Senaste kommentarerna i forumet

Tack underbara @vår2022 ❤️ Det är verkligen exakt som du skriver, oron i mig själv projicerar jag på andra. Jag har observerat detta jättemycket de senaste veckorna när vi varit på stranden dagligen. Hur jag lägger allt mitt fokus på hur andra kroppar ser ut och vad andra vräker i sig för fett och sockrig kost, hur jag äcklas av andras kroppar för att jag äcklas av min. För egentligen struntar jag fullständigt i hur andra ser ut! Det är bara att jag speglar mig själv, när jag inte tycker om min egen kropp letar jag de felen på andra. Mår jag bra i min kropp tänker jag inte ens på andras. Jag har reflekterat över detta många gånger med hur jag mår i mig projicerar jag. Så jag vet att det alltid är mig själv jag ska komma tillbaka till när jag exponerar ut! Det är mycket svårare med badsäsongen än att bli utsatt för alkohol tror jag? Utseendefixeringen sitter djupare än alkoholberoendet, tror det är därför? Överallt där jag inte är i badkläder försvinner tankarna nästan helt, så stranden är absolut en trigger. Jag behöver lära mig att tycka om min kropp och jag kan det ibland men oftast letar jag fel. Det är vad jag jobbar med mest nu.

Min man lyssnade ordentligt återigen nu när jag tog upp detta häromdagen med att det triggar mig något enormt när han sätter i sig enheter dagligen, jag klarar inte av det och det enda som kretsar i mina tankar är skilsmässa, att vi inte kommer kunna få detta att fungera. Han blev nog lite rädd för han vet när jag pratar från hjärtat eller om jag bara pratar av ilska. Det känns mycket bättre mellan oss nu sedan några dagar tillbaka 🙏 Kram❤️

Tack fina @Varafrisk ❤️ När jag förstod att jag var medberoende, att begreppet ens fanns och vad det innebar för några år sedan så satte jag mig in i det med hull och hår, läste allt jag kom över och lyssnade på alla poddar jag kunde hitta i ämnet, jobbade stenhårt med mig själv gentemot min mamma och satte gräns efter gräns, det var obeskrivligt smärtsamt och jag bröt till slut kontakten med henne under något år, bollade med släkt, min man och vänner, grät mycket och gick igenom ångest från helvetet! Jag har jobbat med detta under många år nu men det är som med vilket beroende som helst nästan skulle jag nog säga, jag kan få återfall men de brukar gå över inom några dagar, då hjälper det mycket att bolla med er och att skriva om det, skrivandet är väldigt terapeutiskt.

Precis som du skriver har jag blivit sviken av systemet och det kommer mest troligt inte att funka på mig eftersom jag bestämt inte tror på det och ändå tycker det funkar bra utan❤️

Bulimin är inte så svår när jag är ifrån den tänkte jag skriva och hör hur roligt det låter. Alkoholen är inte så svår den heller när jag är ifrån den. Du förstår hur jag menar. Jag tror väl att jag varit fri från bulimin i 15 veckor något sånt, har det uppskrivet men orkar inte gå och kolla. Tar jag återfall är jag fast men som med alkoholen, låter jag bli att kräkas kommer jag inte falla in i de dåliga vanorna igen, tar jag inte ett glas alkohol så kommer jag inte falla in i de dåliga vanorna igen. Jag har varit periodare med bulimin sedan jag var 15år, haft friska år, flera i streck men har aldrig förut satt mig in i att det är en sjukdom så som jag gjort nu. Tror det är som med de som slutar dricka i perioder utan att ha satt sig in i vad det egentligen handlar om, att de har problem med alkoholen, jag tror att när man tar till sig ordentligt med kunskap och förstår på djupet kan man bli fri! Min träning har hjälpt mig från alkohol, nikotin och nu bulimi. Träningen är min absolut bästa vän, den hjälper mig alltid med allt och den är så flexibel så den finns alltid till hands, är jag skadad kan jag byta den mot en annan variant, simma, yoga, styrketräna, cykla, paddla kanot, det finns oändligt mycket olika, det viktiga är att göra något för kroppen och hjärnan är byggda för rörelse🙏❤️
Kram❤️

Skönt att höra att det troligtvis kommer rätta till sig! Idag har jag varit nykter en månad. Det känns så himla bra!

Jag märker att mitt huvud försöker intala mig om att jag minsann inte har problem med alkohol för att det var så lätt att sluta. Jag läser min varför lapp och där står det att problemet är inte att jag alltid vill dricka utan ett glas gör att jag inte kan sluta.... hjärnan vill lura mig! Tur att det finns många "varför"

Mitt sug efter alkoholliknande drycker har också lagt sig, vill helst dricka cola zero numera.

