Senaste kommentarerna i forumet

Ja, jag håller med om att alla känslor har varit avtrubbade! Jag har fnissat och skrattat mer än på länge. ? Att samtidigt vara klarsynt och medveten om att det kommer både med och motgångar även framöver är insiktsfullt.
Alkohol kommer aldrig mer vara ett alternativ för att döva känslor! Det vore hur korkat som helst nu när vi har upptäckt vad vi missat, även det positiva och nöjda känslorna som drogats bort.
Du kommer att klara Det! Jag också! ? hej ? hej!

Milk thistle sags vara bra for levern ocksa, jag kakar detta samt b-vitamin. Kan inte saga vad det gor men jag mar inte samre iallafall.

Hoppas du hittar ny kraft att fortsätta avstå från nervgiftet. Köp massa A-fria öl. De är goda. Drick dem tills hjärnan fattar att det inte kommer alkohol mer.

Ha det bra och tänk positiva tankar även om det finns svårigheter.

Kram

B vitamin ligger som prio att inhandla imorgon.
Tack för ditt svar, det är givetvis så, nu handlar det om att få ur det ur kroppen -vilket just nu känns som ett krig, i kriget.
Var inte riktigt beredd på det, men uppskattar alls och ditt svar i tråden oerhört mycket!

Kan pinsamt nog säga att jag visste inte ens abstinens kom med alkohol, utan trodde det var förenat med andra droger, än mindre vilken form det kom i..

Du håller på att supa ihjäl dig och nu fick du en ögonöppnare. Kroppen tar väldigt mycket gift länge innan den lägger av och inte orkar mer. Ta det på riktigt stort allvar.

Fokusera på att bli nykter. Avgiftning ca 3-4 dagar med stark abstinens inklusive ångest. Vi dricker oss till ångest och ett belöningssystem som inte fungerar som det ska. Ångesten kommer klinga av när du inte dricker. Läs om bla abstinens under fakta i forumet.

Bästa sättet att minska ångest är motion. I början fokusera på annat, ät ordentligt, drick och ta extra B-vitaminer.

Läs, läs och skriv här. Stålsätt dig och stå ut. Snart lättar det! Du kommer inte ångra att du slutar med att hälla i dig nervgift. Ditt jag kommer så småningom tillbaka. Första veckorna drabbas många av trötthet och huvudvärk. Gå promenader, se till att inte vara hungrig eller törstig så minskar suget.

Styrka till dig nu. Lycka till!

Det är ganska kort tid, sedan släpper det värsta. Era kroppar skriker efter nervgift som den vant sig med. Det är illa nog. Framförallt ät ordentligt, drick mycket vätska och ta extra B12. Gärna Mg också.

Ni kan. Ni har druckit er till detta under lång tid. Ge kroppen och er själva en chans att reparera det som går. Hjärnan skadas., belöningssystemet är ur balans förutom alla andra organskador och cancerrisk som uppstår.

Lycka till!

Så bra att du vill bromsa utvecklingen.

Tänker flera saker som redan sagts och bla att det är klart att du inte har energi när du dricker och inte fyller på. De flesta här blir väldigt trötta efter första dagarnas avgiftning.

Tänker också att kvinnors kroppar mycket mer stryk än mäns av alkohol även om man dricker proportionerligt jämfört med kroppsstorlek.
Det där med att inte erkänna att man dricker gör att man får fel behandling. Så många som gör så! Ofta orsakar alkoholberoendet många av de symptom man har och får medicin mot. Läkarna säger själva att de frågar alldeles för sällan hur dryckesvanorna ser ut och skriver glatt ut medicin mot ångest och depressioner. Om du ska få rätt behandling och stöd behöver du berätta om ditt alkoholberoende. Då kan du få rätt behandling. Kontakta VC eller beroendemottagning.

Energin kommer tillbaka när kroppen hämtat sig. Alkoholister lider ofta brist på B12. Det är bra och minskar värsta symptom på abstinens.

Det är nog bara att vara ärlig. Det går utför om man inte stoppar intaget och det är extremt sällan en alkoholist klarar att dricka måttligt.

Läs och skriv här. Läs under fakta i forumet och lycka till!

Inte skämmas, det är ju inte vi som längre har kontrollen, eller vad man ska säga..
Du verkar ha haft full rulle idag, det är ju skitbra!!
Om du vill ha pepp över KIK eller någonting liknande chattredskap, så hojta till!!

Klarar jag kvällen så kommer du också göra det!!

Att läka, gjorde en dum grej igår...tog kontakt o stampade lite på honom igår när jag blev så förbannad.

Men när förståndet kommer ikapp så va det jävligt onödigt gjort...

Idag skrev jag ett sms där jag bad om ursäkt för mitt beteende igår, sa varför jag gjorde som jag gjorde.
Att vi inte behöver va ovänner men att ses är uteslutet.
Att jag även önskade honom ett nyktert liv framöver och att han träffar någon som e bra för honom.

Svårt förklara men drt känns bättre nu, lite ilska är nog borta.
Jag hoppas den blir där oxå...borta alltså.

