skrev Amanda L i Jag väljer att leva utan alkohol.

@Crusade Skickar bara kramar! Du gör det viktigaste. Men prova ändå ett AA möte. Kan vara bra att prata med andra. 🙏🏻❤️🙏🏻


skrev Stormenlilla i Nu börjar jag om

@Andrahalvlek Ja ni har såklart rätt. Jag får ändra till det. Kram ❤️

Idag är det 3 dagar och hjärndimman är kvar. Jag har bestämt mig att jag ska börja med 90 dagar, bryta ner det så som jag gjort en gång förut och inte lyckats göra om förens nu. Nu har jag bestämt att jag inte vill må såhär längre. Jag som alltid går promenader har inte klarat av det på två dagar, ingen meditation heller. Så mitt mål idag blir 10 min meditation och 30 min promenad.


skrev Amanda L i Hitta sig, vara sig, älska sig

@Kretsgång ps Min jobbade kvällar så var också ensam.


skrev Amanda L i Hitta sig, vara sig, älska sig

@Kretsgång Jag vet inte heller. Har ej gått någon. Alltid trott att det är privat och dyrt. Men det borde ju gå att fråga nånstans?


skrev Tröttiz i Det finns hopp

@Snödroppen
Hej.
Tänkte på det där med att sätta gränser. Att ha förmågan till detta är ju för den egna hälsan, att må bra. Fortsätt med det. 🤗🌹
Och en fråga, vad ska du ge dig själv / göra för dig idag? 💜


skrev Natalia i Kaffestugan

Wohoo @Källarmannen!
Rock on 🤘


skrev Natalia i Kaffestugan

@Loppan jag begriper det och tycker inte att det är egoistiskt att tänka så.
Det blir förstås komplicerat då ni bor ihop och du har ett besvär och är i början av avhållsamheten. När du känner dig mer stabil i nykterheten kanske det inte längre behöver kännas påfrestande för dig att han eventuellt tar nåt glas men det kanske kunde vara en bra deal att han låter bli att dricka just i hemmet iaf under en period?


skrev Natalia i Kaffestugan

Godmorgon @Påvägmothälsa!
Glad att se dig här på kaffe idag 🙂
Du har gått igenom något specifikt och många upplever lite likt dig en period därefter. Hur länge är förstås varierande men inte ovanligt och jag är glad att du har stöd i läkeprocessen, i känslorna och tankarna du möter. Men glöm inte att ha tilltro till att du sakta men sinom tid ska kunna få landa i igen i ett bättre mående än vad som upplevs just nu ❤️

Själv är jag förövrigt glad att jag inte köpte några enheter igår! Har en skön morgonstund på balkongen. Härefter ska jag på ett möte och sedan på träning. Ska avnjuta vädret på ett eller annat sätt och fortsätta att beta av åtaganden.

Önskar en fin dag ☀️


skrev Kennie i När känslorna styr

Hej,
Det låter som en väldigt svår situation. Och att din man inte visar dig någon ömhet i vardagen är förstås en bidragande faktor. Hyr känner du för honom då? Det verkar inte som att han tillför dig särskilt mycket positivt? Men kombinationen alkohol och lugnande är farlig, och jag tänker att du behöver hjälp akut för att bryta den destruktiva spiralen. Det är viktigast. Sen får du ta relationsbiten.


skrev Kretsgång i Hitta sig, vara sig, älska sig

@Amanda L Jag förstår, tack för att du delar med dig. Lite samma sak här, en framförallt frånvarande mor som jobbade jämt och inte visade känslor eller gav bekräftelse. Inte av elakhet. Hon visste inte bättre. Jag har börjat förstå att jag nog behöver riktigt professionellt stöd, typ psykoterapi, men jag vet faktiskt inte riktigt hur och var man kan hitta det? Har fått för mig att vården i princip bara erbjuder KBT-behandlingar när det kommer till psykiska problem, och det är inte vad jag behöver. Eller har jag fel?


skrev Loppan i Kaffestugan

@Woman52 Välkommen in i stugvärmen! Jag räknar dagar och är på 39, typ samma som du?
@Natalia Tack för att du frågar. Den där ensamhetskänslan är inte helt logisk. Jag har lite ”nära” till den om du förstår vad jag menar. Jag har inte berättat för någon irl om att jag slutat, bara min man. Han pausade med mig i början men väljer nu en måttlig konsumtion (han har haft minst lika hög konsumtion som jag tidigare). Rimligt beslut men jag är egoistisk och önskar att han kunde sluta dricka hemma.


skrev Varafrisk i Att välja livet …mitt liv!

