skrev Lonely Man i Måste sluta dricka helt idag!
@EVAKER
Hej.
Lider med dig. Upp på hästen igen o ta nya tag. Lättare sagt än gjort..jag vet.
Sköt om dig
Kram❤️
skrev Andrahalvlek i Tid att läka.
@Ejanne Grattis till 24 nyktra veckor! 🥳🥳🥳
Kram 🐘
skrev SHG i Hej och hå, igen
Tiden springer iväg! Jag har fortfarande inte druckit något. Jag slutade känna behov att skriva här när det började rulla av sig själv.
Finns fortfarande tankar och längtan efter vin, men jag bedömer fortfarande att jag känner mig mycket mer stabil utan och inte orkar hantera skammen av mitt drickande.
Jag har fortfarande inte hamnat i någon riktigt jobbig situation med att tacka nej och så, eftersom vi knappt har umgåtts med någon pga småbarn, sjukdom osv... Men jag känner att det blir enklare ju längre tiden går. Man blir starkare och känner inte att man behöver förklara sig.
Kämpar ännu med ångest och stress, den försvinner ju tyvärr inte på något magiskt sätt. Men istället för att ta min tillflykt till vin så försöker jag ta hand om mig själv, vilket brukar resultera i bättre mående till sist...
Hej och hå, kämpa på.....
skrev Nils-75 i För femtioelftegången….
Jag har beställt boken nu. 49 kr + 35 kr frakt = 84 kr hos Adlibris. Det är bokrea just nu 😁
skrev Såless i Fråga
Är det någon som fått vuxna barn vecka bekostnad av ex soc? Och hur bär man sig åt?
skrev Ejanne i Tid att läka.
I MORGON HAR JAG VARIT HELNYKTER I 24 VECKOR! Jag tänker en del på hur eländigt det var för bara ett halvår sedan. Behöver påminna mig själv om den totala galenskapen. Jag är tacksam över att fasaden sprack. I misären visade det sig att det fanns många som ville mig allt gott. Det hade jag aldrig trott. Även om jag inte planerade att ta livet av mig på något dramatiskt sätt så fanns tänkarna på att dö med mig varje dag. Jag var en usel människa och förtjänade inget annat än det sämsta av allt. Jag drack tills jag stupade för jag ville inte finnas. Det är en annan person som skriver i detta nu. En kvinna som börjar hitta tillbaka till sig själv. En som vill leva och må bra. I morse körde jag ett pass på gymmet och eftersom det är invägningsvecka fick jag svart på vitt att min kropp, trots allt, fungerar. Något kilo ner och lite muskelmassa upp. Det jag kämpar med är tålamodet, att allt ska ha och ta sin tid. Jag fastar rent intellektuellt att tolvstegsbehandlingen är bra för mig men har svårt för alla upprepningar, ritualer, långsamma predikningar och pladder. Fast egentligen blir jag mest trött på mig själv. I går kom terapeuten fram till mig i en paus och gav mig spontanfeedback: ”E, jag vill bara säga att jag beundrar ditt engagemang” sa hen. ”Tack” sa jag och mumlade något om att jag gör så gott jag kan. Nu undrar jag vad det står för. För jag känner mig inte särskilt engagerad utan snarare som en ”go-with-the-flow”-person som kämpar med sin inre kritiker, undviker att opponera och bejakar behandlingen (eller som den ”rätta terminologin är: ”underkastar mig detta enkla program…”).
skrev ISE i Nu räcker det!!
@rubius Hur går det för dig?
skrev Andrahalvlek i Min värderade riktning
@vår2022 Mycket klokt agerat på alla punkter. Du har gjort vad du kan göra. Nu gäller det att sitta still i båten och låta ovädret brisera och sen lugna ned sig. Mycket kan hända. Allt blir som det blir, det enda vi kan göra är att påverka den lilla bit av verkligheten som vi styr över.
