skrev Levande i Behöver stöttning

Jag hade ju dåliga värden, så halkade in på hjälp på ett bananskal.
Bad aldrig om antabus men trillar jag dit är det första jag kommer att be om så man slipper fundera på att dricka.
Jag har ju haft turen att springa på två personer som envisas med att sticka hål på mina bubblor. Den ena är min läkare den andre en coach som jag har haft kontakt med innan i ett annat sammanhang.
Har tagit hjälp av dessa och sen blir jag så stärkt av detta forum, när suget sätter in.
Kram och hoppas du får en lugn kväll


skrev Mattias i Lämna mig inte på sjuksängen.

..avklarad utan alkohol.
Sitter i ett halvtomt hus, nyseparerad.
Försöker se framåt och inte bakåt.
Känns befriande att inte ha en sur fru hemma som stör sig på en,
fastän jag inte drack i slutet.
Jobbet känns så mycket lättare när man inte druckit på helgen,
söndagsångesten är inte lika stor fastän den är kvar.
Känner en viss lycka över att jag nått min botten och nu vänt,
nu kan det bara bli bättre framöver.


skrev Holistic i Metoder för stresshantering

Den här veckan har gått dåligt. Jag har druckit för mycket eftersom jag har varit stressad angående lägenhetsköpet. Jag har dock inte blivit för full eller varit väldigt bakfull dagen efter vilket är positivt. Jag kommer förhoppningsvis att ha köpt en lägenhet inom två veckor. Min stress och alkoholkonsumtion kommer därefter att minska.


skrev Holistic i En vanligare historia än jag trodde..

Varsågod! Har du haft kontakt med sjukvården? Jag har fått campral och naltrexon utskrivet av min husläkare. Campral fungerade inte men naltrexon har fungerat ganska bra för mig. Till skillnad från antabus kan man fortfarande dricka alkohol när man tar medicinen. Naltrexon minskar suget lite grann och minskar risken att man dricker för mycket alkohol vid samma tillfälle.


skrev Fenix i Brytpunkt och hur finna kraften till förändring?

till forumet Vägenfram, det bästa du förmodligen gjort på länge att starta en tråd här! Jag ger dig en länk som varit till stor hjälp för mig den senaste tiden att dagligen titta in på, och jag skänkte en hundralapp i donation bara för att jag tycker man ska uppmuntra människor som vill förmedla hopp. Det behöver du nog just nu, och bläddra runt där, jag hittade väldigt mycket bra tankar. Kör Google översätt om engelskan är ett problem.
Kram


skrev Bollan i Behöver stöttning

Hur har du sökt hjälp! Har redan varit ii kontakt med kurator och pratat! Har pratat kring alkohol oxå! Vet inte vad jag ska prata mer om, förutom medicinering! Känner att jag behöver ta mig upp ur träsket och ta tag i mitt liv! Men hur? Skulle vilja ha mer tips på mindfulness?


skrev Annakanna i En vanligare historia än jag trodde..

Dessvärre har jag ännu inte lyckats. Tror det behövs ett par nyktra dagar för att få orken att påbörja aktiviteter. Helt sjukt det här. När man som 40 + kvinna åker och köper folköl (som jag inte ens tycker om) för att få alkohol i kroppen. Usch, mitt liv har blivit smutsigt och skamfyllt.


skrev Levande i Behöver stöttning

Upp på benen igen, borsta av knäna och torka tårarna.
Magnus skrev ju om antabus kanske vore något att pröva, iallafall tycker jag du skall söka hjälp. Har blivit så bra bemött av sjukvården, även om min läkare skrämmer slag på mig men på ett bra sätt.
Att ta hjälpa och stöd är inget fel utan styrka och klokhet.
Så kram och styrka till dig


skrev aeromagnus i Alkoholist eller inte

Vi får väl hoppas han håller sitt löfte. Vad gör du om h?an inte gör det? Detta måste du nog tänka på. Hoppas det går bra.


skrev rabbitgirl i If you re waiting for a sign, this is it.

