Senaste kommentarerna i forumet

@Christian så härligt att du gör det så bra:)

Dag 16: Fortsatt inga konstigheter att avstå. Druckit två alkoholfria Heineken över helgen. Botaniserade till och med på bolaget med en vän som var där för att investera men kände själv ingen tillstymmelse av behov av att köpa något själv. Mest kul att titta runt, finns ju en uppsjö av hyggliga alkoholfria alternativ nu.

Jaa det går över... Förra gången jag slutade dricka så träffade jag min blivande man och gick på rosa moln hur länge som helst. Idag är situationen lite annorlunda, med ett hektiskt liv, förkylningar jämt och ständigt, trotsålder o.s.v. Lite andra utmaningar s.a.s...

Jag fick verkligen en megadipp i helgen, jag längtade så mycket efter att få bli full... tänkte t.o.m på att möjligheten för mig att dricka finns, eftersom det finns vin i skafferiet, och så pirrade det i magen. Men som tur är har jag ju varit nykter så pass länge nu att jag inte vill riskera det för en litet snedsteg.

Alkoholsuget ackompanjerades av ett batteri av mörka tankar som, jag klarar inte att vara förälder, dom klarar sig bättre utan mig, dom kan hitta någon som faktiskt orkar. Jag är så tjock, så ful, jag duger inte.

Oftast så sveps jag inte med av tankarna, men när jag är svag så kan jag börja fantisera och "gotta" mig i elaka tankar. Ibland kan det vara så skönt att få svepas med i dom, som en liten tröst, något slags påtaglighet, istället för att bara härda ut de jobbiga känslorna... Men destruktiva tankar har samma effektivitet som alkohol, skönt en stund och sen blir man bara jätteledsen av det man faktiskt går runt och tänker och säger till sig själv.

Jag bröt ihop tillslut i tårar och sa hur jag kände för min man. Han blev orolig, men jag fick förklara att dom här tankarna har förföljt mig hela livet, jag skulle aldrig lämna min familj eller ta livet av mig eller något sånt... tvärtom, jag kämpar hela tiden för att må bra. Men dom destruktiva tankarna kan vara en slags flykt, samma med att dricka, eller tänka på att dricka. Tankarna surrar runt under ytan utan att någon vet vad som pågår.

Det börjar klarna för mig mer och mer, hur jag fungerar som människa. Hur jag hanterar, och inte hanterar mina känslor. Jag är väldigt känslig, och blir lätt överväldigad, men jag jobbar alltid på att dölja det.

På ett sätt är det väldigt nyttigt att ha barn, man ser utifrån hur känsloyttringar och känsloreglering fungerar. Ena sekunden är det kris, sen är allt bortglömt och allt är toppen. När jag handskas med min sons utbrott låter jag ju honom vara, tröstar och säger att det är ok, det blir bättre snart. Men inte när det gäller mig själv.

I bland funderar jag på om det tappades bort någonting i känsloregleringen för mig när jag var barn. Jag gjorde alltid som jag blev tillsagd och var tyst och snäll... Men sen gick jag in på mitt rum och tänkte väldigt dramatiska tankar för mig själv. Tror inte att mina föräldrar visste det. Jag jobbade ju hårt på att dölja det. Att låta sina känslor styra var liksom inget man skulle göra i min familj... ironiskt nog var alla väldigt känsliga i grund och botten.

Hur lär man sig egentligen att acceptera sina känslor, inte bli rädd för dom, hur mycket kan man köra över sig själv - när behöver man lägga känslorna åt sidan och vara ansvarsfull och vuxen? Vad är socialt accepterat? Mycket, mycket att fundera på nu när alkoholen inte tar upp första platsen i existentiella frågeställningar.

