Senaste kommentarerna i forumet

@mamma40
Har själv druckit en stor del av mitt vuxna liv. Det blev sedan värre. 2022 höll jag mig nykter i 7 månader genom AA. Började tyvärr sedan igen. Var mycket svårt att komma igen. Kämpade verkligen. Försökte allt. Först nu känns det som det kommer att gå. Hållt mig i en dryg månad nu. Har inget sug längre. Det är viktigt att hitta något annat i livet. En förändring krävs. Alkoholen påverkar precis allt. Det blir bättre och du är inte ensam. Kram❤️

@Måste välja nu .Så sant.Ditt svar landar fint hos mig med.Vet hur det är att deala med sjuka & dementa föräldrar med.Men den biten har jag inte längre.Försöker minnas goda minnen istället.Så all tid i världen att fokusera på mig själv.Och det funkar för det mesta.Istället fick jag ett barn som lider av psykisk ohälsa.Det tar tid & kräver ork.Samtidigt är jag väl så själv eftersom jag är alkoholberoende.Har det åxå jobbigt med min ” nya ” partner som kräver mycket, är oförstående kring alkoholproblematik & vägrar mig.Nej jag vill inte gifta mig med dig, jag vill inte skaffa ett gemensamt hem, jag vill inte resa med dig, jag vill inte gå på restaurang med dig….. osv….Totalt oförstående.Har gått 3 år men jag har inte lyckats med total a-frihet & jag känner ibland att det är ett tungt lass.Och bra saker att satsa på är bra mat, vila, återhämtning motion osv…Och nu vill min svär dotter gå på yoga med mig.Finns alltid ljusglimtar .

Dag 9 mitt på dagen.
Ansiktet är betydligt smalare märker jag i spegelbilden. Stor skillnad från foton bara för några veckor sedan.
Lätt att stressa upp/få puls märker jag också tyvärr. Men det hör nog till humöret som inte är så stabilt.

@Dan_Måne Stor igenkännigsfaktor i ditt inlägg, men först stort grattis till 40 dagar – grymt jobbat.

Känner verkligen igen mig i de där tidspunkterna som tidigare var checkpoints för när man började dricka eller då det var en rutin. Som en inre biologisk klocka som påminner. Jag tror du gör helt rätt i att avbryta tankarna och aktivera dig på något sätt. Att frysa fast och bara sitta där med tanken och/eller suget ska man nog verkligen undvika. Oftast stannar inte tanken så länge om man gör något annat. Promenad, vika tvätt, laga lite mat – allt annat är ju bättre än att sitta fast med tanken och riskera att den blir så stark att man kanske faller för den. Och sen är det en underbar känsla att vakna upp dagen efter och veta att man mår så bra tack vare att man var stark nog. Bygger självkänsla och självförtroende. Och för varje gång man lyckas motstå så är det ett enormt steg framåt. Klappa dig på axeln och belöna dig! ♥

Fräschare? Absolut, är bara på dag 18 och både känner mig och ser fräschare ut. Idag på kontoret var det till och med en kollega som kommenterade det. Mina ögon ”lever”, rödflammighet och problem med blemmor är nästan helt borta och den ständiga uttorkningen gör att jag både känne rmig och ser fräschare ut. Känner mig mer fast i huden och även om jag inte väger mig så tror jag att ett par kg redan ramlat av. Att själv dokumentera hur man känner sig och vad man själv ser kan vara ett litet tips.

Sen tror jag du gör kloki i, att likt mig själv, undvika situationer och sammankomster, där alkohol är en del av det hela. Missade själv medvetet en årlig grillfest för jag vet att det är ingen bra miljö för mig just här och nu. Kanske senare men inte nu. Och särskilt om du känner att du vacklar och har problem med tankar på A.

Tror du gör helt rätt! Stay straong! ♥

@Dan_Måne dina ord betyder mycket för mig!

Idag när jag vaknade så slogs jag av att jag inte, som jag alltid brukar, direkt tänka på vilken dag utan A jag är på. Kom på det när jag satt och käkade frukost och tänkte både på det och att jag faktiskt inte, låt säga, den senaste veckan tänkt över A under dagarna alls egentligen. I vissa situationer kan jag tänka ”vid den här tiden brukade jag vara full och sitta hemma i soffan”, ”tidigare hade en drink hjälp mig att stressa av” eller ”när jag tidigare vaknade så var jag fylld av ångest, mådde fysiskt illa och kände inte igen personen jag såg framför mig i badrumsspegeln”. Mer sådana tankar. Inget sug.

