Senaste kommentarerna i forumet

Och vaknar utsövd, tacksam över att mannen och jag under veckan stött och blött söndagens bravader och igår kom vändningen. Vi fortsätter vårt liv tillsammans, jag fick mig verkligen en tankeställare av vad som hände i Söndags. Vill aldrig mer utsätta honom, mina barn för det igen. Har hänt förut att jag blivit för full, minnesluckor och gjort bort mig. Men den här gången var det annorlunda det som hände efteråt. Tack och lov. Mina barn satte ned foten rejält, jag har en man som älskar mig och även han visade att jag verkligen gjort honom ledsen att jag betyder mycket för honom. Och att han inte vill mista det vi har. Och det blev som en vändning i min hjärna...ett uppvaknande..svårt att förklara...jag har flytt hela mitt liv..på olika sätt...men...mina barn, och barnbarn älskar mig och jag dem...Och vet ni vad? Jag tror jag älskar mig själv nu. Vaknar dag 5 och har sovit gott, känner mig utvilad och klar i huvudet....oj...det är en känsla det. Jag vet inte om ni förstår svårt att beskriva vad jag menar vad skillnaden är nu och tidigare gånger jag sagt att nu får det vara nog...en skillnad är att jag den här gången har lovat mig själv först och främst att inte utsätta mig för något sånt här igen, jag är med i tanken inifrån och ut. Det är en annorlunda känsla det.

sade den Mycket Gamla Damen med en suck. Det var en svepande beteckning hon ofta använde för att beskriva orsaken till alla de små krämpor och besvär som kommer med stigande ålder. Hon var äldst i släkten och kom norrifrån, från någon liten obskyr by ute i ingenstans. Det var ett av de där ställena där folk är härdade bortom vad vi moderna människor kan föreställa oss. Dom gillade vintern för "då kan man skotta en tunnel till utedasset, det blir nästan som om det var inne". Hon berättade att hon en gång, som tonåring, hade försovit sig en morgon i juli och därmed missat hela sommaren det året.

Hon gifte sig med en karl som jobbade och söp, söp och jobbade tills han slutligen gick i pension och med en dåres envishet satte igång med att supa ihjäl sig. Till sist lyckades han, och hon flyttade söderut. Hon varnade alltid barn och barnbarn för alkoholen, det går i släkten sade hon. Hon hade ingen aning om genetik men det behövdes inte på den tiden. Erfarenheten sade att missbruk är ärftligt. Det kan hoppa över en generation, min morfar var alkoholist men min mor var nästintill nykterist. Jag missbrukar men mina söner rör inte eländet. Jag antar att om dom ynglar av sig får jag ta ett allvarligt snack med avkomman så småningom.

De sista åren bodde den Mycket Gamla Damen på ett ålderdomshem inom räckhåll, så jag hälsade på henne ibland. Vid ett tillfälle ville hon ha en kram. Jag var ung och klumpig och hade inte fått lära mig tekniken under min uppväxt, så jag tog i som om det gällde att få ut det sista ur en tandkrämstub. Det slutade med att hon bröt underkäken. Jag kom aldrig riktigt över det där, än idag tycker jag inte om att krama folk.

Ha en mysig dag allihop!

Tack det har du rätt i. Man får sig hur som helst en tankeställare. Idag är Dag 5 och jag vaknar utsövd och mår bra.

Det tog lång tid för mig att begripa ordet sug eftersom jag själv inte hade upplevt det i nån större omfattning. Jag läste och försökte ta till mig men det gick inte! Jag begrep inte förrän jag skulle vara utan fast jag hade lust att ta ett glas.
Ja, jag hade ju alltid druckit ett glas precis när jag ville och hade lust! Ett glas efter jobbet på puben, ett glas på onsdagen, provsmakat boxen på torsdag osv
Hur ofta som helst utan att jag reflekterade särskilt mycket över mina vanor. Tankarna på att jag drack för mycket kom inte förrän minnesluckorna började komma. Och då var det lätt att glömma tankarna tills nästa gång det hände och alkodimman blev tätare och tätare.
Skriver en nolla loggan i dag.

Ja, det är ett varningstecken. Jag önskar att jag slutat när jag började fundera över om jag hade ett sunt förhållande till a. Då var det inte så mycket, ungefär som du kanske. Men sakta men säkert hamnade det över riskkonsumtion och jag försökte gång på gång sluta och det blev ett sämre o sämre förhållande till alkohol med ångest som följd. Mitt råd är att du ska hålla dig under 9 glas per vecka. Förstår känslan o längtan alltför väl. Kanske kan du träna istället? Jag mår bra av det och får då den kroppsliga avkoppling jag behöver. Hur som helst, bra att du börjar tänka. Det är en dålig vana och den kommer att göra att du mår sämre på sikt. Sömnkvaliten blir sämre och du kommer att få ångestkänslor och dricka mer o mer.

