Senaste kommentarerna i forumet

Roligt att läsa att allt gick som du planerat Sisyfos.
God fortsättning ?

Mår lite bättre idag, dunder förkylningen har dämpas lite, och framför allt är jag inte bakis, vilken härlig känsla på nyårsdagen, jag tänker på hur många därute som vaknar med huvudvärk och ångest idag.

Idag är jag stolt att jag inte drack på nyårsafton och jag gick in i 2016 nykter, jag hoppas att det gick lika bra för er andra.

Nu kommer ett nytt år, våren och sommaren kommer och så mycket med detta har alltid varit förknippat med alkohol, detta blir en utmaning tror jag.
God fortsättning ?

Respekt för dig Superbra som valt att söka dig hit :) Ja, hur gör man? Att plocka åt dig av råd och livshistorier som du hittar här är ett tips. Rent kroppsligt och kemiskt är man hjälpt av att; äta och dricka ordentligt, som Leverjag skrev och även röra på sig. Det aktiverar dopaminet i hjärnan och är just det ämnet som "vi beroende" kickar på och vill ha mer av. Den "rätta dagen" att sluta finns inte tror jag.Du verkar ha tagit detta steg att söka dig hit, när du befinner dig in en ganska skör situation. Det kan vara din absoluta räddning, vad vet vi? Jag är själv förundrad över vad som fick mig att sluta med A för 5 veckor sedan. En natt som alla andra, vakna med gnagande tankar som jag inte hade kraft att tänka bort. Där och då registrerade jag mig här på alkoholhjälpen. Dagen efter kontaktade jag en alkoholterapeut och fick snabbt en besökstid. Jag tror att steget till att be om hjälp avgjorde. Tidigare har jag försökt själv, tänkt att "nu jävlar får det vara nog"...men trillat dit igen. Nu hade jag mer en känsla av uppgivenhet och en stark oro för mig själv.
Låt den här närmsta tiden, i alla fall, bli DIN. Försök inte (som Zorro skriver) utan Gör allt som du behöver, i ärlighetens namn, för att sätta igång ditt nyktra liv. Om du är rastlös, har huvudvärk, skakar, tvivlar, första tiden så är allt som det ska. Nervgiftet är på väg att lämna systemet. Jippi :) En del har inga större känningar alls, så det kan vara olika. Jag hejjar på dig och unnar dig att få känna befrielsen av att SLIPPA dricka A.

Gott nytt år sisyfos!
Det var en utmaning att gå förbi all sprit utan att handla, försökte komma ihåg tips som andra har delat med sig av, köpte sanbitter som jag tror ngn har rekommenderat. Det blev en hyffsat god drink om man tillsatte pressad citron & is. Jag drack hela kvällen, den ena champagne flaskan efter den andra, precis som om det var alkohol. Kul känsla att det inte ledde till katastrof efter tag + det var barn närvarande &så så det kändes helt rätt att inte dricka ngt. Notan för kalaset var ju &så mindre ångestladdat + att det inte gick att bjuda nån, ingen annan var intresserad.
Har ett nyårsminne där det blev fullständig katastrof då jag & värden för festen blev alldeles för fulla på champagne. När läget redan var ansträngt ( hans fru & andra gäster etc) kom vi på att hans granne hade en dunk hembränt & att vi kan väl kila dit & se ifall han är hemma. Den kombon gav också upphov till den värsta bakfyllan jag haft.
Nåja igår på väg hem konstaterade jag att det inte finns några nackdelar med alkoholfria alternativ från bolaget.

Ja, du Jonan.. Det är det där med gränser.. Och vad gäller alkohol, för en beroende, så är det faktiskt nolltolerans som gäller..
Annars är det sååå lätt att börja tänja på gränserna och sedan är man tillbaks på ruta ett igen..
Jag vet att mitt ex, mutade in ett eget "alkoholrevir", genom att vissa perioder dricka "måttligt", inte vara otrevlig etc..
När jag senare kikar i backspegeln, såg jag att hans "trevlighet" var beroende av att jag höll en låg profil (att jag inte gjorde eller sa något som jag anade kunde provocera)
Så länge jag strök honom medhårs, var ju allt frid och fröjd.. Däremot var vi inte ett dugg närmare någon form av nykterhet..
Och jag mådde ju inte ett dugg bättre.. Tvärtom fick jag alltmer känslor som skulle sväljas och gömmas undan.. Leenden som skulle klistras på så jag inte verkade "sur" (när vi nu hade det så trevligt..)
Fundera du ett varv till.. Önskar dig en fin nyårshelg i alla fall!

