Senaste kommentarerna i forumet

Ett glas vin innan i två bär de bjöd, känns ok. Men SÅ sugen på mer nu när jag Kim hem.
Ville sitta med telefonen o varva ner..... 23.30?!
Nödvändigt, Nopp!
Sugen, jaaaaaa!
Jag tog ett glas alkoholfritt vin, drack halva, käka o la mej!
Ligger nu, drack men betydligt mindre än för en vecka sedan.....
Kanon? ?
Bättre! !

Och du skriver ju inte bara till dig själv, vi är många som vill veta hur det går för dig! Den där brottningsmatchen du beskriver, den kommer ju. Gäller att vara förberedd med alla de argument du har listat. Precis så. Och vetskapen i att känslan kommer att passera. Den går över snabbare och snabbare för var dag.

Håll i! Du är stark och fixar det här!

Kämpa på!

Japp då var nio spik nyktra dagar förbi! Går inte som en dans på rosor längre, brottas med ständiga positiva vibbar av att ta ett glas, var det verkligen nödvändigt att gå på ett AA möte? Får ge mig själv en lavett då och då och påminna mig själv om ångest, levervärdena, blodfetterna, konsekvenserna, ekonomin m.m! Och ja det var mer än nödvändigt att gå till AA, och det kändes bra och trevligt när jag var där! :)
här skriver man till sig själv som en annan dåre men det behövs ibland.

Ha en bra nykter ångest fri vecka alla kämpar där ute! Det ska jag ha! :)

Raka frågor & jag märker att jag duckar. Har funderat på dem. Mannen skulle tycka att det var onödigt att dricka mera. Självklart, tänker jag. Men vill inte höra det så jag smyger.På ett sätt är han rädd om mig. Men han vill absolut inte att jag skall sluta dricka alkohol. Han romantiserar drickandet & dricker ciliviserat, ofta & gärna.
Jag har en annan sårbarhet.
Jag mår både bra & dåligt. Har förstått att jag har en beroende personlighet. Kameleont. Har en skilsmässa i bagaget där jag tog på mig skulden. Barnen tog den ömma faderns parti, så och nära och kära. Fick betala ett högt pris. Jag var både modig och rädd. I samband med den sorgen gick jag i samtal, som jag fortsatt med, nu mer sporadiskt. Jag har nu ett bättre förhållande till barn och föräldrar men det är som att jag inte vill visa mig svag. Har blottat mig i detta forum. Jag vet att jag måste ta ansvar för mig själv och mitt handlande men ibland vill jag bara skrika "jag vill inte vara vuxen".
Långt svar. Och en dag i sänder. Så kanske det vänder. Långsamt farväl till ett dåligt förhållande Ted alkoholen.
Godnatt ni alla som kämpar på ert eget vis men ändå tillsammans.

Heja dig, NS! Som jag skrev i min tråd (det är lite förvirrande det här med din och min tråd - skriver lite här, skriver lite där ;) så är jag så grymt imponerad av dig!

Kör du med nikotinplåster? Det kanske kan lindra? Börja bara inte med nikotintuggumin. Garanterat att få dig "hooked". Take if from someone who knows ;)

Hoppas det blir lättare imorgon. Om du klarat idag med den dipp du fick, kommer du att klara morgondagen!

Vilken resa du har gjort, Res! Fantastiskt starkt, modigt och tufft!
Och visst finns det likheter. Jag drack dock hela tiden, hela dagen, hela kvällen. Det var knappt uppehåll. Även om det var lite jag drack åt gången. Konstant salongsberusad. För att klara vardagen, för att hålla mig upprätt, för att slippa ångesten. Självmedicinering big time. Att bryta med min snuttefilt, min livlina var tufft, men det har ju gått. Men det hade inte gått utan först terapi för att lära mig både förstå och brotta ner mina demoner och sedan detta fantastiska forum som svepte upp mig i famnen från dag ett!

Och nu när vi har kommit så här långt, för det är oerhört långt för oss som har haft dagligt intag av vin i så många år, så är det som sagt dags att hitta det där "nya" att fylla oss med. Det är ju oerhört spännande! Vad som helst kan vi ju kasta oss ut i! Jag är helt inne på ditt helg-med-grönsaker-och-frukt -spår. Lät så härligt tyckte jag! Och som sagt motion.

Kul att vi hittat varandra! Jag har kompisen Northern Soul som också är på exakt samma dag som vi. Nu blev vi en trio på väg mot en månads nykterhet ; )

Och Vinärgott, du är VISST duktig! Du kämpar så bra! Otroligt imponerad av dig!!

Fortsätt kämpa kompisar! Ännu en vit dag har passerat!

