Senaste kommentarerna i forumet

Härlig läsning, fortsätt på den vägen.....jag känner igen mig en hel del i din berättelse, bl.a. det med att börja ta återställare. Det började jag nog med i 25-årsåldern. Då tyckte man bara att det var ett skönt sätt att få bort bakfyllan - och det räckte oftast med en. Sen blev det ju som du säger så att det ibland blev ytterligare alkohol dagen efter och det ledde till ytterligare en heldag på fyllan.

3 dygn - inget dilerium. Äter nästan normalt - men får kämpa med aptiten. Lite konstiga svettningar på morgonkvisten, men inte så farligt. Ångesten är nästan förlamande på förmiddagen/dagen. Kvällarna är bättre - i mörkret. Kravlöst. Skönt. Älskar sena kvällar när inga "måsten" finns. Kanske har jag även abstinens från att ha dragit ner på insomningstabletter. Har länge tagit 2 varje kväll, men har inte så många kvar så jag har gått ner till 1. Har ätit dessa i säkert 10 år - de hjälper till viss del även med ångestproblematik - och är ju f-n så mycket bättre än att dämpa ångest med alkohol, vilket jag tror att många av oss ändå gör - och tar oss vidare in i alkoholmissbruket.....

för att du berättar! Jag kämpar ännu med eländet så det betyder mycket att få läsa din historia!!
Ha ett jättebra 2015!

Trötter

Jag förstår inte riktigt vad du menar men tack i alla fall. :-)
Kram Saga

Mitt inlägg var inte helt korrekt i din tråd, jag blandade ihop din historia med en annan.
Förlåt!
/Saga

Hej!
Jag är ny här och hoppar in ganska sent i din tråd. Hoppas det är ok.

Vill bara dela min erfarenhet av att det absolut bästa för ett barn är att ha en stabil förälder. Det kan vara problem och stormigt omkrring er men om barnet känner en styrka och beslutsamhet hos dig som förälder så blir hen trygg i det. Behöver inte själv ta på sig ansvaret som barn ofta gör.
Även om du inte känner den där styrkan och beslutsamheten på riktigt så fejka. Gör det bara.
I dag är första dagen på resten av ditt liv.
Lycka till och stor varm kram!
Saga

Kram !!!!
Du är bra som du är Saga !

Välkommen in i värmen!
Har varit med några dagar men även tidigare i en kort period när först kom till insikt över mitt drickande.
Jag tror att alla vägar är bra att prova. Det är så individuellt och ingen väg är rätt för alla.
Vårt beroende ser olika ut och vi har det olika tungt. Det jag dock lägger märke till i våra olika berättelser är det växande självföraktet.
Det tror jag är livsfarligt.
Läs gärna inlägg #9 i min tråd "Enough is enough"

Varm kram!
Saga

Ibland tänker jag att vi är för hårda mot oss själva. Vi lovar, löften bryts, vi har dåligt samvete, vi hatar oss själva. Vi lovar igen, hatar, lovar. Knuten blir hårdare, mörkret mörkare och föraktet större.
Tänk om vi skulle börja vara varsamma, ta hand om oss, klappa oss på kinden och säga: Du är bra.
Här kommer några kloka ord från coach Marie Bengtsson som jag följer på Facebook. Passar inte för alla men för mig är den klockren.
/Saga

" Intention. Jag tycker om ordet. Hur det låter och dess innebörd.

Intention. En riktning. Ett syfte. En plan.
Mjukare än mål som känns så lutherskt strängt och kritstrecksrandigt korrekt.

Intention. Något som jag bestämmer mig för innan det har hänt. Som en ledstjärna och kompass. Men som ändå ger mig frihet. Frihet att välja andra alternativ på vägen. Om dessa passar bättre. Inte som ett kryphål. Utan mer som ett ansvar att axla när livet tar andra vägar än dem jag på förhand kunde veta.

Intention. En mjuk riktning som ger mig frihet. Mmm. Ja, jag tycker om ordet.

Och jag tycker om att göra det enkelt. Varför välja att komplicera ett liv som ändå är så komplext i sig själv? Så jag skapar en intention för endast en dag i taget. En hanterbar horisont som ger både styrfart och vind i seglen. Och samtidigt utrymme för kursändring redan nästa dag.