@Vinäger Ja…minnet…ja….💕

Idag skulle vi i behandlingen åka iväg t en stad som ligger ca två timmars resa bort. Gå på AA-möte och käka på thai. Vi skulle ju varit iväg i onsdags men då var det ju snöstorm. Och, idag spelar min mage mig ett spratt🥺 Har ju fått IBS-mage. Kunde inte åka med. Skulle kunnat vara på behandlingen eftersom toa finns nära men sitta i en buss, möte och thaimat kändes alldeles för riskabelt så nu är jag hemma. Så himla trist😩

Pratade m min läkare nyss. Det första intyg som han skrev var ett intyg gällande sjukpenning. Det var fel det skulle varit ett intyg gällande förebyggande sjukpenning. Då fixade han det. Men beslut togs ändå på det första intyget så jag fick sjukpenning. Intyget gällande sjukpenning sträcker sig t 9/4 men det andra intyget till 21/4. Så min läkare ville inte skriva ngt nytt intyg. Det lutar nog åt att jag får börja arbeta halvtid i nästa vecka men jag fick återkomma ifall jag inte orkade. Har nu ringt den nya handläggaren på Försäkringskassan och bett henne ringa upp mig. Jag är så otroligt tacksam för att jag alltid varit frisk förutom för ca15-16 år sedan då jag inte gick i väggen helt och hållet men blev väldigt vidbränd. Vet inte hur många brev jag fått Försäkringskassan på
Kivra under dessa veckor. Då känns detta som ngt mycket enkelt att fatta beslut om ( i min värld).

Kram🐬

@Natalia God morgon på Er alla. Hoppas helgen har varit fin för Er. Önskar Er en fin vecka.

Morgon nummer 11:)

Hej,
Vill bara säga att efter en omställningsperiod då går det nu lika bra att umgås med vänner fast de dricker och inte jag. Det är en vanesak. Plus att jag istället njuter av samtal, skratt och god mat. Känner så väl igen tröttheten av att hänga på partytåget. Och för oss som har problem tror jag att FHOM:s rekommendationer är alldeles för mycket per vecka tyvärr... Testa några nyktra månader kanske och utvärdera?

Tittar in denna vårsoliga morgon och önskar glad måndag !

@prinsessa @Natalia God måndagsmorgon! Jag är ledig idag men mår bra av struktur och att vakna tidigt. Mår bra efter en nykter söndag. Gott morgonkaffe inleder dagen som bland annat innehåller veterinärbesök med katten. Solen skiner och fåglarna kvittrar. Natalia; hoppas att du får en bra start på denna nya fas 😊

Hej Pellis! Fint att se dig igen, även om det som alltid är lite dubbelt just här. Bra tankar du har. Tänker att det som Vår2022 skriver om kan passa dig: Dit uppmärksamhet går, sker tillväxt. Håller tummarna för att du lyckas uppnå den balans du vill ha. Om inte, får du leta vidare och skapa nya förändringar. Du gör så ärliga analyser, så jag tror att det kommer att gå bra. 💗

Kram kram

@Vinäger jag kan och ses gärna 20 maj!
Kram!

@Natalia Hej och godmorgon! Javisst är det en ny vecka, påskveckan dessutom och våren står för dörren!

Så kul att träffas i verkligheten. Fenix var med när vi sågs senast. Hillary har jag träffat, men vet inte om det endast var första gången, då även IronWill och MondayMorning var med, liksom en trevlig man som jag fick en bok av. Dee har en kompis som varit med, men kommer inte ihåg om det också var vid första träffen. Det där minnet...

Vad kul, Sisyfos! 💗 Har jag tur får jag vara med på två träffar. Har ju träffat en del de två gånger Alkoholhjälpen ordnade forumträff. Kul att få ansikten på en del man träffat här.

Hur passar lördag 20 maj? Ser att det är pingst helgen efter och tänker att en del är uppbokade då.