Om jag tänker på hur det skulle smaka med alkohol nu så känner jag tvärtemot – usch, känner inte för det. Känslan av att få det där befriande ruset av ett par glas kan jag dock sakna på ett sätt men det är ju bara det att det aldrig stannat där på senare tid. Kan också sakna den sociala kontexten i att sitta på en uteservering – ta 2 glas med vänner och sedan ”faktiskt kunna gå hem” och förtsätta med kvällen och komma i säng i tid. Men alkoholen i sig – finns ingen attraktion till vare sig smak, ensamdrickandet eller känslorna/situationen som den försatte mig i.

Samtidigt som jag känner mig stark och beslutsam känner jag mig nog lite grå och tråkig. Dagarna går och det är liksom det. Även om jag belönar mig hela tiden med både stort och smått så är det inget rosa skimmer över livet direkt. Inte för att det var det med alkoholen som bästa vän heller men även livet livet som ”Mega-Svensson” känns inte heller jättelockande. Lite som att vara fångad mellan 2 olika världar. Missförstå mig rätt, tvivlar inte en sekund på mitt beslut eller vägen framåt, bara mina egna reflektioner om hur tankar och känslor kommer och går. Kanske ska jag dra upp lite större mål – både delmål och final verision?

Jag tror ovan inte egentligen är något som får mig att vackla men kanske en mental signal att fundera på de stora dragen i livet. Har exempelvis funderat på om mitt nuvarande jobb verkligen är det jag vill ha? Och om inte, vad hindrar mig egentligen från att ta steget till något nytt? Funderat på min sociala tillvaro och hur den, i den bästa av världrar skulle se ut, och vad som hindrar mig från att ta just de stegen? Vilka de stegen nu är. Funderat på vad som är livets mening och vad som genuint gör mig lycklig – kanske är det som ska spaltas upp och planeras för?

Har man i levt i alkoholens dimma utan vare sig större mening eller mål så är det skrämmande uppvaknande att inse den både brutala men vackra verkligheten och realiteten i det som är just mitt liv. Inget jag kanske oroar mig för rent generellt men känner att jag borde göra mer, finna min mening och mina mål. Oavsett med alkohol eller ej så är ju våra dagar i livet inte obegränsade.

Tillbaka till vardagen. Ikväll börjar 1 ½ vecka med hundvaktande. Ska bli riktigt kul och blir bra med ännu mer fasta tider/hållpunkter under dagen och att också få rå om ett annat liv och tänka på det – inte bara mitt eget. Och kanske mina småvalkar runt midjan kommer uppskatta denna tid med. 😂 För övrigt rullar allt på – dags- och veckoplaneringen fungerar toppen och även om inte livet är rosaskimrande så är det i alla fall 100 gånger ljusare sen jag gav A kicken ur mitt liv. Så även om det är grått och kan kännas lite ambivalent emellanåt så är det med fortsatt styrka och med siktet framåt som vardagen har sin gång.

Ha det fint alla! ♥

Det är märkligt hur man kan känna sig från en dag till en annan. Igår kändes det lite vemodigt på nåt sätt när man tänkte på att sommaren skulle ta slut. Men nu när man vänt på väggalmanackans blad och konstaterat att det är september och att sommaren väl är över för den här gången så känns det mest som en lättnad. För under sommaren var jag så himla stressad många gånger när solen sken.

Ville så himla mycket, men hade så lite ork att det mest var jobbigt bara med fint och soligt väder som det ju var lite då och då, och till och med galet varmt ett par veckor. Då en liten batteridriven handfläkt gick varm ett tag. Den har nu lagts undan. Tänk att man var så himla stressad av att hinna med så mycket för att ta vara på sommaren. Nästan helt jagad inifrån på nåt jobbigt sätt.

Fick mest bara ångest då av att vara för trött för att ha så roligt som man tänkte att man ju måste hinna med att ha alltså. Märkliga tankegångar egentligen. Nu när det är lite grått som vanligt så känns det bra mycket lugnare. Behöver inte alls jaga efter nåt utan kan ta det hur lugnt som helst. Tänk, kanske är man en höstmänniska utan att man har förstått det tidigare.

