Senaste kommentarerna i forumet

@Amanda L Det stämmer Amanda L. Jag har väldigt låg självkänsla, och en känsla av att inte känna mig själv. Vem är jag? Jag förminskar ofta mig själv, också för att förekomma andra, jag gör det själv innan de gör det. Du har helt rätt i att jag behöver ta itu med min självbild. Ett första steg är att skriva här på forumet. Jag tror att enda sättet att skapa en sundare självbild är att röja upp i all bråte jag går och bär på, alla misslyckanden, alla negativa känslor, alla skamkänslor, all rädsla och våga stå för dem. Ja, jag har gått och burit på allt detta, det har gett de här konsekvenserna, det är sant, och så förhoppningsvis kunna gå vidare därifrån. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Jag vet att ingen är perfekt. Jag begär inte att andra ska vara perfekta. Tvärtom. Jag måste lära mig acceptera att jag inte heller är perfekt, och att jag inte behöver vara det. Att jag kan duga ändå.

@Berra Blev så glad att läsa ditt inlägg. (Rubriken var ju alarmerande. )… Förstår nu att du är en av de som lämnat alkoholen bakom sig! 🙏🏻❤️
Tack för rödvinstipset också!

@Kretsgång Låter som du har låg självkänsla. Just det där att man är en bluff, som kan avslöjas är vanliga tankar då. Att man bara verkar duktig och kompetent fast man inte är det.
Till och med mycket framgångsrika människor kan släpa på såna tankar. Att förminska sig själv handlar ju också om att förstora andra i omgivningen. Dom är VERKLIGEN duktiga och kompetenta, de är genuina osv…
Jag tror du behöver prata med någon om din självbild. Så att du kan känna dig nöjd med dig själv.
Ingen är perfekt.
Kram❤️👍

@Varafrisk Skickar bara några kramar.❤️❤️❤️

@Crusade Jag tycker också att du borde försöka hitta någon att prata med. Känns som du har det extra jobbigt just nu.
Det är nog dålig självkänsla inblandat också? Det där när kommentarer ”fastnar”… särskilt elaka. Vi tar till oss dom, fast vi inte borde.
Detta har jag också lidit av till en del, ältandet är hemskt.
Men det har blivit mycket bättre sen alkoholen försvann.
Vet hur sånt kan äta sig fast.😥
Jag vet en sak som hjälper och det är att göra något utmanande som kräver full koncentration av hjärnan och som dessutom är jobbigt. Exempelvis att träna dans i klass, jobbigare jympa i klass, ridning, cykla i skogen. Vet inte om du har några möjligheter, men den typen av aktiviteter är väldigt bra avkoppling för hjärnan.
Många kramar ❤️❤️❤️

@Himmelellerhelvette Tack för dina fina ord. Vet inte om jag känner mig så himla klok, men det värmer så klart att höra att jag bidrar med något bra. Det där med processen ska jag ta till mig och tänk på när jag tappar motivationen. För det finns ju såna dagar också. Faktuskt precis innan det gått tre månader. Kändes jobbigt att lova bort mig för tre månader till… Jag hade trott att jag skulle vara jätteglad, men så var det inte riktigt. Men jag flrstår att det var beroendet som sprattlade till igen.
Nu känns allt bra igen, tack och lov.
Ja, den här processen är märklig på många sätt och inte alltid förutsägbar. 🤔

Exakt! Jag måste nu börja söka hjälp och är livrädd för att dömas ut i framtiden pga ev register! Vill få anonym hjälp och att det inte journalförs! Men svårt att veta hur man finner en sådan hjälp…

@prinsessa God morgon på Dej, och alla andra i stugan. Jag måste hänga på en nykter måndag, med tanke på alla snedsteg jag utsatte mej för igår. Hade en sådan inre stress och kände mej så låg, så det blev enheter i källaren 😢 Mådde skit imorse, men nu är det bättre🙏 Har dessutom fått en del positiva besked idag, som rör bland annat min gamle sjuke far, så det är inte så mycket på mina axlar nu. Lev väl vänner 🥰

@TappadIgen Är det inte det som kallas mognad och erfarenhet? Med åren och misstagen lär vi oss göra ”rätt” i allt fler situationer.

