Senaste kommentarerna i forumet

från mulletanten.... Forumet har överlevt dumattacker förr ( när det faktiskt var admin magnus som ensam skötte det och skulle hålla styr på det). Jag minns en tid när jag nästan gick under men klarade mig tack vare människorna här.
Klokt av dig att se och känna dina gränser och följa dem ... men så glad att du inte lagt ner. Du tillför så mycket.
Fredagskramen / mt

Alldeles för många människor tystnar av skam.... De allra flesta av oss här har också upplevt den känslan. Nyligen på ett AlAnonmöte delade många om situationer där skammen överväldigat och nästan förlamat dem. Kom ihåg det nu när jag läste ditt svar och undrar om du varit på något möte? Jag skulle önska dig det, ett möte där en verkligen får dela de där djupa upplevelserna och känna att en inte är ensam. Långt ifrån alla möten är så, ger den erfarenheten men ibland händer det och det är värt så mycket. Låt dig inte tystas av dina inre 'röster' och dina 'dum-känslor' som försöker förminska dig.
Tänk på att varje lite förändring betyder mycket med tiden om du håller fast vid den. Om du tycker att du har hjälp av att skriva här, formulera dig, bestäm dig för att göra det vissa dagar. Skapa dig en tid för det. Om det hjälper dig att läsa här, gör det varje dag. Skapa dig en tid för det. Och kanske någon rutin till att börja med, en kort promenad, simning eller vad helst du tycker om.

Vad är du konkret rädd för att ska hända när exet blir arg, kanske gapar och skriker åt dig? Vet du det? Pröva i tanken vad som faktiskt kan hända. Vad hotar han med? Skriv ner det och titta på det. Vad är det du ännu vill ha (från ert före detta gemensamma hem?) och/eller vad är det som behöver redas upp? Skriv ner det och titta på det. Synliga saker blir mer överskådliga och hanterliga än flummiga orosmoln som far omkring utan ordning, växer och krymper och kommer igen. Gör en lista eller två där du skriver ner vad som oroar dig och vad du är rädd för.
Kramar till dig och njut av dagen, åtminstone en liten stund eller helst en timme? / mt

...lite, det är nog för tidigt. Men sen....det kommer

Det där med att du är så trött på morgonen, undrar om inte det kan vara att kroppen behöver ta igen sig? Tycker mig ha läst fler här som varit väldigt trötta när de slutat dricka.

Jag är fruktansvärt trött på kvällarna, men det tycker jag är underbart. Jag har ju haft insomningsproblem tidigare

Ha en trevlig fredag! :-)

Tack för alla fina och värmande ord. Inatt har jag sovit bättre. Blir lasergame med min klass i eftermiddag/kväll ska bli kul som fan

Micke, hoppas du mår bättre idag! <3

Tack Alkohohjälpen, ni är suveräna!

kör igång igen, jag blir troligen morfar inom kort, och vi behöver varandra i vår ålder! Kram

är möjlig och kan ge enorma insikter, testa och du kommer att tacka dig själv! Kram

du är värd alla kramar för att du håller i på detta forum och känner för människor med dessa problem, vad är din drivkraft tänker jag ibland!!?

ska lära mig se lärande och utveckling på min fortsatta livsbana!
Kram

Hej Micke. Eftersom du har druckit igen så känns allt bara helt botten nu och det kan jag förstå. Du hatar spriten för vad den gör med dig och den påverkar dig nu och drar ner ditt mående. Du älskar dina barn och din familj och vill inte att de ska behöva uppleva att pappa dricker. Det hedrar dig att du vill skydda dem och att du klarat att vara utan alkohol i sex dagar tyder på att du har goda förutsättningar att komma ur dina problem. Tvärtom vad du kanske har hört så kommer allra flesta människor som har alkoholproblem eller beroende sig ur det. Det gäller att försöka många gånger och prova nya saker tills du hittar något som passar för dig. Hur gjorde du nu för att hålla dig nykter i 6 dagar? Har du kontakt med någon som hjälper dig? Om inte så får du gärna be oss om tips.

Att känna att det vore bättre att vara död är en tanke som många drabbas av i samband med alkoholproblem. Kom ihåg att berusningen och ångesten påverkar. Vad du känner och tänker just nu kommer inte vara samma som du skulle tänka om du inte var alkoholpåverkad. Det är bra att du skrev ett inlägg här. Att kommunicera med andra är bra när självmordstankar kommer. Jag kommer går in om en stund och kolla om du svarat om du vill skriva mer med mig nu.

