Senaste kommentarerna i forumet

Även om de flesta trådar på forumet oftast handlar om den första tiden och den mest akuta kampen, så finns det ju återkommande berättelser om återfall senare i nyktrheten. De relativt få jag läst om här inne har påverkat mig, och kontentan blir för mig att inte ta nykterhet för given. När vi för länge sedan passerat den första tiden då vi ofta tar en dag i taget (mycket effektivt), känner jag att jag behöver omarbeta och förändra sättet att komma vidare i nykterheten. Värdet på en nykter dag är alltid stor. Men det upplevda priset för ett återfall är kanske högre efter ex. 5 år än efter 5 dagar?

Det har under åren kommit in ett par trådar från personer som varit med om detta, men de är ganska sällsynta.

Att vi triskerar att ta åtrfall under den första tiden är uppenbart, och för mig inte någon gåta. Men att vissa gör det efter år av stabil nykerhet är faktiskt för mig just en gåta. Något jag till varje pris vill försöka undvika.

//PP

Vad kul att någon läser! Kom på mig själv med att räkna hur länge sedan det var jag sänkte sista. 30 månader.
Innan dess 10 år!! i rus och innan dess normalt svenskt fylle.
Det värsta är att jag dolt det så bra. Ingen, kanske frun, men har aldrig sagt något. Lite snällt påtalat att sömnen är nykter bättre men inget annat.
Läste på forumet att alla frågor är värst! Det har jag också upplevt. Varför dricker du inte? Är det så svårt .. JAG VILL INTE.
Fortfarande ställs frågan. Fortfarande finns det positiva effekter, det sups mindre runt mig! Jävligt jobbigt för vissa.
På restaurang får fortfarande jag alkoholalternativet serverat och inte frun trots jag beställt alkoholfritt. Det är så, bara att acceptera.
Tänk vad stark A-djävulen är. !0 år, jag kan få rejäla panikkänslor när jag inser att jag supit bort 10år. I ruset haft roligt men försakat så ofantligt mycket.
Trött, grinig, omotiverad ständig längtande efter fyllet. Fy fan.

Ha det - kämpa på!

Intressant , faktiskt inget jag läst om någon annan stand. Iofs tycker jag inte att informationen var så tydlig. Har funderat lite på faktafliken här. Förmodar att resurser äf begränsade men tycker nog den kan utarbetas ytterligare?
Mer om faser i tillfrisknande etc. Intresserar nog många

//PP

Känner mig inte klok utan så jäkla rädd att vakna bakfull igen med hjärtklappning och ångest som försöker kväva mig.
För är rädd att dricker jag igen så är det så mitt liv blir resten av livet och det är det som håller mig på banan.
Denna gången försöker jag ha en plan och sätter mig själv först, tar ledigt om jag behöver, bromsar livet och inga förväntningar.
För första gången i mitt liv så inser jag mitt ansvar men också möjligheten till att styra själv.
Lägger ned mängder av tid på att bygga upp mig och stå emot begäret och viljan att fly livet.
Men inte av klokhet utan av rädsla för att få känna den ångesten igen, så tvingar mig varje dag se den sanna bilden av mig själv.
Men väljer idag att vara nykter/ kram och styrka till er hjältar

Sorgen efter alkohol försvinner men se upp med PAA som jag tog återfall på under 3 års tid (utan att förstå varför).
http://www.alkodrog.com/post-akut-abstinens-paa/

PAA är som värst efter 3-6 månader. Sedan släpper det och man får ett liv som du inte kan föreställa dig idag (eller jo, du verkar definitivt vara på väg).
Ett effektivt sätt att bli kvitt nedstämdheten är att röra på sig. Promenera mycket (lyssna på ljudböcker, tips: "Tack det är bra" av Cecilia Svensson), jogga, styrketräna, testa mindfulness..

Du har en spännande resa framför dig. Du fixar det här ;)

Lycka till nu :)

Hej kära du.
När jag läste dina korta inlägg fick jag en flashback. Din historia är min bara att du hamnade i beroendet 15 år tidigare i livet.
Men det finns en lösning. Idag skrattar, sover och lever jag som en fri människa. Det kan du också göra. Du kommer uppleva saker som du inte trodde var möjligt, jag lovar..
Du behöver träffa och prata med folk i din ålder som varit där du är nu.
Kontakta YPAA (young people in AA)
http://www.aa.se/unga-i-aa
Stort lycka till.
Kram på dig.

Förstår att situationen kan hjälpa en att avstå. Det gör dock bara mitt drickande ännu diskretare. Drack vin idag, lite lättare än vodka. Känslorna överflödar ändå. En huvudvärk i samband med stor meningslöshet samt en rädsla för att förlora kontrollen...

