skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@Blidenjagvillvara77 Medelpad! Tusan också 😂
skrev Carisie i My confessions - högt & lågt på tåget mot Nollköping C
@Blidenjagvillvara77 Hej 👋🏼 Jag såg inte ditt meddelande förrän nu 🤔
Ja ibland swishar livet (inte den bra swishen 💰) bara förbi känns det som. Jag försöker ta 5 min på morgonen och 15 på kvällen där jag bara andas & går in i min bubbla och är "här och nu". 🧘🏼♀️
Norrland ja! Det är stort 😂 Men Jämtland och jag tror det kanske är Ångermanland (det måste jag googla)
🩵
skrev JHL i Axianne lever vidare
@Axianne jag har inte hunnit läsa hela din tråd ännu men jösses vilken fantastisk resa du har gjort. Det är väldigt inspirerande och motiverande läsning!!! Sväng gärna förbi då och då och posta, även om det inte har hänt så mycket så inspirerar du oss nynyktra och säkerligen också en hel del gammelnyktra.
skrev Carisie i Att välja bort sina återfall..
@vår2022 Ta åt dig! Din positiva inställning, raka och till synes aldrig sinande goda råd går som en röd tråd genom min resa. Du har förmågan att stärka på ett helt fantastiskt sätt. Som när jag drack måttligt och du skrev att "det verkade funka för mig" och vad kul (typ). Sen när jag blev nykter ja då stöttade du mig i det. ❤️ Dina tankar kring alkohol är ovärderliga för mig. Du är - så det så! ☺️🥰
@B.Å Ytterligare en dag. Innan du vet av det har en vecka gått 🥰
Önskar er en fin söndag
🩵
skrev Carisie i Hur många chanser ska jag ge?
@gurkplantan Hej 👋🏼 Du vet bäst var du behöver. Jag levde tidigare med en alkoholist och personlighetsförändringen han gick igenom när han drack var verkligen från vitt till svart. Jag upplevde att jag längtade till stunderna då den mannen jag blev kär i kom fram - glimtarna blev kortare och kom med längre och längre mellanrum. Jag pratade med en alkoholterapeut som sa, då jag berättade om längtan efter "den riktiga mannen, att personen jag talar om inte är antingen eller utan att han är hela spektrat men att mitt medberoende suktar efter en person som transformerats till den han är idag. Tiden innan jag lämnade honom var han kanonfull varannan och tokbakis varannan = mannen jag blev förälskad i var borta helt.
Det är en svår situation men du kan inte förändra honom - det måste han vilja själv. Hoppas det löser sig till det bästa för dig ❤️
skrev Rehacer i Dricker varje dag, vill sluta
@vår2022 @molnet
Någon här pratade om att man ska passa på när nykterhetsfönstret var öppet och för mig var det så talande! För det är verkligen inte alltid det varit öppet eller ens på glänt. 🪟
Jag har haft det på glänt flera ggr under åren och jag har haft nyktra perioder. Men i det undermedvetna har jag mer bara tänkt att hålla upp för att ge kroppen en paus och sen kunna börja igen. Vissa perioder var fönstret mera öppet och då blev det längre perioder med en tanke om att förbli nykter.
Nu är tiden då fönstret är öppnat helt igen och då måste jag passa på, som någon här skrev. Det är då jag har motivationen fullt ut och jag tror och hoppas att urkraften kommer med full kraft då. Jag måste tro det!!!!
@Friluftstok Jag vill bli som du! Kunna redovisa för mina få inköp på bolaget. Fast egentligen vill jag inte ha några inköp alls. 😁 Vi dejtade ju samtidigt du och jag när vi hängde här förrut & det gick ju inte så bra för någon av oss då, minns jag. Träffade du någon sen, har du någon härlig man i ditt liv? ❤️
Idag blir det extrajobb på jobb nr 2, tråkig bokföring och avstämning av konton inför bokslut. En vanlig söndag efter extrajobb har belöningen alltid varit att öppna vinflaskan i kylen, dricka hela och sen ta en lång nap. Vad ska jag göra istället?? Kanske ta med ett glas cola ut i trädgården och sen plocka upp allt jag krattade ihop igår? Hmmm.. 🙄
skrev Rehacer i Axianne lever vidare
@Axianne Vad härligt att läsa att du mår så bra och att du har ”ett normalt liv”!