Styrkekramar

Ja hej på dig då Lena72. Ja, vi känner ju igen oss i varandra här inne, ibland mer än annars. För mig är det skönt - att bli mindre ensam i detta skamliga som ofta får mig att känna utanförskap. Annorlundaskap.
Är förbaskat trött ikväll o ser fram emot att sova.
Sov gott ni alla hjältar här, det är vi värda i den långa resa vi nu företar oss.
Idag har jag vårdat mig genom mindfulness o en skogspromenad!

att du inte kommer därifrån! Hur går det på lägenhetsfronten? Känns som jag får kämpa hårt trots vi inte pratar eller har ett liv kan då tänka mig vad detta sliter på dig. Hoppas du orkar och inte själv går under innan du kommer därifrån!
Många kramar

och kanske suget efter snus lättat lite. Tufft att både sluta drick och snusa samtidigt. Mysigt att gå och titta på hundvalp med dotter och äta middag. Jag har upptäckt att kaffe är väldigt gott, godare nu än förr :)

Bra kämpat!

Har läst din tråd och måste säga att jag blir väldigt inspirerad av dig. Satt här hemma och var sugen på vin men att läsa din tråd gjorde att jag ändrade mig. :-) Tack! :-) Och vilken resa, du är så duktig och kämpa på! Härligt att folk ser att du ser piggare ut och att du känner dig piggare! heja heja!

Tack Rabarber! Bara namnet du har andas ju detox! :D ;) Vad kul att vi började samma dag - med fokus på nykterhet. Heja, heja heja!
Nu kan jag ju inte så mycket om Detox ännu - men det lilla jag upplevt av detta - har gjort intryck på mig och hur min kropp reagerar.

Det var jättehärligt/häftigt och renade att kombinera att komma bort hemifrån, med rawfood, stillhet, motion och nära till naturen. Det blev som ett elexir som sprakade loss inuti. Vet inte hur jag ska beskriva det riktigt. Tror bara man ska följa sin känsla - om det känns rätt.
Har nog en djup önskan om "rening" och att uppnå en värdigare tillvaro. Att leva mer och innerligare - det var ju det jag trodde alkoholen skulle ge mig - guldkant och en innerligare tillvaro. Men tyvärr är det ju precis tvärtom i mitt fall. Alkoholen äter ju upp hela ens kropp, väsen och vilja - till slut blir man som en vilsen zombie i något slags ingenmansland...

Idag är det dag 22 och i morse var jag hos rådgivaren och berättade om min detoxhelg - utan alkohol - som jag på riktigt upplevde som härlig och full av glädje och energi som jag inte upplevt på länge, länge.
Det kanske bara var en engångsföreteelse. Det ska bli spännande att se om det blir en sådan effekt kommande helg.
Det behöver inte vara så svårt att komma iväg på en detoxhelg - tror inte man behöver gå någon speciell kurs. Man kanske har en kompis/vän eller släkting som bor någon annanstans - så man byter miljö. Gärna nära vacker natur - om det finns - och det finns det ju i Sverige - och på jorden! ;)

Sen är det bara att ladda upp med frukt och grönsaker - en blender eller stavmixer och börja experimentera - eller googla, det finns ju hur mycket recept som helst. Eller låna böcker om det på biblioteket? Eller varför inte köpa en bok om detox nu när man inte lägger hundratals kronor varje dag på alkohol.

Här kommer ett recept som ska hjälpa till att rena levern ( hur vetenskapligt bevisat det är kan jag inte garantera - men lite frukt och grönsaker kan väl inte skada?)

1 papaya
2 nävar grönkål
1 grönt äpple,
1 rött äpple
1 morot
Mixa alla urkärnade och skalade frukter/grönsaker med 2 dl vatten. Häll blandningen genom en plastfil som placeras över en skål och pressa ur all vätska med en slickepott eller träslev.

Kram och kraft - mot en ny nykter dag! :)

Talade med min lillasyster idag. Hon var så glad då hon fått besked om att hon slipper cellgifter efter sin Canceroperation. Hon och maken skulle öppna en flaska Champagne och fira. Jag sa att jag inte dricker (vilket hon visste redan) då jag är så alkoholkänslig (tänker inte säga att jag är alkoholist, beroende är ok eller alkoholkänslig). Då säger hon att du kan väl ta bara 1-2 glas. Jag svarar att jag är dålig på 1-2 glas och alltid dricker upp hela flaskans innehåll. Då säger hon, man kan köpa en liten flaska. Eh, hon har sett mig dricka typ 100 ggr och jag har nästan lika många ggr druckit 2 glas för mycket i hennes sällskap. Hon är måttlig och jag blir skitstressad av att dricka med henne ( jag vill ha glas fyra när hon är inne på sitt andra). Inte ens läkaren på beroendemottagningen var bekväm med mitt beroende. Jag fick Campral och då sa han att han brukade ta en också innan han gick på fest, så han inte drack så mycket. Jättebra tips -NOT. Sen dikterade han när jag satt kvar i rummet (spelade in för journalen) Kvinna ......ålder.... välklädd, ser välvårdad ut.. Det är nu tre år sedan och jag har inte gått tillbaka. Jag vill inte att en läkare ska förminska mitt problem när jag söker hjälp. Jag vill heller inte höra hur jag uppfattas. Varför ska det vara så svårt för andra att acceptera? Det kan väl räcka att det är svårt som det är med ett beroende och att avstå alkohol. Nu ska jag fixa en god toast med laxröra och ta en kopp te innan sängen lockar och läsa en bok av Susanna Alakoski, April i anhörig Sverige.
Tack för hejarop rabarber och miss lyckad!