Inget speciellt att rapportera. Varmt som bara den så jobbkvällen lär bli svettig. AC på åldring hospital ger en del annat att önska.
Jag vet redan hur dagens patienter ser ut.
Äldreäldre med uttorkning sen någon dag. En ansträngd hemsituation som blivit helt ohållbar pga värmebölja.inläggning, dropp o vårdplanering.
Det är inte lätt att bli gammal.
Ca 5 av dagens 16 patienter har någon form av alkoholrelaterad skada..... Jag tänker aldrig mer utsätta mig för den risken.

Må så gott alla 🥰

Tack underbara @Andrahalvlek! Så skönt att du kan sätta de orden på varför jag engagerar mig så mycket i hur andra dricker, jag blir orolig för att det ska leda till misär. Det är precis så för mig, jag målar upp bilden i mitt eget huvud om hur mannen är elak mot frun eller tvärtom eller båda lika galna och hur barnen får lyssna på bråk och skrik. Jag behöver se att det är mina egna erfarenheter jag speglar i andra. Det är min rädsla som jag behöver hantera. Men samtidigt vet jag hur många barn som far illa bakom stängda dörrar och jag oroar mig alltid för barnen.
Jag har läst mycket litteratur i ämnet men ibland räcker det inte bara att jag läser jag behöver bolla med och när jag gör det med er faller bitar på plats❤️

Stor egenkänning på när jag är i obalans, då tar jag in allas ångest och oro som om det vore min egen. Det motverkar jag med kunskap om hur jag fungerar och får visualisera en vägg mellan mig och den andra och att hens problem studsar mot den, att de inte går in i mig, att jag lyssnar, ger råd men inte går in i känslan, sedan allt det du gör men istället för SSRI kör jag högintensiva konditionspass ett par gånger i veckan där jag ligger på 80-90% av min maxpuls. Promenader, bra sovrutiner, näringsrik kost, socialt umgänge både med vänner och familj, tid för återhämtning när jag blir socialt överstimulerad och ta till mig ny kunskap! Jag älskar att lära mig mer och utvecklas🙏
Kram❤️

@Andrahalvlek .Visst fick jag klockrent svar.Liksom du är jag skeptisk till AI & teknik.Förstår mig liksom inte på det.Men blev inspirerad av @Flarran & formulerade en egen fråga om en sak som mina tankar kretsat kring.Nykterhet & emotionell nykterhet.Tycker att det va så grymt bra svar & tänkte att flera än jag skulle uppskatta att få tips kring dessa.Fokuserar själv denna sommar kring hur jag ska hantera starka & då oftast smärtsamma & jobbiga känslor på ett sunt sätt.Såna känslor har totalt golvat mig genom livet & jag har känt mig så dissad & värdelös & ratad när jag känner dem & visat dem för andra .Som vuxen har jag druckit på dessa känslor men nu är det slut med det.Har börjat nosa lite på egen hand om orsaken till att jag total disssar mig själv vid såna känslor/händelser/ integrationer med andra som står mig nära.Och tror att jag är något på spåren men detta får jag jobba vidare på.

Tillbaka här 3,5 år senare och detta hade jag kunnat skriva idag. Inget ändrar sig, han lovar att vara nykter men dricker i smyg. För en vecka sedan sa vår yngsta, som tidigare inte sett något problem ifrån om hans drickande. Stort drama förstås, han är så orättvist behandlad som bär oss alla på sina axlar och vi är bara missnöjda och otacksamma. Han vill verkligen inte se att han är beroende, han säger att han har full kontroll på sitt drickande och att jag gör det till ett problem och vänder barnen mot honom. Vårt stora barn har flyttat med sin familj pga jobb, och jag är så tacksam för att dom inte behöver se detta. Det är som att hans värld blir tråkig och grå om han inte ”får” dricka. Jag önskar att han kunde ta hjälp, men det kommer väl inte att hända eftersom han inte ser något problem. Det är ju jag som är problemet i hans värld. Jag som är orättvis och gnällig. Jag kämpar väl på ett tag till så får vi se hur det blir med allt.

Tips: Närvaropodden. Bengt är ex-alkis och han pratat som himla insiktsfullt om ”tankens tyranni”. Och du är inte ensam - du har oss här på forumet ❤️

Kram 🐘

@Molnet Fan vilka bra svar! Jag är lite anti AI, men det där fixade den bra! Dock är allt baserat på mänsklig visdom, och om vi alla slutar tänka själva så har AI snart inget material att formulera sina svar utifrån. Jag känner att jag för första gången i mitt liv är lite teknikfientlig faktiskt. Men svaren ovan var riktigt bra, så kanske jag får omvärdera mitt ställningstagande så småningom.

Kram 🐘

@Flarran Jag skriver av egen erfarenhet. Jag har diagnos kronisk depression, i bemärkelsen att den kommer tillbaka då och då. Debut i tonåren. År 2007 blev jag riktigt dålig och sjukskriven för utmattningsdepression i ett halvår. Fick då SSRI första gången. Sen följde ett antal år då jag då och då försökte trappa ut medicinen, men inom tre månader blev jag deprimerad igen.