Kram 🐘
skrev Amanda L i Förändra hela sitt liv dag 13
@Återfallaren Håller tummarna!
skrev Amanda L i Ta paus från alkoholen
@Tjejen35 Hej! Läste din tråd. Eftersom jag också är ny här ser jag likheterna. jag liksom många andra börjar skriva här för att någonting hänt i samband med alkoholen. Ångest, minneslucka, relationer, något stort... Många verkar samtidigt oroliga för att att aldrig mer kunna dricka. Att inte få det där myset, eller avkopplingen... Alltså vi tänker så fast vi just upptäckt vilken katastrof A kan ställa till med. Visst är det konstigt? Jag har känt så många gånger... Kanske är det vårt beroende som talar? För det är ju så ologiskt. Hur som, du är inte ensam och för mig har det varit jättebra att läsa andras trådar. Då har det blivit tydligare för mig hur det kan fungera, även om alla såklart är olika. Hoppas du stannar kvar :) Kram
skrev Se klart i Nykter livet ut
@sisyfos tricket med vintersådd är ju att de inte behöver omskolas i egen kruka. Utan planteras ut direkt från lådan Det utrymmet spar jag till mina finfrön- typ luktärter och några fler som jag vill följa lite mer noga.
Vad roligt @kennie att du hänger på- eller snarare har kört igång. Att misslyckas lite är heller inte hela världen. Eller att köpa lite plantor på handelsträdgården…
Ska bli spännande att följas åt! 🌱😍🌱💪🏻
skrev Amanda L i Amanda L
Dag 10 Fortsätter i Programmet, men kanske för fort. Fast skulle jag vänta 5-6 veckor på alla verktyg är risken stor att jag hinner återfalla. Exempelvis förstår jag nu att jag tidigare bara haft VAGA planer inför en middag eller fest. (Lätta att rucka på när suget sätter in...) Nu är de strukturerade, supertydliga och sylvassa :) Kommer vara supersvårt att ändra utan att det märks.
Fortfarande sjuk, men så här på tredje veckan känns det som en hjälp från ovan. Trots att jag är pensionär så är det ändå så att det finns en massa åtaganden i vardagen. Jag har BARA kunnat läsa i Forumet, följa programmet och framför allt tänka en massa. Så bra! Önskar att alla här fick den tiden och möjligheten.
skrev Sorgsen-sorgsen i Förändringen börjar nu
@Surkärring Nu går jag oftast på klassiska konsert, så visst är det en stor skillnad. Ändå hela foajén som glimrar av vitvinsglas och bubbel, och det är förstås festligt. Kändes ändå skönt att jag inte blev särskilt sugen, men det kommer säkert vid ett annat tillfälle. Fast jag antar att det går över fort. Slutade röka tvärt för tre år sedan. Har rökt 1 cigarett sedan dess. Den smakade förstås skit. Om också första glaset vin efter en tids uppehåll kunde smaka lika illa vore det ju hur enkelt som helst att sluta. Men om jag tvunget ska ha något så kan ju alkoholfritt vara ett alternativ. Det kan man ju köpa på ICA också, så kan undvika systemet. Kanske borde jag köpa hem en flaska och lägga på vinhyllan? Och smakar det inte så toppenbra, desto bättre :)
skrev Amanda L i På randen till konsekvenser
@lagetförejaget kan du tänka dig prova att vara "ute" men bara dricka alkoholfritt? Själv har jag ofta lika kul när jag provat vara utan och därför svårt att förstå varför A är så centralt i mitt liv. Kanske bara ett beroende på grund av långt riskbruk? och mer för att bedöva. Ingenting jag behöver för att ha roligt, om du förstår hur jag menar...
skrev Amanda L i Ångest.
@Vill Bara Sluta Känner igen det där att vilja bli bedövad. Men det funkar ju bara ett tag. sedan har monstren bara blivit ännu större. Att du slutade i AA berodde säkert på att du inte var färdig med A. I alla fall tror jag att det varit så för mig. Jag har traskat i alkohålet och vacklat mellan "trevlig" bedövning och efterföljande ångest i åratal. Men nu vet jag på riktigt... Jag tror du vet också. Så skynda hitta hjälper. Jag hoppas och tror att du kan klara det denna gången. A är ju inget alternativ. Alls.
skrev Maruschka i Vägskäl
@Samsung50 Tack för du delar med dig. Låter hemskt att se total ilska i hans ögon och veta att ditt och barnens liv är hotat. Det är ju helt absurt att man ska uppleva hot hemma med sin man och barn. Den platsen ska ju vara den tryggaste. Det betyder mycket för mig att veta att jag inte är ensam men det ska inte vara så här. Vi måste få skydd någon annanstans. Jag kommer leta efter annat boende, det är mest akut nu.
skrev Maruschka i Vägskäl
@Nell Tack för dina ord. Du får gärna flytta mitt inlägg till min egen tråd. Är så tacksam för det stöd som du och andra gett mig. Man känner sig inte lika utsatt och det blir som om man har vänner i viken och skapar en egen fristat i ens medvetande.
skrev Amanda L i För femtioelftegången….