Kan bara instämma i det som mulletant skriver.. Börja med dig själv, för hur de andra väljer och/eller förhåller sig, kan du ändå inte ändra på..
Jag önskar er båda en nykter fortsättning och goda val! <3

En ny dag, med nya möjligheter!
Faktum är att det inte bara är nyårsdagen som för med sig nya möjligheter, utan varje stund!
Varje ögonblick du gör ett val, är full av nya möjligheter..
Den som är lite insatt i geometri, vet att varje grads avvikelse i början av någonting, gör en stor skillnad längre fram.
Så är det med våra livsval också!
Varje litet steg, hur obetydligt det än kan verka i början, kan göra oerhört stor skillnad om några månader och ännu mer om några år!
Och det bästa är, att det aldrig är försent att göra ett nytt val! (ja du kan halka tillbaks i gamla hjulspår, men välj igen!)
Enda haken med detta är, att det bara är DU, som kan göra dina egna val!
Jo, du kan skylla på vad som helst, från uppväxt, föräldrar, ödet, vad du vill.. Men det är ju bara du som väljer hur du förhåller dig! Hur du tacklar det du har runtomkring dig..
Sitter du kvar och grämer dig över dina tidigare val, utan att välja på nytt (och göra bättre val) så är det lika konstruktivt som att sitta i en gungstol! Det rör sig, men du kommer ingenstans..

Jag blir så glad av att läsa det du skriver och att det går bra för dig. Det är en fantastiks känsla när ens rätta jag börjar "kika fram". Det är som att hitta hem tycker jag. Smart att du "säkrar" osäkra situationer och tar hjälp av den/dom du litar på. Du verkar ha hittat verktyg som fungerar för dig. Jag vill bara önska fortsatt lycka till! En sak är säkert, ett liv utan alkohol kan bara bli bättre!

Jag vet inte om du ser, det jag ser..
Att ditt barn redan HAR "medberoende-tendenser".. Hen, slätar över, "lirkar", försöker styra upp så inte onödiga olyckor händer och låtsas att vissa saker INTE gör hen ledsen.. (fast vi alla vet att det finns besvikelse under ytan)
Nej, att ta upp en diskussion, när han är berusad (eller när det finns alkohol kvar) är meningslöst!
Men ha det här i bakhuvudet, när det lugnat ner sig och du tycker att det är lugnt (och resonerar som så, att "det var nog inte så farligt")
Båda så undviker ni att "provocera".. Ni tar på er skulden, istället för att ställa er alkoholberoende till svars!
Bra att resten av släkt/syskon, börjar få upp ögonen för det ökade alkohol(miss)bruket!
Om ni tar ett snack gemensamt, så kanske det tar lite bättre.. Då kan han inte skylla på att det bara är du som "är överspänd"..
Kom ihåg, att vad det gäller barnen, så är det DITT ansvar, att se till att de slipper ta ett "vuxenansvar" för någonting som de i grund och botten inte kan förändra!

Tack LenaN för ditt inlägg i min tråd. Det värmer så gott! Höll på att missa det helt eftersom jag skrev ett eget ungefär samtidigt.
Leverjag önskar sig skratt inför det nya året och dina inlägg härinne är ofta så klockrena och ger ibland ett riktigt gott skratt. Och då känns det heller inte helt fel att höra till gruppen alkoholister... För så många varma, roliga, kloka, ärliga och även lyckade människor som finns härinne på forumet träffar jag sällan på samtidigt Irl. Där har vi fördelen med att ha tappat kontrollen över drickandet.
Önskar dig ett fantastiskt 2016!

Vilken prövning Zorro! Jag skulle känna mig lite övergiven om någon krävde av mig att "bara dricka lite grann" eller förvänta sig att man ska ställa upp och "sympatidricka". Ja, man får nog vara beredd på att möta olika reaktioner och förväntningar i sin omgivning. Viktigt är då, liksom du gjort, att INTE överge sig själv. Stor beundran för dig Zorro och jag önskar att dina närmaste tar dig på större allvar med ödmjukhet och respekt. Det är du väl värd.

Hoppas du hade ett roligt nyårsfirande i alla fall. Kram :)

Gott nytt år Raje! Visst, nu lämnar vi 2015 bakom oss men låt det också vara som en påminnelse om vad alkohol gjort med våra liv. Vi är värda så mycket mer, eller hur :)

Skönt att du verkar hämta dig!
A-fritt är inte så dumt ändå. Jag skäms inte ett dugg på bolaget längre. A-fritt gör mig lite stolt, känns moget på nåt vid. Köper i och för sig mest i vanliga affärer och det är så skönt att alltid kunna få tag på och att slippa bolagets öppettider. Prisskillnaderna på a-fritt är dock enorma mellan olika affärer och bolaget är absolut inte billigast.
Önskar dig ett gott nytt år!