Hann då simma tre gånger, men en av gångerna var det då alldeles för varmt, riktigt led av värmeböljan som var då. Men tog då några bilder och även nån filmsekvens från utevistelse i skog och mark vilket ju är kul att ha som en påminnelse om att det alltid blir ljusare och varmare dagar. Ja, de dagar man kanske tycker att det är för regnigt som det ofta kan bli och vara under hösten. Vädrar nu lite här i köket och tittade ut på gården nyss. Tänkte att det ju är rätt perfekt för en promenad om man orkar lite senare.

För det är då inte halt och eländigt som det brukar kunna vara på vintern. Så det är ju nåt att vara lite tacksam för. Det verkar lite konstigt att man inte mår helt uselt som man så ofta gör. Funderade på det här om att man som dystymiker väl nästan kan få ångest av att inte må dåligt och skrev in detta till en sökmotor och fick veta att det är vanligt för de med dystymi. Ja, när man är van att må allmänt uselt ofta så kan det kännas konstigt och nästan stressa en om det inte gör det.

Men nu så känns det bara okej och vem behöver väl alkohol då. Ska se vad man hittar på att äta för nåt gott, kanske ta en tidig lunch med nån god färdigrätt då man ju missat frukosten. För man måste ju tanka på lite bränsle då och då, så att man inte tappar den goda känslan i stunden liksom. Har ju inte fått till nån vidare struktur då jag har svårt för att gå efter scheman som man väl borde kanske.

Jag går ju mest på känsla, och det funkar ju skapligt bara man håller sig ifrån bolaget alltså. Vilket i stunden inte känns som nån större konst. Förresten, @Andrahalvlek det var trevligt att du tittade in här en sväng. Ja, nog är tankens makt stor och att det är viktigt hur man tänker. Om man lyckas tänka positivt så går ju det mesta lite lättare alltså.

Ha det gott!

Idag har jag varit nykter i åtta dagar (om jag inte dricker något idag - vilket jag absolut inte ska göra, så jag tar ut den åttonde nyktra dagen i förskott). Har tagit ut flextimmar för att börja dagen och en ny månad på bästa sätt, med lite yoga och frukost utomhus i solen. Skriver lite här, läser och begrundar. Känner mig så redo för detta och ber till högre makter att denna känsla ska få hålla i sig - länge och förhoppningsvis för altid. Men jag vet av erfarenhet att den första tiden i nykterhet är jag euforisk över nykterheten och den glädje över livet jag plötsligt känner sakta börjar komma tillbaka - men det är viktigt att inte bli för kaxig. Plötsligt är reptilhjärnan där och säger till dig att lyfta det där glaset och ta en klunk (because you´re worth it) - och gör jag det är det kört. Så ALDRIG det första glaset. Har även börjat viktväktarna online idag vilket också känns bra. Önskar er alla en underbar måndag och första dag i september. 🥰

Du är inte ensam. Personligen har jag druckit i hela mitt vuxna liv ( 53 nu). I perioder väldigt mycket som flera gånger i veckan, ibland mindre pga jobb då det bara blivit nån gång i månaden men som oftast varje fre-lördag. Minnesluckor mer regel än undantag. Ångest, Skam, förstörda relationer, ord man sagt man aldrig kan ta tillbaka. osv osv.

Har lyckats hålla upp några veckor som mest lite halvhjärtat men har nu när jag börjar bli lite äldre insett att jag inte vill leva så här.
Jag har i hela mitt liv alltid varit avundsjuk på människor som kan dricka "normalt", som sportar och har ett aktivt liv fullt med sportintressen och verkar inte ha ett enda problem i världen.

Släpp allt det där och fokusera på dig själv. Skit i alla andra och fokusera på att göra dig själv stolt.
En dag i taget. Suget är fruktansvärt ibland men lättar. Personligen går jag ut och går så fort suget slår till. De första veckan gick jag upp mot 17000 steg om dagen. Det blir lättare.

Åtminstone mina reflektioner efter 5 veckor, vad det nu kan vara värt.

@Vitvargen Stort grattis till att ha anlänt till station ”vecka 2”. Det är mäktigt. För de som inte varit i vår situation tror jag inte riktigt kan första vad som ligger bakom. Det stora beslutet att kapa med A, att övervinna de första hemska tiden och att dag för dag, trots tvivel ibland, ändå ge sig fan på att det går. Att bygga självkänsla, hitta nya rutiner och skapa ett liv som både kommer göra det så mycket bättre och troligen berydligt längre än med en pava vin varenda kväll. Grymt!

