Senaste kommentarerna i forumet

Ja, acceptera Studenten

Det som är. Finns inget annat. Det är som det är och ofta vet vi varför. Så vad ska vi ägna våra tankar åt. Positiva, snälla och lugnande som stärker oss till att ta de steg vi behöver för att förändra. Bort med alkoholen är nr 1. Det är så bra jobbat! Du är på väg nu att göra något bra och ge digmöjligheter att förändra. Vi orkar inte det med alkoholen.
När jag var nere och hade jobbigt med tankarna i början när jag slutar med alkoholen försökte jag säga till mig själv att jag skulle vara snäll mot mig själv, jag fokuserar nu på att nye dricka, problem tar jag sedan. Nu, bara inte dricka och jag ska tänka bra saker om mig själv och lägga annat jobbigt åt sidan. Det får komma när jag är bättre i balans. Vissa akuta saker måste man hantera men försöka fokusera på mindfulness, vila och det mest primära att hantera.
Jag vill bara berätta att när dagarna blir veckor och veckorna blir månader kommer du må så mycket bättre, orka mer, ta bättre beslut, vara mer i balans och lösa dina problem på ett bra sätt. Du kommer att njuta mer av ditt liv och tankarna på alkohol försvinner liksom ångesten med den.

Var stolt över dig själv och fokusera på dina framgångar och en dag i taget. Kramar

Jackofhearts, håller med!

Vi är här, för att vi vill ha något mer ut av livet, för att vi vet att alkoholen tagit över för mycket och för att vi mår bra av det. Vi har fortfarande en dator, mobil eller padda att skriva på och en hjärna som vill formulera vår kamp och längtan åt oss.

Vill bara önska dig lycka till. Att faktiskt till slut kapitulera för insikten och ge upp skiten är en lättnad. Med tiden slipper du tankarna och förhandlingarna om du ger upp drickat en längre tid. Det är så skönt när det normala börjar bli att inte dricka igen! :-)

Hoppas du får en bra start på det nya året!

Vet du varför jag inget dricker alls. Det är för att frigöra mig från suget. Så länge jag underhåller min kropp med alkohol så finns den i systemet med suget, associationerna till det ena och det andra och förhandlingar. Jag har följt de som varit nyktra länge och jag ser att med tiden så minskar allt det där. För varje vecka som går minskar antalet tillfällen som jag tidigare skulle tänkt på A, fått en sug, en längtan eller tyckt det var smärtsamt att inte få ge efter för Jag upplever verkligen det nu, att det släpper mer och mer. Jag vet bara denna gång att jag vill ge mig lång tid utan för att hitta tillbaka till mitt riktiga jag igen. Det går långsamt men det blir bara bättre!

Kram och lycka till nyktra kocken! ;-)

Det hoppas jag också Ebba

Så mycket lidande för den där drycken med alkohol i. Så förvirrad och förvridet livet blir. Man tappar bort sig själv och allt som var sant och viktigt en gång. Jag hoppas verkligen alla styrkan att säga nej till den där jävulen och ge den fingret och därmed sitt liv en chans!
?

Skönt att det bara var en dröm

När vi hittar lugn och är trygga kommer det till oss, då vågarvi släppa fram och titta på det som gjorde så ont. Kanske du nu undermedvetet bearbetar i din nya trygga tillvaro.

Kram

Zorro, min hjälte och otroligt kloka varmhjärtade vän!

Minns när du startade, försiktig, dold bakom masken. Nu är du så generös och stöttar, delar och hjälper så många här. Du hjälper MIG! Din omtanke är otroligt kännbar, ska du veta. Jag är så glad att du kommit så långt redan. Veckorna bara flyger iväg tillsammans med ångesten!

Tack för att du är här, för att du är kvar, för att du berättar, för att du delar med dig, för att du bryr dig om andra! (Vet att det är tungt på hemmafronten)

Önskar dig alla bästa varmaste känslorna i kroppen och att ditt kommande år blir bra, bättre och bäst!

Vi följs åt min vän. En dag i taget. ???

STOR VARM KRAM!

som finns runt han nu är olika slags missbrukare och där han även bor så några egna reflektioner är nog svåra att göra.
Att efter 35 år veta att det leder till dåliga konsekvenser men inte kunna "lämna" måste vara tufft. Och för att slippa känna dricks det mer och ny relation inleds och allt är så bra och lyckligt när han själv pratar om det. Skulle önska att han såg sitt eget mönster och sökte hjälp (som han pratat om) annars kommer han snart inte finnas kvar för efter 35 år är kroppen/knoppen sliten. Endast några nyktra perioder på behandlingshem sen på igen och förstöra relationer med barn sim hunnit byggas upp.

av din styrka önskar mig själv detta men det känns långt borta. Kämpar på med mitt mående och plopp så dyker han upp i mitt huvud när jag läser i 12 stegen. Det bli både ledsamt och irriterande för han var inte
" bjuden" ändå kommer han. Och börja då fundera på vad han gör, hur han mår och om han det minsta saknar mig, fast det eg var mitt mående som skulle jobbas på. Bli så ledsen på detta.