Om någon mer är intresserad kan vi starta en separat tråd angående träffen. Vi avvaktar och ser. Annars träffar jag gärna dig någonstans. 💗

"Februari 2017

Åh, herregud, vad är klockan? 03.37 bara. Vad hände i går? Vad f-n hände? In i hjärnans minnescentrum och leta. Få se, hm... Just det, skyllde på huvudvärk för att lägga mig tidigt. Det vill säga, stänga in mig i sovrummet och halsa i mig riskfritt från gömman i garderoben. Självklart somnade jag "helt naturligt" redan vid 21-tiden. Hoppas bara att jag inte spillde så att jag lämnade några lukt- eller färgspår. Tror i alla fall inte att jag vaknade och sluddrade en massa när M kom och lade sig. Svammel jag måste bortförklara i dag.

En snabbkoll på telefonen. Tack o lov, har varken ringt, sms:at eller gjort en statusuppdatering på Facebook.

Gode värld, vad jag mår illa. Tänk om jag måste kräkas. Snälla, låt M hinna i väg före i så fall. Jäklar, nu var det nära...

Måste kolla hur mycket - eller lite - det finns kvar. Har för mig att jag öppnade även andra tetran. Nej, det kan inte vara sant, knappt hälften kvar av den. Helvete... En och en halv liter 14-procentigt vin på bara ett par timmar. Varför varför varför? Jag skulle ju bara ta ca hälften av den första. Inte undra på att magen är i uppror.

Just det, i dag är jag på kurs hela dagen. Samåkning = inget besök på Systemet. Hur f-n löser jag det? Det enda som ligger i närheten stänger 18.00. Alltså, inget fel på 3,5:or, men mängden... Det blir snudd på omöjligt att kunna komma hem senare än M och ha chansen att gömma alla.

Om jag skyller på att jag ska byta något i köpcentrat kanske kollegorna går med på att svänga förbi. Måste komma ihåg att ta med ett klädesplagg för låtsasretur. Köper jag Explorern i plastflaska får jag plats i den stora handväskan. Får bara inte glömma att byta till den innan vi åker. Starksprit är ju å ena sidan perfekt, då ruset kommer snabbt redan vid liten mängd. Å andra sidan lite för snabbt, betydligt svårare att kontrollera. Får verkligen skärpa mig i kväll...

Eftersom M alltså är hemma före mig måste jag göra mig av med de tomma tetrorna. Hinner jag förbi papperskorgen vid J-parken? Där har jag inte slängt något sedan i onsdags. Helt klart mindre risk att någon ser mig där.

Jag borde sluta dricka så här mycket, men inte just nu. När jag mår så här dåligt och är så stressad är det nog fel tillfälle. När nästa konferens jag håller i är över borde det funka att ta tag i mitt drickande. Så får det nog bli. Precis som jag tänkte för ett par månader sedan. I och för sig gick det inget vidare, men kanske den här gången...

Åh, vad är klockan nu? 04.53. Snart dags att gå upp. Planeringen för dagen börjar i alla fall bli klar. Det kommer nog att funka att inte bli avslöjad i dag med. Puh!

-----

Ja, så såg en typisk dag i mitt tidigare liv ut. I princip all vaken tid gick åt till att planera för A."

Detta skrev jag i början av 2019. Även om jag senare körde hyfsat kontrollerat under ett par år, är detta inget jag någonsin skulle riskera att falla tillbaka till.

Så glad och stolt över min nykterhet! 💗

@Amanda L Hej Amanda! Väldigt slarvigt av mig att skriva det jag gjorde i fel forumdel. Har nu (tror jag) tagit bort inlägget och ska vara mer noggrann i fortsättningen.

Känner mig fortfarande sur på mig själv men det går väl över. Ska gå ut i vårsolen på promenad det brukar hjälpa. Det är inte värt något att dricka det är bara lura sig själv att tro att det blir bättre med alkohol. Det finns inte en enda fördel. Man får kämpa på en dag i taget.

God morgon i kaffestugan 🏚
@prinsessa @Påvägmothälsa och @Källarmannen!

