Senaste kommentarerna i forumet

Så va vi där igen. Börja om från början och må bajs. Självförvållat och så jäkla dumt!
Jag har varit sjukskriven pga ont i ryggen och under senaste veckan blev det skit och fööööör jävla mkt vin. Nu sitter jag i sängen och kallsvettas och skakar. Plus att jag inte är speciellt sugen på mat. Tänkte iaf köpa en pizza som jag kan småtugga på så kanske hungern kommer. ?
Skönt att få skriva av sig! Det är ingen i min närhet som vet att jag är alkoholist. Frågan är om jag är alkis eller beroende. Ska fundera på det.
Nu ska jag gå och hälla ut skiten som är kvar.

Drick inte vinet...jag ångrar mig så hemskt. Hade en dålig dag och i helhet en ruggig vecka men jag har inte haft ångest och inte varit bakis. Min kropp har kämpat bort alkoholen o det har jag känt. Skakningar svettningar och klåda. Allt avtog mer och mer och så drar jag i mig vin. Så otroligt onödigt för suget var inte så stort egentligen.
Kan du prata med din man?. Styrkekramar.

Vet inte om jag gillar det här att vakna upp och se allt med nyktra ögon, hur livet är och var jag är.
En riktigt dålig dag där allt blandas gamla minnen med livet nu. Senaste åren har jag dränkt livet för inte orkat ta tag i det. Alltid skött mitt jobb och det är min räddning för gillar det även om det är stressigt och svårt ibland.
Har kopplat av med vin när jag kommit hem och för att få sömn och ro.
Försökt dricka bort att jag i ett förhållande som inte fungerar och att han inte vill att jag är nykter. Är väl mer lätthanterlig lite småfull, även om han problem han aldrig skulle erkänna.
Måste vara något fel på mig, dras till män med problem och sen blir jag lik dem eller acceptera det.
Var så jäkla stark för några år sedan, men nu en jäkla sopa.
Tog inget vin iallafall, utan en cigg inte rökat på flera månader. Men är väl bättre att röka än att dricka vin antar jag
Jäkla skitdag

Jag känner helt igen mig. Nu ligger jag själv här med abstinens. Kan inte sova. Jag har vin kvar men tänkte ta det ikväll så jag förhoppningsvis får sova. Kallsvettas till tusen. Vad säger man till karln?!

Kan inte låta bli att skriva lite mer: tänker på forumet som en plats för möten med människor som ibland är ganska olika de jag träffar annars. Vissa har man lättare för att klicka med än andra. Men att delta i ett sånt här forum handlar väl egentligen om ett ömsesidigt givande och tagande. Vissa behöver verkligen pepp... Och varför inte ge dem det? En liten "gilla" kostar så litet att ge.
Vissa behöver skriva mycket, andra litegrann. Vissa smyger i kulisserna och lär av andras erfarenheter. Jag har lärt mig oerhört mycket av människorna här inne. De som har varit väldigt öppna har man fått nån typ av relation till och det finns några här som jag verkligen tycker om. Då blir inläggen ibland lite mer personliga, lite interna skämt, lite inredning... Och, ja det kanske är lätt att känna sig utanför och inte välkommen. Men det har alltid varit så under de åren jag befunnit mig i kulisserna. Några som hittar varandra och får en speciell relation.
Om man letar så hittar man fel överallt, på alla inlägg, på allt! Man kan också välja att se människors fina sidor. Man kan välja att se bakom inläggen, man kan välja att ge människor det man tror att de behöver. Jag tänker att om alla var precis som jag härinne, så skulle det vara en jäkligt tråkig plats. Mångfalden är berikande. Tycker att det finns plats för alla sorters inlägg, utom just den typen som ger sig på andra och gör ner människor och talar om att de minsann borde skriva på nåt annat sätt... För att det inte duger... För att.., ja, hur borde det se ut, tycker du?