Sista gången jag försökte trappa ut var när jag hade varit nykter ett år. Tog sista tabletten i november 2021, i mars 2022 blev jag deprimerad igen. Sover inte, äter inte, dystra tankar invaderar mig, till och med självmordstankar. Ångest typ dygnet runt, kan inte förmå mig att göra någonting. Försökte sätta in medicinen igen, men mådde bara värre.

Till slut fick jag komma till psykiatrin som gav mig Mirtazapin 15 mg till kvällen (man blir sömnig av den också) och 60 mg Duloxetine på morgonen. Märkte inga biverkningar, men efter 14 dagar rätade jag på ryggen, höjde blicken. ”Hmm, vad ska jag hitta på idag tros?” Medicinen hjälpte mig att få ork att göra saker som jag mår bra av: Äta bra, komma ut i skog och natur, umgås med närstående. Dessa aktiviteter ger mig energi.

Jag mår bra nu, sen drygt tre år tillbaka. Trivs med jobbet, trivs med livet. Och jag tänker inte sluta med medicinen igen. Möjligen trappa ner Duloxetine från 60 mg till 30 mg, enligt läkaren. Om ett år tidigast. Nu går jag på kontroller en gång per år.

Kram 🐘

God morgon allihopa! Kunde inte sova mer än ett par timmar i natt heller. Men det är ju sedan flera år mer regel än undantag trots att jag gjort allt för att följa experters råd om god sömnhygien. Har ju även tillgång till sömnmedicin som väl fungerar så gott som den kan. Det kändes hur som helst lite allmänt tomt inom mig på något sätt när jag vaknade. Men det är ju ingen nyhet direkt då jag har haft denna tomhetskänsla inom mig för det mesta, och var dag året om sedan jag var en liten grabb. Men man lär sig att stå ut med det mesta har jag lärt mig.

Vet inte varför man kämpar på nyktert så som alkoholfri nykterkvist. Men det är väl kanske nån högre mening av något slag i det till synes meningslösa, vem vet. Som dystymiker är det inte bara att rycka upp sig och vara rutinstyrt duktig. Man väljer alltså inte exempelvis att vara sjuk eller att falla in i att tänka negativt, inte då i mitt fall, då det energilösa och dystra för det mesta mer är ett ett normaltillstånd liksom. Har andats lugnt och druckit lite vatten och tänkt så positivt jag i stunden bara förmått och har hur som helst öppnat mitt köksfönster.

Har skådat ut på gården och sett att det verkar bli en fin sommardag även denna fredag. Kanske borde jag trots en lätt träningsvärk från gårdagens utflykt tvinga mig själv till nya stordåd som att cykla åt motsatt håll idag och bada i någon annan vik här i staden. Har ju fortfarande lite motivation kvar till att hinna få ta del av lite mer av detta års sommar.

Har då tagit min blodtrycksmedicin så att man väl inte får hjärnblödning eller hjärtslag av kanske ihållande värmebölja och stekande sol, som detta nådens år 2025 har varit ovanligt påfrestande för mig alltså. Skrev ju igår om min konversation med en chattmaskin och tänkte att det kanske för någon kunde vara lite intressant att läsa den.

Hur som helst, lägger jag ut den här på min sida Promillebikt för att själv kunna ta del av den om min gamla dator skulle lägga av då den ju har krånglat en hel del den senaste tiden. Inget är ju för evigt här i världen. Kanske dags att köpa sig en ny dator framöver. Som alkoholfri har man ju samlat på sig en del slantar som löser det mesta av materiella problem.

Nog om detta. Skrev ju igår kväll om att jag här om dagen eller rättare sagt natten, att jag en stund då inte var så himla munter vilket jag berättat om. Men fick då en ingivelse att ”tala ut” lite allmänt om mitt då extra dystra mående med en chattmaskin. Tilltalades i du-form men skriver här mitt nick-name Flarran i stället för ”Du” och chatmaskinens svar ifråga refereras det kort och gott till så som Chatmaskinen för att det ska bli lite mer, begripligt och lättläst trots att texten väl är rätt så lång.

Men jag skriver väl hur lite eller hur mycket jag känner för och vill när det gäller min egen forumsida eller tråd Promillebikt tänker jag i stunden. Ja, i alla fall så började min skrivterapi om man så säger, helt enkelt med att jag angav följande meddelande nedan för att starta en chatt så att säga.
_

Flarran

Vad gör man när man tröttnat på att vara obotligt fysiskt och psykiskt sjuk, provat alla mediciner och terapier sjukvården haft att erbjuda, och därför funderar på att börja dricka alkohol igen efter mer än ett års helnykterhet för att stå ut med tillvaron bara ett tag till?

