Senaste kommentarerna i forumet

@Rehacer
Hej igen ...🤗
Jag är ju inte här så ofta men blev så glad när jag såg att det går så bra för dig.

Nu när du nämde din första reflextanke på att köpa vin så kom jag att tänka på en sak som hände mig efter en lång tid utan A.
Jag hade en händelse förra året som jag minns så väl, jag skrapade ett staket och plötsligt så tog jag av mig arbetshandskarna och gick mot huset och i samma mikrosekund undrade jag, vad händer,vart ska jag gå?, precis då så insåg jag att det var nån gammal ovana jag hade som var på väg att hämta en öl.😅
Det blev inte många steg men hämta en ölkänslan var så självklar att jag knappt han reagera.
Det var inget sug utan nåt gammalt muskelminne som sa "nu ska vi öppna en öl" och benen gick av sig själva innan jag sa, "nä det ska vi inte." 😂 och gick tillbaka.
Jag blev helt paff och jag undrar fortfarande "vad tusan hände där för nåt"🤔

Lusten till A. försvinner men vissa gamla vanor kan visst finnas kvar i det undermedvetna under lång tid.

Ha det så bra.😊

Hej alla!

Ville bara checka in och säga att allt är bra och jag är fortfarande nykter som fan 😂 var så trött i helgen att jag gjorde inget alls, vilade hela helgen och sen har jag så mycket på jobbet nu (ska ju byta jobb så det är överlämning och sånt på gång) och hinner inte vara här så mycket just nu. Men jag är nykter och så kommer det förbli.

Heja alla ni som kämpar, det blir bättre ❤️

@vår2022 Igenkänning på den! Och jag har bara en hund 🤣 Tänker ibland tanken att lillprinsen ska få en lillebror, men det får vänta några år.

Kram 🐘

Hej,
Jag började min förändring för fem år sedan. För mig har den sista punkten du nämner, att identifiera sig som en person som inte dricker mycket, varit det viktigaste för att hitta balans i ett måttligt, eller som jag väljer-sparsamt-, drickande. I början tyckte jag ibland att det kändes deppigt att inte festa på det där gamla sättet längre, men det gick över när det hade gått något åt. Jag läste mycket om nyktra personer för att få inspiration. Och jag lyckades till slut faktiskt ändra min inställning. Särskilt har jag ändrat min syn på vad det är att "unna sig". Numera tycker jag att få vakna utsövd och obakis och njuta av frukosten en ledig dag är att unna mig. Sömn och vila är också något jag unnar mig nu. Något annat som får det att funka för mig är att jag dricker sällan och lite. Det går oftast en eller flera månader mellan gångerna jag dricker, och jag dricker inte mer än två enheter de gånger jag dricker. Jag är också vaksam på mina tankar. Om jag börjar fundera i förväg på om jag ska dricka vid ett visst tillfälle så är det för mig ett tecken på att jag ska låta bli. Alkohol får aldrig bli viktigt. Det ska vara som tårta- något man själv ordnar lite då och då när det passar, och som man ibland blir bjuden på, men inget man går och funderar särskilt mycket på. Lycka till med att hitta ditt sätt!

Nästa utmaning:
Imorgon åker vi på semester till Malmö med ett par vänner – och de gillar öl, vin och drinkar.
Kan jag motstå och bara nöja mig med min ena öl och 4 glas vin?
Jag funderar såklart på att berätta om mitt beslutt til dom – men det bliver en jättetest av mig själv!!
Wish me luck !!!!!

@Rehacer En gammal vana som kan slå mig är när min svärmor är på besök, att dricka vin. Mer för att domna av😂. Hon kan bli lite intensiv, på hugget och prata hela tiden, vara bestämd och veta bäst!😂. Hon är härlig i små portioner. Det är märkligt hur gamla vanor sitter och nästan lever sitt egna liv. Istället för vin så tar jag med henne där jag jobbar med något, trädgården eller annat, då kan hon prata på. Sedan gott kaffe med något gott till😁

@Andrahalvlek Ha ha! Men idag var det inte så skön löpning. Maken hade bilen och jag tänkte att då kan jag springa till ett veterinärbesök jag hade med hundarna i morse. Några km från där vi bor. Hundarna drog som bara den! Sprang och tvärstoppade för att nosa var 6 sekund! Den ena bajjade mitt på trottoaren, plocka upp, sedan den andres tur! Sprang med påsarna i händerna tills jag hittade en soptunna! Vilken syn det måste ha varit😂. Sprang kors och tvärs och snodde även in mig! Tog en annan väg hem och då gick det lite bättre. Var helt slut och inte mitt lopp😂.