Jag tänker inte ta nån återställare. Hade varit så grymt att kunnat skriva 14 dagar som a-fri imorgon men men. .så som min lever har jobbat o så gör jag så här. Första klunkarna brände som eld i hela kroppen . .jävla huvudvärk. Fan inte värt det...Måste bli ett slut på det här nu. Tack Mick för stöd.

Jag drack som du... Och kanske något mer på slutet. Försökte dra ner många ggr till 1/2 flaska fre/lör och det funkade ett tag. Sen var jag där igen. Jag fick sömnproblem av att dricka... Drack först för att koppla av och sova, men alkoholen är hopplös för sömnen.
Jag har fått krypa till korset och inse att min helg inte kan innebära alkohol och Helgron infinner sig ändå. Börjar tycka att vi är så lurade allihop med denna glorifiering av alkohol i alla sammanhang, som en extra motor för kul och avkoppling.
Kör några vita helger - välj a-fritt. Det funkar för mig... Inte lika snabbt ner i lugnet, men det är så trevligt att inte vara dimmig på fred kväll och så skönt på lördagen när man är nykter och pigg på morgonen. Verkligen värt att prova!!! De där två glasen vin är inte riktigt värt det. (Och jag dricker ff i sociala sammanhang, mycket lite då dock).

Hej sisyfos och farmor

Tack för brev. Tack för stöd och uppmuntran ska ni ha. Sista gången började jag gråta och gick och lade mig. Alkohol fungerar som flykt ett par timmar och sedan känns livet bara svårare. Det funkade med A-fritt så det måste funka igen. Imorgon kväll kommer M att bjuda på fint mousserande i nya champagneglas. Vi gick på vår första date för 1.5 år sedan då. Det kommer jag inte avböja. Jag tänker att två glas bubbel för att fira det inte är någon fara. Jag har inte tänkt att jag vill bli full sedan sista gången när jag blev ledsen. Försöker tänka på alla gånger jag varit bakis med hjärtklappning och ångest. Det minskar längtan betydligt. Jag förstår inte vad Kvaddad menar alls. Kram Sisyfos och farmor.

Upp på vägen igen snabbt så knuffar vi på, rid ut huvudvärken och absolut ingen återställare.
Det som svårast nu i början men med tiden går det lättare, 4 glas vin är ingen katastrof bara du bryter där och inte fortsätter.
Du bör nog helt avstå från alkohol en lång tid nu i början så hjärnan hinner läka.
Jag hejar på dig ?

Vaknade denna lördags morgon redan kl 06:00 och var helt utvilad, vilken enorm skillnad det är att sova utan A gift i kroppen.
När jag hade druckit led jag ofta av sömnproblem, jag kunde somna fort men vaknade efter bara några timmar i svettblöta sängkläder med kraftig vätskebrist, och var då ett vrak hela dagen efter.

Sug efter alkohol finns inte ens på kartan trots helg och inget särskilt inplanerat, snedsteget förra lördagen sitter fortfarande kvar i färskt minne och jag känner mig faktiskt äcklad av bara tänka på A just nu.
Men tiden går, veckor blir en månad jag dricker ingen A alls och är inte ens särskilt sugen, man glömmer sitt snedsteg mer och mer och rätt var det är så står man i en lurig situation igen, det är just HÄR som jag tycker det är så svårt, det är här hjärnan spökar, lurar och manipulerar, det är just HÄR jag behöver stöd och hjälp för att lära mig hur jag ska hantera den farliga situationen.

Kan det vara så att man på något sätt måste måste ligga steget före och se till att den farliga stunden inte uppstår?? Jag tror att man behöver jobba med att lära sig att känna igen i ett mycket tidigt skede att detta kan gå fel om jag inte styr åt ett annat håll.

Jag har lärt mig mycket på alkoholhjälpen och mitt liv har förändrats mycket i alkoholfrågan men jag är långt ifrån fulllärd, min sambo tycker att jag är på mycket god väg och dricker A fritt för min skull, och man måste acceptera att man gör fel i början i sin nykterhet, det är inte lätt men det går, det har vi sett klara bevis på.

