Senaste kommentarerna i forumet

@Molnet Ja, det vore skönt att få slippa anklagelser några dagar. Men är det verkligen rättvist? Han har ju rätt att vara arg och besviken. Han har rätt att få svar på sina frågor. Jag hade säkert känt likadant om jag var i hans situation. Det är bara svårt att hantera just nu, när jag själv känner mig helt tom och bara vill kämpa på framåt. Jag har inget sug över huvud taget än. Jag vill fokusera på alla de positiva sakerna som kommit ur detta. Jag vaknade utan ångest, jag är pigg och alert på arbetet. Stegen är raskare och jag vill se fram emot att komma hem i eftermiddag. Förlåt om jag kidnappade din tråd:(

@Molnet Tack Molnet för uppmuntran och goda råd.

@Andrahalvlek Och så klart peppar vi varandra ❤️ Har ännu inga kroppsliga krämpor men har ju heller inte ansträngt min kropp. Tränade och gympade mycket i min ungdom men sedan började jag röka och det ohälsosamma livet började….. vi gör det tillsammans! Skulle vilja bli med hund för då kommer jag ut plus att det vore underbart mysigt. Men det funkar inte med logistiken just nu och att behöva lämna på hunddagis är väldigt dyrt och det vill jag inte men när jag går i pension = 🐶🐕. 🥰🥰🥰🥰

@Andrahalvlek 🙏❤️❤️❤️ Du är min förebild och föregångare! Och jag är så tacksam för dit stöd🥰 du kan inte ana hur mycket du betyder för mig, min anonyma väninna ❤️

@Ny dag Så himla klokt och rätt att ta ledigt. Etablera nya goda rutiner. Att promenera raskt och så småningom klara av att springa några km är mitt mål också! Vi gör det ihop, peppar och stöttar varandra. Jag har sådan förbannad värk i benen pga artrosknän, men det blir bättre och bättre. Styrketränar benen på en pryl (Trukka) varje kväll. Just styrketräning för benen är viktigt, så de pallar att springa.

You go girl! Jag står här bredvid och hejar och peppar!

Kram 🐘

@Lobster .Fortsätt att prata med din man och förklara att du behöver hela & stärka upp dig själv lite innan ni kan ta ett ordentligt samtal & ge honom de svar han behöver.

@Ulf78 .Var inte rädd.Men det är klart att förändringar känns.Både läskigt & spännande.Fokusera på det positiva.Sätt kortare mål & utvärdera.Börja med alkoholfri helg.Utvärdera.Hur kändes det?Ta ett nytt beslut.Kanske utöka till en vecka.Utvärdera.Bygg på osv…Belöna dig efter varje mål med något a-fritt.Tex.Bio/cafe’besök etc…Läs & skriv här mycket.Ta hjälp av vården med din ångest är ett annat råd.Du fixar detta en dag i taget.

Det hela började för 25 år sedan. Då tog jag 6 olika apoteksmediciner dagligen mot ångest, depression och utmattning. Men det började komma sår på benen. Såren var variga och blödde och de blev större och större. Jag trodde att det var medicinerna som orsakade det så jag slutade med allihop (inget jag rekommenderar). Ett tag efter detta så upptäckte jag att alkohol lindrade ångesten och gav lite energi 1 till 2 dagar efter jag drack. Så jag drack 4 starköl en gång i veckan men det ökade såklart längre fram. Så tillslut var jag uppe i 8 öl 3 gånger i veckan. Förra året tog jag hjälp av Hälsoenheten och minskade till 4 öl 2 gånger i veckan. De senaste 2 månaderna har jag kommit tillbaka till den högre konsumtionen. Så idag bestämde jag mig för att leva ett alkoholfritt liv. Jag känner mig livrädd. Jag har satt ett delmål att inte dricka en droppe fram till den 18 juni. Det känns skrämmande att leva utan den fejkade "alkoholtryggheten". Men att leva alkoholfritt är enda chansen till ett liv för mig.

@neranil ps: hörde precis någon säga att det tar minst två år av konstant förändrade beteenden för att tillit ska kunna växa igen. Vet ej om det finns någon vetenskaplig grund för uttalandet, men det kändes rätt i min kropp. Det tar tid, och varje gång någon säger ”varför kan du inte bara lita på mig” eller ”du klagar bara” så raseras det som eventuellt byggts upp.

@Himmelellerhelvette @vår2022 och jag har följt konversationen och den har hjälpt mig också 🙏❤️

@Natilia Ja, verkligen! Men idag i bilen till jobbet kom alla jobbiga frågor och han är såklart väldigt besviken. Jag hade önskat att vi kunde vänta med alla frågor någon vecka men jag förstår honom. Ångesten blir bara så mycket värre. Jag skäms ju redan, jag vet att jag har gjort fel. Jag vet att jag gjort honom besviken. Jag vet att han måste få svar och få ur sig sin frustration. Men just nu önskar jag att jag bara kunde få ta en dag i taget.
Jag har startat trådar tidigare men vet inte riktigt om jag orkar just nu.