Ha en fin dag!🐕❤️

@Rehacer Du behöver vila, det är tydligt. Hur mysigt det än är att umgås med föräldrar och barn så är det jobbigt. Det kräver ett fokus av oss som ger en lågfrekvent anspänning. Men det är kusligt hur ryggmärgsreflexer triggas på en sekund.

Kram 🐘

Hej & Hå där allihopa! Glad onsdag kändes det för att tillönskas er alla.
Nu har man då festat loss ordentligt. Tre limpsmörgåsar med gott pålägg och en kopp med varm choklad blev det till sist. Kostade även på mig lyxen att hinna få lite morgonsol på balkongen en stund då även halvlitern öppnades och sveptes på sittande fot, lite knepigt uttryck man fick till där, men tja...

Det blev då ingen alkoholpryl på balkongen, bara helt vanligt kolsyrat kallt vatten. Brukar ju säga att jag inte är så värst mycket för rutiner. Men har man frivilligt valt en rutin som man trivs med så är det ju ingen rutin som man tänker på. Det är då ungefär lika självklart som att man måste andas, samt att få sig en skvätt med vatten då och då liksom.

Får se om jag får lite kraft och energi så att soppåsarna i hallen kommer ut idag. Borde väl inhandla ett par liter mjölk och en limpa också för kommande chokladfester framöver. Det känns då att försommaren är på gång. Det växer så det knakar i buskar och snår. Maskrosorna på gräsmattan skiner i kapp med solen. Börjar nog ana vad tacksamhet handlar om...

Ha en fin dag!

Vad konstigt man fungerar va?
Mamma och pappa har varit här ngr dagar och jag trodde de skulle stanna tills imorgon, men det visade sig att de skulle åka hem redan idag. Min absolut första tanke när de nämnde det vid frukost var: ”Åhhh, då kan jag åka in till systemet efter jobbet ikväll och köpa vin”. Min första tanke!! Skrämmande!

Vad fint att det kunde vara till hjälp!
Och tack!
Det kommer du klara! Och faller du dit är det bara upp på hästen igen. Varje dag utan A är ju liksom en vinst! Och vips vad det är kommer det ha gått tre månader i rad utan bakslag :)

Kan säga att jag nu ska resa iväg över helgen och att tanken var att bryta min alkoholfrihet då, men jag är osäker på hur jag ska tänka. Vill så väldigt gärna kunna vara avslappnad i förhållande till A, men inser att den tiden kanske är förbi eller iaf inte kommer infinna sig på ett bra tag.

Idéer för måttlighet:
- Ha strikta regler som inte är förhandlingsbara: Inte dricka ensam, inte dricka på vardagar.
- Alltid dricka minst två glas vatten och äta något litet innan första enheten för att undvika att falla i att använda A som törstsläckare eller blodsockerhöjarde.
- Aldrig dricka något jag inte tycker är väldigt gott (inget slentrian-vin eller ful-öl m a o)
- Aldrig dricka endast för att hålla någon sällskap i det/vara socialt bekväm.
- Inte dricka när jag har ångest.
- Att blanda ut A med alkoholfri dricka, t ex varannan alkoholfri öl. Alternativt dricka två enheter och sedan gå över till alkoholfritt resten av kvällen.
- Att då och då välja att vara alkoholfri på tillställningar där det "förväntas" att man ska dricka A bara för att påminna mig om att jag kan och att det är minst lika roligt.
- Att börja identifiera mig och känna mig som en person som inte dricker så mycket och bli bekväm i den personan.

Kanske?