Känner verkligen igen mig i det där med sovandet. Första nättern avar jag nästan rädd för att sova, visste om jag skullevakna igen. Ungeför så kändes det. Vaknade också oräkneligt antal många gånger i början vilket gjorde mig både trött och frustrerad. Men det börjar bli bättre även om jag börjar vakna tidigare och är mer trött om kvällarna. Men det tror jag också är en del av att kroppen återhämtar, återställer och kanske är mitt sömnbehov inte mer än 7h per natt. Hur ska jag veta? Kan inte minnas när jag hade något att jämföra med. 😂

Surkål låter ju intressant, men varför just surkål? Tycker det är gott med men nyfiken och det finns en särskild bakgrund till just detta val. 😂 Men jag tror kosten är A och O. Äter regelbundet och försöker äta så nyttigt jag kan. Sen har det blivit betydligt mer glass, godis och Cola Zero nu men jag tar hellre det än följderna av mitt tidigare liv. Låt gå för att jag ett tag blir lite sockerberoende – det är för en god sak. Men har redan börjat trappa ner och ska bli av med den trösten med. Tror också fysisk aktivitet är jättebra för förbättrad sömn, bara inte för nära sänggåendet. Ska bli bättre på det med.

Ser fram emot dina fortsatta rapportet, reflektioner och att följa din resa framåt. Stay strong!

Kram! ♥

@Vitvargen Tack för dina fina ord. Och kul att dela resan med ytterligare en själ för en viktig och femensam resa mot något fantastisk bra och vackert – ett underbart liv! 😊

Stort att någon säger förebild, är ändå bara på dag 18. Men det går framåt, absolut. Är oerhört beslutsam, envetten och rebellisk av min natur. För mig har forumet varit oerhört värdefulle och kanske något som jag inte klarat mig utan. Så mycket historier och erfarenheter att ta del av i andras öden men också alla fantastiska människor som finns här när som man behöver råd, stöd eller allmän peppning. Jag skulle också vilja säga planeringen – den har jag skrivit mycket om. Den skapar verkligen ramarna även om jag så klart kan ändra när det så behövs.
Sen tror jag man måste förstå att detta är ingen quick fix. Även om man kan ta sig ganka långt på bara några veckor. Men faran kommer ligger kvar länge och de fysiska besvären är för mig till viss del kvar som en bra påminnelse att jag inte alla är helt återhämtad eller återställd – sömnen, huvudvärk som kommer och går magen etc. Men jag listar hela tiden mina framgångar, skriver ned de fysiska och psykiska framstegen som jag båe kan se och känna. Att skriva är verkligen en urkraft oavsett om man väljer att göra det enbart här eller också för sig själv. Jag gör både och.

Såg att du startat din egen tråd som jag verkligen ska följa. Motiverande och spännande att följa någon med ungefär samma utgångspunkt och i samma tidspunkt i resan. Önskar dig verkligen all lycka i världen och du ska känna dig oerhört stolt över dina första steg mot ett bättre liv. Ju mer självkänsla vi bygger upp desto bättre kommer vi kunna hantera de kommande utmaningarna.

Kram! ♥

@vår2022 Att vara rebell är ju båd epå gott och ont. Om rebellen är alkoholdjävulen är det så klart en jäkla utmaning. 😂 Jag tänker på det mest i positiv kobtext även om det så klart alltid inte behöver vara så. För mig handlar det mycket om att ifrågasätta, våga pröva sådant som andra säger är omöjligt eller helt enkelt vara obstinat för att någon kommer med pekpinnar och säger sig veta sanningen. Gäller kanske inte så mycket A då andra har mycket mer erfarenheter och kunskap om livet utan och vägen tillbaka – tänker mer generellt. Just nu finns ingen röst inom mig alls som säger att ”ettglas kan du väl ta” eller ”man behöver inte vara så extrem” osv.

Så trpr du har det helt rätt. Tänker faktiskt inte alls på hur jag vill ha det längre fram. Inte när det gäller A i alla fall. Under tiden styrkan och makten återerövras så finns ingen anledning annat än att leva vidare med min dags- och veckoplanering som hjälper något oerhört. När och om den dagen kommer att jag skulle vilja testa att hitta någon form av normalt eller socalt drickande så har du ju helt rätt – riskanalys och en plan. Men känns oviktigt nu. Fokus ligger på här och nu.