Jag ställer mig frågan ”vad är min intention idag?” och känner hur min förvärvade klokskap får samarbeta med mina framtida ambitioner. Inför valet tar jag vägen förbi tre frågor som tar fram essensen:

färdigheter: vad behöver jag bli bättre på? (lyssna, visa uppskattning, vara tydlig, slutföra)
livsvärden: vad är viktigt för mig? (visdom, närhet, kärlek, trygghet, medkänsla)
känslor: vad vill jag känna? (glädje, nyfikenhet, samhörighet, mod)
Och så formas den dagliga intentionen till något som betyder något för just mig.
Till något som leder mig rätt just denna dag. För det är denna dag som skapar min framtid.

vilken skulle din intention bli för just denna dag?"

... men ändå så lika!

Och nu, två år senare kan jag återigen säga med säkerhet - när jag flyttade så blev det så mycket jobbigare, sorgligare och svårare först, under en period. Det var sorgligt eftersom det blev så tydligt och verkligt att vi faktiskt separerade, det var fruktansvärt att se hur barnen tog det (deras önskan att jag skulle flytta hem. - samtidigt som de inte alls ville vara med pappa) osv osv. Det var så galet jobbigt och jag mådde så dåligt att jag faktiskt önskade att jag skulle få dö.
Men jag härdade ut, stod emot hans återföreningsförsök så väl som hans hot.
Och sakta men säkert har det blivit bättre. Jag har kämpat med att ta emot hjälp, att göra saker för att må bättre, att tänka på mig, att tänka på det jag inte ville leva i, och med ensamhet. - alla andra har ju sitt, vänner med familjer osv, men idag är det så mycket bättre (och då är jag ändå mitt i en boendetvist!)
Håll ut!! Gör något för dig, och som Kaeljo skriver - ta med dottern på en fika, eller något annat hon gillar?! Skulle det kunna gå? Och du har säkert redan gjort det, men tala om för henne att du finns där, att hon är välkommen till lägenheten, ofta!

Stor kram

Välkommen Ann

Nykterheten är ju farlig för fan? Eller så tror jag att det känns för de allra flesta som befinner sig där du är nu. Vad skall hända nu? kommer allt i dagen? Den där skammen vi burit på i flera år, blir den verklig nu? Skall det gå att hållas nykter?...? Stryk och fyll i enligt vad som gäller för just dig.

Bra med AA. Det här forumet har också hjälpt många. Läs andras berättelser, skriv, du kommer säkert att känna igen dig.

Både personlig och parterapi kan vara bra (jag är själv i parterapi). Men parterapin skall fokusera på att stöda paret och parrelationen, arbeta med både dina och din mans saker, arbeta med både sådant som uppstått med ditt drickande och annat. Om fokuset är på att stöda dig tror jag att personlig terapi är betydligt bättre. Det är också möjligt att göra båda två, om tid och pengar räcker.

Jag tror att din dotter kommer efter dig snart. Om hennes pappa aldrig sätter sig ner och frågar hur hon har det, så tror jag nog att hon ändå står närmare dig. Min dotter mådde väldigt dåligt en period på högstadiet. Då bodde vi ju ihop hela familjen, men då min man alltid satte drickandet i första rummet och inte varit så närvarande, så har mina barn alltid stått närmare mig. Under den perioden hade min dotter det inte så bra i skolan, men då försökte jag i alla fall att göra det så bra som möjligt för henne hemma. Vi pratade ibland om problemet då jag kände att hon var öppen för det. Men framförallt gjorde vi mycket positiva saker tillsammans. Vi tittade på film, spelade spel, bakade, promenerade och åkte till stan och åt eller fika. På så vis fick jag henne lite gladare.
Jag ägnade mycket av min lediga tid tillsammans med henne då. Då kände jag att jag gjorde det jag kunde för henne och jag tror hon mådde bra. Det är ju säkert olika hos er kanske, men om ni kan hitta på lite sådana liknande grejer, bara helt avslappnat utan att prata så mycket om själva situationen. Kanske inte funkar hos er, men bara en liten tanke som slog mig,
Allt kommer att bli bra med tiden.
Kram

Jag känner mig så otroligt förvirrad! Det är så himla svårt att bryta o flytta på riktigt. Det är svårt eftersom min dotter inte följer med mig o jag vet hur dåligt hon mår. Det känns som jag sviker henne när jag går. Hennes pappa sätter sig ju aldrig ner o frågar henne hur det är. Hon tycker att det är jättekonstigt att jag bor häkten i huset o hälften i lägenheten. Men om jag bara är i lägenheten så träffas vi ju inte o hon orkar inte flytta emellan. Jag känner mig som en stor svikare som bara tänker på mig själv! Jag förstår ju att det måste bli väldigt konstigt när jag håller på så här. När jag är i lägenheten känns det lugnt. o skönt o jag vill ju vara här men inte utan min dotter. Om hon hade mått bra hade det varit mycket lättare. Att jag ska vara så här. När man tror att nu kan det inte bli värre, då blir det det.! När ska det bli bättre? Kommer det verkligen att kunna bli det?