@vår2022 Klok som en bok, även vad det gäller löpning 🤩 Min målsättning är att i vardagen få rejäl pulshöjning och endorfinpåslag, och där är löpningen klockren. Och att hunden behöver motion blir en klockren kombo. Jag lufsar vidare i dina fotsteg! Ett steg i taget.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Jag har sprungit Blodomloppet några år nu, det tredje i år och startade i samband med min nykterhet. Innan dess var det för 15 år sedan. Tiden 57 minuter på en mil finns inte på kartan att klara idag och jag har inte den ambitionen heller. Jag springer i ett lugnt tempo och inte så snabbt. Jag gör det för välbefinnande och hälsan. På loppet förra året fick jag en chock, jag sprang alldeles för fort i början 4 km, drogs med i massan och hade inte koll på farten. Det blir oerhört slitigt sista 6 km och jag grinade när jag var i mål. Det var dessutom 28 grader varmt! Jag kände mig inte nöjd eller glad till att börja med för jag hade inte sprungit ”mitt lopp” i min takt. Tiden sammanlagt blev typ det jag brukar ha på 1 mil, men det var inte mitt lopp. I år ska jag ha musik i öronen och gå in i mig själv och min fart😁.

Jag tycker att det egentligen är jobbigt varje gång jag är ute och springer😂. Visst har jag ökat min tolerans, syreupptagning och möjligheter att orka springa sträckan, men ändå jobbigt! Det är ändå skönt att göra det, utmana sig och endorfinkicken av det efteråt. Sen är det en vana och rutin så jag bara gör och plågas i huvudet om jag inte gör det, för jag mår så bra av det. Att jag måste ut med hundarna hjälper också till, på lunchen när jag jobbar går det snabbast att springa med dem😁

Du har en bra lista på hur du ska tänka och göra. Ett mantra jag har är ”ett steg i taget, det ena framför det andra, du klarar det, kom igen!”. Heja heja!💪❤️

@Åsa M Tack för att du vill stötta, det är klart jag uppskattar omtanke. Men jag vill ändå säga ifrån lite. Det landar inte riktigt rätt hos mig när du slänger in begrepp som “medberoende” utan att känna till hela bilden.
Jag har inte tappat bort mig själv i det här – jag har sagt ifrån, ställt krav och burit ett enormt lass i både relationen, studier, hälsan och livet i stort. Inte för att jag varit fast i något mönster, utan för att jag har kämpat. Och just nu är jag bara helt slut.
Det jag behöver nu är inte analys, utan att bara få vara i det – utan etiketter. Och om du menar allvar med att vilja förstå, kanske det börjar med att faktiskt lyssna och inte analysera.

@Ny dag Skönt att det känns bättre idag! När man fastnar i grubbel och inte riktigt orkar eller kan byta läge, tror jag man bara ska tänka, skitdag idag, men jag ska ”göra rätt” och ta en dag i taget. Det blir bättre. Lite som du ska göra idag, bara sätta upp gardinerna, ”göra rätt”, det du länge tänkt göra. Det finns en befrielse och tillfredsställelse i det och det kommer att kännas skönt efteråt. Det boostar självkänslan. I mina tankar om att ”göra rätt” så behöver man inte tänka så mycket, man bara gör det som ska göras. Man behöver inte heller tänka så mycket för man ”gör rätt” när man inte dricker. Det är också lätt att komma ihåg, när jag grubblar tänker jag efter ett tag ”gör rätt”. Tex tar itu med saker jag behöver göra, aktiverar mig i det och fokuserar på det. Det ger paus i tankarna och lugnar ned orossystemet.

Ha en fin dag! Det blir fräscht och fint med nya gardiner😁❤️

Igår dök det upp ett nytt minne på Facebook. Blodomloppet år 2013, och jag sprang 5 km på 35 min. Ihop med kompisar. Det var då, år 2013, som jag lärde mig springa första gången. Ihop med jobbarkompisar i en så kallad ”löparskola”. Jag hade inte sprungit tidigare, men utövat en hel massa annan motion. Jag vägde nog minus 15 kg jämfört med idag.