Jag förstår din mammas sorg, jag känner en liknande sorg även om jag kan träffa min äldsta dotter oftare sannolikt eftersom det inte är mer än 2,5 tim med bil till henne.

Det ingår i föräldraskapet, banden måste kapas. Allt annat är osunt. Sen är det beklagligt att ni två inte hann skapa en ny vuxen relation. Men det visste varken du eller hon. Vi får inte facit på förhand och det är alltid lättare att vara efterklok.

Kram 🐘

@Stormenlilla Välkommen tillbaka! Så länge man håller delvis fast vid den alloholromantiska bilden blir det svårt att sluta. Alkoholen är som en svekfull älskare som gång på gång sviker. Som får en att gå över gränser man inte vill gå över. Som gör att man mentalt begår våld på sig själv.

Bara du kan innerligt vilja bryta med den svekfulla älskaren. Bara du kan göra jobbet. Men jag kan lova dig att du tids nog kommer ut på andra sidan, mycket klokare.

Kram 🐘

@Självomhändertagande vad spännande att läsa om din resa! Jag tror det är helrätt att välja total avhållsamhet. Och som de avslutade radioprogrammet med ”less is better”. Alltså, hur lite du än dricker så är det bästa att du dricker mindre. Ur ett hälsoperspektiv. Kul att du blev inspirerad! Heja dig!!

Godmorgon, vaknar som vanligt med ångest. Men inte den fullständigt mördande ångest som alkoholen ger. Drack ingenting igår. Härligt. Och nu är det alkoholfri dag nr 4. Det är den vanliga ångesten som hälsar välkommen till en ny dag, men något är nytt. Ångesten är både tyngre och lättare än vanligt. Den är tyngre för att jag känner mig avslöjad, det känns som att jag står blottad inför hela världen med min skam, i min skam. För alla att beskåda hur liten, nedrig, obetydlig och falsk jag är. Falskheten är värst. Finns det någon värre synd inför människor än att låtsas vara någon man egentligen inte är, finns det något som väcker mer förakt än att tro, inbilla sig, framställa sig som förmer än man är? Även om det inte görs med avsikt? Kanske ändå mer om det sker oavsiktligt. Vem kan respektera en människa som inte respekterar sig själv? Sånt känns i luften och gör andra obekväma.

Finns det något vi människor älskar så mycket som att trycka till den som inte lever upp till sin överdrivna självbild, sätta den på plats vars kostym är för stor för det ömkligare innehållet? Att vara liten, nedrig och ömkansvärd och stå för det är ingen synd. Att inte stå för den man är, är en dödssynd. Jag är avslöjad i all min ömkliga litenhet. Det är skönt på ett sätt, jag vill hitta mig själv. Hur patetisk än detta lilla själv må vara så är det bättre än en mask som är menad att skydda mig men bara skapar avstånd och yttre och inre konflikter.

Har semester. Men gruvar mig redan för hur det ska bli när jag kommer tillbaka till jobbet. Är orolig för att jag kanske lyckas hitta en harmoni under ledigheten, lyckas hitta några bitar av mig, lyckas bottna lite, men att jag kanske slungas tillbaka till mitt osanna jag, under arbetskamraternas blick, eftersom det är bara sådan de känner mig. Det är bara sådan jag varit med dem och i hela mitt liv. Är rädd att jag kanske inte kommer att klara det. Kanske kommer att börja dricka igen. Jobbet är helt klart min största trigger, men samtidigt älskar jag mitt jobb och vill inte byta. Värre är att jag är så gammal att det inte är lätt att hitta ett annat jobb i min bransch heller.