Vill dela med mig några fina tänkvärda ord som en ung person delade med sig på ett möte….

” Tänk om allt du behöver för att läka är insikten om du kan”

Solen skiner…hoppas på en bättre dag än igår🙏🏻☀️

Kram🐬


skrev Woman52 i Kaffestugan

God morgon! Ha är ny här i kaffestugan. Inte druckit på 1,5 månad nu, tack vare Antabus. Tar 100 mg varje morgon, så varje dag säger jag: nu ska jag inte dricka de närmaste 2 veckorna! Lite skillnad mot ”en dag i taget”. Men nu tar jag min sista Antabus och om två veckor ska jag lära mig dricka kontrollerat. Jag får då Naltrexon som stöd. Redan nervös… hur kommer det att gå?! 😬


skrev Källarmannen i Kaffestugan

God morgon vänner! Jag är pigg och glad idag, ja bara så ni vet 😁 Ha en bra tisdag.


skrev prinsessa i Kaffestugan

Godmorgon godmorgon i stugan! Lite trött, men det beror inte på alkohol utan på att det är en tidig morgon! Snart iväg på jobb! Ha en fin tisdag mina kaffevänner!


skrev Sisyfos i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Intressanta funderingar. Kunde du (man) ha gjort saker annorlunda. Borde du (man) ha gjort saker annorlunda? Jag står inför att barnen flyttar ut. Kommer jag att vara ledsen när de flyttar? Högst sannolikt. Vill jag att de stannar? Absolut inte för att jag är ledsen och saknar dem annars. När man älskar måste man släppa taget. Jag tänker att de där funderingarna om man borde gjort annorlunda, får vara just det. Lite funderingar över hur det hade sett ut då. Jag tror inte att någon gynnas av att försaka drömmar för någon annans skull. Stor risk för bitterhet och anklagelser istället.
Det här med död och saknad är också knepigt. Jag känner igen det du beskriver angående både saknad och distans (till min far). Funderingar över relationen och varför den var som den var. Jag tror att det på sätt och vis är sunt att ”hålla döden ifrån sig”. när nån är svårt sjuk. Tankar på vad som kan hända, tankar på hur sorgen kommer att bli, blir så bottenlöst. Här och nu är ett sunt sätt att förhålla sig. Jag tror att jag höll ifrån mig att min pappa skulle dö, så gott det gick. Tror inte att det handlade om förnekelse riktigt, men det gagnade troligtvis oss båda. Jag tror att han höll ifrån sig det också. Har du lyssnat på Stina Wolters sommarprat om hennes relation med en döende flicka? Kanske kan man tycka att det borde varit föräldrarna som hjälpte henne att hantera situationen. Jag tror att det var bra som det var. Föräldrarna kunde inte och ville inte ta in att flickan skulle gå bort. Flickan kunde troligtvis inte heller härbärgera deras sorg. För det är kanske så att man på nåt sätt väljer det som är bäst i stunden. Jag tror inte att min pappa hade gagnats alls av att jag hade gått in i stor sorg i förtid. Han ville inte dö och gjorde allt för att förtränga hur illa det var. Jag tycker att det finns en stor skillnad angående att förneka alkoholism/beroende och att inte förmå/vilja ta in att nån är svårt sjuk. Det första har lite mer egoistisk karaktär. Kanske är det en självbevarelsedrift också i båda fallen även om den får motsatt effekt i ett beroende. Under mitt tillfrisknande från beroendet så plockade jag fram de där skuld och skamkänslorna, lite i taget. Att hålla saker ifrån sig är nog en överlevnadsstrategi.


skrev Påvägmothälsa i Kaffestugan

Godmorgon kära kaffevänner. Jag har haft ett par jobbiga dagar igen med humörsvängningar men har landat och styr upp mig igen. För mig handlar livet just nu mycket om att förlåta mig själv och ladda om. Kaffet smakar gott denna soliga tisdag och jag kör en nykter sådan. Önskar er en fin dag!


skrev Majaela i När känslorna styr

Jag har fortfarande frågor om denna kund typ
, - lova att du inte har nån dubbel agenda på med henne på nån ny telefon eller liknande , Men min man säger att han vägrar svara på flera frågor kring denna kund . Han säger att hon inte fått inköpspriser fast jag sett Mail på det , så där fortsätter han att ljuga och jag skulle vilja ställa honom mot väggen där ( varför han döljer det )
Det är inte grejen att han ger inköpspriser, det är att han ljuger om det som äter upp mig . Jag kan inte släppa det förrän jag får veta allt .
Jag vet att detta inte är ett terapeutiskt forum , men det handlar ju också om att jag inte kan låta bli att dricka , för att sova, för att orka , och det ger mig ytterligare sämre självrespekt .