Låter som en bra deal, att berika året med sådant som du mår bra utav. Jag hänger på :) Att dricka har för mig varit ett "måste", nu när det är lagt på hyllan, vill jag inte lägga på mig själv mer "måsten" utan vill njuta och unna mig mer av det jag EGENTLIGEN vill och behöver.
Gott nytt år och nykter fortsättning önskar jag dig med!

Kul att läsa, Mick!
Inte att du är sjuk, men att du njutit av dina intressen. Det är nog den vägen man ska gå gör att må bra ändå. Allt göra allt roligt som faktiskt försvinner med ett missbruk.
Krya på dig nu!

Hurra för dig Leverjag till dina massor av nyktra veckor. Hoppas och önskar dig fortsättning så!!!!
Kram och gott nyktert år :)

God morgon!
Blev en trevlig kväll. Glömde nyårslöftena, men har ju redan genomfört det viktigaste. Träning, viktminskning borde såklart genomföras under året, men känner ändå att 2016 ska bli ett år då jag gör saker som jag mår bra av och tycker är roligt utan måsten. Det kommer att inkludera träning eftersom jag tycker att det är kul.

Drack mycket måttligt igår. Dock lite bakis idag. Det var så här det köndes när toleransen inte hade satt allt ur spel. Vet att det inte kommer att bli en vana eller ovana mer. Känns lite konstigt att skriva så eftersom jag varit lite osäker tidigare, men jag vet nu att den här vägen kommer att funka.

Önskar alla er här på forumet en god, nykter fortsättning på det nya året.

Låter som du är på gång. Att reflektera kan göra ont, att bli medveten om sitt destruktiva drickande, men absolut nödvändigt tror jag. Försök hålla dig till det du lovar dig själv och se till att det är rimliga mål att uppnå. Det stärker självkänslan och förtroendet. Ett tankeknep jag lärt av Zorro är, sluta att försöka (sluta med A) utan GÖR. Lycka till nu!

Har försökt ligga lågt, han har varit trevlig men druckit mycket. Igår skulle han tända raketer med ena barnet och hen tyckte att pappa var så vårdslös att hen hellre ville att de skulle skjuta nån annan dag. Såg hur besviken hen var men skyllde på dåligt väder (det blåser här) och jag inser att det här är helt ohållbart. Igår drack han en flaska vin och fyra starköl från kl 18-23.30. Nu finns det två vinflaskor kvar och jag tror inte han kommer att dricka ikväll, men om han gör det så är det bara bra. Jag pratar numer helt öppet med min svägerska om hans intag och det finns ännu mer för oss att gå på. Hans bröder ska ta och prata med honom i veckan. Både jag och yngsta barnet längtar efter det för vi orkar inte med det här. Börjar se tecken på medberoende hos barnet med. Vet var pappa är, vet hur mycket han dricker, försöker att undvika olyckor som han ställer till med och igår tänkte hen gå och lägga sig tidigare än tolvslaget för att det skulle bli lugnare här och pappa inte öppna mer öl. Men ingen ilska eller aggression än så länge och det är bra men det beror mest på att jag inte sagt ifrån. Har inte haft en enda åsikt om hans intag.

Hej Jackofhearts! Jag är med på färden :)

Gott nytt nyktert år på er. Tack Zorro och Leverjag att ni skrivit på min tråd, har tänkt att skriva men hittade inte igen den, hm! Jorå, det går fortsatt väldigt bra. Tankar kring alkohol avtar i min vardag. Annandagen var jag på pub med kompisar och sedan gick vi på bandymatch på zinken. En kompis frågade varför jag tog bilen denna dag och jag svarade " numer är jag försiktig med alkohol, mår bättre utan och jag är en person som blir beroende" (en sanning med modifikation, men ändå :) Hon och jag gick sedan armkrok, mellan puben och zinken sjungandes hammarbysånger. Hon lullig, jag nykter. Jag kände mig så OERHÖRT accepterad, kände SAMVARO vilket är just några av de känslor jag försökt känna/ersätta med hjälp av A. JAG VET, att om jag hade druckit denna kväll så hade sällskapet och matchen kommit i skymundan, längtan efter mer alkohol hade överröstat allt. Många gånger, särskilt på mornarna överraskas jag av tankar/känslor som "jag SLIPPER dricka"..åh vilken befrielse!!

Hoppas att ni fortsätter vara snälla mot er själva och att ni "tar er själva" både på allvar men också en stor portion humor.
Även jag erkänner er som mina vänner och följer er här och i mina tankar.
Goa kramar!