Ni är så duktiga. Jag är inte lika duktig, men jag kämpar på. Härligt att läsa om era framgångar.

men vad jag är rastlös och har tråkigt. Skulle det vara roligare här hemma med vin i kroppen? Kanske inte, men just nu känns det så, men jag har inget vin hemma så det alternativet finns ju inte. Det är bra och jag kommer att vakna upp fräschare än om jag pimplat vin här hemma.

Vad kul att vi har kört tillsammans lika länge - fast på olika sidor! :D
Jag kanske har "min tråd" på fel sida - jag är ju knappast ute på "andra sidan", dvs "Det vidare livet"- ännu. ;)
Vårt drickande verkar ha vissa likheter. Jag har snittat på mellan 17-19 alkoholenheter/dag, 7 dagar i veckan i, ja det blir 10 år - och innan dess drack jag nästan dagligen i ytterligare 5 års tid - fast mindre mängd. Konstigt nog tog det väldigt lång tid innan jag tyckte jag hade något problem. Visst gömde jag mina flaskor i en ryggsäck eller stor väska - på mina dagliga inköp till Systembolaget. Drack i stort sett alltid hemma - gömd från allas blickar.
Jag har precis som dig - haft en fruktansvärd abstinens med hemska svettningar, ångest, gråtattacker, darrningar, sömnproblem, spända käkar och muskler. Jag fick benzoider första 10 dagarna som hjälpte mig när det var som värst. Nu har jag Naltrexon och Campral - som hjälper mot "suget".

Vad bra du kämpar! Hejja alla ni på den här tråden!!! Vilken härlig väg vi är på - mot tidigare - även om den också är tuff och jobbig! Det gäller för oss att hitta nya roliga och lustfyllda saker att fylla vår vardag med. Min rådgivare säger att man måste ha en inställning som är öppen och nyfiken när det gäller nya saker. Ja, för visst blir det mycket tid som man plötsligt får - att slå hål på - eller fylla med något annat - än att införskaffa - dricka - och återhämta sig från alkohol. För mig är det ca 6-7 h per dag.

Oj, nu blev det långt. Jag är också så tacksam för detta forum och alla fantastiska personer som hänger här och tampas med Alkoholen. Tack alla och kul att ha hittat din tråd också! Nu tar vi en dag i taget och förhoppningsvis kan vi titulera oss som "Nyktra i en hel månad" snart! :D Hejja och Grattis!
Kram och kraft

Läst din tråd idag och det var ett nöje. Blir så glad att läsa om din resa och hur din familj fått en nykter närvarande mamma. Idag är jag inne på dag 7 och det känns bra. Jag läser mycket på forumet, läser böcker och har tidigare sökt hjälp på beroendemottagningen. Detta är min tredje nyktra period och jag vill verkligen att det ska gå bra, men oj så jag kan vackla. -mina problem är nog inte så stora, har ju aldrig sug dagen efter, å jag behöver den där trösten, bara ikväll. Sådär mal det på. Attans hjärna som är så kidnappad och lever sitt eget liv just nu. Tar till mig av ditt sätt att resonera, hur du inte vill äventyra din nykterhet. Att våga säga nej, när det känns osäkert. Blev så mycket tankar, så jag får läsa din tråd en gång till en annan dag. Tack för din ärlighet och för att du vågar skriva om det som även kan var skämmigt/jobbigt som kvinna. Det är dags att vi kvinnor vägrar skämmas för vårt beroende. Du har bidragit stort till detta. Tack!