Hur länge har detta pågått för dig? kommer ihåg allra första gången problemen startade. Päronen splittrade, ny miljö, vodka varje dag innan skolan började...

Vem vill inte vara spudlande glad, kreativ och på toppenhumör hela tiden? Kanske speciellt vi som drack för mycket? Som sagt, livet blir bättre utan drickat, så mycket är klart.

Adde, var du som sa att nykterheten måste få ta sin tid till mig vill jag minnas. Är idag beredd att ge den all jag har ?
Intressant med det sentimentala. Upplever även jag att det är en ådra som fått lite ny plats...
När jag fortfarande drack var även min empati ganska låg med för den delen.

/PP

Nu tar vi en vit vecka till. Snart är dessa 14 värsta dagar förbi. Nu har kroppen rensat ut det mesta av alkoholen. Bra att du tar medicin och rår Om dig själv. Många kramar från mig

Tänker att det viktigaste är att ha just den inställning du har! Direkt upp igen, och inte lyssna till tankar som att nu spelar det ingen roll. Vi vet många att då tickar dagar, månader kanske år iväg. Det gjorde det för mig. Nu skrev du att du tagit ett återfall. Sist skrev du att du "föll".
Båda betyder att du druckit alkohol egetligen mot din vilja, men det senare är, känner jag, insiktsfullt. Det är svårt att finna kraft att stå emot, men mattan drar ivi tyvärr själva undan. Önskar dig en fin nykter helg. Gå vidare. Du är riktigt på väg nu!

//PP

Orkar du verkligen ha det så här som du har det? Måste ju vara asjobbigt.

Även om mina kollegor är bra och elever gulliga så har ju min arbetsgivare sågat mig och mitt förtroende.

är en tvångslag. Om du vill ha hjälp finns ingen anledning att tvinga dig, det får man inte. Vill du? Har du sagt att du vill?
Drycker, ta hjälp! Säg sanningen, att du inte klarar det själv.
Har jobbat inom socialtjänst i många år. Jag vet att budgeten är tight! Men inte för frivilligvård.
Kram
Orka

Nytt jobb det är bra, verkar inte vara någon trevlig arbetsplats du har. Så bra att du fick någon som var bra du kan ju alltid prata om din knäppa chef med henne ?
Hoppas du får en härlig helg

Du är så stark och monstret är förfärligt, jag hade snubblat idag om jag inte tagit ledigt.
Finns ingen av oss som gör det här bättre än någon annan, vi gör det bara på olika sätt.
Men huvudsaken är att vi går åt rätt håll och inte klandrar oss själva för hårt när vi faller.
Nu till ett råd vet att det kan låta lite redigt, inte meningen utan vill verkligen att du skall få må bra.
Jag jobbar ju med bilder och katastrofplaner vilket hjälper mig, även om jag sista dagarna varit som en tok.
Försök komma på vad du skall göra när hjärnan håller på att koka över och träna det i huvudet.
Många kramar till dig ❤

Och är i full gång. Tack för uppdatering, känns bra att du är med oss!
Kram

Rabarber. Inre reflektion o analys säger : stress. För mycket tungt ansvar o svag arbetsledning. Alkohol är genväg till lugn. Jävligt kass genväg o falskt lugn men inlärt beteende sedan 6-8 år tillbaka. Det sägs att det krävs 20% av den tid man haft en rörelseinskränkning / kroppslig svårighet för att lära om o bli av med problemet, ex vanan att sitta med dålig hållning som leder till ryggsmärta. Om det gäller något liknande med denna min ovana att smygdricka vid stress betyder det 1-2 år att bli av med beteendet. Mitt förnuftiga jag resonerar så o mitt besvikna uppgivna jag är fortsatt förbannat less på mig själv. Tack igen för ditt snabba svar o dina ord Rabarber, betyder mycket.
Ja, jag ska somna o vakna nykter. Det kan jag garantera!!!

Fan, fan, fan! Du verkar vara en person som är värd nåt bättre. Ta hand om dig Drycker! Lvm är väl egentligen önskvärt? Eller vad tycker du själv? Du verkar inte längre förmögen att göra bra val. Eller rätt val. Det är en jäkla kraft i beroendet och i alkoholen och det påverkar våg själ på ett sätt som är förskräckligt. Sköt om dig! Sköt om dig! Tigg om hjälp nu! Det är dags!

Var inte så hård mot dig själv!! Det viktigaste är att du är motiverade att kliva på hästen igen. På't igen! Det som har hänt, har hänt. Nu kan du bara titta framåt.

Har du funderat på vad som hände som gjorde att du tog ett återfall? Kan det lära dig någonting om dig själv? Något du kan hitta en annan strategi för snarare än att dricka? Eller något som du kan söka hjälp för?