Menar jag inte i form av "medberoende" som möjliggör för den med problem att kunna fortsätta sitt destruktiva leverne.

Utan bra stöd och hjälp till den som inser sitt problem och vågar be om hjälp :)

Det är inte lätt alltså.
Jag skrev bara som jag kände.
Så himla klok och insiktsfull är jag inte alltid men tack.

Jag utgår från mina erfarenheter, jag är så innerligt tacksam över att jag inte längre dricker.

Det är ju ändå så att många av oss dricker och har druckit i smyg och om man lyckas få stopp på det i tid genom att våga be om hjälp så kanske det kan förhindra att man vaknar upp om 35 år och har förlorat allt.

Jag menar inte att vänner, anhöriga, män och fruar ska stanna kvar och fördärvas.
Det hoppas jag att du förstår :)

Jag önskar att den som har problem och anhöriga till människor ska våga prata om det, be om hjälp och vara modiga.

Det är inte bra att alkoholproblem är så skamligt och svårt att prata om för det vet vi ju alla att det är lättare om man får stöd och hjälp än att kämpa ensam.

Kram

Du är verkligen klok och insiktsfull. Men om man inte erkänner att det är ett problem utan mer bara pratar om medicin och kurator så orkade iaf jag inte stå kvar och se människan mer och mer trasas sönder. Då hade även jag strykit med. Så en armé med vänner och anhöriga finns tyvärr inte kvar efter 35 års supande. Och de anhöriga som finns kvar är oftast mkt medberoende och inte bra vare sig för alkoholisten eller sig själva. Det var verkligen med sorg i hjärtat jag skrev detta, nyseparerade från någon som stannade med jävulen likaså min pappa.

Jag håller med dig fullt ut. Om folk bara visste vilken lömsk sjukdom man slåss emot. Men vi väljer ju vi allra flesta att inte berätta. Har man någon annan kronisk sjukdom som tar upp alldeles för mycket av ens kraft, har folk oftast överseende med att det ger konsekvenser på annat håll, som minskad energi att engagera sig i saker. Jag känner att jag denna hösten om och om igen har hittat andra förklaringar på min nedsatta energi än den sanna orsaken. Folk tycker nog jag är asocial och oföretagsam. Jag har dragit halvsanningar som att "jag har mycket att få ordning på, det är mycket på jobbet" etc etc. När sanningen är att min sjukdom har dränerat mig. Och den är kronisk. Men jag ska vinna över symtomen.

Upprepa Nej tack! Jag behöver inte alkohol! Hjärntvättad hjärnan med ett evigt nej tack, det är bra för mej! GOTT SLUTpå året och ett Gott Nytt År!

Å så fina kommentarer jag får! Känner mej inte ensam, märklig men en skön känsla. Ska strax fixa middagen, kocken får INGET vin idag! Så de så! Jag bestämmer över kocken ( som är jag) Min nyktra hjärna säger nej tack, det är bra, jag behöver inte alkohol just nu. Så säger jag! Just Nu! Så då,får jag upprepa det igen och igen och igen....så många gånger som krävs.

Var inte meningen att dra alla över en kam, bara så att de alkoholister jag känner ofta målar upp en bild att de har det så bra och är lyckliga, får inte ihop den bilden med det verkliga måendet.
Gällande min så har jag under 7 månader hört att han ska börja med medicin och kurator men det kom aldrig. Utan det som kom var fler och fler återfall och en abstinent människa som då bara fräste och morrade. Det var i nyktert tillstånd vi pratade och han vet om sitt alkoholproblem då det funnits där 35 år och han vet att det bara leder till konsekvenser, men frågan är om viljan finns?

Även om det var en tråkig dröm, så var det en fantastisk påminnelse om vad du inte vill ha tillbaks!
Jag skulle tolka det som ett friskhetstecken!
När vi tittar tillbaks, så undrar vi efteråt hur i hela friden vi kunde låta oss behandlas på vissa sätt och hur i hela friden vi stod ut!
Vi har slutat skämmas och kan istället se det som en erfarenhet och kanske kan vi hjälpa andra som inte hunnit så långt än
Nyårskramar <3