Jag är åter här för att ta tag i mitt liv och det finns vissa personer som jag alltid kollar upp när jag är här och du är en av dom!
Dur en stor inspiration! Du har gjort en magisk resa och det är verkligen hatten av för dig! 🤩
Lev gott och fortsätt på din väg❣️
skrev Mrx i Fyller ångest
@Varafrisk tack för omtanken! Jag minns dig väl. Vi har ju även träffats i Liljeholmen för många år sedan. Du hade din "gubbe" med dig. Tror inte vi snackade med varandra. Jag brukar inte göra så stort väsen av mig i nya sociala sammanhang. Det här med alkohol är knepigt. Varje person måste själv komma fram till vad som funkar och inte funkar. Kvällen igår blev väldigt lyckad. Vi käkade gott på restaurang sedan blev det stand up. Jag drack tre alkoholfria öl under kvällen. Min fru som inte har alkohol problem drack vatten. Vaknade pigg och utvilad. Idag ska vi vandra 9 km i ett naturreservat. Det ska bli najs. En dag i taget 😀
/Mrx
skrev Varafrisk i Tillsvidare 2.0
@Ny dag ❤️Hur är det idag? Skriv gärna. Du vet bara en liten rad kan vara behjälpligt.
Kram🥰
skrev Andrahalvlek i Dags nu
@Gubbe56 Det låter som fördelarna med nykterheten radar upp sig på rad för dig. Bravo! Fortsätt skriv, det är så hjälpsamt att sätta ord på sina upplevelser. Då kan man dels få andras input, och man kan gå tillbaka och läsa. När man skriver tvingas man dessutom sätta ord på vad man tänker och känner.
Kram 🐘
skrev vår2022 i Axianne lever vidare
@Axianne Härligt att höra att du har det så bra och fortsätter på din nyktra och inslagna väg. Att det äntligen gick vägen för att det handlade om att du gjorde detta för dig själv och inte för någon annan. Det är så vi funkar, om vi gör det för andra skull blir det inte äkta och det bottnar inte hos oss. Överhängande risk för att det inte blir hållbart över tid. Vi behöver själva ta beslutet och ansvaret över vårt egna liv, då kan förändringens resan starta och bli hållbar och förankrad inom oss själva.
Ha det så gott!❤️
skrev Andrahalvlek i Det är aldrig försent
@vår2022 Tänker lite likadant. Små barn kan sköta sig som änglar på förskola/skola och sen beter de sig som idioter ihop med föräldrarna, för där är kärleken ovillkorslös. Hur illa de än beter sig älskar vi dem. Så de får träna på konflikter ihop med sina föräldrar, och ofta syskon också. I tonåren kommer en ny sådan fas, redan från tidiga tonår och uppåt.
Min äldsta dotter föddes typ vuxen. Hon hade noll tonårstrots. Min yngsta dotter har på grund av sitt handikapp desto mer trots periodvis. Vi brukar säga till personalen, när dottern beter sig som en stingslig irriterad treåring även mot dem, att det egentligen är ett kärleksbevis. Den personal hon upplever sig kunna bete sig illa mot är den personal som står henne närmast.
Även om det är jobbigt när hon beter sig så brukar jag tänka att det faktiskt är hon själv som mår allra sämst. Att vara hundra procent konsekvent och stå på sig, med mjuka ord, är bästa taktiken. Och timeout. Blir det för hetsigt praktiserar vi en stunds timeout. Sen fortsätter vi under lite lugnare former.
Men jag förstår att du inte orkar @sattva när du själv känner dig på ostadig mark. Då är det allra bästa att samla kraft och ladda batterierna först.
Kram 🐘
skrev gurkplantan i Hur många chanser ska jag ge?