Tack för era inlägg och kommentarer! Jag vet inte vad som händer och hur jag tänker och funderar.
Jag har varit och hälsat på bekanta typ 40 mil hemifrån. Jag har haft ångest sedan jag senast drack i lördags, ångesten varit
konstant. Drack inget hos dem fastän det bjöds, men ångesten kom varje kväll jag gick och lade mig.
Tog dubbeldos sömnmedicin plus ångestdämpande. Fungerade ok under dagarna men på kvällen kom ångesten.
Nu hemma, drack återigen för att "slappna av".
Kunde ge upp min tråd här för att jag är totalt misslyckad och att jag känner mig som en looser...
Hur bli av med ångesten, har gått i terapi etc, men vet det är sist och slutligen alkoholen som antagligen e orsaken...
Hoppas få sova inatt..
Tack för att ni läser!

Lev gott, trötter

Dags att vara snäll med sig själv. Ge dig själv beröm. Unna dig fina stunder. Är övertygad om att du är en fantastisk mor, maka, kamrat och kollega.
Vänd allting upp och ner - börja vara tacksam för en massa saker och händelser i stort och i smått. Det gör ialla fall mig lugn och tillfreds.
Tack för att jag är frisk. Tack för att bussen kom i tid. Tack för att frukosten var god. Tack för min knasiga man. Tack för att jag är jag. Tack för att jag ska ta tag i detta nu.

Gör detta varje, varje dag.

Lycka till fina du. Skulle vilja ge dig en stor varm kram.
Saga

Bra jobbat!
Jag har också mitt värsta vinsug på eftermiddagen på jobbet. Som att jag längtar hem till avkoppling. Omprogramering nödvändig!
När jag väl är hemma och det gått en timma - då går det över.
Håller med Tove. Heja oss!!

Kram Saga

Jag sa just till min man" I morgon är det fredag" och så kom jag på att det inte kommer vara som vanligt. Känns tråkigt. Men å andra sidan- jag har ju haft fredag varje dag under en lång period så jag har mig sjäv att skylla.

Mitt fredagsmys blir smarrig räkmacka och ett alkoholfritt bubbel till :-)

Kram S

Ja, så tänkte jag när jag satt på jobbet, var nästan på väg till systemet, men jag gick aldrig dit. Känns bra nu!

för tipset, bor ej i Stockholm men tack för din omtanke.
Imorrn e det fredag..så är snart första arbetsveckan gjord. Hade go musik i bilen på hemvägen och allt känns bara bra. Då kommer tanken på hur gott det ska bli imorrn efter jobbet, komma hem och få dricka vin och röka.... Men nääää så e det ju inte längre....
Konstigt det känns när jag inte ska göra som jag brukar göra. Nu gäller det och komma på nya strategier för och bryta det. Ska börja med träning har jag tänkt men har en fotled som krånglat ett par veckor så det får lugna sig lite med häftigare aktiviteter.
Meditation vore bra och komma igång med,... Jepp Så får det bli imorrn kväll.

Tja, jag är 23 årig tjej och har samma problem som du. ja tycker oxå det är sjukt svårt att motstå alkoholen. och jag vill oxå bli alkoholfri. men jag vet inte hur jag ska göra.med tanke på hur mycket och ofta jag dricker kanske vi kan hjälpa varandra att bli bättre på att hantera alkoholen?

för att kroppen ska må bättre och få ett annat fokus.
Just bra och boka pass speciellt på fredagar då det nog är vanligast att åka hem från jobbet, ta ett glas vin och fredasmysa.
Bra att du är inställd på att inte ta vägen om bolaget och handla.
Du behöver ju egentligen inte skylla på nått... säg att du inte vill sabba din träning med och dricka alkohol.
All peppning inför helgen till dig!!!

Ja det är gott och slippa fundera på om man luktar, verkar seg eller ser allmänt sliten ut.
Sedan är det ju skönt och slippa hitta på alla nödlögner som man drar när folk undrar hur man mår, för att de tycker man ser trött ut.
Det är ju det att man måste lägga lögnerna på minnet så att man har koll på vad som är sagt och inte. Kan ju inte dra hur många förkylningar som helst.
Man slipper väldigt mycket när man slutat med alkoholen.
Det man inte slipper är en jäkla massa man.... :-)
På 5 meningar har jag lyckats få in 10 man ... suck. MEN jag orkar inte tänka ut nya ordval och meningar.... Ha ha. :-)
Vi e jätteduktiga tycker jag, Hejja oss!!