Jag tror på dig:) Alla misstag man gjort är inte ett misslyckande utan en vägvisare som visar att man är på fel väg och att det är på tiden att man vänder om och börjar gå den rätta vägen för att må bättre i kropp och själ:)

Gick ju bra idag. Men dag 2 och 3 brukar vara lurigare. Tycker det känns stärkande att fundera över att när suget kommer (vid stress) så är der bara en känsla. En känsla som jag kan vänta ut. Lite som med ångest. Att inte jaga upp sig för att man har känslan utan kunna känna tryggheten att det "bara" är det och att den går över.
Får se hur det känns imorrn

kändes skit idag när det slog mig att jag inte ta en sup till sill. Det hör ju till. Men det kan jag inte. Jag vet dock att det är ett billig pris att betala för att må såhär bra som jag mår efter jag slutat dricka. Nej det är inte lätt hela tiden och vi kan alla drabbas av sorg att tex inte kunna dela på en flaska rose med vänner i en park på sommaren...eller ta ett par glas på en rolig mässa...
Men det kommer kännas mycket bättre om du avstår. Det klarar du. Som någon sa läs din trådstart. Lyssna på dina egna ord.

Tror jag inte att det är. En fråga som kommer upp ofta, inte minst på anhörigsidorna. Visst, inte ok att dricka, flörta med andra det är väl klart. Killar är nog generellt lite taffliga i att söka bekräftelse. Men med risk för att skapa irritation hos vissa vill jag hävda att söka bekräftelse kan ske på olika sätt, och därtill funkar lite olika för man/kvinna. Sedan kan det ju vara omognad? Är grabben vuxen, inte bara till åldern menar jag då? Att dras till "strulputte" och vilja fixa killen är väldigt vanligt. Som en sjuksyrra som ska "ta hand om" om det inte är så för dig är det bra.
Aeromagnus- du har väl själv en fru om jag inte missminner mig? Hon drog ju i så fall inte innan du nyktrade till? Gjorde hon fel i så fall?
Jag tror du bör vara sypertydlig och inte försöka skona honom med vad/ hur du säger vad du kommit fram till. Typ fixa att bli alkoholfri så är jag med dig. Om inte så... Det svåra blir om han är nykter ett bra tag och sedan vill "testa" att normaldricka. Vad gör du då? Och om det sedan drar iväg ett år med period ande. Den typen av frågor bör du nog fundera igenom, och ni behöver tala om det.
Men som de andra så riktigt skrev: känns det osäkert, otrohet, etc. Så kan det kosta mer än det smakar. Lycka till
//PP

Själv varit periodare blev alkoholist och nu nykter alkoholist. Vet hur han fungerar. Kräv att han söker hjälp börjar med antabus och aa. Blev min räddning.

Jag håller med Ulla. Spring, klipp och glöm. Supa, ragga på andra, fly är inte ok det är ett destruktivt beteende. Vill du ändå vara med honom så ställ ett ultimatum sluta helt med a, börja medicinera med antabus och gå på aa. Annars kommer detta sluta i krasch.

tack för ditt ärliga svar. Han är fast i ett beroende och jag är fast i ett medberoende. Det är så fruktansvärt svårt. Jag vet vad jag vill men har inte kraften att göra valet. Jag tycker jag ställer till det för barn o barnbarn
Jag har så mycket energi och livsglädje när jag lämnar hemmet, när jag kommer hem vissnar jag..

Du har det fint verkar det som nu vännen. Kom just att tänka på att det nu är mer än tre år sedan kraschen. Att det skulle kunna bli såhär bra hade vi nog svårt för att våga tro på då. Har förresten inte sett till M på ett tag. Har du?

...för dina ord. Det är så skönt när någon tar sig tid att skriva och kommentera. Jag tror, precis som du skriver att man kommer till den där brytpunkten tillslut, men att man kanske måste "växa" in i allt som händer och sker. Det tar tid att fundera, tänka och ta beslut. Känns som att det måste mogna fram. Jag är så glad att jag har pratat med mina barn. Det känns skönt att de vet och förstår.
Jag kommer komma till en punkt då jag orkar ta tag i allt, men just nu är det babysteps. Men än en gång. Tack för stödet! ❤️

Dagen efter när man vaknar efter att ha varit nykter dagen innan ar en bättre belöning......