/magnus
alkoholhjälpen

Berra, du är en anledning till att jag inte ger upp hoppet om mig själv!!!!
Glad att läsa din rader igen!

alternativ, läs omkring här i forumet och du får hopp. Kolla också SVT Play om serien om Lars Lerin och alla han mötte, alla höll mer eller mindre på att ta livet av sig men det vände. Titta på alla avsnitt innan du tänker vidare. Kram!

Det kan kännas hopplöst, särskilt när man har druckit. Men det finns hjälp. Du kan bli den du vill vara för dina barn. Det är faktiskt möjligt. Jag tycker att du ska söka hjälp för såhär kan du inte ha det. Du kan vända det här.

Inte kan du göra så bara för ett återfall!! Kom igen, du gör helt klart ditt barn en otjänst. Ditt barn vill att du ska vara kvar på jorden!! Vänd dina tankar!

Ett träningspass utan belöning!
lyckades bryta min vana, inga pilsner efter träningen i dag.
MEN det var ett spöke framme tidigare i dag,. Spöket sa att nu ser du hur lätt det är att inte dricka A, så till helgen kan du unna dig lite/ några bärs. För det är inga problem för dig att slut eller göra ett uppehåll när spm helst.
Var nästan beredd att hålla med, men nej tack.

Upplever en trötthet och seg på morgonen. ( inte som bakfylla förstås)
Någon mer som upplever trött het tråtts att man håller sig nykter.?
Kanske är för tidigt att känna någon form av positiv energi det har ju bara gått knappt 2 veckor.
Hörs?

.

...igen det där med att gå o fylla på i smyg. När man tycker att man inte får tillräckligt mycket till "bords". Ja jösses hur vi beter oss. Men haka på nu, du oxå. Du fixar det. Skriv o läs här. Kram

Det är precis så det är som du beskriver det. Jag sitter fast o vet inte hur jag ska fortsätta. Bara för att kag är så rädd för hans ilska o vad han kan hitta på om jag bråkar för att få det jag har rätt till. Jag är beredd att lämna allt för att han ska vara lugn o hanterbar. Han får mig att känna dåligt samvete för vad jag tänker o säger om honom för ibland är han ju så snäll o hjälpsam ,men i nästa stund kan han vara så hemsk. Jag har verkligen inte nåt mitt mål än o det känns verkligen sorgligt. Det som gör att jag inte skriver här så ofta längre är nog ärligt talat att jag skäms över min situation. Att jag har flyttat äntligen som jag inte trodde någonsin att jag skulle få kraft att göra o sen trodde jag nog att det skulle lösa sig med allt annat med men det har det inte gjort. Jag känner mig så ensam om det att inte komma vidare. När jag läser andras trådar verkar det som att de flesta mår bättre efter ett tag o kan börja leva igen o jag är jätteglad för deras skull men önskar så att jag kunde vara en av dem med. Jag mår ju också bättre nu än när vi bodde tillsammans fast det är mkt kvar.
Ja jag måste göra upp en plan o jag försöker att göra det men jag litar inte på mig själv att jag fullföljer den.
Många kramar till dig Mt❤️

... en stor smällsmackpuss, en på vardera kind, söta B. Plus en Kleenex för att få bort läppglansen.

Jag får korta glimtar av den där sensationen. Att vara den som dirigerar mitt eget liv. Känns gott i maggropen då.

Fint att höra av dig.

att höra av dig.

:)

... att det där mötet nu är avklarat. Och vad bra att din kollega hade civilkurage. Kanske kan du börja landa lite mer efter det här, komma in i vardagen igen. Fint att läsa att du tar nya tag. Kram på dig.

Läst hela din tråd och oj vad jag känner igen mig! (Dåliga levervärden som var wake up call, sambo som VILL dricka och dricker mkt)
Sp djäkla strongt av dig att lyckats så bra! Jag har haft återfall (under semestern) men har hittills klarat av att stå emot hemma. Även när sambon dricker ( och som tycker att jag gott & väl kan ta ett glas jag med....)
Nu håller vi ut! Kämpa på så ska jag försöka de samma:-)
Heja dig!

Hej!
Att du tagit dig hit är en bra början. Jag har inte så mkt erfarenhet utan håller själv på med en separation. Pga barnen är det tufft men jag känner att de vill ha en glad mamma.
Du kommer få massor av stöttning och många goda råd här.
Jag känner spontant att det är bra att din dotter är så ung. Mina är snart 5 o 9 år. Kommer bli svårare att förklara.

Kolla med försäkringskassan vad du kan få i bostadsbidrag. Går att räkna på själv på hemsidan.
Jag tipsar även om att genom din komun komma i kontakt med någon att prata om. Jag gjorde det för första gången igår. Mycket skönt.

Styrkekram!

Heja dig, kära du! Gillar din torsdag kväll. Kram!