Senaste kommentarerna i forumet

Faktiskt är det bra att bli lite lagom provocerad, för gudarna ska veta att det inte är lätt att ställa allt på sin spets helt ensam. Oftast fastnar man ju i sina egna tankemönster om vad som är rätt och fel, eller iallafall gör jag det.

Jadu, hur jag tänker ang nedtryckandet. Det är ju det ständiga sökandet efter en kick, att ha kontroll. Jag kan ju bara berätta hur jag fungerade i min äs och för mig var det utöver all ångest som kommer som en biverkan även en enorm kick. Alla som någongång "bantat" vet vad jag menar tror jag, så även du? Att gå in i en egobubbla, stänga av livet och enbart fokusera på kicken, alla biverkningar till trots. Likaså är det ju med alkoholens överkonsumtion, otroligt egoistiskt från min sida. Min kick, min avslappning och mitt sätt att skjuta måsten till morgondagen. Min kick av rus och återigen bubblan, stänga av livet. Det är ju i sig ett sätt att trycka ner sig själv, lägga locket på och slippa ansvar. Där belöningssystemet är den enda Sanna glädjen och guden i livet.

Jag snurrar kanske till det ytterligare, svårt att göra en stor sak kortfattad. Men jag är väldigt svart/vit, går all in på det mesta jag gör (därav prestationsprinsessan). Även om det kan tyckas vara för bara min egen skull. När jag gick ner i vikt var det inte 5 kg som räckte, gränsen flyttar sig i takt med att kicken ska tillfredsställas. Precis som alkoholens toleransnivå.

Nu för tiden känner jag mig själv så väl att jag klarar att gå på gränserna, men jag söker fortfarande, vilket är frustrerande. Att aldrig känna sig helt nöjd.

Usch så deppigt det lät, hoppas jag inte drar ner dig nu. Tycker du är grym!! ❤️

har fortfarande ingen Gilla-knapp men trycker virtuellt på den :-))

i fötter och händer kan man få vid, och efter, stora och långvariga alkoholintag. Det har jag haft. Levern får gå på högvarv dygnet runt för att bryta ner alkoholen, och då hinner/orkar den inte med alla andra funktioner den har. Det behöver inte betyda att levern får en bestående skada, ofta kan den läka om man helt avstår från alkoholen under en längre period. Men det är en allvarlig varningssignal, att man bör sluta med alkoholen. Detta är ytterligare en sak som förvärrar ångesten för att man dricker, för att man är alkoholberoende. Att man skadar sig själv med drickandet. Men den typen av ångest kan underlätta kampen att sluta med alkoholen.

För mig har domningarna upphört och känseln återkommit efter längre uppehåll.

Hoppas att jag inte skrämt dig, och ökat din oro för mycket. Det behöver ju inte vara den här orsaken för dina domningar. Men det kan vara en bra orsak för att bevara nykterheten.

Hoppas det går bra för dig i din kamp för nykterheten. Framgångar är du värd. Styrkekramar!

ny hobby eller fritidsaktivitet och att lära sig nya saker, är bra när man varit nykter en period. Det ger ofta nya kunskaper, tankebanor och erfarenheter, som kan leda till positiva vinster i form av ökat välbefinnande och bättre självkänsla.

Så där gör du ytterligare ett klokt val Levande.

vi kommer till Malmgården (i Stockholm på Söder) på konvent 28 augusti. Har du möjlighet att delta så rekommenderar jag det.
Här är programmet, rekommenderas för alla som läser här http://www.al-anon.se/al-anons-program-for-aa-malmgardsgruppens-konvent…

Söndagskram / mt

Pi31415, tack. 8d för 3dje gången på 2år känns bra. Läste din tråd, och ditt inlägg #5, där du beskriver lite mer om att gå från beroende till måttlighetsdrickare. Bra läsning. Förstår att detta blir en livslång resa.

Jag har haft ryckningar i fötterna en tid efter aintag. Tagit magnesium och vitamin b12. Tyckte det hjälpte. Men det kan ju vara nåt annat som behöver läkaröversyn.