Hej LenaNyman :) Jag blev lite fundersam när du skrev om PMS-besvären och citalopram. Förutom att jag har alkoholism ;), lider jag också av fruktansvärda PMS-besvär, självmordstankar och raseriutbrott och massa andra konstiga beteenden som förvärras så klart om jag dricker alkohol. Känns det att citalopram hjälper dig mot det? Jag började äta det för några veckor sedan och det verkar lite lugnare (jag har varken försökt döda någon annan eller mig själv denna månad), men jag vågar inte tro på det än... Hur mycket äter du?
Och vad menar du med "kliande betten"?
Ursäkta att jag frågar så mycket, men ibland är man så hopplös hjälplös med sina problem...


skrev Bollan i Behöver stöttning

Har druckit alldeles för mycket igen!!!! Ännu en gång bestämt att i morgon minsann börjar nya livet!! Känner ni igen det? Blir så Arg på mig själv! Vad är det som händer med mig! Brukade ha en självdisciplin att göra det jag ville!
Nu styr känslorna helt över mig! Vet om jag skulle ta tag i det skulle jag må bra och träna så jag blir stark! Just nu kommer jag ingenstans! Vad göra?


skrev Maharion i Dag 5

Får energi att läsa din tråd, keep it up :)

Det där med att skapa ett schema likt skolan, fastnade hos mig, du satt ord på varför jag mår bättre när jag skriver listor, om en ska ändra på sina vanor, varför inte sätta upp ett schema? Det behöver inte bli krav bara för en gör ett schema. Det ger en ramar att förhålla sig till, det går alltid göra en ny plan när den föregånde planen inte blir som tänkt.


skrev Skrållan i Vem har sagt att det skulle vara lätt?!?!

Fy vad du har det jobbigt. Först det stora steget att lämna och sedan får du all skit i alla fall. Jag tycker så synd om dig. Har tänkt mycket på dig. Har varit inne och läst ibland, men känt att jag inte alltid orkat att läsa. Vet inte varför det blir så.
Tänker att din man måste ha dig att kasta sin skit på då han inte har dig i närheten hela tiden, för att han själv nu mår skit. Hur har det gått med hans jobb? Stället dom inga krav längre? Eller har han blivit av med jobbet? För egen del går det upp och ner. Har en skitdag i dag. Fy för denna alkohol som förstör för så många.
Styrkekramar till dig


skrev Leverjag i Brytpunkt och hur finna kraften till förändring?

Det låter som du kommit till en brytpunkt när du snett att du måste göra något. Du har startat här och det är bra. Tycker du beskriver alla funderingar och känslor så bra i ditt första inlägg. Många är vi som kan känna igen oss. Svaren kommer du att finna själv. Du har dem egentligen redan. ;-) men ja, du kommer att ändra ditt sätt att tänka med tiden och se annorlunda på dig och dina behov när din hjärna får balans igen. Mitt bästa råd är att nye ta alla svåra frågor och beslut nu, utan fokusera på de första dagarna och veckorna. Klara dem och se sedan vilka beslut du fattar på vägen. Det finns mängder av bra tips och tankar här för att klara den första tiden och de olika faserna längre fram. Bestäm dig bara. Låt kroppen få vila från giftet. Ge dig själv en chans att bli den du är egentligen. Du kommer bli positivt överraskad. :-)

Stort lycka till! Läs och skriv här. Ät och drick ordentligt och hitta på saker som sysselsätter dig då du brukade dricka. Suget går ganska snabbt över varje gång.

Kram


skrev Zinga i Upp o ner (fd Ensamt)

Japp den kom, som ett brev på posten, ångesten efter två kvällars omåttligt drickande.
Ångest o hjärtklappning o känner mig avtrubbad o tom. Blir så trött på mig själv!!


skrev Zinga i Alkoholen och jag.