Nyktert 2016.

har jag läst mer regelbundet och aktivt här på forum. Skrivit! Och fått respons. Tack! Även om jag inte 'känner' er som är forumaktiva nu lika väl som 'min' generation så blir jag berörd av det ni delar. En del är dock mitt långvariga sällskap här och det är härligt och tryggt, som med gamla, goda vänner. Min känsla är att här pågår äkta samtal om det som faktiskt är viktigt i livet. Till det hör frågan om anonymiteten här. Jag fattade efter ett tag hur himla bra det är att inte veta så mycket om det 'yttre' bakom våra identitet här. 'Vanliga' bekantskaper inleds ju ofta med vad vi heter, vad vi jobbar med, var vi bor och vad vi ägnar oss på fritiden. Ofta skapar det en föreställning där man positionerar sig till varandra och gör nån bestämning om man är 'bättre' eller 'sämre' .... Ha ha, Solsidan har verkligen fångat mycket av det här som jag försöker beskriva.

Den här friheten från yttre ramar och föreställningar har jag ockå upplevt på AAs och Al-Anons landsmöten. I de sammanhangen har jag konfronterats med mina egna fördomar när mänskor delat från hjärtat på ett sätt jag inte kunnat föreställa utifrån deras ytte. Det har gällt både mycket eleganta personer och MC-killar som jag i vanliga fall (nästan automatiskt tror jag) tänkt att jag inte har något gemensamt med. Och så börjar de tala... om det som livet är fyllt av, här och nu .... och jag hör en 'syster' eller 'bror' som delar livserfarenheter, ångest, våndor, hopp och glädje som också är mina.

Så har vi det också här, vi för samtal, dialoger, som börjar inifrån. Många av oss delar sånt vi inte talat högt om med någon annan. Då kan det vara bra att inte behöva förhålla sig till en yta som kanske skulle ställa sig emellan. Detta alldeles frånsett tryggheten i att vara anonym som är så viktig! Under de år jag var som mest aktiv var anonymiteten absolut avgörande.

Efter en glad och okomplicerad nyårsafton med god mat och dryck i trevligt sällskap vill jag önska alla forumvännen god fortsättning på det nya året! Vi närmar oss en situation där alkoholen är en icke-fråga i samvaron med vänner. En alldeles underbar frihet!

Allt det bästa till er alla! / mt

och Gott Nytt År! Så bra att din man varit nykter 3,5 månad och klarat av utmaningar när han blivit bjude på alkohol. Det är en bra början! Samtidigt är det bara en början och precis som du själv skriver är det 'en del kvar'. Han visar att han har viljan, så som jag förstår det utifrån vad du skriver. Kom ihåg att ansvaret för hans nykterhet är hans och inte ditt! Bra ändå, tycker jag, att du solidariskt inte dricker hemma om det känns ok för din del. Om det finns olika åsikter, det viktiga är ändå att nykterheten är hans eget val och ansvar.

Vad gäller de vuxna barnen förstår jag så väl att det känns ledsamt och problematiskt. Ändå kan jag inte säga annat än att även de måste göra sina egna val. Och deras val grundar sig i deras erfarenheter och deras värderingar - vad som är viktigt för dem. De kanske behöver mer tid för att återfå förtroendet.? Om de ens har haft förtroende för honom? Om jag förstår rätt handlar det om dina barn från en tidigare relation? Oberoende, det är en annan relation mellan vuxna barn och föräldrar/föräldrars sambon än i en kärleks-/parrelation.

Jobba på att bli klar över vad som är viktigt för dig, i ditt liv! De vuxna omkring dig, även fastän det är dina nära och kära, måste göra sina egna val och ta ansvar för sina liv. Det låter kanske enkelt men så är det ingalunda. Det är ett (livs?)långt arbete, i synnerhet i relationer som 'drabbats' av separationer och missbruk.

Jag önskar dig ett riktigt Gott Nytt År där du gör val som är de rätta för dig! / mt

Känner att jag behöver skriva ännu en gång på detta forum/min man har nu varit nykter 3,5 mån. Faktiskt klarat av de värsta ställen han blir bjuden på alkohol men stått emot. Även jag har avstått helt i hemmet/ druckit i gång två glas vin med arbetskamrater., det var ok för honom. Det är en del steg kvar självklart och arbetet för honom är ju hela livet till att bli nykterist. Han är inte förändrad på nått vis blivit mer lik den personlighet jag föll för. Däremot får jag kämpa för den äldsta förlåter honom inte kom hem när han inte var hemma sånt känns/samtidigt lite barnsligt. Min son ska gifta sej å skaffa barn utan att träffa honom .hur ska det gå till min sambo å jag har bott ihop i tio år/åren blir fler. Förstår min son men samtidigt ser han väl att jag mår bra/nån som har råd hur hjälpa till över gränserna står mitt i/ ingen viker samtidigt är min sambo nykter då är väl iingenting ett problem??? Kram annher01