Ha en trevlig helg alla ?

jag vill veta mer hur det gått för dig. Inget privat, menar jag, utan bara om känslan liksom när du inte klarat att säga nej. Så att vi kan stötta dig och dela med oss om våra erfarenheter. För mig har det inte varit en väg utan hinder och frestelse. Har ju "åkt dit" ibland även om det inte inneburit att jag blivit full. Men nu tycker jag att det går bättre och bättre.

Min sambo säger att han hört att det krävs 7 veckor helt utan alkohol för att få ut den helt och hållet ur kroppen. Där är inte jag än, jag har ju druckit en och annan 3,5 vid mina fallgropar. Men nu känner jag att jag är på god väg.

Du och din man har verkligen utvecklats. Liksom jag och min. Förhållanden är kluriga, ibland märks det väldigt tydligt att vi inte talar samma språk, män och kvinnor. Tycker jag i alla fall.
För min del reagerade ju min sambo på att jag inte till slut kunde hantera alkoholen och han insåg att han var tvungen att hjälpa till. Han vet att han inte har ett sunt förhållande till alkohol själv.
Härlig beskrivning du ger, med resan och bärgaren osv. Du är en underbar person, farmor!! Jag håller helt klart med om att utan detta forum med er vänner här, hade inte jag heller klarat det så bra som jag gjort!

Ni är världens bästa farmor och farfar, ni tar faktiskt ansvar för att det ska bli bra. Det gör vi alla som är här, målet är ju att bli nyktra och/eller kunna hantera alkoholen.

Ha en trevlig lördag, mys med barnbarnen...kramar

Helgerna brukar vara lugna för mig, jobbar ju de flesta helgerna. Är lite förvånad att rökstoppet gått så bra. Självklart kommer det stunder då jag känner att en cigg hade varit najs, men den fysiska abstinensen ska (vad jag förstått) gått över nu.
nu blir det lite mer contry på bussen innan jobbet kallar.
Drömmer mig bort till sommaren.

Kram studenten

Det är inte inflyttning förrän 1:a maj tyvärr. Idag hade det varit en enkel match att bara flytta.
Du har helt rätt E, jag bad om vägledning å ett avgörande å fick svar så det räcker ? tror inte på Gud å allt det där, men nåt tror jag finns som hjälper till när man behöver det, som ser till att man hamnar på rätt väg.
Han kom hem inatt när jag sov. Idag låtsas han som ingenting, som vanligt...fan vad trött jag är på det här...
Behöver verkligen ett nytt liv.
Tackar för ert stöd och uppmuntran, det behövs kan jag säga. ?

Besviken på mig själv. 4 glas rött och en satans huvudvärk blev det. ..

Tror att du gör helt rätt som kör på ett tag till. Det finns mycket positivt med att avstå. Kan också ibland längta lite efter ett gott rött vin till riktigt god mat eller till ost. Har en a-fri svartvinbärsdryck som kanske, kanske funkar hyfsat till ost. Ska prova faktiskt. Annars tänker jag lite att maten ska vara något extra för att lyftas av vinet och att det ska vara något extra gott vin också. Jag sparar helt enkelt tills det finns nåt socialt tillfälle. Kommer aldrig att dricka "ensam" hemma igen. Tänker också att det är skönt att slippa vinet. .

Lysande att du stod emot suget, det är A och O att inte ha alkohol hemma.
Just ett sånt tillfälle som du beskriver känner jag SÅ väl igen, det är vid sådana tillfällen som jag har trillat om jag varit på fel plats med fel sällskap.
Vad bra du är.
Ha en fin helg ?

Godmorgon på er
Så rätt du har farmor om att hittar triggar och fällor. I natt var en sådan natt när tankarna bara for omkring och det elaka trollet hjärnan sa gå och ta ett glas så får du sova.
Lät bli men det blev inte många timmar sömn och nu skall trollet snart vakna och börja mala igen
Men nu kaffe och samla kraft till denna dag med

Jag tror Kvaddad syftade på farmors inlägg Emenin.
Förstår att det är extra svårt eftersom ni har hela ritualen som ni gör, men det funkade ju bra i början när du drack a-fritt. Du kanske ska pröva med det igen?
Det är väl ff söndagar drickandet sker (och ibland ons). Så länge du inte utökar det är det kanske inte så farligt? Det beror väl på tabletterna i så fall, men du kanske ska kolla med en läkare.