Hej,
Låter som att du har det jobbigt. Och du kanske borde kontakta vården om dina blackouts, eller vet du vad det beror på? Skulle du behöva hjälp av tex en psykolog? Eller bara prata, tex med en diakon hos Svenska kyrkan (man behöver varken vara medlem eller troende). Jag tror det är jättebra också att göra dom du gör - klä på sig och gå ut med hunden. Rörelse lugnar. Och angående reaktion på annans kommentar, för mig brukar det hjälpa lite att tänka typ ja, nu är jag upprörd, det är jobbigt, men jag vet att om en vecka kommer jag inte tänka på det lika mycket. Jag får intrycket att du behöver lite extra stöd just nu. Kan inte din man rensa bort ölen så slipper du tänka på den. Styrka till dig, du har klarat så mycket redan, du klarar den här dagen också!

Godmorgon i kaffestugan! Ingen alkohol igår och det känns så bra idag! Kaffet smakar gott, solen skiner och det blir lite jobb här. Jag kommer ta en nykter måndag, vilka hänger på?

Jag mår inte bra ... sitter på botten och har stora tvångstankar. Nu får jag inte ta denna sista ölen i kylskåpet ... NEJ! Gör det inte. Tanken går förbi.
Var jag nu tvungen att höra hennes kommentar igår via WhatsApp ... Nu ältar jag hennes ord och det bankar i mitt huvud. Måste bli av med det idag. Vill inte förstöra allt jag hittills har byggt upp.

Jag skriker ... hjälp. Det blir fint väder idag och vill inte spendera min dag i sängen. Jag måste vara lite starkare men hur?

Det var hemskt, sade hon, detta skrikande ... min pappa bekräftade att hon menade mig ... Jag hade inte än lagt upp så jag hörde hennes kommentarer ... bakom min rygg.

Det är en av mina sjukdomar ... att älta vissa saker och att inte kunna släppa dem.

Känner mig nu så förbannad, ledsen, nedstämd ... men konstig ... egentligen inte sugen på alkohol.
Det är väl positiv ... tycker jag.

Tack er alla som skriver i mitt tråd eller säger man min tråd. Känner mig också förvirrad och har stora black-outs som oroar mig. Och min man ...

Jag läser allt även om jag inte svarar eller skriver någon kommentar ... Då är det för att jag inte orkar.

Jag ska nu klä mig, fräscha upp mig och ta min vovve för hennes morgonpromenad.

Hoppas den här veckan blir bättre än förra veckan.

Kram till er alla.
xxx

@Amanda L Stort grattis! Du är verkligen en förebild på forumet, tar till dig så mycket kunskap och förmedlar vidare. Drar på dig egna erfarenheter som du också delar med dig av! Så klok! Du har förstått saker som att när du tror dig vara sorgsen över att inte kunna dricka som ”vanligt folk” då vet du att det är alkoholdjävulen som försöker med alla medel överlista! Det är så fantastiskt härligt att läsa att du förstår vad du har att vänta ju längre du är nykter och du tvivlar inte på processen!

Jag har litat på processen hela tiden, i alla motgångar har jag tänkt att jag måste ha tålamod och tillit till processen och det har jag haft och belöningen kommer hela tiden, byggsten efter byggsten bygger vi upp oss själva! Jag har inte mått bättre sen jag vet inte när❤️

Kram

Min man dricker varje helg. Ångrar allt han sagt dagen efter, lovar att söka hjälp och att hitta något annat som gör honom glad. Jag har verkligen försökt att stötta, hjälpa, prata, krama, älska, ja allt jag kan komma på. Nu för tiden ser jag inte fram emot helger och semester. Jag dricker själv inte alls längre ( inte varit beroende av alkohol). Jag känner att jag måste vara beredd på något sätt... Jag är trött, trött på att tänka. Jag antar att man inte kan lära en gammal hund att sitta.

@Tropa åh så skönt🤗och sömnen kommer nog bara bli bättre. Du kommer ju orka så mycket mer iom flytten nu när du inte är bakis alls. Heja dej

Dag 15. Det rullar på!
Hade önskat jag sov bättre. Men mycket händer i livet just nu så tror jag är allmänt orolig.
Skönt att inte vara bakis-sliten iaf!