skrev Majaela i När känslorna styr

Jag har bokat en terapeut, men det tar en månad jag skulle behöva det akut , det känns som att jag håller på att gå under.
Jag har aldrig någonsin tagit mer än en sobril vid väldigt sällan tillfälle . Inför ett föredrag eller nåt . Nu tog jag 3 stycken en dag när smärtan inte försvann och dessutom vin på det. Det blev ju inte direkt bättre dagen efter . Fruktansvärd ångest , samtidigt skall livet bara levas på som vanligt .


skrev Majaela i När känslorna styr

Hej.
Jag är tillbaka nu i en hemsk situation . Jag har blivit svartsjuk , och det är inga roliga känslor fyfasen. Min man har 1000 projekt och är alltid upptagen men oftast med jobb eller för att han behöver hjälpa våra barn. Själv förfaller det här hemma , det kan göra mig lite irriterad ibland men den irritationen går över . Helgerna är så att säga FULLSPÄCKADE med måsten anför både honom och mig .
Nu kom det nåt nytt , i den bransch han säljer hade han varit på mässa en vecka , sen skulle han plötsligt köra 30 mil fram o tillbaka på helgen för att kolla någon bagatell , han var uppsnofsad på ett sätt som han inte brukar vara , han var bara borta en förmiddag men hade många planer med denna kvinna och hon skulle få inköpspriser :
Sen ska han även visa vårt sommar hus för henne under stresssig arbetsvardag , utan någon riktig motivering och åker 25 mil under arbetstid för att visa henne det.
Pang bom så blev jag supersvvartsjuk och började googla på namnet på kunden som såklart var en ursnygg singel i 55 års åldern. Det högg mig i magen . Anledning att det gjorde så ont var att han alltid i princip är tuff och hård mot mig och att vi inte har något intimt liv över huvud taget för han klarar det inte ( jag är väl för motbjudande ) jag hade kunnat leva med det om det fanns ömhet , e. Klapp en go godmorgon kram eller NÅT.
Att han inte alltid höll med barnen mot mig utan istället stöttade mig . Inte när något blir tokigt ( han har inte så bra estetiskt sinne ) stenhårt hävdar att han skall ha det på det sättet men kan övertalas till annat av barnen om de säger att något ser tokigt ut . Jag har ingen talan .
Nu blev jag som blixt från en klar himmel galet svartsjuk. Jag började snoka ( inte stolt för ) i hans telefon och ALLA kundsamtal låg kvar men just hennes chat var raderad .
Jag hittade däremot ett Mail till mina barn i en separat cchat att han skulle jobba för att få bort mig från företaget och att de skulle får andelar och han, samt att han skulle se till så de fick ärva alla hans andelar i andra ägodelar. ”För ni vet ju hur mamma är ” var hans motivering .
J
Nu började jag kolla hans telefon ibland och såg då att denna kvinna hade messat igen och då kom den dolda chatten upp . De hade haft en chatthistorik ca 6 månader tillbaka. Det var enbart arbetsrelaterat mest men lite för mycket mail enligt min mening ( och såna saker som att min man skrev, jag ser fram emot att komma och titta när det är färdigt i sommar . ) där läser jag in mycket mera . Ingenstans nämns ”min fru säger , tycker, eller något sånt )
Jag var först arg och frågade vem denna människa va och då blev han bara arg tillbaka och ” nu har du gått för långt , jag kommer stanna i vår stuga och inte komma hem , och jag kommer göra dig arvslös sov)
Jag blev jätte jätteledsen och tror han pratade bakom ryggen på mig till mina barn . Framför allt ett barn som är bra på att gå in och lägga beslag på sin pappa dygnet runt och han är lindad runt hennes finger. ( där kan jag känna mig svartsjuk med i bland, han frågar henne om saker och hennes behov går alltid före men aldrig mina, han säger ja till att passa barnbarn, bjuda på middagar typ 4 ggr i veckan , men kollar inte med mig först om jag är trött efter en hel dag) för jag får oftast ta hand om det mesta , men det är ju ok för hon är ju hans dotter i alla fall )
Nu maler och maler tankarna om att jag har blivit dubbelt lutad och jag har druckit vin och ätit lugnande tabletter bara för att klara dagarna . Jag går som i ett töcken och jag har Såå svårt att samla tankarna på något vettigt, samtidigt som jag har ett nytt jobb att lära upp mig på på jobbet , samt sitter o bokför 10 Tim per helg på det företag som jag skall uteslutas ifrån bakom ryggen.
Hur fasen ska man klara sig utan bedövning i detta läget ?
Allt , allt har missat sin mening och jag vill bara plåga mig med att hitta mera saker som gjorts bakom ljuset . Mitt hjärta slår i 100 slag i minuten och jag känner mig gammal , förbrukad och trött , samtidigt som jag inte kan sova en blund på nätterna och hela min kropp går på högvarv .
Vill helst gå stark ur det här men jag känner mig vilsen .