För att det ska bli intressanta inlägg om nåt " viktigt" kanske du själv ska skriva lite mer? Det är ibland så jäkla enkelt att sitta på läktarplats och titta på och sen spy galla över folk skriver "fel inlägg" och inte är som man vill. Det DU kan göra för att få forumet att bli som du vill ha det är ju att kommentera de inlägg som du tycker är intressanta. Jag såg att du gjorde ett försök med ett Lars Lerin inlägg.., då dög inget av våra svar eftersom du inte fortsatte med dina egna tankar. För att få nåt så måste du nog ge något också.
Annars får du väl sitta och gäspa där du sitter.

Tack.
Så fint och bra skrivet.

Dag 37 lördag,
och funderar fortfarande på vad som är kul att göra. Vad är det som gör livet värt att leva. Det finns ju de fundamentala drivkrafterna som gör att jag gör saker så att jag kan äta&dricka, känna mig trygg, ha tak över huvudet med värme, vara frisk. De är ju måsten och tvingar mig att gå upp varje dag och gör så att jag kan leva ett behagligt liv. Barnen ger mig ett perspektiv till. Jag har ansvar att se till att de har det ordnat för sig. På det se dem och förbereda dem för vuxenlivet. Det är mitt uppdrag. Att finnas där. Sen finns de andra nära och kära. Jag är viktig för dem och de vill att jag finns där ibland.
Vad får mig att känna att livet är värt att leva. Viktig fråga känns det som. När jag myst med flaskan så finns ingen morgondag och konsekvenser. Jag stänger av hjärnkontoret och tänkandet. Jag skiter i allt och alla helt enkelt. Skiter i att leva. Skiter i mina barn som väntar på att jag ska finnas för dem 24/7. De väntar på att jag ska ta initiativ och hitta på saker. Överraska dem. Lära/visa dem nya saker. Sen se dem. Det är meningen med livet. Det vet jag. Den största tiden är jag själv och vad kan jag göra för att känna att jag lever även när jag inte är med barnen. Jag trivs att vara själv. Just nu iaf. Hmm fast drömmen är att ha en familj. Dela livet med en likasinnad. När jag hittat tillbaka till mig själv och lever som jag vill. Då är jag redo för sällskap. Inte nu. Jag tänker mycket ibland men bestämt mig att det som har PRIO oavsett vad är att vara alkoholfri. För det kommer att göra så saker löser sig. Det gör att jag kommer att känna mig FRI och sen bli så lycklig jag kan bli. För jag kommer att förstå vad jag måste göra vart eftersom. Just nu så glider jag över till att äta massa gott vilket jag ska förstå att om jag ersätter alkohol med något annat så finns grund problematiken kvar. Jag tröst äter istället för dricker. Vilket kanske är hälsosammare och bra knep att använda i början kanske.
Sen alla ni där ute som också valt alkoholen som flykt och ett långsamt sätt att ta livet av sig. Ett långsamt farväl. Hoppas ni kan hitta kraften genom att gripa tag i det som gör livet värt att leva. Använd kraften och ändra på det som behövs. Lätt att säga. Jag vet. Det är skitsvårt att ändra på detta. När man sitter fast så tror jag man tar sig loss om man inser att ens liv står på spel. Fast det finns ju många sätt att ta livet av sig på. Alkohol är ett av dem. För dör gör man. Man dör först invändigt och sen bryts kroppen ned snabbt. Börjar med magproblem kanske, eksem osv.
Nu åker joggingskorna på. Sen ska jag göra något nytt för att bryta mönstret så jag känner att jag lever. Titta på båtar kanske.