Jo, tack. Den har varit OK. Onekligen lättare på vardagar än helger. Även om jag inte ska överdriva mina helger heller. De går smidigt faktiskt. Men jag får ett sting av "åh, vad det vore gott med ett glas vin nu". Fast det finns liksom inte på kartan att jag skulle ta ett glas. Och så den där lilla sorgsenheten som kan komma över en. Men i helgen var det kanske vädret som bidrog till sorgsenheten ;)

Nä. Jag kämpar på och jag tycker det går bra. Ser fram emot min månadsmedalj om en vecka ;) Även om det kanske bara blir en pappersutskrift. Efter en månad börjar nog en ny fas misstänker jag. Från att räkna dom där dagarna, till att kanske släppa det lite till att se framåt lite mer tydligt. "Hur ska det här bli nu?" liksom. Nya mål. Som förstås innefattar månad 2, men kanske något annat. Måste börja motionera till exempel. Har laddat ner en Mindfullness/meditations-app (som jag fick tips om här på forumet) som jag måste testa. Tror det kan vara bra för mig. Lite sånt. Måste fylla fritiden med något bra. Nu när man trots allt har tid över :)

Såg att du brottades med snus-jävulen, NS. Som sagt beundrar dig verkligen att du tagit tag i detta samtidigt som A! Ingen lätt match för dig! Det är svårare att sluta snusa än att sluta röka vet man ju. Vissa har sagt att det är svårare att sluta snusa än att sluta med A! Du är stark som kämpar med det också. Heja dig!

Tänkte bara titta in i tråden och undra hur måndagen varit?

så då får det bli nykert här hemma idag. Ska hänga lite här på forumet i kväll.

Fruktansvärd dag idag. Ändå fick jag flera saker avprickade på min måste-göras-lista. Jag brukar vara nöjd då. Men jag tror det är snuset. Känner inget sug efter Alkohol vilket jag aldrig gjort på vardagar heller. Men nåt fattas, jag tittar efter dosan hela tiden på borden, känner att en snus eller två fan inte gör någon skada!!.. Men nej den finns inte!

Det låter som att du börjat fundera på hur alkohol påverkar dig och att alkohol får allt mer långsiktiga negativa konskevneser för dig. Fint att du är här! Det krävs mod att se helhetsbilden ibland och du har det.

Ditt mål nu är att kunna dricka måttligt. Hoppas du får många svar och hittar andra trådar att ge och ta emot i. Du har redan en strategi: tempo och tydlig planering inför alla tillfällen då du väljer att dricka. Bra där!

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Superbra att du stod emot suget. Och smart av dig att ha olika strategier. Jag känner personer som varit nyktra länge och sen fallit just pga att dom inte haft strategin klar, eller varit förberedda när dom träffat nya personer. Jag utsätter mig inte än i alla fall för fester eller andra tillställningar med a. Känner att om jag är tvungen att avstå allt sånt så är det värt det. För mitt eget framtida liv men framför allt mina barn, som fått utstå fulla föräldrar allt för många gånger. Ha de gott :)

Jag tror att du kommer få en stor del av lösningen där. Jag berättade inte mer för min terapeut än att jag självmedicinerade och att jag var orolig för det. Hon viftade bort det och sa att hon förstod. Men att vi var tvungna att tag i de grundläggande orsakerna först.

Det är förstås olika från person till person samt förstås vilket traumat man blivit utsatt för. Men för mig var samtalen avgörande för att kunna släppa livlinan och våga lita på mig själv. Först då kunde jag ta tag i mitt drickande.

Beroende på hur hårt du håller i din snuttefilt, så skulle jag föreslå (när du känner dig redo) att du låter bli att dricka helt under en period. Att du landar i det, bygger upp styrka och känner efter. Sedan ta beslutet om att ev försöka återgå till ett måttligt drickande. Vissa klarar det, vissa inte. Jag hade självmedicinerat under så många år, så för mig är det att försöka sluta helt.

Du verkar ha insikt och motivation. Det är jättebra! Det tar dig långt!

All styrka och lyckönskningar!

Trauma; JA - precis så är det; vinet är snuttefilt & napp på en och samma gång! Salongsberusad är ett bra ord, skulle nog tro att det är vad jag är också (fast inte i dag)... Så där lite "lagom" så ingen märker något men så jag känner tryggheten av bedövningen i alla fall.

Samtidigt tycker jag det är så märkligt hur jag, som varit så måttlig i mitt drickande hela livet och ganska många år inte drack alls, faller dit på en sådan tröst. Men det krävdes väl något så omskakande som det jag var och är med om för att få mig att kasta allt gammalt förnuft. :-/

Jag vill bli måttlig igen; ta något enstaka glas fredag/lördag till maten och inget resten av veckan. Försöker tänka att om jag klarat det trots grupptryck när man var ung osv så borde det inte vara omöjligt att komma tillbaka till.

Går hos en psykolog men har hittills inte vågat erkänna att jag dricker för mycket. Skäms och känner mig trashig. :-(

30årman; Tack, jag får försöka tänka så också - för när jag tänker att det säkert ändå är kört så kommer ju följdtanken "men då spelar det ju ingen roll om jag fortsätter". :-/