Jag förstår, inte så luddigt ?, kanske för att vi alla här har samma problematik .starkt av dig att du kunde begränsa antal glas! ?
För mig spårade det i helgen o var på krogen både fredag o lördag o kan nog erkänna att jag drack väldigt omåttligt=ångest o åter ångest idag!


skrev Zinga i En dag i taget

Alma Amanda, har läst hela din tråd o tycker du är stark o duktig! Skönt att maken oxå är vit nu.
Själv föll jag i helgen o sitter här med ångest, hjärtklappning o dåligt samvete. På't igen..


skrev Leverjag i Blåste positivt

Bra kämpat! Hur ser strategin ut för att hålla i nu? Det blir lättare med suget med tiden men du måste verkligen vilja själv. Det är sjukt jobbigt när hjärnan talar om för en hela tiden att det enda som får oss att må bra är det som gjort att vi mår fördjävligt.

Tycker fortfarande att du ska ta all hjälp du kan få och be om det. Vad kan du förlora på det, liksom?
Kram och styrka!


skrev Leverjag i A-djävulen får inte vinna igen!

Jag kan sammanfatta veckan som underbar! Vädret var inte speciellt bra, backarna inte de bästa pga av vädret, stugan inte fantastisk, maten och priserna gjorde stort hål i plånboken, åktiden inte maximal, lite krämpor och skador i familjen och så vidare. Men det var ljuvligt. Frisk luft, mycket åkning och vila när det behövdes, bra vänner till barnen, mysiga frukostar, trevliga kvällsaktiviteter, sköna göra ingenting och sova, tempot underbart, bra stämning och humör, bra flyt i logistik och göromål. Lugnet i mig bidrar mycket. Nyktra dagar ger bra start på dagen och skön trötthet på kvällen. Glad har jag varit. Avslappnad och följsam blev dagarna bara sköna och bra!

Det går jättebra att vara på restaurang med sällskap där vissa dricker och andra inte. Jag suktar inte ens efter att få dricka. Det var inget synd om mig. Det var mitt starka och sunda jag som med glädje valde att inte dricka alkohol.

Tänkte på ET i backen och i liften. Är jag här nu? Lyssnar jag? Ser jag och upplever jag? Inte hela tiden men då och då. Tänkte däremot ganska ofta på hur (med vämjelse) det brukade kännas att vakna, att fixa, att dividera, planera, organisera, handla, disks, packa, städa och vara i min kropp, om jag druckit varje dag. Så tydligt blev det för mig att nä, min kropp orkar inte mer, jag har druckit nog, förstört så många tillfällen och missat upplevelser pga av alkoholen i mitt liv. Jag är egentligen en person som njuter av naturens lugn och fysisk aktivitet. Jag är en livsnjutare. Hur kan man tro på att man njuter mer med alkohol??! Det är faktiskt det motsatta.

Ledsen när en väns missbruk blir så påtagligt. Skapar ångest och sorg. Blir arg också. Tragiskt och fult blir det av missbruk, hur fint det än må vara i kanten...

Nu tas stora tvätthögen in i tvättmaskinen och vardagens morgondag gör sig påmind. Skönt att vara hemma. Lite stress smyger sig på men jag motar bort den. Ingenting blir bättre av att stressa. Jag vill fortsätta att lära mig leva på riktigt i harmoni och balans, så långt det är möjligt för mig. Att välja bort alkoholen är en avgörande förutsättning.

Jag älskar min barn. Vilka fina, starka och ömtåliga själar som växer upp hos mig. Jag hoppas att jag kan göra mig värdig dem igen. Det finns inget annat val än att kämpa för det.

Kram på er alla fantastiska som gör er fria! Jag läser och hejar även om jag inte kommenterar. :-)
??