Min sambo har ett missbruk där han dricker flera dagar och mycket. Vi har varit tillsammans i snart 3 år. Jag har lämna honom två gånger, första på grund av otrohet, andra på grund av att jag tillslut sa att nu räcker det. Men sen är jag tillbaka här igen för att jag älskar honom. Han är så otroligt fin när han är nykter, den bästa pappan till sina barn, kärleksfull och driven. Men när han tar till flaskan blir han otroligt dryg, arg, skrikig och tråkig.
Han har barn sen tidigare och vi har han planer på att skaffa en egen för att det är min högsta dröm. Senaste gången vi blev tillsammans (i somras) hade jag som krav att han skulle sluta, i alla fall i min närhet. Det slutade han med, men det har sakta sakta gått tillbaka till att han tänjer på det och sen blir det mer och mer.
I veckan var vi på semester ihop med en del av min familj. Den slutade i kaos. Han drack, tjafsade, bråkade och skrek. Jag känner en sån stor ångest och skam mot min familj. Skam över att de får se vem det egentligen är jag lever med. Hade inte barnen varit med hade de slängt ut honom. Nu är vi hemma och han har återigen lovat att sluta, han har erkänt att han är en alkoholist och att det räcker nu.
Men orkar jag ens mer? Ska jag ge han en chans till? Jag har ingen ork kvar. Jag vill inte krama honom, inte pussa honom. Jag orkar knappt säga hej eller höra på hans barn, jag är deras trygghet och de är så dragna till mig men jag orkar inte. Jag vill bara att alla ska låta mig va. Han är extremt orolig över mitt mående och vill hjälpa mig, men jag säger hela tiden att han inte kan hjälpa mig förens han har löst sina problem och sig själv. Men orkar jag fortsätta hjälpa honom? Alla mina framtidsplaner har ju rasat.. allt jag hade hoppats på har försvunnit.. vad ska jag göra?
skrev vår2022 i Julen närmar sig
@zalkin Wow! Häftigt känsla! Förställer mig att du kom i kontakt med musiken du skapade på ett nytt plan, med alla sinnen och helt närvarande. Hörde Albin Lee Meldau berätta, han höll på med droger men är nykter nu, att det var antingen musiken eller drogerna. Han kunde till slut inte spela när han var påverkad och han valde musiken. Utan musiken var han inte hel.
Kan känna igen känslan fast i andra sammanhang, hur häftigt det är och hur det berör som nykter. Ha en fin söndag!❤️
skrev Andrahalvlek i Axianne lever vidare
@Axianne Exakt så. ”Alla accepterar. Ingen ifrågasätter, ingen har med det att göra.” Skönt att läsa att du har det bra ❤️ Jag instämmer i att jag aldrig tänker ta risken att ”provdricka”. För mig är det sen länge en principsak. Alkoholromantiken lurar mänskligheten. Jag vill inte vara en del av den bluffen.
Kram 🐘
skrev vår2022 i Att välja bort sina återfall..
@B.Å @Carisie Tack fina ni för så fina ord, det värmer och berör❤️. Det är guld värt att ha någon i sin närhet som håller ens rygg, oavsett vad. Det är också så symboliskt att städa upp, göra rent, organisera och strukturera i både hemmet och i huvudet, stå på en stadig grund och göra en bra omstart. Som att så ett frö😁.
Ha en fin söndag!❤️
skrev Andrahalvlek i Julen närmar sig
@zalkin Visst är det häftigt? Väldigt många dricker alkohol för att ta udden av nervositeten, och sen slutar man dricka och upptäcker att man blir mindre nervös och mer social och självsäker som nykter. Vem kunde tro det? Men man kan inte bara läsa om att det blir så - man måste själv uppleva det. Som du gjorde igår kväll. Bra jobbat!
Kram 🐘
skrev Gubbe56 i Dags nu
@vår2022
Tack för ditt stöd, betyder mycket och ja, det känns så faktiskt men ska inte ta ut något i förskott.
Att kunna ta bilen utan kontroll med dräger känns bra, ty kunna krama barn och barnbarn utan pissig andedräkt känns bra.
