och är glad för att jag är på väg tillbaka på ett hållbart sätt. Det finns ett långsiktig tänk om livet numer och inte quick fixes som förr och som aldrig håller.

Tänk vad mycket gott nykterheten medför! Det är verkligen spännande med all positiv utveckling på faktiskt alla livsområden. Finns inte en chans att vilja byta till livet innan med alkohol. No way!

Ha det gott!❤️

@Kevlarsjäl62
Tack för den feedbacken! 🧡
Jag blir varm inombords o bara ler när jag tänker på (o ser för mig) att det sitter en lapp med mina ord på någons (ditt!) kylskåp, som påminner om att följa stigen mot att Leva Livet! Fantastiskt 😚

@Andrahalvlek Låter som att det finns en gedigen plan och skönt att läkarbesöket gick bra. Jag kan ingenting om läkemedel dock. Det viktigaste är att du tror på det och när jag läser vad du skriver verkar du positiv! 💪😊

@Andrahalvlek Så vi är många som är lika på det viset. Ordet lagom verkar inte riktigt varit vår grej? Varken när det gäller jobb eller alkohol…:)

@Daemon Låter verkligen som du behöver vila och pterhämtning! Jag har också varit nära väggen två ggr i livet. Den sista strax före pension. Då helt slut. Kan vara så att alkoholen blev en krycka på alla möjliga sätt. För att stressa ner, för att orka med… Men till slut blev det som en karusell som bara gick fortare och fortare.
Jag minns att jag skulle ha överlämning av jobbet en månad, när jag blev pensionär, men orkade bara några dagar. Sa till chefen att nu går jag, ni får ringa om det är nåt. 😵‍💫 Då är man trött. Nu sedan jag slutat dricka vilar jag också mycket mer. Och som sagt även avsagt mig en del frivilliga åtaganden. Nu är mina behov viktigast för första gången. Det får vara så ett tag. 😌

Hej alla kämpar, undrar om någon kan styra mig rätt. Jag har själv velat börja med naltrexon, men får inte recept från vare sig psykiatrin eller vårdcentralen. Någon och annan här som kan råda mig i hur och av vem jag ska få naltrexon på recept, försökt och försökt, men psyk/vc hänvisar till den andre, som så ofta fastnar man i mitten, och man ligger minus energi för att dra i det. Att de ska göra något som redan väldigt svårt ännu svårare!

@Tröttiz Känner igen både det ena och det andra. Harmoni och lugn ena dagen och just den där känslan av att vara "jagad" den andra. En känsla av att något förväntas av mig. Eller att något/någon vill begränsa mig. Jag har upptäckt att jag inte klarar andras förväntningar alls nu. Inte helt lätt att jobba eftersom det där självklart ställs en massa krav. Så fort någon vill "styra" mig på minsta sätt så går jag till motangrepp eller får ångest. Kanske inte är så konstigt när någon och något annat haft kontroll över mitt liv så länge. Därför har jag så svårt för kontakt med min man, även när han är nykter. Han ställer egentligen inga krav alls, men jag tål knappt att han föreslår att vi ska träffas. Undrar om det någon gång kommer att bli annorlunda?

@Amanda L och @Andrahalvlek Yes, precis så är det.

Jag får piggare perioder oftare, men blir fortfarande väldigt trött tidvis. När jag blir trött nu blir jag nästan ännu tröttare än tidigare. Skumt? Jobbade hemma idag och vid tre-tiden blev jag så trött att jag nästan mådde illa. Ofantlig trötthet, inte ofta jag känt så där tidigare och aldrig så där helt plötsligt. Sov en halvtimme tillsammans med hunden. Som sagt, har aldrig uppskattat och prioriterat sömn så som jag börjat göra nu. Man ska ju skaffa hobbys, sova är min nya hobby! 😁💤👍

Under en period på många år jobbade jag alldeles för hårt. Idag förstår jag inte hur jag orkade, blir helt ärligt nästan ledsen och får panik när jag tänker tillbaka på det. Hur gick det till? Kunde aldrig varva ner. Inte för en dag. Satt i princip varje natt och jobbade, inte sällan fram tills ett-två. Blev sen turbostressad när semestern kom och det tog lång tid att komma ner i varv, så att man kunde börja fundera på vad man skulle hitta på. Blev jättestressad om vi i förväg bokade in en massa på semestrarna. Framförallt på somrarna. Behövde luft, inte tajta bokningar. Vintern och skidsemestrarna funkade ok. När det gått några veckor på sommaren och det började kännas iaf lite bättre, då blev jag stressad igen över att semestern i princip började ta slut. Så var det, under flera år. Förstår inte hur min fru orkade med det… 🙁 Självklart gjorde vi ju grejor och åkte på resor etc, men det var inte ok att mitt dåliga mående styrde hela familjen på det viset. Självklart får man dåligt samvete när man tittar i backspegeln.

Nu jobbar jag väl 60-70% i snitt mot förr och landar mer på normala 8 timmar i snitt per vecka. Och jag är ordentligt trött efter 8 timmar. Egentligen redan efter 6-7 timmar… Men jag känner att trots att jag haft det bättre under något år nu, så har jag inte återhämtat mig. Tröttheten finns där och min stresstålighet är betydligt lägre än innan. Jag tycker dock att stresståligheten redan förbättrats lite grand under denna månaden som alkoholfri. Bättre tålamod också (vilket förr varit en stor styrka hos mig både inom jobb och sport). Jag har börjat kunna fokusera lite bättre på uppgifter nu, men under korta perioder. På rätt spår i alla fall!