Jag vad bra att du försöker bryta mönstret med att dricka, jag tycker att din konsumtion inte låter så mycket men det är så olika för oss. Jag skälv kunde tömma en box på en kväll 3L vin, fy vad äckligt när jag tänker på det. Det jag kan råda dig är att sluta drick under en månad, har du druckit mycket under en tid typ var dag i några veckor så kan det bli svårt när abstinensen kommer. Du kan alltid söka hjälp på din vårdcentral. Jag skälv fick antabus utskrivet och propavan vilket hjälpt mig mycket under dessa 3 utan sprit. Antabus hjälper mig mentalt att veta att jag inte kan dricka sprit och propavan gör så att man kan sova på natten utan att ligga och grubbla och tänka att nu ringer klockan om en timme och jag har inte sovit i en halvtimme på två dagar.
Så har jag haft det vid de andra tillfällena när jag försökt att sluta.

Hej och välkommen
vad bra att du är här. Finns många i ungefär samma situation som oss. Fortsätt läsa och skriva och finn stödet du behöver.

nu när livet är fyllt av vardagar och vanligheter igen. Läser för att jag fascineras av verkligheten, den verklighet som i det levande livet döljs och skyls över av de bilder och berättelser vi väljer att visa varandra. Kan kännas som att vi (delvis) lever i en kollektiv lögn.... Men även för de som är fångade, eller på väg att trassla in sig i alkoholens garn innehåller livet så mycket mer än så - och det är väl det, den acceptabla fasaden, vi pratar om i lunchrummen och på fikastunderna. Även bekymmer och svårigheter med det s.k livspusslet, barn, släktingar, skola, pengar mm, mm kan passa in där men alkoholproblem talas det tyst om.... trots att de är så vanliga. Skammen är monumental! För att bryta tystnaden och tabut behövs många modiga män och kvinnor som har modet att dela med sig.

I 'samtalen' här, anhöriga emellan återkommer funderingarna om alkoholisten vs den unika människan. Den frågan jag själv kämpade så mycket med.... och höll fast vid att varje människa är unik och människan är mer än sin sjukdom. Det tror jag fortfarande ... Men.... ju längre mannen i mitt liv är nykter desto starkare blir insikten om hur stark sjukdomen alkoholism är och hur den förändrade och 'tog över' honom. Min respekt för alkoholen bara växer. Jag förde långa dialoger här där jag ältade orsaker, förståelse och 'försvar' som jag idag har lagt ner - utan att förändra min mänskosyn. Alla människor är unika, vi har olika personlighet, olika uppväxtvillkor och bakgrund, olika jobb, glädjeämnen, utmaningar och stötestenar. Men idag, idag ser mina ögon hur alkoholen, när den tagit herraväldet, lägger sig som ett nät över allt detta och tar makten över människans både värderingar och fria vilja.

Jag läser 'samma' berättelser här gång på gång... och möter samma reaktioner. Under min tidiga tid här var jag den som förklarade-försvarade, sen fanns en tid då jag förtvivlat ville att min insikt skulle nå fram och bli andras insikt.... Nu tänker jag närmast att alla måste gå sin egen väg, göra sina egna erfarenhete. Som jag gjort mina. Och ibland ber jag till den högre makten att inte låta priset bli för högt. Åtminstone inte för barnen. Barnen som tidigt lär sig tiga... alldeles omedvetna om att det sker, när det sker.... Jag har betalt ett (för) högt pris för min fars alkoholism och min mors medberoende.

Jag skriver ur hjärtat och jag skriver till mig. Jag skriver också med huvudet, med klara tankar. All den kunskap jag fått här och läst mig till de senaste åren, kunskapen om alkoholens förödande verkningar på våra liv. De som döljs under vardagspratets lager. Under de urstarka samhälls- och umgängesnormerna. Bakom enorma ekonomiska intressen. Allt det som vi betalar ett så högt pris för...

Mer kunskap till folket. Mer mod. Mer öppenhet. Ja, mycket mer öppenhet!
Från hjärtat / mt