skrev Crusade i Jag väljer att leva utan alkohol.

Klockan är 03:00.

Jag ältar som fan ... kommer inte ur det ältande. Håller på med att bli galen. Ärg så arg och hon vägrar hjälpa mig fast hon vet hur känslig jag är, framförallt just nu.
Jag måste komma upp för mig själv, men då blir allt kanske värre eller säger man sämre .. ah tappat min svenska helt och hållet också.

Jag är redo för att strax åka till gymmet ... öppet från och med klockan 04:00. Kanske mår jag bättre efter ett långt pass om jag nu orkar såklart. Vad jag tänker är oftast inte vad jag gör eller orkar med.

Förutom min tanke att inte mer dricka. Jag är så motiverad det är inte klokt. Tidigare när jag mådde dåligt då drack jag. Denna tanke är borta. BORTA! Och jag känner mig lite stolt över mig själv.

Jag åker kanske till mitt hemland i Juli men har inte bestämt mig. Allt beror på hur jag mår ... Kan alltså inte planera nåt i förväg, av denna anledning.

Tänkter då tillbaka på vad vissa av er skrivit till mig ... att hitta en balans och vissa dagliga rutiner. Just nu är jag helt och hållet ur balans, och improviserar allt. En sekunde tänker jag så och nästa gör jag något helt annat.

Tack och lov att min man förstår mig ... och han är super snäll nu mot mig. Jag gör också mitt bästa att visa hänsyn, fast jag märker att jag fortfarande är ganska egoistisk i min resa. Det handlar mycket om mig och mina känslor och tankar.
Har ni detta också?

Ja ... jag måste komma ur det här hålet. Det är fint väder och jag spenderar min tid genom att ligga i min säng!!! Detta funkar inte längre för mig.

Tack till er som ger mig peppande inlägg och kommentarer. Uppskattar det verkligen så mycket.

Kanske ett AA-möte ja som vissa redan ofta har gett mig som förslag ... Tror det finns ett möte nästa måndag i stan, måste kolla.

Kramar
xxx


skrev Crusade i Amanda L

@Amanda L
Du är helt underbar!!!
Kram
xxx


skrev Snödroppen i Det finns hopp

@Kameleont
Tack snälla du, det kändes så skönt att få höra det.
Jag förstår hur otroligt mkt det tar med människor som är gränslösa, idag är jag helt slut. Jag förstår också hur svårt jag har att sätta gränser för människor med det här beteendet, jag får riktig panik och ångest för vad konsekvenserna blir.
Det kändes skönt att höra även om jag vet om det att det är mitt fel, att jag gjort fel eller är fel i stunden.
Efteråt ångrar jag det inte, blir förbannad när jag tänker på hur hen betett sig.
Tack, önskar dig detsamma 🌸


skrev Snödroppen i Hopplöst

@Kameleont
Ja tänker på när ja läser dina rader ur fort något normaliseras i livet. Du skriver att du är besviken, trött och överlever. Du lägger all din energi åt hans leverne med alkoholen som elefanten i rummet.
Jag förstod inte när jag levde i det hur dåligt jag mådde men jag förstår idag konsekvenserna av det och hur mycket tid jag förlorat egentligen.
Du verkar vara en sån härlig, stark och genuin person som många trivs att umgås med, kan det vara en idé att hitta på saker du tycker för dig själv en period eller kanske rakt av bara lämna honom för att inte dras ner mer?
Önskar dig känslan av att leva livet och inte bara överleva det ❤️


skrev Kameleont i Hopplöst

Känner mig bara ensam, liten o ledsen nu. Besviken.
Det känns åter hopplöst.
Inget har eg ändrats efter samtalet vi hade.
Han dricker fortsatt sina öl i smyg, olika grader av berusning ger olika sorts humör. Det svänger.
Vi lever vidare våra liv som om allt är normalt. Vi är slutkörda, trötta o överlever dag för dag. Också går det en vecka till...