Ny vecka, nya möjligheter!
Veckan kommer ge ett fint väder här och hoppas ni också ska få uppleva den sköna vårsolen. Efter långvarig sjukskrivning kommer jag ägna tiden till att att söka nya arbeten, promenader och träning. Fokus ligger på att hålla mig pigg, allert och undvika att det blir vin nån kväll under vardagarna. Om sug slår på i veckan ska jag komma ihåg det @prinsessa säger, att man aldrig ångrar att man inte drack igår och det är en absolut sanning ✊️

Ta hand om er 💕

@Sattva Jag håller med. Jag tänker inte heller på det så ofta, men just nu när jag lyssnar på boken så kommer minnena tillbaka. Inte på ett våldsamt och chockerande sätt, mer som fragmentariska minnen från en tid som varit. Ungefär som när man stöter på en gammal skolkompis som man varken träffat eller ens tänkt på de senaste 40 åren. Lite vemodigt.

Kram 🐘

@Himmelellerhelvette Det är ett otyg att ge bort alkohol som present 🤬 Jag ger aldrig bort alkohol numer, jag är inte ens en del i sådan present. Av princip. Jag ger inte bort alkohol i present. Punkt.

Jag tar helst inte emot alkohol heller, men i fallet med din granne hade det nog blivit onödigt obekvämt om du hade sagt ”tack för att du visar tacksamhet, men flaskan kan du behålla för jag dricker inte alkohol”.

Så har jag däremot sagt till min chef faktiskt när hon skulle ge mig en julgåva. Efter det slutade hon ge bort alkohol i jul- och sommargåva till oss mellanchefer. Hon förstod piken. Min chef har dessutom en vuxen dotter som är alkis, så hon borde tänka på hur hon beter sig.

Kram 🐘

@Sisyfos Jag förstår din oro. Det finns inte på kartan nu att dricka. Men jag har stor respekt för att jag precis som vem dom helst kan riskera att ta ett återfall. Det känns därför skönt att jag har kommit så långt in i processen att jag vet att jag varje dag måste jobba med mitt tillfrisknande.

Skulle vara så kul att ses, att träffa alla som jag brukar skriva med men även alla andra. När jag var i Stockholm i februari 2020 trodde jag att det skulle komma massvis av människor. De som var där var Berra, Adde,Mrx, Finalisa, Vinäger, Dee, Charlie70, Rosafina eller var det Rosavina ytterligare en kvinna som jag inte minns namnet på samt min man. Från Alkoholhjälpen var Rosette, Li-Lo och Magnus. Om jag missat ngn så var du precis lika viktig men det har fallit bort.

Ha en fin måndag☀️

Kram🐬

Efter några veckors nykterhet så blev det i lördags en riktig karatefylla. Fy sjutton! Gårdagen var full av ångest och illamående. Fick ingenting gjort, trots att jag hade hur mycket som helst att göra. Funderar på vad som egentligen hände. Jag vet ju hur fantastiskt mycket bättre jag mår när jag håller mig borta från alkoholen.
Bara att ta nya tag igen, säkert för hundrade gången.
Påsken kommer vi att fira tillsammans med folk som inte dricker. Ska bli skönt.

Jag känner mig så osynlig, jag befinner mig i Ingenmansland. Jag lever ett liv jag inte vill leva. Jag måste bryta. Men hur? Det är på riktigt för mig nu. Jag har hängt här inne i många år men nu är det Skarpt läge igen efter många års frånvaro. Min förra tråd hette just "Skarpt läge" men eftersom jag misslyckats väljer jag att starta en ny.

Det är många jag kommer ihåg och känner igen. Vi skriver ju här av en anledning, alla har vi olika relationsproblem med alkohol och såklart även jag. Jag förskönar det här med alkohol. När solen kommer fram och man ska sitta ute, då går ju aldrig mina tankarna till att ta en kopp kaffe utan det blir ju att jag tänker vin. Det senaste året har varit fyllt med så mycket resor och sådana tillfällen att jag känner mig helt slut. Jag skulle vilja somna och vakna pigg och alert som den människa jag har varit förut.