Dagarna rullar på och hinner fundera och läsa mycket.
Idag har forumet gett så många kloka ord som är värda att spara med Berra, Pi och många fler, jag är så tacksam att de delar sina tankar.
Tycker att många har så bråttom med sina beslut, men är väl som med allt annat, snabbfix som styr allt och skall fixas så fort.
Men tror att skall man lyckas så måste man lägga lika mycket tid på sig själv som man lagt på alkoholen.
Lära sig vad som triggar, nya sätt att hantera livet och lära sig att vara rädd om sig själv.
Några kommer att kunna ha en normalare relation till alkoholen och andra vara tvungna att välja bort den.
Jag tillhör dem som kommer att kämpa för att kunna välja bort den, för vet att nästa gång jag faller ned i hålet kommer jag inte upp igen.
Låter kanske konstigt men känns lättare när jag tänker så, slipper förhandla med mig själv.
Faller kanske någon gång men målet är det samma, det är färdig druckit för mig.
Önskar er alla en fin söndag och styrkan att gå den väg som passar er

anser sig vara bäst. Det finns några få här på forumet som är på god väg att hitta en lämplig liten nivå med alkoholbruk. Om de lyckas och kan stanna vid en måttlig konsumtion av alkohol under en lång tid, är det mycket starkt gjort och jag kommer att bli imponerad.

Jag är övertygad om att möjligheten att någon gång kunna bli måttlighetsdrickare helt är kopplat till hur långt i beroendet man tidigare kommit. Har man en gång i livet blivit slav under alkoholen och därmed beroende, anser jag av egna erfarenheter att det är i det närmaste omöjligt att bli måttlighetsdrickare.

Lätt berusning, salongsberusning, är väl ett tillstånd som de flesta av oss här på forumet tycker är underbart. Jag, och säkert många till här inne, har dock för det mesta druckit mig förbi det tillståndet och fått högre promillehalt. Mitt beroendecentrum i hjärnan är van vid, programmerat, att få en kraftigare berusning.
Dessutom försämras omdöme och sunt förnuft redan vid salongsberusning. Därmed är risken större att man fortsätter och dricker för mycket när man är lätt berusad, än att man börjar dricka från nyktert tillstånd.

Att efter ett uppehåll försöka ”bli en ny människa” och kunna dricka måttligt är nog för de flesta som en gång varit beroende i det närmaste dömt att misslyckas. Då är det bättre att fortsätta vara nykter, en dag i taget. Det mår man bäst av i längden.

Grattis till dina 8 dagar napalosrot. Du är på rätt väg.

Det känns tryggt att du är med mig!! Du har funnits vid min sida i 3 år o det är jag väldigt tacksam för ??❤️

Anna, tack.
Det var ju ett återfall kan man säga. Sen tänkte jag att eftersom jag haft två återfall och inte kunnat sluta helt så skulle jag prova dricka begränsat. Knäppt men lärorikt. Man kanske måste få egen insikt om hur man ska göra och sen hitta sin egen väg. Du kommer att hitta din väg.

Kan man tro på sig själv även om dom runtomkring inte gör det?
Känner mig som Ior idag.

En belöning känns bra och kände mig fin framför spegeln i går. Positiva tankar och handlingar känns bäst. Ska fortsätta mitt läsande och förkovra mig ännu mer.
Ägnar dagen till att läsa, baka och lyssna på radion.

Tänker på dig och att du är tillbaka efter återfall (får jag kalla det så?) Efter bara min korta tid här så börjar tanken om att aldrig mer dricka alkohol formas i mitt huvud. Ska låta den tanken mogna...
Så skönt att inte vara bakis!

Fantastiskt att läsa. Du ger hopp! Önskar dig en skön söndag, Anna/ kram

Du satte fingret precis där jag behövde det när jag var på väg ner i självömkan! Igår när jag svarat dig var jag så provocerad ;-) att jag tog mig i kragen och messade min träningskompis och vi kom ut på en 2 timmars promenad längst havet!! Det var precis vad jag behövde. Om jag ska vara ärlig har jag tyckt väldigt synd om mig själv de sista dagarna vilket jag inte tror leder någon vart. Sedan sov jag 2 timmar på det och kunde klara eftermiddagen med städning och matlagning (gäster 18:00) med lagom fart.

Just nu har jag svårt att förstå hur du menar att du har tryckt ner dig själv med ätstörning och alkohol... Vill du berätta hur du tänker för mig? Jag ska läsa i din tråd igen så kanske jag kopplar.

Hur som helst så hade vi gäster och jag satt nykter för första gången en lördag sedan sommaren 2010. Det var väldigt speciellt att behålla skärpan (om igen somnat få glasögon eller kontaktlinser) hela kvällen. Det var precis lika trevligt som när jag lullar in i dimman bara det att jag inte gick till överdrift, sa inget direkt fånigt och idag känner jag mig frisk!!