Jag vill ta en öl efter träningen, det har jag alltid gjort. Men nu är det så att man får dricka citronvatten istället.
Och det mår man så väldigt mycket bättre av, jag tackar mig själv varje gång jag hoppar belöningsdrycken, för jag vet att det skiter sig..
Stå emot och var stolt över dig själv

Hej tassen, det låter bra. Du får stärka dig med annat. Det var ett tag sen man hörde av dig. Styrkekram

Gick en liten tur i högt tempo.
Tänkte på vad jag skulle belöna mig själv med när jag kom hem? Tänkte hela tiden på förbjuden dryck, jobbigt som sjutton!!
När jag kom hem hetsdrack jag vatten och tryckte i mig mat.
Det funkade bra, men idag var det nära att jag köpte ett sexpack.
Trodde det skulle bli lättare ju längre det gick men de senaste dagarna har varit jobbiga.
26 dagar nyktert

Jag är i ett annat liv på mässan! Det är en egen bubbla! Kan inte andra regler få gälla! VARFÖR JAG! Jag vill inte vara annorlunda!!!

Om hur du ska agera för att inte skada din kille genom att på ett bra sätt försöka hjälpa honom/komma igenom hans mask och nå honom för att ert gemensamma liv utan alkohol ska komma igång.

Du har idag ett vettigt liv 20 mil ifrån honom men är ändå beredd att kanske släppa din karriär och ditt självständiga liv för att börja leva med en man med alkoholproblem.
Dessutom kollar han in andra damer vilket ju i sig inte är ok någonstans.

Jag vill spontant bara säga .Spring,lägg på luren och klipp.
Sök hjälp för din egen skull för den kärlek du känner för denna man är inte sund då han inte verkar kapabel att välja dig och den du är utan mörkar ljuger bedrar och dricker.

Varför i hela friden vill du få till en relation med en sådan man?
Var någonstans är din bägare full av kärlek och förståelse hans att få?

Kan du inte vända den mot dig själv och i kärlek till dig själv se vad du håller på att göra?

Han är redo att göra ett försök att sluta dricka säger du.
Det var ju rätt vagt.
Du är redo att kanske kasta bort ett eller flera år framöver på att kanske få till en fungerande relation med en man som har uppenbara problem.

Jag kan inte råda dig annat än att söka upp en medberoendeterapeut om det finns någon sådan där du bor.
Håll på steget att flytta till honom och börja ett liv.
Försök hålla dig själv på mattan och behåll kontrollen över ditt liv så länge du bara kan och låt honom komma till dig istället och visa att det är dig han vill ha.
Utan alkohol eller andra kvinnor att bekräfta sig med.

Låt honom göra jobbet och låt honom förstå vilken enorm kärleksgåva du är beredd att ge honom.
Jag är din om du själv söker och får hjälp och jag finns här för dig om så blir verklighet.

Låt resan vara hans och var bara passiv åskådare,dvs gör ingenting för att hjälpa honom.
Det måste han göra själv.
Du har redan gjort alldeles tillräckligt och gett många chanser om jag läser dina rader rätt.

Ursvårt,tro mig jag vet för jag har gång på gång både gett chanser och misslyckats.
Och älskat och misströstat och hoppats igen.
Förspilld kvinnokraft och kärlek.

Och sist men inte minst,du har min fulla förståelse om du gör precis tvärtom och försöker hålla honom i handen genom detta och försöka förmå honom att se det du ser.

Hej Systertster!
Hur har du det och hur går det för dig?
Tänker på dig!
Kram

Läsning Jullan!
Har själv insett så mycket tokigt. Ordnat upp massor.
Men saknar en yttepytt stärkelse.
Grattis på dig!

Jag får lägga stora buntband på mig själv för att hålla nere spelandet..
Men jag hoppas att bli beroende av motion igen.

Välkommen!
Du beskriver en situtation som många kan känna igen sig i och du vill gärna ha råd om hur du kan gå till väga nu. Du är inte främmande för att lämna relationen samtidigt vill du känna att du gjort vad du kan för att förändra situationen innan du når den gränsen. Den dubbelhet din partner visar upp gör dig ledsen och din tillit har fått sig en ordentlig törn. Det låter som att du tydligt beskrivit för din partner på vilket sätt hans drickande påverkar dig och hans tanke om att förändra sina alkoholvanor själv lämnar dig otrygg. Att älska någon som sårar en är svårt. Du är modig och nyfiken som är här vilket jag tänker är goda egenskaper då man vill finna nya sätt.

Du kommer sannolikt få svar från andra användare som har erfararenhet eller få idéer om vilket ditt nästa steg blir genom att läsa andras trådar.

varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag hade det likadant tidigare, nu har jag dock andra issues kring alkohol.
"Felet" jag gjorde var att jag romantiserade rödvin. Vin och matlagning, vin och en bok, vin och städning, vin och ett bad, vin och en film. Allt blev liksom "bättre" med vin. Det gör jag fortfarande i tanken, men bröt vanan. Gjorde alla dessa saker utan vin och lärde mig att göra mig av vid den ovanan.