Fredag igen, veckorna går i rasande takt. Känner mig utpumpad. Har tagit ledigt idag och nästa vecka. Semester utan att göra ingenting. Vara hemma, promenera, fixa lite småsaker i hus och trädgård. Ringa samtal för min mors räkning, det är stressigt att få till det och samtidigt jobba. Kommuner och andra har liksom lunchstängt och jag är trött på att sitta vid skrivbordet med en macka mellan 13-14 om jag inte är inbokad på arbetsmöte. Trött på att inte äta lunch med kollegor pga att jag behöver ringa eller fixa hennes ärenden. Nu låter jag bitter och jag behöver hantera det, hon är gammal och gjorde sitt bästa under hela min uppväxt men pengar löser inte allt. Iaf, löftet är taget; idag är jag nykter och även i helgen. Har pratat mycket med min make i veckan. Han är fantastisk och påminner mycket om min egen far till sinnet. Hmmmm🙄? Har fortsatt gå på akupunktur samt dricka kinesiska örtter, och i natt har jag sovit från 20.30-00.00, toabesök, somnade direkt och vaknade 06.45 av att klockan ringde. Helt fantastiskt och vet inte när detta hände sist. Vaknade och kände hur kroppen skrek efter mer vila men gick upp och åt frukost med familjen. De har nu lämnat inför jobb och skola och jag har dagen för mig själv. Jag tankar forumet och ska ta en ny kopp ☕️. Skitväder idag men ska ta på mig regnkläder och ta en långpromenad med bra bok i lurarna. Sedan dusch och kroppsvård (mini-spa hemma). I vanliga fall hade jag bara legat kvar i sängen under täcket men jag behöver förändring och jag lär från många här på forumet. Jag har arbetat med mig själv på många punkter men aldrig på riktigt tagit tag i det viktigaste enligt mig=motionen. Daglig rörelse och att också vara ute. Har läst Karins bok och hon började smått, det viktigaste och svåraste för mig är att komma utanför dörren, väl ute är det enkla att traska på i 20-40 minuter inga svårigheter. Jag börjar så här, målet är att jag ska börja springa (finns massor med tips på nätet). Under denna sommar ska jag bli en löpare. Det känns som den enklaste vägen för mig att få ett hållbart aktivt liv för det finns inga tider att passa. Så jag hoppas kunna fylla min tråd också med rörelse framöver. Jag använder denna tråd också som en typ dagbok därför detta utlägg om allt och inget. Nu en ny ☕️, sedan prommis.

@Himmelellerhelvette Åh, vad bra att du tog mitt inlägg på ett bra sätt❤️. När jag läste det tänkte jag att det kanske var lite hårt och rakt på. Vi har ju känt varandra här några år nu och tänkte att du säkert ”känner” mig och vet att min djupaste avsikt är god och att stötta så jag lät den postas. Ibland behöver vi få ett utanför perspektiv från andra, ruskas om och det hjälper oss att vidga våra vyer och det kan kännas tufft, men kan också hjälpa oss framåt i våra tankar om oss själva.

Det är så fint att du ömsint tog tillbaka flickan i ert tempel, kroppen, värmde och kramade henne❤️. Tänker att det handlar om självmedkänsla och det är motsatsen till skammen. Det är något som kan hålla skammen borta, skjuta iväg den. Ta fram ljuset och befria från bojor. Ge hopp och kraft. Självmedkänsla är att känna ömhet för sig själv, försonas och förlåta sig själv. Det finns en sådan styrka i den kraften.

Ha en fin fredag och du jobbar på så bra! Kram❤️

@Vinägermamman Fullt förståeligt misstag. Jättelika nick och tydligen kattmänniskor båda två. 😂

@Lobster Men så skönt att ha en sådan man. ❤️ Som både är orolig för dig och som sedan stöttar.

Det ska bli kul att följa dig nu på resan framåt så kan vi jämföra erfarenheter efter vägen. :) Har du startat någon egen tråd?

@Guldlock .Du är verkligen inne på rätt spår.Fortsätt så.Bra jobbat.Den första veckan & månaden ska du tänka på att Idag ska vara nykter!Ta hand om dig med att äta regelbundet.Dricka mycket vatten & annan a-fri dryck.Ta lite vitamintillskott.Vara ute i frisk luft, sova,ta pauser.umgås med andra lagom mycket men bara i nyktra aktiviteter.Distrahera & sysselsätt dig.Du jobbar på så bra.

@Amanda L 🥰. Ja, de långsiktiga psykologiska konsekvenserna är förödande. Utan A mår man bättre och orkar göra mer.

@Molnet Ja, det är svårare och svårare för varje period att bryta. Idag har jag i alla fall 10 dagar i ryggen. Nattens sömn var god😊.