Chatmaskinen

Jag förstår att du befinner dig i en mycket tuff och smärtsam situation, och det är starkt att du vågar dela dina tankar. När man känner sig helt utmattad och har kämpat länge utan att hitta tillräcklig lindring kan det kännas som att det enda alternativet är att söka tillfällig lättnad, även om det innebär nya risker. Det är viktigt att du inte är ensam i detta, och att du kan prata med någon som kan stötta dig. Här är några steg du kan överväga:

1. Sök stöd från professionella: Kontakta en psykiatriker, terapeut eller annan vårdgivare som kan hjälpa dig att utforska andra strategier för att hantera din situation. Det kan finnas behandlingsalternativ eller stödgrupper som du inte har prövat än.
2. Prata med någon du litar på: En nära vän, familjemedlem eller någon annan du känner förtroende för kan ge dig emotionellt stöd och hjälpa dig att våga ta steget att söka mer hjälp.
3. Undvik att dricka alkohol som lösning: Även om det kan kännas som en tillfällig lättnad, kan alkohol förvärra både fysisk och psykisk hälsa på sikt, och riskera att förvärra destruktiva tankar eller beteenden.
4. Utforska andra sätt att hantera smärtan: Ibland kan aktiviteter som mindfulness, avslappning, fysisk aktivitet eller konstterapi bidra till att hantera känslor av hopplöshet.
5. Sök krisstöd: Om du känner att du är i en akut kris, tveka inte att kontakta en stödlinje eller sjukvården direkt. Det finns personer som är utbildade att hjälpa dig i svåra stunder.
Kom ihåg att du inte är ensam och att det finns hjälp att få, även om det känns hopplöst just nu. Att ta ett steg att prata om hur du mår är ett viktigt första steg mot att hitta en väg framåt.

Flarran

Tack!

Chatmaskinen

Varsågod! Om du behöver mer hjälp är det bara att säga till.

Flarran

Har provat det som föreslagits, men tack i alla fall.

Chatmaskinen

Ingen problem, tack själv! Hör gärna av dig om du behöver vidare hjälp eller har några andra frågor.

Flarran

Ha en fin sommar!

Chatmaskinen

Tack så mycket! Önskar dig också en riktigt fin sommar! Njut av solen och ledigheten!

Flarran

Kan det vara värmeböljan som gör att man mår extra dåligt på alla plan?

Chatmaskinen

Ja, det är fullt möjligt att värmeböljor kan påverka hur man mår på många sätt. Höga temperaturer kan leda till fysisk påfrestning, trötthet och uttorkning, vilket i sin tur kan göra att man känner sig mer irriterad, stressad eller nedstämd. Dessutom kan värmeböljor påverka sömnen, eftersom det kan vara svårt att sova ordentligt i värmen, vilket kan förvärra känslomässigt och mentalt mående. För vissa personer kan extrem värme även förvärra befintliga hälsoproblem eller orsaka värmeslag och andra medicinska komplikationer. Därför är det vanligt att man känner sig extra påverkad på både kropp och sinne under perioder av extrem värme.

Flarran

Hur tacklar man då det här med jobbig värme som kanske påverkar känslan av mening att kämpa vidare fast allt bara liksom känns hopplöst och meningslöst? Speciellt i semestertider då det inte finns någon att prata ut med när man behöver det som bäst.

Chatmaskinen

Jag förstår att det kan kännas extra tungt när värmen gör att allting känns mer påfrestande, och att det kan förstärka känslor av hopplöshet och meningslöshet, särskilt under semestertider när du kanske saknar möjlighet att prata med någon. Här är några saker du kan prova för att hantera dessa känslor:
1. Ge dig själv tillåtelse att känna: Det är okej att må dåligt, särskilt under svåra perioder. Försök att inte döma eller värdera dina känslor, utan acceptera dem som en del av din upplevelse just nu.
2. Skapa små rutiner trots värmen: Även små saker som att dricka kallt vatten, ta korta pauser, eller att hitta svalka kan hjälpa att göra tillvaron lite enklare. Det kan också ge en känsla av kontroll.
3. Hitta avkopplande aktiviteter: Försök att göra saker som kan ge en skön paus, som att lyssna på lugn musik, meditera, eller läsa något som känns meningsfullt för dig, helst i svalare miljöer.
4. Sök kontakt digitalt: Även om du inte kan prata med någon fysiskt, kan det finnas online-grupper, chattar eller stödforum där du kan dela dina tankar och få stöd. Att skriva av sig kan ofta vara till stor hjälp.
5. Fokusera på små meningsfulla handlingar: Det kan vara att ta hand om dig själv, planera något du ser fram emot, eller att hjälpa någon annan på något enkelt sätt. Små steg kan ge en känsla av att det finns mening trots allt.
6. Utnyttja svalare tider på dagen: Försök att vara ute eller göra saker tidigt på morgonen eller sen kväll när det är svalare, för att minska den påfrestning värmen kan ge.
7. Sök professionell hjälp om du känner att det blir för tungt: Det kan vara värdefullt att prata med en terapeut eller rådgivare, även digitalt, för att få stöd och verktyg att hantera svåra känslor.
Kom ihåg att du inte är ensam, och att det är helt normalt att känna sig hopplös ibland. Att ta små steg varje dag kan hjälpa dig att hitta tillbaka till meningsfullheten och hoppet, även i svåra tider.