Jag tänker så mycket på det att hjärnan bara surrar! Har försökt allt! Promenad med hund och hög musik i lurarna, långt bad, intressant föreläsning, kalkonstek i ugn (mums!) och gosat med dotter....
Tog dessutom Antabus igår. Inte ett bra move. Jag vet pga all jääääkla erfarenhet hur man får ur skiten ur kroppen eller rättare sagt får den att inte funka, så nu sitter jag här med ett glas bubbel. FAN! Vill inte! Ibland är det bättre att inte veta saker! Men lever man runt missbrukare så märker man hur otroligt kreativa de kan vara för att få i sig sin drog! Och nu är jag en av dem! Jag menar vem fasen dricker med Antabus i kroppen?
Usch, jag skäms så... :(

Haha, skrämmande när man känner igen sig så bra :-)

Hmm, då ligger vi rätt lika där med verkar det som.., säker på att vi inte är tvillingar ;-)
Musten måste jag dock säga har kommit tillbaka till mig.
Hur får vi tillbaka din?

Mår sådär idag.
Känner mig...svag, orolig..
Det jag var med om igårkväll är jag livrädd för att hamna i igen.
Köpte två liter vin vid 11, har spätt ut, druckit otroligt sakta och har egentligen bara druckit en liten del av detta, 25% ca :-/

Detsamma, skickar väldigt mycket styrka till dig!
Fokusera på allt du vill ha i ditt liv som ger dig bättre energi!! :-)

Kan knappt svara på det där! Bara skriva under på det! Låter nästan som tvillingar! Lite kusligt nästan!

Två flaskor skumpa om dan mer eller mindre har varit min grej. Ibland en bubbel och några 33cl öl...
Ibland uppehåll som oftast inte varar mer än en dag. Som mest 10 dagar på de här sista månaderna jag hållit på...

Känns som musten har gått ur mig på nåt sätt denna gången.

Hur känner du dig idag? Stark? Orolig? Fortsätter du nedtrappningen med A?

Skickar lite styrka!
Här är det svårt just nu... :s

Mått rätt dåligt nu i 2 dagar, gravallvarlig blick i ansiktet, som jag ska explodera. Men tänker ja försöker skriva här istället för o springa iväg till systemet. Ska fan klara mig till Fredag! Får bara passa så ja inte dricker mer då för o kompensera resten av veckan utan alkohol. Tisdag redan ju, snart Onsdag.

Tack för era svar, kändes bra på insidan att veta att några där ute faktiskt tagit sig tid till att läsa mina ord ,mina känslor.

Jag är nu inne på min dag nummer tre utan A ... har gått ganska bra hittills, men helgen närmar sig ju med ..

Har inpräntat hur okej det är med A på fredagar o lördagar. Till o med för en med sina alkohol problem.. förstår ju att jag måste tänka om i det .. men , hårt svårt o läskigt är det.

Passar på att glädja mig i mina vita dagar som jag skramlat på mig hittills
.. dom räknas ju dom med

Tack för välkommande , känns som att man har här att göra . We stand togheter!

Läste någon nyhets artikel i går om en lastbils chaufför som var med i en singel olycka , o påträffdes sen väldigt onykter.. stilla för mig själv tänkte jag att jag aldrig skulle .. aldrig skulle sätta mig berusad i en bil!

...men , kanske är det just där tiden spelar roll... I sjukdoms utvecklingen utav alkoholism.

Tankar o funderingarna är många men inom sig vet man ju att den här sortens relation till A är dödlig .

Jag har varit inom psykiatrin med både samtal med psykolog om mitt liv och för KBT för min sociala fobi. Men jag har aldrig berättat om mitt beroende om A och slutförde inte riktigt något utav det ..

Tror att jag valde min sk självmedicinering istället..

Har provat läkemedel för ångesten och depressioner men drack ihop med dem
Så har klivit ur dem nyligen , för 3 månader sedan.

Valde A framför igen

Medicinen fick mig dock att stänga av helt känslomässigt , gjorde mig om möjligt ännu mer tom.

Ja du Mysan.. Vi är många som funderar..
Jag tror att det finns en kärna av godhet i varje människa för ingen föds som ond och ingen planerar att bli vare sig alkoholist, narcissist eller psykopat.. Det är saker som händer, både när man är barn och senare i livet.
Alkohol, har precis som så många andra droger en så starkt beroendeframkallande inverkan på vissa människor, att de blir personlighetsförändrade i sina försök att få tillvaron med alkohol att fungera! De vill ju inte vara utan.. Eller så är beroendet så starkt, att de får panik vid blotta tanken på att aldrig mer kunna dricka..
Det gör att de precis som narkomaner gör allt för att manipulera och kontrollera sin omgivning.
Och då kommer man lite till den springande punkten.. Går det att hitta tillbaks till den där inre människan? Den där som inte bara "spelar" trevlig?
Jag har inget enkelt svar på det.. Jag önskar jag hade..
Ett vet jag i alla fall, sjukdomen gör dem väldigt slipade. Det gäller att ha fasta gränser för sig själv och hålla dem!