Imorse när jag vaknade så kunde jag inte kommer ihåg vilken dag utan alkohol jag är på. Det och att jag under dagarna nu otroligt sällan ens tänker en tanke på A tror jag är ett gott tecken. När man inte längre behöver ”anstränga sig” för att leva ett vanligt liv så börjar det gå i rätt riktning. Att normalisera ens liv känns som en nyckel. Sliter fortfarande med lite huvudvärkt från och till, sömnen och magen – men vad gör väl det när jag vaknar upp varje morgon med en ny spännande och obakis dag att njuta av.

Och ikväll börjar hundvakteriet. Vilken omställning. 😂

Tack för alla goda råd och reflektioner @vår2022! Kram!

@Dan_Måne Bra jobbat! Jättebra att skriva ner alla reflektioner, det blir liksom mer på riktigt då. Orden börjar nästan resonera med sig själva, man får aha-upplevelser. ”Aha, det är så det hänger ihop.” Jag berättade ingenting i början heller. Blev nykter precis när corona bröt ut, så det var lätt att hålla hemligt ett bra tag. Vid tre månader berättade jag för min äldsta dotter (som fyller 28 till helgen). Vi åkte bil. Hon körde. Vände sig mot mig, med sitt allra bredaste leende. ”Bra! Jag tycker allra mest om dig som nykter.” Mammahjärtat svällde till gigantiska mått.

Kram 🐘

tack för alla bra svar, ja på något sätt ska jag lyckas men idag blir det inte...men en positiv sak senaste tiden är att jag helt slutat upp att gå till närbutiken och köpa folköl om inget finns hemma...

Tack alla! Jag har nu varit alkoholfri i 1 månad, så har inte druckit sedan jag lade in första inlägget💪💫. Känner mig så bra och stark nu, har sagt att det blir 3 månader men kan bli längre:-)

@2ansikten Det låter ju väldigt logiskt egentligen. 1 september idag, ska nog försöka med en vit månad nu. Får se om det går...

Ännu en lång helg har passerat i nykterhetens tecken. Barnfri.
Var rätt jobbigt på Lördagen runt kl 14:30. Förmodligen av gammal vana eftersom det brukar vara då man smygöppnade en öl. Man hade räknat ut det där till punkt och pricka.
Den första timmen kunde det slinka ned 3 öl. Den första ölen tog inte ens 5 minuter.
Timmen efter det gick det 2 st och då började man bli lite luddig. Sen gick det en öl i timmen där man oftast satt och gick genom samma gamla menlösa saker man redan gått genom 1000 gånger tidigare. Allt i en loop där man aldrig kom någonvart ändå.
Sen må skit på dagen efter där man bara ligger och mår dåligt och inte får nånting vettigt gjort.
Helg efter helg efter helg. Den enda skillnaden är att man blir äldre och känner större självförakt för varje vecka som går.

Fattar inte att man kan sakna det?
Kanske har det blivit lite lättare ändå? Jag sköt bort tankarna, satt på mig skorna och tog en runda på 5 kilometer istället. När jag kom tillbaka var kl 16 och systemet var stängt så att handla alkohol var kört vare sig jag ville det eller inte.
Köpte en burk matjesill och gjorde en kallsås med hackad gräslök och kokt potatis som jag käkade framför en serie istället för 10 öl och en påse chips.
På Söndagen åkte jag och fikade hos en kompis och ett par till bekanta kom dit. Han hade druckit några öl och tagit ett par whiskey sa hans fru och blivit lite sluddrig sa hon. Sen blev det lite snack om gamla fester och saker man gjort och sagt.
Roligt... Nä inte ett dugg. Kände mest tacksamhet att jag vaknade kl 06 på söndagen utan att må illa och hade hela dagen framför mig att göra annat än att ligga och sova i soffan.

Jag har duckat att hänga med dom på en middag. Skyllde på nåt som jag inte minns. Nu blev det prat om att vi skulle hitta på nåt igen denna månad. Jag tänker inte följa med på det heller. Litar inte på mig själv ännu. Jag har inte talat om för en enda människa att jag inte druckit nåt på över 5 veckor och tänker inte göra det heller.
Vore kul om nån sa nåt om att man ser fräschare ut eller nåt? Jag känner mig fräschare iallafall men tänker att jag inte vill säga/lova nåt till nån. (Inte ens mig själv) att jag inte ska dricka nåt eftersom jag inte skulle orka med skammen att se någon eller prata med nån när man har druckit. Man märker ju om nån druckit även om det bara så är en öl.

En helg i taget och undvika situationer som kan få en att vackla är det som gäller även denna månad.
Klockar in på dag 40 idag den 1 september och siktar på en A-fri sensommar.

Ha en fin alkoholfri dag alla som kämpar med era demoner!