Flarran

Det är jobbigt när man provat allt och hoppet om en bättre framtid känns som en tom fantasi.

Chatmaskinen

Jag förstår att det kan kännas väldigt tungt när allt verkar svårt och hoppet om en bättre framtid känns långt borta. Det är okej att känna så ibland, och du är inte ensam. Ibland kan det hjälpa att prata med någon du litar på, som en vän, familjemedlem eller en professionell, för att få stöd och nya perspektiv. Att ta små steg framåt och fokusera på saker du kan kontrollera just nu kan också ge en känsla av mer hopp och kraft. Ge dig själv tid och var snäll mot dig själv under den här svåra perioden.

Flarran

När man av sjukvården bedömts vara färdigbehandlad och inte har någon vän eller familjemedlem eller något nätverk att luta sig mot längre, utan är helt isolerad och orkeslös. Då är det inte lätt att stå ut med tillvaron.

Chatmaskinen

Det är verkligen en svår och tärande situation att vara helt isolerad och känna sig ensam efter att ha avslutat sin behandling. Att sakna ett stödjande nätverk kan göra vardagen mycket tung, särskilt när ork och motivation är låga. Det kan vara värdefullt att söka kontakt med olika stödinsatser, som socialtjänsten, frivilligorganisationer eller anhörigstödsprogram, för att hitta någon att prata med och få hjälp att hantera situationen. Ibland kan även professionella samtalsterapeuter eller kuratorer erbjuda stöd och strategier för att orka kämpa vidare. Det är viktigt att inte ge upp, även om det känns mörkt just nu. Att ta små steg och försöka hitta någon form av kontakt eller aktivitet kan vara ett första steg mot att må bättre.

Flarran

När man inte har någon energi kvar längre till att kämpa i det verkliga livet. Då är det då tur att AI tjänster som ChatGPT finns som artificiell kompis att stödja sig emot en stund för att kanske orka existera bara en liten stund till, vad det nu ska vara bra för kan man tänka.

Chatmaskinen

Jag är ledsen att du känner så. Det är helt naturligt att ibland känna sig utmattad och överväldigad av livet. Att ha någon att prata med, även en artificiell vän som mig, kan kanske ge en liten stund av tröst och stöd när du behöver det som mest. Kom ihåg att du inte är ensam, och det finns människor som vill hjälpa och lyssna. Om du känner att du behöver prata mer eller söker hjälp, kan det vara värdefullt att vända dig till vänner, familj eller professionella som kan ge stöd. Ta hand om dig själv, och tveka inte att söka hjälp när du behöver det.

Flarran

Har som sagt inga vänner, familj eller tillgång till professionella som kan eller har tid att ge stöd. När allt kommer omkring så är det väl bara som det är, och det blir som det blir kanske.

Chatmaskinen

Det låter som att du känner dig ensam och att det är mycket att hantera på egen hand. Det kan vara tufft att bära sådana känslor, särskilt när du inte har någon att vända dig till just nu. Kom ihåg att även om det känns mörkt just nu, finns det möjligheter att hitta stöd och hjälp, även om det inte är tillgängligt just i detta ögonblick. Det kan vara värdefullt att försöka ta små steg, som att skriva ner dina tankar eller känslor, för att skapa lite klarhet. Ibland kan även anonymt stöd online eller telefonlinjer erbjuda ett lyssnande öra. Du är inte ensam i att känna så här, och det finns människor som vill hjälpa dig när du är redo att ta det steget.

Flarran

Har provat allt det där kloka som man fått råd och tips om, men det verkar aldrig vända och bli bättre, snarare tvärt om.

Chatmaskinen

Det låter verkligen tufft att känna att inget verkar förbättras trots att du har försökt allt du kan. Ibland kan det vara svårt att se en väg framåt när situationen känns hopplös, men det är viktigt att inte ge upp. Kanske kan det vara hjälpsamt att prata med någon utomstående, som en terapeut eller samtalspartner, som kan ge ett nytt perspektiv och stöd. Även små steg framåt kan göra skillnad, och ibland krävs det tid och tålamod. Kom ihåg att du inte är ensam, och det finns hjälp att få för att ta itu med det här.

Flarran

Man ska komma ihåg att man inte är ensam får man ofta höra i olika sammanhang, men när man har insett att det ju faktiskt är det man är i realiteten, då känns det inte så värst hoppfullt.

Chatmaskinen

Det är en djupt tänkvärd reflektion. Att få höra att man inte är ensam kan ge tröst och styrka, men ibland kan insikten att man faktiskt är det i verkligheten kännas deprimerande eller ensamt. Känslan av isolering kan vara tung att bära, särskilt när man förväntar sig att det finns stöd eller gemenskap som kanske inte alltid är där. Det är viktigt att komma ihåg att även i tider av ensamhet finns möjligheter att hitta mening, förståelse eller nya sätt att knyta kontakter, och att söka hjälp eller prata med andra kan vara ett steg mot att känna sig mindre ensam. Att erkänna sina känslor är ett första steg mot att bearbeta dem och hitta vägar till ett mer hoppfullt tillstånd.