@vår2022 Skulle vilja läsa mer om positiv förstärkning, hur man kan ändra på hjärnans tankemönster etc
Finns detta i boken Tänka klart ? Eller finns det mer? Låter vettigt när du beskriver det, inte som "flum", (och det har jag svårt för...)
skrev Nell i Vägskäl
Hej @Maruschka!
Vad bra att du vill skriva om det du är med om. Precis som du och även Samsung50 skriver är det aldrig okej med våld. Det stärker dig samtidigt i din vilja till förändring. Du beskriver hur det blir allt tydligare för dig att du inte kan ha det så som det är nu. Vad behöver du just nu?
Vi vill gärna ge dig och andra i liknande situation en möjlighet att komma i kontakt med instanser som har fokus på det du beskriver i ditt inlägg. Psykiskt och fysiskt våld, oavsett eventuell alkoholproblematik, skapar ofta processer som kan vara svåra att förstå. Att få en professionell kontakt kan vara ett steg vidare. En instans som har stor kunskap och erfarenhet av detta är Kvinnofridslinjen. http://kvinnofridslinjen.se/
Ditt meddelande hamnade nu i någon annans tråd. Vill du att vi för över dem till din egen tråd istället? I så fall får du gärna skriva det, så ordnar vi det.
Varma hälsningar,
Nell, Alkoholhjälpen
skrev Samsung50 i Vägskäl
@Maruschka Du vet själv vad du behöver göra. Våld är aldrig ok.
Min man fick en snefylla i höstas när han drack sprit och gav sig på mig framförallt barnen. Kändes väldigt overkligt. Sen hade jag också druckit och provocerat honom men hans ögon var verkligen svarta. Vem vet när han dricker så mycket igen och har mycket ilska mot mig inom dig vad som kan hända. Han har också gett sig på barnen och slagit dem. Han ber aldrig om ursäkt heller utan låtsas som ingenting dagen efter. Det är nästan mest sjukt att vi aldrig pratar om det då efter ett tag undrar man om allt var en dröm.
skrev Maruschka i Vägskäl
OBS! Det är långt ifrån ok att han slåss. Och de anklagelser han slänger på mig är långt ifrån ok, trodde han kände mig efter 30 år tillsammans men icke sa Nicke. Känner starkt att det räcker nu. Måste lämna, kan gälla livet, mitt liv. Tacksam för kommentarer.
skrev Maruschka i Vägskäl
Hej! Min man har druckit alkohol så länge jag känt honom. Senaste ca 20 åren har han smygsupit. Han är helt klart kraftigt alkoholiserad. Nu har i a f ett steg tagits, där han hållt sig nykter i längre perioder. Dessa veckor njuter jag av. Vi kan göra saker tillsammans, gå och träna, ut och promenera, fika, gå på restaurang. Det som hänt nu på senare tid är att jag märker tecken på att han har druckit, nu senast 2 nätter i rad och han är på ett ganska otrevligt humör på morgonen. Om jag kontrar med att höj rösten så är ju jag ensam taskmörten och allt är mitt fel. Om jag då säger att han uppträder som om han har druckit blir han helt vansinnig och ger mig kraftiga knuffar och slag. Förmodligen har han druckit men hur kan han leva i en sån total förnekelse?
skrev Självomhändertagande i Orosanmälan - var det värt?
@Tröttiz
Helt rätt. Det är ett sätt att bry sig om. Om man låter skygglapparna vara där, vem ska annars se och anmäla, om inte du. Människor dör på grund av alkohol. På grund av att någon sätter sig bakom ratten och riskerar att köra ihjäl andra människor. Människor super ihjäl sig. Jag har varit på ett par begravningar av många som hamnade där på grund av alkoholen.
Vad ska man göra annars? Det handlar om liv och död. Och inte att sätta dit. Det är en omtanke. Det är alldeles för många som går med skygglappar, i vårt samhälle.
De vaknar när de själva drabbas.
Bra gjort. Jag applåderar dig.
skrev Natalia i Dricker varje dag
Hej i stugan!
Hur mår ni?
@Snödroppen Tack för pepp!
En dag i taget. /Lillanna