Ska försöka njuta denna måndag utan alltför mycket oro för dotterns beteende.

@Varafrisk känner igen mig i det du skriver. Jag har varit utan alkohol i 1 månad nu. Ångesten är inte lika stark, men igår kom ångesten med full kraft.
Var hos en vännina som jag kunde prata med. Kände mig lite lugnare.
Hjärnspöken/ beroende hjärnan tog över allt logiskt tänkande.
Hade jag druckit hade ångesten varit mycket värre.
Hur svårt det än är så kämpa, kämpa , kämpa. Det är värt det i slutändan.
Vi kämpar tillsammans och ger varandra råd och stöd.
Ge inte upp, det blir bättre.
Kram🌸🤗🌞

Ett fint inlägg från en levnadskonstnär. Om vikten av att vårda pauserna, se och pröva nytt. Vända blicken framåt och ett tips om ett gott a-fritt rödvin på köpet. Tack Berra!

@Daemon Detta forum är värsta byggkursen😂. Precis, en skruv i taget och huset växer allt mer och mer. Blir allt stadigare och klarar stormiga vindar, skyfall och snöoväder. Men byggfusk kommer att skapa röta i huset, så det gäller att följa sin byggplan till punkt och pricka och inte göra några avstamp från det.

Du jobbar på så otroligt bra och är en ambitiös och flitig snickare! Sov gott!❤️

Snart dax att släcka lampan….

Har firat Morsdag m min son och svärdotter. Skulle grillat men det råder eldningsförbud så vi åt smörgåstårta istället. Åkte några mil hemifrån t en äng men det var väldigt kyligt. Min dotter har jobbat. Kom hem ikväll m vår ena bil. Hon brukar låna den på helger för då går det ingen buss. Fast Mors dag och andra högtider är inte så speciellt för henne. När hon var lite var det annorlunda. Med tiden har det blivit så att jag har lite svårt för Mors dag. Det blir lite kommersiellt. Helt plötsligt är alla mammor så fantastiska. Det är inte alltid så…

Känner mig lite låg. Det beror väl på flera saker. Postakut abstinens, beskedet fr cancergenetiska, jobbsituationen. Fick även veta att hen som jag möter på mina möten tagit överdos… hen lever men mår så dåligt…så himla sorgligt🥲

Imorgon är det eftervård vilket jag tycker är skönt👍🏻

Godnatt 😴🤗

Oups!

Två månader går så fort, tiden går långsamt när man inte har så mycket att göra.
Och då måste det betyda att jag har det precis tvärtom, och vet ni, det stämmer?
Ibland känner jag att jag inte hinner med när alla hjulen snurrar allt fortare, och blir stressad och irriterad, och så finner jag mina små öar med mental återhämtning, och jag bevarar de så bra.
Varje gång de bjuds så låter jag de få komma till mig, tillåter mig njuta och bara få vara.
Är man för mycket stressad så ser man de inte, men vet man om att de kommer så slår jag på nödbromsen och stannar upp, nu ska jag njuta och skiter i allt annat.
Det här är en sak jag har lärt mig efter min utmattningsdepression, en oerhört viktigt sak att släppa fram, lev och få låta leva.

Skit händer nu och då, men låta det få rinna av en som vatten på en gås.
Ibland är det ”bara” pengar, det kommer nya så småningom.
Ibland är det en saknad vän, men där är det samma sak, det kommer nya, det finns en orsak till allt och kan du inte göra något åt det så är det ödet.
Framtiden bjuder ofta på något nytt, och det svåra är att våga och orka att släppa det gamla.
Jo jag vet, jag har det problemet, men det har blivit bättre.
Det är lite som att bli nykter, svårt att släppa det gamla, och anamma, låta det nya komma till mig.
Inte lätt, men om man är öppen för ta in nya grejer så kan det göra en stor skillnad.