Hmm, vad tråkigt, jag kan verkligen identifiera mig i samma mönster som du beskriver, periodare som nu tagit stegen för långt :-/
Även samma sak med total och intensivt intresse för vissa saker i perioder som sedan kan brytas snabbt.
Tvillingar kanske :-)

Jag tror absolut du kan hitta motivation att bryta det, att skapa en annan framtid för dig själv än den du vet du inte vill ha!

Samma här, beroendeperson som tusan.
Sex, alkohol, träning...U name it:-)
Självklart vill jag svara :-)
Jag tror jag alltid vetat om att jag druckit för mycket, men att det skett i perioder.
Sedan i somras har jag dock märkt att jag inte kunde sluta och satte väll en "diagnos" på det för 3-4 månader sedan.
I princip varje dag, ca 1,5 L vin per dag.. (Eller motsvarande i annat)

Hur har det sett ut för dig?
Säger samma, svara bara om du vill! :-)

Nä det har jag inte varit. Lagom är bäst, för mig. Men det går rätt bra. Idag ska jag göra potatisbullar, det ska bli så gott. Men mjölk till! Vi hörs igen, kramar :-)

Hejar på dig Ghost72!
Skit i omgivningen. Du är huvudpersonen i ditt liv, du räknas mest.

Kram studenten

Grattis till din 4e dag utan. Riktigt bra jobbat :D
Fortsätt nu till det värsta är över, sen kommer det en dänga som är pissjobbig igen. Du kommer klara dig igenom detta, fortsätt validera dig själv och gör sådant som du tycker är roligt. Drick massor med vatten/cola zero/jos/oboy eller vad du nu tycker är gott. Att vara nykter en längre tid är enklare än vad du tror i slutändan, och helt värt det. Jag tror på dig.

Kram studenten

Dag 1??... nej nej nej. det vet du också. 27/32 som lenanyman skrev. eller 32-5. Skriv som du så önskar, men dag 1 är väll lite å ta i ändå zorro?
Var lika snäll mot dig själv nu som du är mot oss. Du förtjänar att vara snäll mot dig själv. Kanske finns det någon lärdom i varför det blev som det blev? skriv ner en kedjeanalys?

Kram Studenten

...av det nya året och 12 dagar sedan jag bestämde mig för förändring. Det känns fint det här, jag är påväg. Vill njuta fullt ut av mina barn och vara vaken och alert på livet, i med och motgång! Alkohol trubbar av alla känslor tycker jag, jag inser det nu. Jag är medveten, beslutsam och stark, just nu. Jag ska klara det här!

Helt ny här (inne på dag 4 utan) och har läst din tråd. Blir imponerad av dig. Så bra jobbat! Fortsatt lycka till!

Ja, jag är beroende. Helt klart en beroendepersonlighet. Periodare skulle jag vilja kalla mig. Ett tag åt jag inte alls, sen åt jag hela tiden. Rökare i alla år som dessutom dödade min pappa. (Lungcancer) Hans rökning alltså, haha! Lät som att det var min som dödade honom! Det får vi inte hoppas :P
Jag målar, skulpterar, virkar, sjunger, skriver - you name it, jätteintensivt i perioder och sen slutar jag bara. Eller så fastnar jag för nåt ämne. Dieter och deras påverkan på kroppen, psykologi, barnuppfostran, religion, vetenskap eller serier på tv som jag djupdyker i och sen tröttnar jag.
Alkoholen har jag också hållt på med i perioder, men sedan har jag alltid "tröttnat" på dem med och haft vita perioder!
Dock har jag märkt att jag dricker mer och mer och oftare och oftare och längre och längre tid.... Blev liksom besatt. Dricker nästan tvångsmässigt känns det som och denna gången "kunde" jag liksom inte bara sluta... Alla tankar började cirkulera kring alkohol och allt annat las på hyllan. Minns inte sist jag gjorde något av allt det jag brukade älska innan!
Och jag började också dricka tidigare på dagarna än innan.
Allt jag ville som barn var att inte bli som mamma, och nu känns det som jag är på väg just dit... SUCK!

Hur och när märkte du själv att A var ett problem? Och hur mycket har du druckit? Svara bara om du vill! :)

att höra din beslutsamhet! Och modigt att du berättar för dina barn. Och att du redan känner så stor förändring i både kropp och sinne, det bådar gott! Skickar varma kramar

Nej, jag är själv...eller egentligen inte.
Å ena sidan är jag träningsnarkomanen som äter kokt torsk och råris... Å andra så är jag den som kämpar med A och destruktivt beteende.

Mycket tråkigt att läsa om dina erfarenheter, jag beklagar och tackar för att du delar med dig.
Det låter som du haft en jäkla resa, och som att du kämpat otroligt hårt för att få allt och många på rätt köl.

Låter som vi har rätt liknande familjer!

Får jag fråga, du har också beroende? (Kanske tolkade fel, ber om ursäkt i sådant fall!)