Nu gör jag det igen. Ihop med min hund. Och jag använder den kunskapen jag fick då.
1) kontinuitet är viktigt, spring 2-3 gg/vecka - ha fokus på att faktiskt göra det.
2) utmana din komfortzon, låt det bli stundtals skitjobbigt, för det är då utveckling sker.
3) styrketräna benen och stretcha, helst varje dag.

Och jag måste som vanligt stapla en ny vana på en annan vana. Min nya Trukka-pryl, för att träna knämuskler och vader, står bredvid tv:n. I mina gå-och-lägga-mig-rutiner ingår numer några minuter knäböj och tåhävning, plus stretch av vader och lårmuskler. Snart går det så automatiskt att jag knappt tänker på det.

Gårdagens löprunda var ingen nära-döden-upplevelse. Jo lite, medan det pågick. Som ett mantra fick jag tänka: ”Målet är att faktiskt göra det” istället för att tänka på hur jag skulle springa lite snabbare än förra gången. Jag hamnar så lätt i tankar på att prestera bättre och bättre. Just nu handlar det mer om att faktiskt bara gör det. Punkt. Allt annat kommer senare.

Det gjorde inte speciellt ont efteråt, men varje steg jag tog kändes verkligen. Jag märker att jag blir tokfokuserad på att leta efter smärtan också. Jag blir väldigt medveten om varenda steg jag tar. ”Gör det lite ont där? Varför känns det stelt där? Gör det lite ont i höften också?” Jag blir så kroppsmedveten att min hjärna går bananas. ”Vad är skillnaden mellan vävnadssmärta och nervsmärta? Kan man verkligen förebygga artros? Ska jag få problem med höfterna också?” Bla bla bla. Till slut börjar jag fundera över hur jag ens går egentligen, alltså varje steg ska analyseras. Istället för att bara-vara.

Så jag har lite att jobba med. Både fysiskt och mentalt. Just att ens hjärna överanalyserar varje tecken på smärta är väldigt vanligt. Det brukar leda till att man börjar undvika. Trappor, uppförsbackar, nedförsbackar osv. Och då förtvinar musklerna och varje steg blir mer och mer plågsamt.

För två år sedan gick jag absolut inte i trappor. Eller i nedförsbackar. Jag gick med myrsteg för att undvika all typ av smärta. För smärta skulle göra allt värre. Benen skulle typ gå av och jag skulle bli rullstolsburen eller nåt. Jag tog hissen i mitt hyreshus, trots att jag bara bor två halvtrappor upp. Jag undvek att åka till jobbet, för där har vi en lång trappa ned till lunchrummet. Och när jag väl var där planerade jag mina göromål så att jag åtminstone bara gick ner och upp en gång per arbetsdag.

Och jag gick som på krossat glas. Livrädd för att benen plötsligt skulle ge vika, vilket har hänt några gånger. Högerbenet har liksom vikts ihop åt fel håll och jag har tappat balansen och nästan ramlat. Kändes som ett lotteri, skulle jag ramla eller inte?

Ibland är det bra att tänka bakåt, för att få kraft framåt. Både muskelkraft och mental kraft. Och idag känns benen bra, tjoho! Träningsvärk är nice värk, och en långpromenad på lunchrasten mår både jag och min hund bra av.

Kram 🐘

Tack @danisa❤️ Det är huvuden på spiken med Karin Boyes ”det finns nog mål och mening med vår färd, men det är resan som är mödan värd”. Det är det förhållningssättet som är häftigt att finna och ta till sig. Då behöver man stanna upp och finna meningen med sin färd och sin värderade riktning.

Om man kan lyfta blicken från vinflaskan, få insikt i dess förgörande kraft, dess bedräglighet och inse att man aldrig kommer att bli fri och komma framåt med tankar om alkohol som befrielse, tröst eller guldkant. Om man kan visualisera sitt liv, ett gott liv utan alkoholromantiken, tror jag man kan hitta det, en styrka och en frihet som öppnar upp för nya möjligheter att leva ett liv i samklang med sig själv om hur man vill ha det.