Inför helgen handlade vi lite innan vi for till stugan, bara jag och frugan.
Svängde in på bolaget, frugan behövde små flaskor med skumpa så hon kunde blanda Aperol Spritz som hon tycker så mycket om.
Vant slängde jag ett getöga på alkoholfria hyllan och letade nyheter, och köpte på mig lite ny balla grejer, man måste ju testa och skapa sig ett omdöme.
Döm om min förvåning, jag fann ett gott rödvin, helt otroligt.
Liten svart aluminiumburk som det stod zero point five på, en pinot noir druva.
Glömde bort den och allt hamnade i kylen, när vi skulle äta middagen sent på kvällen så var den ju kall, inte alls bra för ett rödvin, men den smakade helt okey, t.om frugan tyckte den var god så hon nallade lite på den, nu undrade man ju hur den smakar när den har uppnått rätt temperatur, men det hann jag ju aldrig.
Så den kommer jag garanterat testa igen, men då i en bättre temperatur.

Har varit på en tjänsteresa under veckan, då i England nära Cambridge.
Inte heller svårt att få tag på alkoholfria öl precis överallt, hotellet eller den lokala puben.
Ingen lyfter på ett ögonbryn eller frågar varför, mitt sällskap accepterar mig för mina val.
Det börjar kännas som det alkoholfria alternativen börjar ta mer och mer mark, överallt.
Veckan innan var jag och frugan med våra bästa kompisar på en weekendresa till BudaPest.
Jättemysigt men vädret var bättre hemma, trots det åt vi och drack gott för ca halva priset mot hemma, vi hade inga som helst förhoppningar och tog det som det kom, varje dag var oskriven.
Men fullskriven till kvällen, vi har helt utmattade men lyckliga, utan att egentligen planerat någonting, här ser mysigt ut, vi går in och blev kompisar med servitrisen.
Men när det var torrt och varmt låg det många utslagna i parkerna, tråkigt att de finns.

Ikväll har vi besökt min gamla mamma som sken upp i sitt allra bästa humör, hon älskar när vi kommer många och hälsar på henne, syrran och svågern.
För att minska besvärligheterna för henne så köpte vi med oss middagsmat till alla.
Man ser hur lättade hon blir när hon inte behöver fixa med en massa grejer, bara en kaka till kaffet som hon kunde förbereda när hon hade tid långt i förväg.
Hon blev inlagd på sjukhuset för några veckor sedan och fick sig en rundsmörjning, en genomkoll och hon blev mycket piggare efter ha bytt ut en massa mediciner.
Mycket prat om sjukdomar och döden, men man får hålla sig tåls, det är en så kort tid att man måste stå ut, man kommer snart hem igen och då är allt som vanligt.

Jag gillar att titta framåt och inte hålla kvar i det gamla, visst kommer vi alla att dö en dag, men vi behöver inte tjata så mycket om det, det blir nog bara svart och allt blir ingenting.
Mina drömmar om reinkarnation finns nog inte, även om det kittlar mina sinnen.
Jag gillar att hålla kvar i det som ger mig energi, vara vid stugan och se hur livet i naturen tar fart igen med en otrolig energi, det smittar av sig och ger mig kraft.
Att få umgås med de som gillar mig och jag kan ge något tillbaka, ett skratt ett leende, en historia.
De som suger min energi ur mig ger jag inte lika mycket utrymme, utan svälter deras närvaro i min.
Jag väljer de jag älskar och omfamnar dem, jobbiga vardagar går i svartvitt medans helgen går i sprakande färgfilm och min frusna själ smälter som ett vaxljus i strålande sol.

Livet ler just nu emot mig, och jag ler tillbaka, jag känner en inre harmoni.
Kanske kanske har det något att göra med att jag tog mitt liv tillbaka genom att välja bort alkoholen som ville ta över mitt liv helt och hållet.
Värt att testa för den som vågar, insatsen är stor, men vinsten mångfalt mer.

Tjing!

Berra