Du är jättestark som berättar. Att du är ärlig. På det viset lär du dig själv, får chans att formulera orden och få stöd att fortsätta av alla oss här. Och strunta i den där dumma rösten du har i huvudet. Slå ner den med ett betongrör i tanken! Den är inte sann. Det som är sant är det som du känner innerst inne. Din vilja.

Jag tror på dig AlmaAmanda! Somna nykter och vakna utan ångest. Och ta nästa dag som den kommer! Se det här som något som gjort dig starkare snarare än svagare!

Många styrkekramar till dig!!

Eller alkoholmonster. Det är frågan. Är glad för din skull varje gång du är klokare än ditt begär. Jag har längre väg kvar att gå för att nå dit du nu är. Men tar intryck av din envisa strävan att nå ditt mål. Levande, så bra du gör detta! Respekt till dig

Och skönt att du får komma hem imorgon. Men läskigt med en hjärtinfarkt! Även om den var liten. Vilken tur att du kom fram så pass snabbt som du gjorde. Har du fått några speciella förhållningsorder nu?

Och det var ju en ganska lousy way att klara sig igenom dag 12, tycker jag ;)

Det har gått bra för mig. Än så länge. Bättre än förra fredagen. Har radat upp ramlösa i citron, mango, granatäpplesmak. Så växlar jag lite emellan ;)

Imorgon tänker jag ge mig ut och springa (kors i taket). Det har jag inte gjort på flera år. Jag ska lägga ut springkläderna bredvid sängen så att det är det jag sätter på mig när jag kliver upp. Och så är det bara att ge sig ut så fort det bara går efter jag har vaknat. Belönar mig med ett skumbad efteråt. Och så ska jag på middag på kvällen där jag har för-annonserat att jag inte dricker. Så det i sig blir ju min motivation att låta bli. All eyes on me, liksom. Har köpt med mig en fin flaska olivolja till värdparet snarare än en vinflaska ;)

Hoppas du får en lugn och fin kväll. All bättring till dig.

Känner mig så arg less o förtvivlad över mig själv. Har tagit ännu ett återfall. Vaknade denna morgon med sån fruktansvärd huvudvärk o bakångest. Min tolerans mot alkohol har verkligen sjunkit av dessa dagar av avhållsamhet. Kroppen överreagerar med symtom som om det hade varit det tredubbla jag dragit i mig. Men som jag sagt: mängden är ointressant, jag har sagt att jag inte ska dricka mer o det är detta jag brutit mor igen. Igen!!!??? Är så besviken o väldigt väldigt ledsen också,
Jag har ju lovat mig o er ärlighet så jag berättar detta och skäms så mycket - igen. Känner mig faktiskt dum i huvet.
Läser fakta och andras trådar, att "återfall hör till tillfrisknandet" men det hjälper inte, är bara less och besviken på mig själv. En röst säger "du ser, du klarar inte det här, lägg ner, ge upp o drick istället! Vem bryr sig egentligen om vad du gör eller inte? Du kommer sabba allt ändå!"
Vill inte lyssna på den rösten o vill inte ha denna huvudvärk, ånger o skam. Vill tillbaka upp på den smala vägen igen.
Blir avundsjuk o imponerad av alla som tar dag efter dag av nykterhet. Utan bakvändor. Vad har ni för styrka som jag saknar? Varför har jag så lätt att falla?
Min familj har inte märkt något o det ska de inte behöva göra heller. Tänker på situationen som blev startskottet för denna resa o min (nya) medlemskap här. Vill inte göra familjen illa mer! O så gör jag så här ändå. Inget går ihop o jag hatar mig själv!
Är ensam ikväll o ska ägna kvällen åt att sova. Imorgon börjar jag om igen, vaknar då utan bakångest o möter helgen nykter. Förlåt mig!

Glad att du skrev. Hade glömt och logga ut härifrån såg jag också.. Tyvärr har min influensa eller vad det är kommit tillbaka med full kraft. Är helt slut och ligger på sjukhus för observation men får komma hem imorgon har dom sagt. Min kompis kommer även hit som planerat. Dag 12 inga problem alltså! :)

Hur går det för din dag 12 rabarber?

för ditt svar, hittade forumet idag och tyckte det verkade bra. Har läst lite i olika trådar och det är sorgligt men samtidigt lite av en lättnad att man inte är ensam och att det finns lösningar. Vill verkligen sluta nu och hoppas att jag kan få stöd härifrån.

Tänker på dig och hoppas att du känner dig bättre.

Hang in there! Hoppas du snart känner dig stark och får komma hem igen.

Styrkekramar från alla oss här! <3