(Nu har det nog gått lite drygt 18 veckor. Det är bra. Jaglever. ;-)


skrev Drycker i Blåste positivt

Mötet gick bra. Jag var helt ärlig, men neutral, jag bad alltså inte om plats på behandlingshem, och soc tjejjen föreslog inte det heller. Hon nämde ngt stödboende, kbt & samtal. Men soc gör färdigt deras solutredning innan de fattar beslut & nästa steg är en asi bedömning.
Sen har tingsrätten begärt en särskild personutredning av frivården. & jag som hatar utredningar. har än så länge inte hört ngt från dem.
Förra veckan var lite katastrof, jag fick värre & värre abstinens, har mått dåligt & orkade nästan inte göra ngt. Så jag har haft en avgiftningshelg. Köpte b vitamin & har druckit massa te & mått bedrövligt.
Känns bättre nu iallafall, men alkoholsuget är massivt.


skrev Leverjag i Vem har sagt att det skulle vara lätt?!?!

Ledsen för att du får sådana tråkiga sms. Jag saknar Etandrift här nu. Hon skriver en bok som jag tror blir väldigt bra. :-) Han är en fullblodsegoist och har alkoholism. Du har helt rätt att det är synd om dig och ert barn i detta. Har du läst djävulsdansen och annat som bla mulletant och etanoldrift tipsat om flera gånger? Kanske känner du igen dig i era roller och den fas ni nu är i och kan få stöd av det att komma vidare.

Jag vill berätta att min barndomsvännnna nu är alkoholist och under de senaste åren har hon blivit mer elak, självisk och labil. Hon lyssnar inte, glömmer, pratar illa om folk, har mycket elaka tankar om andra (troligtvis även mig) som visar sig nör hon druckit. Hon snedtänder men verkar inte vilja sluta och minns antagligen inte hur hon plötsligt blir aggressiv i slutet av kvällen, för ingenting. Jag har förlorat min vän och dessutom möter jag hemska sidor när vi ses (väldigt sällan). Hon får mer och mer skador. Det märks. Barnen visar reaktioner trpts att de utåt sett har ett fantastiskt liv. De är arga och ledsna som jag tolkar dem. Trots detta har ett fint liv och bra jobb, men hur länge håller det och vad är det för liv? Är rädd att det gått för långt...tyvärr.

Tänk på hur du och barnet kan leva ett värdigt och innehållsrikt liv. Tänk på vad du kan göra för att må bra och ge honom åtminstone den förebilden.

Tror att det är bra att du fortsätter hänga här.
Kram


skrev Leverjag i Jag är här nu.

Alla borde träna på det där. Jag har själv svårt att direkt komma på vad som är positivt med mig nu. Ska börja träna på tre bra saker jag gjort också varje dag. Det är nyttigt.
Jag har fina underarmar
Jag är bra på att åka skidor
Jag kan verkligen känna kärlek till och glädjas med andra

Spännande att höra hur ditt samtal gått sedan. Tror det är väldigt vanligt med dessa tankar utan att vi tänker på det. De förminskar oss och gör oss olyckliga. Vi kan lära oss att njuta av oss själva och livet. Det är jag säker på.

Tycker du är inspirerande, livstark, modig, rolig och uppmuntrande. :-)
Ses! ?


skrev Studenten i Jag är här nu.

Tack rara du. Jo längden har varit både och, är 177. Så när jag var yngre var det jobbigt att sticka ut. Idag gillar jag min längd, kan till och med ha skor med klack på ;p
Blir sjukt lång, men jag gillar klackskor.

Jag tackar för ditt citat, trotts attjag kommer på ex antal undanflykter till att tro att det ska stämma. "Det är ju bara för att jag skriver så ofta." "Dem tycker säkert att jag är jobbig och självcentrerad" ja ni hör ju...

Men! Jag ska försöka ta mig åt det, så tack ❤️
Nu är lunchen slut här och jobbet kallar igen. Kram!