Det tråkigt att inte kunna ha en hund pga allergi i familjen, men då är det ju perfekt att kunna hjälpa din granne med hundarna. Man säger ju att hunden är en människas bästa vän och det ligger mycket i det. Innan jag fick min första hund kunde jag inte ens föreställa mig den kärleken och de starka band som det ger. Det var mest min make som ville ha hund😁 Jag fick samma känslor som när man bli kär i första valpen❤️. Det är som att ha små barn, det planeras och pusslas kring vem som kan ta hundarna i jobbveckan, aktiviteter planeras kring deras dagliga promenad, före och efter hundpromenader, omsorg och oro om det inte mår bra. Man blir rätt bunden, men även det är en livsstil vi valt.

Ha en fin dag!🌞❤️

@Rehacer Tack för fina ord ❤️

Löftet är givet, idag är jag nykter! Längtar tills akupunktur imorgon. Ska gå en gång i veckan. Idag känns sinnet inte så tungt som igår. Ska försöka att äntligen hänga upp mina nya sovrumsgardiner ikväll, maken vill absolut behålla de gamla men de har liksom blivit blekta på baksidan så det är definitivt dags och byta ut dem. Köpt nya gardiner för ett halvår sedan men inte tagit mig för att hänga upp dem. Suck, jag i ett nötskal men att göra något litet varje dag kan på sikt förflytta berg.

Tack @Rehacer❤️. Ja, det är mysigt med hundrutiner och man får ju så mycket kärlek och får ge så mycket kärlek🥰. Har haft tre hundar hittills och de har verkligen sin egna personlighet. Har ännu en skön dag att jobba hemifrån.

Ha det gott!❤️

Vad härligt det låter med hund. Hade så velat he en men det finns hundalergi i familjen så tyvärr. Däremot brukar jag hjälpa min granne med hennes hundar. De ger sånt fint stöd i livet på något underligt sätt.
Ha en fin dag.😊

@NyDagNågonGång jag förstår hur du resonerar, och jag vet att det är svårt att ta till sig konceptet om medberoende. En del i det är att fokusera så mycket på sin anhörigs problem att man minskar prioriteringarna av det egna mående. Till slut tycker man nästan att det är normalt att ens relation är totalt kaos, att man själv vantrivs och inte blir respekterad eller älskad, att allt handlar om kaoset och sjukdomen och att man liksom "måste" resignera och acceptera läget.
Det är ett sluttande plan. Det är många trådar i det här forumet som illustrerar det. Man blir väldigt ledsen av att läsa det, år efter år. Alkoholen är ett fängelse, både för den sjuke och den anhörige. Men likt Stockholmssyndromet så ligger det närmare till hands att stanna kvar i kaoset och må enormt dåligt av det, hellre än att bestämma att det här går ju inte längre. Kärlek botar inte sjukdom. Inte *någon* sjukdom. Hade ens anhörig haft cancer och inte sökt hjälp hade man inte tänkt "vi behöver bara prata om det och jag ska ge ett ultimatum". Missbruk är så lurigt.

@Påvägmothälsa Ja jag har visst gjort det!? Mest faktiskt inte valt utan bara levt på ett för mig tillfredsställande sätt. Har ju aldrig haft nåt vidare sug så att låta bli alkohol är förhållandevis lätt. Hoppas du finner din väg mot hälsa 🩵

Lite kvälls tankar.. 4 dagar sen jag drack alkohol och har så svårt att sova. Är just nu rätt sur på mig själv för här ligger jag och tänker på alkohol, hade jag spenderat lika mycket tankekraft på något vettigt hade jag jobbat på nasa vid det här laget, men nä, här ligger jag och nästan ångrar att jag bara gick förbi hyllan med lättöl på matbutiken när jag var där. Håller mig borta från Systembolaget för nu. Vad jag förstått från andra trådar så är det viktigt att komma ihåg ”en dag i taget”. Försöker hålla peppen uppe, tänk att kunna få somna i tid en vacker dag och få en bra natt sömn, häftigt.

@vår2022 Du är otrolig på att formulera dig, du har verkligen en gåva där!
Låter som sköna dagar även för dig att jobba hemma. Det är liknande rutiner även för mig och min hund. Supermysigt❣️