Kanske klarade jag att göra min Virgin Colada och dricka mitt vatten+Cola tack vare Dig Märtan! Jo, det var jag som tackade nej men den svåra frågan du ställde mig gjorde mig så säker i mitt beslut att inte dricka mer alkohol under minst 21 dagar och kanske mer att det som var så svårt i fredags blev så lätt igår lördag.

Varm kram

Dessa ord skall jag spara och läsa många gånger.
Tack för dem

Godmorgon till ännu en nykter morgon utan bakrus! Sovit gott och vaknar glad. Sån skillnad mellan att dricka och att inte göra det!
Denna dag har heller inte några risksituationer så jag känner mig lugn.
Ang stickningar o domningar i händer är det däremot lika o jag googlar på diverse möjliga orsaker. Får väl gå till dr om det inte ger sig, dr är nåt jag alltid undviker in i det längsta, oavsett krämpa.
Jag är nog rätt mycket en "ska klara det själv"-person samtidigt som jag är en hjälpare till andra alla. Obalans är nog en stor sak i mitt liv. Så det får bli något att sträva efter: balans!

ska stå rakt, tycker jag. Kalla mig perfektionist om ni vill, men det stör mig när saker inte är ordnade i snygga rader eller räta vinklar. Jag går ibland igenom ett villaområde i vardande på morgnarna. Många av villorna där är prefabricerade och speciellt en har dom inte lyckats så bra med. En av gavlarna består av två element med liggande brädor som fasad. De här elementen har dom inte ställt på exakt samma höjd så det är ett hack i linjen som brädorna bildar. Husägaren verkar inte bry sig, men jag kan inte låta bli att störa mig på det varje gång jag går förbi. Blicken bara dras dit per automatik.

Samma sak med lyktstolparna som kommunen satt upp; de står inte rakt, det är som om någon har slängt ner tandpetare i sand från en meters höjd. Jag undrar om gubbarna var riktigt nyktra när dom grävde ner dom. Jag har själv jobbat onykter; det blir inget vidare. Under en tioårsperiod hade jag så dålig ekonomi att jag fick sälja mitt hus och bo på jobbet. Jag hade en säng och en garderob på mitt kontor, inte särskilt glamoröst men nära till arbetsplatsen. Så eftersom jag inte behövde köra kunde jag jobba oavsett grad av nykterhet. Farligt som attan, jag jobbar ju med maskiner.

Jag har ytterst sällan kört full, det har hänt någon enstaka gång att jag kört med tveksam nykterhet när bolaget har varit på väg att stänga och jag bara måste fylla på förrådet. Det som har avhållit mig har inte varit att det är farligt för mig och andra utan att det är olagligt. Inte för att jag är överdrivet laglydig av mig, jag kör för fort ibland, utan för att konsekvenserna blir så allvarliga om jag åker fast. Det är ett sjukt tänkande det där, jag kan stå bakfull vid en maskin som enkelt skulle kunna klippa av mig en arm utan en tanke på hur farligt det är, risken att förlora körkortet har större inflytande på mitt val.

I morse sade hunden inte ett knyst, det regnade ute, så när jag vaknade till och tittade på klockan var hon fem. Jag har försovit mig tänkte jag och rusade upp. Först när jag stod på balkongen med mitt kaffe och min cigarrett insåg jag att det är söndag. Bannade instinkter.

Ha en fin dag allihop!

Grattis till bra mätvärden och din "tobaksreklam" här triggar inte igång mig iallafall. Kämpa på.

Grattis till 8v. Kan tänka mig att det händer mycket bra saker nu.

Men vad bra skrivet. Här var det kloka ord som jag läst.

Dag 8 söndag, tidig morgon nu och är helt utvilad. Skönt att vara uppe tidigt. Det blev en bra dag igår. Var ute hela dagen. Ätit bra med mat. Både kropp och knopp undrade var ölen var några gånger. Men det blev kall mjölk vid några tillfällen. Undviker allt sött sedan starten. Fortsätta med det. Ska ta en morgonjogg och se om krafterna är tillbaka. Ser fram mot att skriva dag 9 imorgon. Och dag 16 måndagen efter osv.

till drygt 8 veckor.
Bra jobbat. Fortsätt nu med nykterheten.