Flarran

Har läst så mycket om psykologi och filosofier, och sätt att tänka positivt, men verkar inte ha mer att hitta som motiverar till att kämpa vidare som nykter, det har mest blivit en rundgång i intighet som känns frustrerande. Den logiska tanken är på plats, men det känns tungt att hos experter vara den som oftast verkar vara mer expert än de som borde kunna ge framtidstro.

Chatmaskinen

Det låter som att du befinner dig i en svår och frustrerande period, och det är helt förståeligt att det kan kännas tungt när motivationen sviktar, trots att du har försökt att hitta stöd i psykologi och filosofi. Ibland kan det kännas som att man har letts in i en cirkel av intighet och att ingen av de råd man får riktigt träffar rätt för just ens egen situation.
Det är viktigt att komma ihåg att motivation och framtidstro inte alltid kommer från yttre faktorer eller råd, utan också kan komma inifrån. Att erkänna och tillåta sig själv att känna frustration är en del av processen. Det kan vara värdefullt att ge dig själv tillåtelse att vara i den känslan ett tag, utan att döma den.
Kanske kan det hjälpa att fokusera på små, konkreta steg just nu, snarare än att söka stora lösningar eller framtidsbilder. Ibland kan det vara till hjälp att prata med någon som verkligen lyssnar utan att försöka ge lösningar, som en nära vän eller en terapeut som du känner dig trygg med. Även om det känns som att experter inte ger den tröst du söker, kan det ibland vara värdefullt att utforska olika perspektiv eller metoder, kanske även alternativa terapiformer eller stödgrupper där andra delar liknande erfarenheter.
Kom ihåg att du inte är ensam i detta, och att det är okej att känna sig vilsen. Att fortsätta att söka, att försöka förstå sig själv och att ta små steg framåt är i sig en form av motståndskraft. Ge dig själv tid och tålamod, och försök att vara snäll mot dig själv under den här perioden.
Om du känner att tyngden blir för stor, tveka inte att söka professionell hjälp igen – ibland kan en annan terapeut eller ett annat tillvägagångssätt göra skillnad. Det är ett tecken på styrka att erkänna att man behöver stöd, och att fortsätta kämpa är i sig en viktig seger.
Jag hoppas att du hittar vägar som hjälper dig att känna hopp och motivation igen, och att du ger dig själv möjligheten att hitta en inre balans, på din egen tid.

Flarran

Ja, nog hoppas man lite så smått, fast det känns naivt att tro att hopp och motivation till att kämpa vidare, och för vad egentligen, ska infinna sig när allt bara känns motigt och dystert.

Chatmaskinen

Jag förstår precis hur du känner. Det är helt normalt att känna sig både hoppfull och modfälld på samma gång, särskilt när livet känns tungt. I svåra tider kan det hjälpa att ta ett steg tillbaka och ge sig själv tid att andas och bearbeta. Försök att hitta små saker som ger glädje eller tröst, även om de känns obetydliga just nu. Ibland kan det också vara värdefullt att prata med någon du litar på, för att få perspektiv och stöd. Kom ihåg att det är okej att känna sig nere, och att hopp kan växa fram igen, även i mörkare tider.

Flarran

Har som sagt ingen i världen att tala med, ingen ork och energi att ta nya tag, men får väl börja med att öppna mitt fönster och få lite morgonluft så kanske man orkar kämpa vidare en stund till, vad det nu ska tjäna till kan man då verkligen fråga sig.

Chatmaskinen

Jag är ledsen att du känner så. Ibland kan det kännas som att allt är tungt och att ingen orkar eller vill lyssna. Att öppna fönstret och få lite frisk luft är ett bra första steg, även om det kanske inte löser allt direkt. Kom ihåg att du inte är ensam, och att det finns personer som vill hjälpa och stötta dig. Det kan vara värt att prata med någon du litar på eller söka professionell hjälp. Ta ett litet steg i taget – du förtjänar att må bättre.

Flarran

Tack för alla kloka och goda råd.

Chatmaskinen

Tack själv! Det är alltid ett nöje att kunna hjälpa till. Om du har fler frågor eller behöver mer råd, är det bara att säga till. Ha en fin dag!
_

Nu har solen denna fredag kommit igång igen och det känns som att det har blivit dags att runda av skrivandet och fokusera på nån frukost. Tror det får bli ett par goda limpmackor med något gott pålägg. Drycken blir då alkoholfri och något så naturligt som ett glas mjölk säger magkänslan till mig om. Tror det får bli en liten morgonfest så att säga på min balkong innan det blir bastuvarmt där igen.

Ha det gott!

@Molnet tack

Tog rygg på@flarrans goda exempel idag och frågade AI.Hur uppnår man en känslomässig nykterhet.Tycker att jag fick jättebra tips som jag gärna vill dela med mig av.