Man ska aldrig skylla på andra och det gör jag inte men det dricks väldigt mycket alkohol bland mina vänner. Det kommer att bli tufft men min man klarar alltid av att dricka mindre, dessutom gillar han öl och den kan han sitta och suga på läääänge. Försökte prata med honom igår om att jag inte orkar umgås så mycket med dessa människor och då blir det genast att: men då kan vi inte vara med i gänget längre, då kommer vi bli tråkiga, jag skriver det i chatten att vi kliver av. Jag känner ju direkt att det blir ju mitt fel. Kan tillägga att han vet inte om min plan nu, ingen mening för han skulle ändå inte tro att jag klarar detta.

Jag är sportig, älskar att röra på mig. Är kvällstrött och morgonpigg. Älskar att kliva upp på morgonen. MEN...jag börjar bli trött. Alkoholen och alla tillställningar gör mig trött och grinig på helgerna. Det stressar mig. Det sitter i flera dagar. Hade en stålkaraktär förut när jag var yngre men inte nu, den har jag tappat i sjön.

Min problematik ligger i att jag gärna tar ett glas då och då, kan bli varje dag ibland. Jag dricker aldrig och då menar jag verkligen aldrig, för mycket. Spårar aldrig ur. Tristessen och känslan av ensamhet gör att vinglaset blir en napp. Men som sagt nu ska det förändras. Jag hinner inte skriva mer men ska senare skriva om resan vi gjorde i november med våra vänner. Jag har sagt att den resan gör vi aldrig om! Min man är faktiskt villig att hålla med.

Från och med nu är det Folkhälsomyndighetens rekommendationer som gäller för mig. Jag måste hitta något gott att dricka till måltider som inte är vin. Har verkligen försökt med 0-öl men tycker inte om det. Fanta Zero och Trocadero Zero faller mig i smaken. Min komboucha som jag köpte förut finns inte längre.

Ha en fantastiskt fin dag! Solen skiner hos mig idag - så härligt!

@Andrahalvlek Tålamodet är nog den värsta utmaningen skulle jag säga.
Kram❤️

@Ny dag Tack❤️Jag ska fortsätta skriva. Blir inte att jag är inne och läser så ofta längre då tiden är fullspäckad med annat men jag är inne varje vecka. Kram

@vår2022 Verkligen ingen Quick fix därför så viktigt att tro på processen. I lördags kom en granne över med en flaska vin som tack för en sak. Den stod sedan där på bordet en stund och jag fick en snabb bild och rädsla över att svepa flaskan! ”Där har jag beviset på att jag aldrig kan bli måttlig!” Tänkte jag!
För jag såg inte framför mig hur jag skulle njuta och smutta utan verkligen svepa för att få domna bort!
Ställde undan den så jag slapp se den!
Reagerade också när jag slängde soppor på hur det var när jag slängde plast och papp förut där det var fullt med tomma bag in box i mina sopor! Fy!
Kram❤️

@Andrahalvlek Jag har ockdå läst boken. För länge sedan, när barnen var små. Den finns faktiskt fortfarande i bokhyllan. En fiktiv bok/ berättelse, tror det var Geggan som efterfrågade det.
Mina barn var för små då att ifrågasätta, men det kom senare.
Själv har jag också en barndom med tentakler utåt pga föräldrarnas vindrickande. Men jsg tänker inte så mycket på det längre. Ältande görningen nytta för mig. Det var 70- talet, det låg lite i tiden, iaf i mitt barndomshem var det ganska mycket den andan. Jag försöker inte släta över. Men tänker att det är så länge sedan. Jag har förlåtit dem. Det viktiga för mig är vad jag gör för att förvalta mitt egna liv bra!
Ha en fin vecka!🌸🌸🌸