Har funderat kring när jag började dricka alkohol som jag gjorde på slutet. Kan inte säga exakt, det har smugit sig in. Somrarna har så klart fungerat som språngbrädor, och sen har jag förmodligen upptäckt att man kan använda det som artificiell energi för att orka. Började som sagt smyga sig in lite väl mycket alkohol under vardagen också, säkert för att ”generera energi” som du säger Andrahalvlek. Problemet är ju då som bekant att man till slut får mindre och mindre energi till att faktiskt göra någonting då man inte dricker.

Jag kände att jag nått en punkt där energin var i botten och alkoholen alltför viktigt. Den började styra mina tankar på ett läskigt sätt. Har som sagt en jättebra situation på jobbet nu, faktiskt väldigt bra och mil ifrån hur det var tidigare. Min fru säger att hon fortfarande tycker jag är ok. 🤪 Jag är fortfarande i ok:ish fysisk form. Men allt detta var på klar nedgång. Alltihop! Alla dessa saker började klart och tydligt påverkas negativt. Och när den resan börjar, då kan det gå snabbt - och det är jag absolut inte intresserad av!

Bra påminnelse det sista, till mig själv! 😊
Eller som du utrycker det på ett väldigt bra sätt @Andrahalvlek:
”Fy fan aldrig mer” 😍

En harmoni och tillförsikt inom mig.
Hej alla, just idag har det känts så.
Det är jag glad över. 🙏
Sedan kommer det dagar jag känner mig "jagad", fastän jag inte har något egentligen att fly ifrån. 🤔 Får ingen ro. Vet inte, kanske sådant är vanliga konsekvenser för att ha varit medberoende.

Sakta men säkert blir det väl bra. Att åtminstone komma genom denna berg- och dalbana av sinnesstämning och känna sig tillfreds med allt.

Kämpa på ni där ute. Kram.
💕

@Tussan65 Bra kämpat!
Jag har haft Antabus i snart två månader. Jag har misslyckats på egen hand tidigare, och nu ville jag ha hjälp av Antabus. Det känns helt fantastiskt! Jag behöver inte fundera på om jag ska dricka eller inte, för jag KAN inte dricka. Det blir så enkelt då.

Jag går på uteserveringar. Dricker alkoholfri öl. På detta sätt tränar jag upp mig på det som ska bli mina nya vanor och rutiner framöver.

Jag är förvånad över att jag inte får några frågor alls kring min nykterhet. Jag trodde innan att detta skulle bli jättejobbigt att ”erkänna” för alla omkring mig, men ”ok”/”jaha” och inga frågor.

Jag vill kunna göra allt; gå på AW, ha fest hemma, gå ut och dansa, sitta på uteserveringar osv osv fastän jag inte dricker alkohol. Nu med Antabus så har jag möjlighet att träna massor på dessa situationer utan att riskera att dricka.

Önskar att jag valt Antabus redan 2019 när jag försökte utan hjälp, oss misslyckades. Mitt missbruk blev värre efter det misslyckandet.

@Tussan65 - ville egentligen bara säga att Antabus är finfint… man har ju liksom så mycket runt omkring att kämpa med, så att då slippa att varje dag/timme/minut behöva besluta om alkoholfrihet underlättar. Tids nog kommer man dit, men då har man ju redan hunnit sätta nya rutiner, blivit av med mycket av suget och börjat leva annorlunda! 😃

@Amanda L låter underbart.. bra kämpat 🤗🌸

Har känt ett sug efter ett glas vin på balkongen trots att jag inser att det är det sista jag ska ta till just nu! Märkligt att suget övergår allt förnuft!

@Loppan helgen var bra. Fullt upp med vänner och familj.
Fick dock ganska mkt ångest på måndagen. Som tur var så träffade jag psykologen då. Blev lite lugnare efter mötet.
Hoppas att din helg blev bra.😉🌸

@Amanda L tack, va gulligt av dig. Sk varma kramar till dig.
Känns att jag är på rätt väg.🤗🌸

Tack för att du skriver om din situation!
Jag känner tyvärr igen mig väldigt mycket i det du skriver om. Växte också upp med en pappa i beroende. Min mamma har relativt nyligen lämnat min pappa efter nästa 30 år tillsammans. Både jag och min bror har flyttat hemifrån och hans beroende har förvärrats sedan dess.

Likt din uppväxt så har min pappa druckit så länge jag kan minnas, beroendet har eskalerat med åren och ledighet samt pension förrvärrade det. Förr var han väldigt aktiv och kunde hålla sig över ytan trots sitt beroende, han lyckades hålla sig någorlunda i styr när han jobbade. Han kunde komma hem och laga middag till familjen, men den var ofta ackompanjerad med alkohol.

Min pappa visar också tydliga tecken av depression som har varit mer eller mindre återkommande i ungefär 15 år.

Sorgen, ilskan och oron du skriver om känner jag väl igen. Det är en emotionell berg- och dalbana, som för min del har varit svår att bearbeta.

Sen för att stärka din inre röst som inser hans beroende så definieras beroende av beteenden/handlingar som har en negativ påverkan inom exempelvis relationer, jobb, hälsa m.m. Det kan kännas klyvande att se någons beroende helt förstöra vissa aspekter i sitt liv medan andra verkar helt oberörda. Kan även tänka mig att det för din del kanske känns lättare att delvis förneka hans problem, som sagt är sorgen, ilskan och oron inte lätt att bära.

Hoppas du gör något slags framsteg med honom, om inte annat tar hand om dig själv och barn. 🩵

@Lilleskutt65 Ja det blir bättre, men kan ta från en till flera veckor. Ha tålamod.
Långa promenader eller annan träning kan ev hjälpa dig.
Alkohol skapar ångest och oro, så det är ingen hjälp i längden. Försök bara vänta in att hjärnan blir återställd. 🙏🏻❤️