Rätt mycket som är bättre.
Lev väl
skrev vår2022 i Det är aldrig försent
@Sattva Ja, det finns absolut hopp! Minns att jag också hade undvikande strategier, på så sätt att jag valde mina strider. Lät mycket passera som kunde vara störande men inte tillräckligt för att ta upp det. Jag kan så här i efterhand tänka att min dotter hade en tuff och lite turbulent tid inombords som hon inte själv hade koll på eller kunde sätta ord på och att ytan kunde verka hård och förvillade. Som man säger att konsekvens hjärnans mognad är vid 25 års åldern. När hon fyllde 25 år utbrast jag ”äntligen har din konsekvenshjärna mognat”😂. Vi skrattade båda två😁. Under åren som gått, kunde hon ”tjafsa” på mig, vara barnslig och omogen, men hon bad alltid om förlåtelse strax efter. När det hände gick jag inte i klinch med henne, sade mest att jag hör att du har det jobbigt eller bad henne att berätta mer. Har också sagt att det inte känns bra när hon sagt saker och det har öppnat upp för samtal. Hon liksom tränade på mig att bli mogen och vuxen och vi har lärt av varandra. Jag sade ibland att det är nytt för mig också att vara mamma i olika åldrar att hon måste hjälpa mig att förstå.
Du har mycket saker som trycker på samtidigt, exmaken, lägenhetsförsäljning, jobbig dotter mm. Det tar på. Skönt att du har yogan att landa i. Det kommer att bli bra, det kan ta sin tid, men det kommer. Sköt om dig och andas! Kram❤️
skrev B.Å i Att välja bort sina återfall..
@Himmelellerhelvette god morgon ☕️ och tack för att du tittade in och uppmuntrar mig. Håller med om att forumet är viktigt, det var nog därför jag inte tittade in den senaste tiden, mitt återfall var tydligen något som började veckor innan jag tog det första glaset. Precis så som många andra (som gått före mig) beskriver att ett återfall kan se ut.
Idag kommer jag inte ta det första glaset….nu har jag ett mål i sikte, jag vet vad jag behöver göra och veckan kommer vara fullbokad (ska på en utbildning) som gör att jag förhoppningsvis inte har tid att älta och hata mig själv för hur jag betett mig.
Är så glad att ni finns här - livets reskamrater ❤️
skrev vår2022 i Dricker varje dag, vill sluta
Tack @Molnet för så fina ord, det värmer❤️. Att tro på sin egna förmåga att klara av det är en urkraft och därifrån kan man få sin motivation och viljestyrka. Motivation är en färskvara som både kan avta och öka i styrka, men har man med sig urkraften, tilltron på sin egna förmåga, så fortsätter man ändå att gå när den avtar. Ett steg i taget, den ena foten framför den andra och då kommer motivationen att öka igen, för att man tror på sig själv att man kan. En god och framåtdrivande cirkel. Bra att du tror att du kan klara av det, det tror jag också!
Ha en fin söndag!❤️
skrev Axianne i Axianne lever vidare
Jag fick "Ett normalt liv" till slut. Det jag alltid drömde om under 20-25 års drickande. Nu när jag ser tillbaks så känns det som att den känsliga fasen när jag verkligen slutade dricka på riktigt, var väldigt kort. Mycket kortare än alla åren av lidande i svår alkoholism och kortare än de perioder när jag tidigare intalat mig att jag försökt att sluta. Den var också mycket lättare att komma igenom än jag någonsin trott, och jag är fortfarande helt övertygad om att den här gången var det för att jag slutade för min egen skull. Inte som tidigare, för att andra krävde att jag skulle sluta.
Det har gått tre år och sju månader lite drygt sedan jag tog mitt sista glas och idag finns inte alkohol i mitt liv längre. Precis så som det varit tidigare gånger jag checkat in och skrivit här de senaste åren. Jag lever ett helt vanligt, normalt liv med jobb, familj, vänner och ett socialt liv där inget saknas och alkohol inte behöver vara en beståndsdel. Idag måste jag emellanåt påminna mig att faktiskt minnas alla svåra år och det är verkligen som ett annat liv.