Levande har rätt, du måste först och främst vara ärlig mot dig själv, ingen kan vara nykter för någon annans skull.
Du behöver först få en insikt att det är ett problem för dig, jo det är ett själviskt beslut, ett egoistiskt ställningstagande.
Att andra kan dricka är inte samma sak, de kanske inte dricker av samma orsak, inte av ett beroende eller ett missbruk.

Men det skapar en del frågor...
Så är det ett problem?
Väger nackdelarna tyngre är fördelarna?
Av vilka anledningar dricker du?
Vad händer med ditt sinne när du dricker, vad förändras?
Hur mår du innan, under och efter att ha druckigt?
Stämmer dina förväntinigar på alkoholen?
Vad händer när du dricker och inte längre har kontrollen?
Du får ångest och blir deprimerad, har du haft en tanke på att det kan vara alkoholen som skapar den i längden, inte det som händer när du dricker och får ångestattacker av i efterhand?

Pillerna dämpar alla känslor, både bra och de dåliga, du kan känna dig håglös och lite avtrubbad av dem, de kan kapa topparna på de värsta attackerna men är ingen lösning i längden, man behöver oftast åtgärda orsaken till depressionen i vilket fall.
Att prata med en psykolog hjälper oerhört mycket bättre än pillerna, det gjorde det för mig, en hjärnas form av förkylning och är inget man behöver skämmas över, väldigt många knaprar lyckopiller i det fördolda utan att berätta något.

Att vara öppen med sina problem var för mig väldigt underlättande, dock inte till en början då jag fortfarande var skör i sinnet.
Min fru är min vapendragare och soulmate, det inte hon får veta får absolut ingen annan heller veta.
Det är skönt att ha någon att dela sina bördor med, en som kan säga att nu tänker du allt helt fel, eller ett knä att krypa upp i när det känns som värst, en som kan klappa mitt hår och säga att allt kommer att bli bra, eller åtminstone bli bättre.
Att friskna till tar tid och måste få ta sin tid.

Mina anledningar till att dricka fanns exakt bland alla andras inlägg i forumet, det hade blivit en ovana som var svår att bli av med.
Alkoholen hade blivit min tröst som hela tiden bedrog mig, och jag fattade inte vad som hände.
Jag blev förbannad på mig själv som inte kunde eller ville ta mig ur detta beroende, varför var jag så låst vid denna dryck.
Med tiden började jag analysera mina anledningar och behov och därefter ifrågasätta dem.
De var kättade ihop med varandra och det var som att dra ut en spik ur väggen och hela huset föll ihop.
Det blev en totalsanering av mitt inre som faktiskt fortfarande pågår, och numera är intressant att analysera, varför gör jag så här?

Alkoholen löser absolut inga problem, tvärsom så skapar den nya medans man tror att den fixar de första.
Och de som hoppas på att man kan dricka kontrollerat framöver är fåräknade, en handfull klarar av att hålla sig inom ramarna men inom en snart framtid så dricker de åter igen av samma anledningar som tidigare, för att de har ett beroende, ett missbruk.

Det kan hjälpa om du tillåter dig själv att kalla dig för en alkis, en alkoholist som inte klara av att hantera alkoholen.
Inte förrän efter att man har givit upp alla små livlinor att hålla sig kvar i missbruket så kan man börja bygga på något nytt.
När man inte har en enda anledning kvar till att kunna dricka, det är då man kan börja sluta på riktigt, eller sluta börja som man så vill.

Livet är inte rättvist, och man kan sluta jämföra sig med andra och inse att alla är inte allergiska mot alkoholen, det finns de som kan hantera den, och ännu fler som tror sig kunna det och sedan vi som har förstått att vi inte kan det.
Så istället för att se alla motgångar så kan man titta på vad man kan få i gengäld, fräscha mornar, hämta barn med bilen, vara närvarande alla veckans timmar och nätter, bättre ekonomi och faktiskt bättre psyke.
Allt kommer inte huxflux, men för den som orkar stå emot kommer fördelarna sakta smygandes.

Tills slut så kommer det till dig, det är inte dig det är fel på, utan alla andra som dricker skiten och blir konstiga.
Så vem är det som det är fel på, egentligen?

Ta det försiktigt och ta inga överilade beslut, en dag i taget och var sak har sin tid, så länge du mår bra så är det rätt, lyssna på dina magkänslor, ibland är kroppen förståndigare är knoppen.
Men om magen och hjärnan bytte plats, skulle hjärnan kunna kräkas då?
Emellanåt så undrar jag inte om det är mer skit i tarmarna i pallet än var det är i magen.

Lycka till!

Berra