@nuärdetnog28 Tack och samma till dig, finns också här. Visst är det konstigt att det bara blir helt svart? Hur ser ditt liv ut med familj osv?

@Amanda L Jag läste ditt svar och allt stämmer ju. Det har även varit andra gånger som jag tappat minnet men då har jag antagligen inte sett full ut. Dagen efter när vi pratar om kvällen så har jag inte mycket att säga efter ett visst klockslag. Då får jag bara spela med. Det är sån ångest!

Hejsan i Kaffestugan! Sitter och dricker, men inte den där sortens droppar som bara drar en ned till botten av det mörkt dystra om man håller på för länge med sånt. Nej, nån alkohol är det inte i min lilla kopp här på köksbordet, utan bara lite helt vanligt kaffe utan krusiduller. Sommaren som var bjöd väl inte på några större höjdpunkter, men nykter var den då, trots att det väl i vissa stunder var lite av en mindre brottningsmatch inom mig mellan gott och ont om man så säger.

När jag tittade in här i kaffestugan den första gången så tänkte jag på om det fanns nån passande låt om kaffe som man skulle kunna spela om morgonen tillsammans med intag av en kopp med kaffe för att komma igång liksom. Den tanken hade musikaliskt sett tagit lite mer fast form kreativt under sommaren då jag var inne i en skaparprocess med diverse intressanta AI-generatorer för musikskapande som komplement till eget fingrande på diverse keyboards.

Har ju i rätt många år gjort en massa musik med syntmusik som placerats på diverse musiksidor på nätet under olika projektnamn. Många olika stilar har det genom åren blivit utan nån speciellt röd tråd kanske, som man väl får erkänna liksom. Lite så är det väl även med det senaste projektet på SoundCloud också. Den gemensamma nämnaren musikaliskt sett har oftast handlat om att det varit instrumental elektronisk musik vilket även blev början på mitt senaste projekt där.

Men kände i somras att det skulle vara kul att även skriva lite engelsk sånglyrik för att mer kunna uttrycka tankar direkt. Vilket gjordes bland annat till min låt Coffee and Rock n Roll som finns för lyssning på SoundCloud under projektnamnet Flarran Stuff som jag nog berättat om tidigare. Så där finns alltså nu en låt om kaffe att avnjuta för den som så önskar och eventuellt har tid att lyssna på nån låt från mitt musikprojekt där som fått fungera som lite allmän nykter musikterapi ett tag.

Ha det gott mina vänner!

Lycka till med nykterheten, håll i och håll ut 🙏 Jag kämpar på och är idag på dag 8.

@Flarran Bra jobbat med att vända de negativa tankarna! Jag gillar september. Kan bero på att min första dotter föddes då. In på BB då det var sommar, ut från BB och då var det höst. Minns den hösten som ett kroppsminne nästan. Euforin över att bli mamma, amningen som strulade först men sen blev en så mysig stund ihop. Alla situationer är laddade med minnen, en del starkare än andra. Och vi kan ladda om situationer medvetet - genom att göra och tänka på annat sätt. Tankens kraft är stark - åt båda hållen.

Kram 🐘

@fooliehutten vad starkt av dig att du har tagit dig långt i ditt nyktra liv och tack för att du delade med dig. Jag har fortfarande så grov ångest i kroppen idag.. jag hoppas att det ska släppa snart. Är i alla fall peppad på att välja att vara nykter och förhoppningsvis börja må bättre.

@Amanda L tack för dina ord. Jag vaknade upp idag och trodde att jag skulle må lite bättre än igår men jag har fortfarande sån vidrig ångest i hela kroppen. Paniken av att inte minnas något, att ha sårat min man.. nej fy fan det är hemskt. Jag har varit nykter en period förra året så jag vet ju att jag kan klara det.. även om det såklart kommer vara svårt.

@Amanda L - Vad skönt att höra att det blir bättre. Det är ju fortfarande tidigt för mig men jag känner en irritation som inte riktigt går över nu senaste dagarna.

Dag 9.
Jag somnar in utan större problem men vaknar efter 4-5 h och sedan svårt att somna om. Har för mig att det blir bättre med tiden med sömnen. Om det inte blir bättre av sig själv tänkte jag ta upp min situation med vården och kanske kan dom skriva ut något icke beroendeframkallande för bättre sömn.
Men jag vill som sagt komma en bit på naturlig väg först samt låta peth-värden sjunka ordentligt.
En dag i taget.