Men jag kommer inte glömma hur det var och jag kommer aldrig att riskera något genom att "provdricka" igen. Så dum kan jag inte tillåta mig att vara, att jag tror mig vara botad. Men lockelsen är borta sedan flera år och det finns fortfarande en avsmak och känsla av äckel när jag ibland minns känslan av att häva i mig skiten. Jag ser ingenting med varken vin, öl eller sprit som på minsta sätt skulle förgylla min tillvaro. Allt det som serveras i glas, burk eller flaska som innehåller alkohol, kan göras lika bra utan den onödiga beståndsdelen. Smakar lika bra och till och med godare, enligt mig.
Ingen frågar mig någonsin varför jag inte dricker. Ingen människa har med det att göra. Jag brukar ibland säga att det är av hälsoskäl, men inte för att folk frågat, utan för att jag ibland vill kommentera att jag är krånglig när någon kypare går runt och skvätter rött i glasen vid en bjudning. Alla accepterar. Ingen ifrågasätter, ingen har med det att göra. De enda som vet är egentligen min familj, men jag skulle nog kunna berätta för andra också om det uppstod en diskussion.
Så, den tidigare totalt nedsupna arbetslösa, utblottade alkistanten som genomsläpade år efter år i snusk och förnedring, smuts, skuld och skam ... Den urfattiga, skuldsatta, ensamma och mycket trasiga spillran av en människa som togs av polisen för rattfylla 2021 - hon finns inte mer. Kvinnan som genomgått ändlösa behandlingar inom alkoholvården, som varit på hundratals AA-möten och försökt sluta minst en gång i veckan i 15-20 år - hon är borta.
Här finns finns en skuldfri yrkeskvinna med bra lön och en halv miljon på sparkontot. Familjen är mig nära och det finns vänner och kollegor i mitt liv. Men det saknas två saker fortfarande. En man att älska, och en kropp jag själv kan älska. Det är inte något jag prioriterar längre. Jag söp bort min skönhet och min fysiska hälsa och detta var priset. Idag är det ett mer långsiktigt mål för mig att försöka komma tillbaks till en känsla av att ändå acceptera min kropp. Den dagen kanske jag även börjar titta på det motsatta könet igen men jag vet inte om det kommer att hända igen. Endast tiden får utvisa.
Lev väl och hitta styrkan i er själva, inte i piller och kommersiella lösningar. Bygg er nykterhet på vad ni själva behöver för att leva vidare, inte vad andra säger att ni måste. Det är mitt råd. Take it or leave it.
Kärlek ❣️❣️❣️
skrev Sattva i Det är aldrig försent
@Varafrisk Tack för dina ord Vara frisk❤️.
Ja förr eller senare kommer det ju att lösa sig. Igår kändes allt väldigt tungt. Idag bättre. Är påväg på yoga här nu, gör alltid gott.
Och hoppas att du har en fin helg i Göteborg! Ibland fantiserar jag om att vi skulle ses du o jag, vi bor nog inte alltför långt ifrån varandra? ❣️🌸❣️🌸
skrev zalkin i Julen närmar sig
På en krog i stan kanske den bästa nyktra kvällen hittills. Gå på scen helt avslappnad utan att ha tankat in en ända bärs. Varken innan eller efter giget. Det har verkligen gjort ngt väldigt positivt med självkänslan att vara nykter. Trött, glad och tacksam
Tack.@vår2022 och andrahalvlek. Var så glad när jag kom hem att det var svårt att somna av alla känslor, var golvad, en ny situation, att mitt största fritdsintresse som varit en stor del av livet blev ännu bättre inombords och kanske förmedlades på ett nytt sätt utåt då alla sinnen varit opåverkade några månader.. . Hela livet bygger ju kan man säga på att vi söker en känsla där vi känner oss själva tillfreds, närvarande och uppskattade för de vi är. Igår blev en sådan dag💥