@Andrahalvlek .Tack😉🧚🌻

@Natilia .Tack!😊🌷

Alltså din text @vår2022 🙏❤️ Den är så hård och fullkomligt sann och hjälper mig otroligt mycket! Jag fattade inte vad som var vad, varför detta överdrivna ätstörda tänk nu och någonstans fumlade jag i hur neddragen jag blev av mammas senaste sjukdomsfall som påverkade mig så djupt och jag tänkte på henne alla mina vakna timmar i säkert en vecka och sedan gick det över i kroppshets och ätstörda tankar när det lugnade sig lite i hennes sjukdom. Det är så klockrent! Spot on! Att jag vill fly känslorna jag inte kan hantera kring henne! Jag blir sjuk för jag har inte muren mellan hennes och mina känslor?
Många gånger under dagen igår visualiserade jag flickan som sprang ur mig som är så snäll så snäll och bara vill hjälpa hjälpa. Jag tog ömsint tillbaka henne in i vårt tempel, kroppen! Värmde henne och kramade henne! Lugnade henne ”det är inte ditt ansvar, inte du som sabbat något, du kan inte ta ansvar för den ångesten, den måste hon bära själv, du behöver ta hand om dig så du inte i slutänden blir den som skadar dina barn”
Tack för att du kommer med din klokskap och rättframhet! Jag behöver detta utanförperspektiv! ❤️🙏Kram

@Molnet Amen. Skriver under på vartenda ord! Svinbra jobbat!

Kram 🐘

Tack alla som har skrivit en hälsning jag blev berörd i går kväll när jag såg all pepp och värme.
Först vid 20.00 tiden kunde jag äntligen slappna av och veta att nu är butiken stängd. Det största hotet mot dag 3 var över. 14 år. En lång tid. Jag kommer behöva hitta nya strategier för allt där alkoholen haft 1a plats. Ett jätteprojekt som behöver brytas ner i små delar för att inte bli övermäktigt. Det får vänta. I dag gäller att med ett svajande humör överleva dag 4.

Tack snälla fina @Varafrisk ❤️ Jo kanske något så som hon med sin son på ett vridet sätt för mig för det är som om jag ser min mamma som min dotter att ta hand om. Jag förstår bara inte hur det kan bli så knepigt att ett barn tar ansvar för föräldern. Att jag tog ansvar för hennes handlingar redan som barn och försökte ”hålla ställningarna” så hon inte blev arg så det blev bråk. När jag tänker på detta blir jag så arg! Att jag som liten tös försökte få henne att inte bråka med pappa och få pappa att inte säga något provocerande till mamma. Det är så jävla galet rent ut sagt!
Kram och tusen tack för ditt stöd❤️

Tack snälla @Vinägermamman, så fint att du läser och stöttar. Det värmer så mycket med varje hjälpande själ ❤️ Jag lovar att jag tar tag i hjälp av mindler eller något den dagen jag känner att jag skulle klara av det men då behöver jag känna att jag inte kommer vidare på egen hand. Jag känner inte så nu, jag känner att jag hela tiden under de senaste åren tar mig steg framåt i mina processer. Hjälpen från er på forumet är ovärderlig! Jag tror att mina barndomstrauman som jag aldrig fick hjälp med är grunden till alla mina strategier jag lagt till för att slippa känna känslor som jag aldrig lärt mig hantera. Att jag får syn på mig själv, mina beteenden och strategier, lär känna mig själv och ser in i alla rum av minnen i mitt inre hjälper mig att nysta ut. Även om jag hade tagit hjälp av psykologer hade jag behövt göra jobbet själv, jag ser det som att jag gör jobbet men med andra hjälpmedel än just psykolog. Jag tror inte på att det skulle göra mig något annat än förvirrad och arg att gå till någon sån! Det är för många men inte för mig. Kanske någon gång i framtiden, jag ska aldrig säga aldrig ❤️Kram

Tack @Andrahalvlek för dina fina råd. Jag har provat att ta bort vågen två gånger för en herrans massa år sedan, det resulterade i övervikt bägge gångerna som jag sedan behövde ta till alla medel för att gå ner eller som nu senast för ca ett år sedan, då skapade det en hemsk ångest antagligen för att mina erfarenheter från förr varit att jag gått upp 10-15kg! Speglar kan jag heller inte ta ner tror nog dessa strategier kan vara som att gömma spriten! Det hade inte hjälpt utan det är grundorsaken jag behöver lära mig att hantera. Tusen tack för att du försöker komma på hur du kan hjälpa❤️Jag är så innerligt tacksam för det! Jag tror att min process är att ta bort en ohjälpsam strategi i taget som jag lagt till med, plockar ner dem som jag byggt upp dem. Alkoholen lade jag till sist. Den plockade jag bort först förs, innan dess tramadol som jag tog bort för 9år sedan, jag blev aldrig beroende av tramadol den hjälpte mig bara att tappa matlusten när jag hade gått upp ett par kilo, då kunde jag använda det några dagar för att slippa äta. Nikotin tog jag bort senast och nu är jag nere på ätstörningen. Den jag började jag med som barn, först blev jag en tjock unge, sedan svälte jag mig och när jag var 15år bulimi när jag inte orkade stå emot eller när jag ville äta det ”otillåtna”
Kram