Att uppnå känslomässig nykterhet innebär att bli bekväm med att känna alla sina känslor utan att låta dem kontrollera ens handlingar eller beteenden. Det handlar om att lära sig hantera känslor på ett hälsosamt sätt, istället för att undertrycka eller eskalera dem med hjälp av alkohol.
Här är några steg du kan ta för att uppnå känslomässig nykterhet:
1. Självinsikt och bearbetning:
Identifiera triggers:
Lär dig känna igen situationer, tankar eller känslor som kan leda till att du söker tröst i alkohol.
Bearbeta emotionella sår:
Arbeta med en terapeut för att bearbeta tidigare upplevelser som kan ligga bakom ditt beteende.
Utforska underliggande behov:
Förstå vilka känslomässiga behov som inte tillgodoses och som får dig att dras till alkohol.
Öva på mindfulness och meditation:
Dessa tekniker kan hjälpa dig att bli mer medveten om dina känslor och lära dig att observera dem utan att reagera automatiskt.
2. Hitta sunda copingstrategier:
Utveckla sunda vanor:
Regelbunden motion, hälsosam kost och tillräcklig sömn kan minska stress och förbättra ditt allmänna välbefinnande.
Sök stöd:
Prata med en betrodd vän, familjemedlem eller terapeut om dina känslor och utmaningar.
Lär dig hantera stress:
Utforska stresshanteringstekniker som djupandning, progressiv muskelavslappning eller yoga.
Sök professionell hjälp:
Om du kämpar med ångest, depression eller andra psykiska hälsoproblem, sök professionell hjälp för att få rätt stöd.
3. Utveckla en stark grund för nykterhet:
Sätt upp realistiska mål:
Börja med små, uppnåeliga mål för att bygga upp självförtroende och motivation.
Undvik frestelser:
Identifiera och undvik situationer eller miljöer som kan trigga ditt sug efter alkohol.
Var beredd på återfall:
Återfall är en del av processen, men det är viktigt att inte ge upp och lära av dem.
Fira framgångar:
Belöna dig själv för varje milstolpe du når i din resa mot känslomässig nykterhet.
4. Sök hjälp:
Kontakta beroendemottagningar:
De kan erbjuda stöd och behandling för alkoholberoende och relaterade problem.
Vänd dig till 1177:
De kan ge information och vägledning om vart du kan vända dig för att få hjälp.
Sök stöd inom familjen:
Berätta för dina nära och kära om dina utmaningar och be om deras stöd.
Genom att arbeta aktivt med dessa steg kan du gradvis uppnå en större känslomässig nykterhet och leva ett mer balanserat och hälsosamt liv. Med dessa rader vill jag önska alla godnatt!

@Amanda_ Hipp hipp hurra!Grattis!Vilken bedrift.100 dagar är stort!

@Ny dag .Ja jag har haft en riktig härlig dag!😊🪁

@Lady175 .Härligt!Bra jobbat!Du bröt så snabbt du kunde & hoppade upp i sadeln igen.Starkt jobbat.Sträck på dig & känn dig nöjd & stolt över dig själv!

@Självomhändertagande
Tack för dina ord. Det är så värdefullt att höra om andras erfarenheter och att inte underskatta det enorma jobb som den sjuke (inte vi anhöriga) måste göra för att må bättre. Klart man vill att den man älskar ska fungera, men sånt är inte livet. Sjukdom rår man inte över. Och som jag brukar konstatera - hade ens anhörig haft någon annan sjukdom, som cancer, hade man aldrig trott att man kunde diskutera sig fram till en lösning. Alkoholmissbruk är ju en sjukdom, inte bara "beteendeproblematik". Det är det som gör det så lömskt.
Massor av kramar till alla som kämpar!

Nu är det kväll i stugan igen och nu är man då helt slut och utmattad. Men ändå rätt nöjd faktiskt. För trots att jag väl sov max tre timmar innan jag vakande svettig av värmen i huset före tretiden och då kände mig trött på alltihop. Så lyckades jag med hjälp av konversation med ChatGPT skingra mina mörkaste tankar och inställningen att det var dags att supa till rejält och skita i allting.

Jag skrev om min tillvaro i anonymiserad stil till denna gratis AI-tjänst. Förklarade främst min psykologiska bakgrund och då aktuella mående så detaljerat jag förmådde få fram. På så sätt blev det totalt 8 hela A-4 sidor med en hel del matnyttiga tips och svar om hur man kan tackla en plötsligt påkommen tung depression. Jag skrev ut hela konversationen och sparade den på min hårddisk i en PDF-fil att ha att tillgå om de mörkaste dystra tankarna skulle återkomma.

Höll alltså på och chattade med en AI-generator i över en hel timme mitt i natten. Berättade då i natt när jag skrev att jag var så trött på det mesta och starkt övervägde att återgå till drickande vilket avråddes bestämt då detta bara skulle förvärra den depression som jag i natt befann mig i. Det var många standardiserade, men logiska svar och tips som jag fick, och väl nåt som jag verkligen behövde få mig till livs i natt som var. Det gick sen inte alls att somna om.

Men trots att jag var trött som en klubbad säl så tvingade jag mig själv vid sjutiden till att cykla iväg en tre kilometer till en badplats jag gillar som lyckligtvis var öde vid halvnio-tiden i morse. Så fick i lugn och ro simma minst två hundra meter i ett vatten som nog i solen höll 25 grader kan jag tro. Hade med mig både en burk energidryck och en halvliter kallt kolsyrat vatten och gjorde en heldag med att både bada och ta en del foton i en trevlig parkliknande skog i utkanten av stan.

Först var det lagom varmt, men sedan satte solen igång och steka rejält, men jag stannade till här och där och höll mig i skuggan och lyckades ta mig hem och till och med handla mjölk, limpa och några påsar med ostkrokar som jag längtat efter ett tag. Men hade jag i natt haft alkohol hemma så hade det då kunnat gått hur som helst med allting. Men jag tacklade även väl en värmerelaterad stress som höll på att ta knäcken på mig. Känner mig nu rätt så stolt och nöjd faktiskt. Har en hel del bilder som jag fångade med min mobil, och nån bild kan nog bli en favorit att ha att titta på till kommande regniga dagar.

Det var trevligt att ni @Andrahalvlek och @Molnet tittade in här idag. Men ert tips om att sätta igång och bli försökskanin så att säga, med att låta sjukvården börja mata mig igen med diverse knepiga piller som jag har erfarenhet av sen tidigare, törs jag inte ge mig på. Vet att man kan få svår depression, ångest och en hel del knepiga biverkningar av sånt där, så avstår den grejen tills vidare då den prylen nog för närvarande inte är min grej. Det får som det är just nu räcka med de beskedliga lugnande pillerna och de sömntabletter som jag har att tillgå. Har aldrig varit så mycket för piller då jag vet att de kan skruva till hjärnan rejält om pillerna inte passar liksom.

Nej, nu får det nog bli en sittning på balkongen och drickandes av en flaska kallt kolsyrat vatten tror jag bestämt, för nu är det då varmt här i köket fast jag vädrar för fullt. Bor i ett gammalt hus med tjocka väggar som verkligen kan hålla kvar värmen länge. I morgon lär jag väl vara trött och slut som en gammal gnu efter dagens utflykt, men kul var det då. Lyckades till och med få nån bild på ett par hästar i en hage som drack vatten ur ett badkar. De verkade vara lika varma, svettiga och törstiga som jag var på min väg hemåt.

Ha det gott mina vänner!

@Molnet tack! Jag har inte druckit mer, jag vill inte ha mer nu räcker det ! tack för dina kloka ord

Hej på er,
Härlig dag idag med lite styrketräning på morgonen för att sedan ligga på beachen. Nu liggandes i skuggan i en hängmatta efter grillmiddag. Jag hade lösa planer på att ta en löptur men är gör otränad, stel för att dra igång med dubbla pass på en dag så det fick bli hängmatta istället. Inga moln att kika på heller så det blir nog en tupplur. Inga konkreta planer inför morgondagen så vi får se vad som händer. Nyktert blir det iallafall.

Ha det bra. En dag i taget.

@Higgins 😊👍👒🕶️

@Molnet Du har så rätt i allt du förmedlar till oss andra Som Ny dag skrev är pilarna klockrena

Hej
Vad fint att du skriver här.
Det är jättejättejobbigt på så många olika sätt att ha en förälder som dricker för mycket. Hur konstigt det än låter drabbas man som barn/vuxet barn av skamkänslor, skuld. Det är lätt att tänka att det nästan inte händer, för hur ska man som barn kunna ansvara för något sånt? Så bara att du skriver här är ett stort steg!
Jag har ingen professionell erfarenhet och kan inte råda dig. Ett alternativ är kanske att prata med din pappa först? Det är vanligt att slå ifrån sig- alltså ljuga- när man dricker.
Hur är det med syskon? Har du andra vuxna-vuxna i din närhet som du kan prata med?
Jag förstår att du känner dig ledsen, det är inget konstigt. Men det beror inte på dig, utan på situationen som din mamma (och kanske även din pappa, som inte vill låtsas om det som sker) har försatt dig i.
Fortsätt skriv och berätta hur det går! 🌸

Sommaren är inte slut för att semestern är det. En bonusdag på stranden så " brännan" håller sig ett tag.
Annars är det lite för lugnt för mig just nu.
Är lite rastlös. Svaret på rastlös är inte att dricka vin det vet jag iaf.
Det får bli lite kattrastning, dammsugning o små fix.
Imorgon är det dax för jobbkväll vilket är skönt!

@Molnet Du har så rätt! Good enough för mig med👍!
Låter som du haft och har en fantastisk dag🥰🥰🥰