Känner igen situationen kära Farmor..
Fast jag hade en lite annorlunda ingång.. Jodå jag var själv på väg att bli alkoholist och var gravt medberoende..
När vi varit ute och handlat något gott till middan och mannen stannar till utanför systemet med orden "men en liten flaska gott vin ska vi väl ändå ha till det här"? Då var det jag som höll tyst..
Problemet var, att jag också tyckte att det var gott med vin! (nej det sticker jag inte under stol med!) Och att dela en flaska på 2 brukar inte vara något problem..
Däremot blev det ett problem, när jag så småningom ville "bromsa", eftersom jag upptäckte, att det förutom den där flaskan vin köptes 2 - 4 starköl.. ( på slutet insåg jag att han förutom det han köpte "öppet" också hade ett eget "lager")
Eller så tittar mannen på en flaska av ett vin som jag inte tycker om och säger generöst.. Men vi kan köpa en till, som du gillar.. Vi behöver ju inte dricka ur allt ikväll. (Vilket vi vanligtvis gjorde.. )Dvs, han drack ur sin och sedan det som var kvar av min, vilket brukade vara mer än ett stort glas. (.-för att det inte skulle "förfaras" eller för att han tyckte att den där "skvätten" var väl inget att spara på?)
Det hände faktiskt, att han drack ur resten av min rosé också, även om han avskyr rosé, bara för att han råkade behöva "fukta mun" och hans egen öl och vin var slut..
En lite rolig anekdot är att hans sug (som han än idag påstår att han inte har) ibland fick honom att dricka några av mina A-fria öl istället för vatten när han var "törstig".. (då fanns förutom kranvatten, kolsyrat vatten och läsk)
Se det som att du faktiskt tränar din beslutsamhet och iakttagelseförmåga! Jag känner att du slagit till bromsen och trägen vinner!
styrkekram från en fd etanoldriven farmor <3

Jag tror du ar fel ute som tror att alla fungerar lika for att vi har problem med alkohol.

Om du vill hjalpa nagon, jag pratar nu om hur det skulle fungera for mig, ar att inte kritisera nar nagon ar full. Forsok komma till botten med problemen och hjalp dar. Jag kan saga att aven om jag vet att jag har problem, och jag vet nar jag ar full, har jag ett brak med frugan och hon kastar ur sig att vad jag tycker ar inte relevant eftersom jag ar full, ja da kanns det som ett slag under baltet och risken ar att jag bara dricker mer for stunden. Har man dock inte erkant for sig sjalv att man har problem ar det omojligt. Det enda som kan hjalpa ar positiv uppmuntran, slag under baltet forvarrar.

Nu har jag ingen aning om bakgrunden till ditt exs problem, men vad de an ar kan de inte losas om personen i fraga inte erkanner for sig sjalv att han/hon har alkoholproblem.

Har påverkats idag av att jag hade en mardröm inatt.
Jag var ihop med mitt ex och han hade slutat dricka men fick ett återfall.
Jag kastades tillbaka för ett tag hur jobbigt det verkligen var för bara ca 1,5 år sedan.
Han tjafsade och bråkade både med mig och yngsta sonen.
Erkände inte att han druckit och ältade och tuggade om allt möjligt.
Som vanligt fick man inte en syl i vädret.
Det var så befriande att det bara var en dröm nu....men som tidigare faktiskt var min vardag i flera år.

Jag kommer också få problem...Vi skulle inte handla något a här, men så kommer de
Vänner hit i morgon o då säger min man att vi kan ju inte låta bli att handla a-fritt?
Så jobbigt just nu.
Kram Gott nytt År

För att du skriver och berättar hur det går, vad som händer, hur du tänker och känner.

Väldigt nyttigt för både dig, mig och många andra att du delar med dig.

Alkoholdjävulen gillar nog dock inte att du är honom på spåren och identifierar honom och hans luriga och falska beteende.

Var rädd om dig farmor.
Kram Ebba

Vill tacka dig lite extra här. Ditt inlägg var väldigt inspirerande. Har följt din tråd faktiskt sen innan jag startade min tråd. Du verkar kämpa på bra! Det där med botten är intressant. Alla verkar ha olika gränser för botten. Flera här sörplar i sig flera liter varje dag av BIB:en innan de når dit. För dig och mig kan det va mer av karaktären "göra bort dig på fyllan" eller inte kunna stoppa i tid.
Vi är alla olika men ändå så lika. Tror att jag kan sticka ut ut hakan och säga att alla vi som hittat hit är vinnare på ett sätt. Vi har ändå insett problemet innan det gått så långt att vi inte ens har en dator att skriva på.

Tror ni att jag sa nåt till maken om alkoholfri semester? Icke! Där satt jag i bilen på väg till affär och system Tigande! Ett litet halvhjärtat "vi ska väl inte dricka så mycket... " Jag handlade maten, han vinet! Hur funkar jag? Tala om alkoholdjävulen som gräver sig in i hjärnan!! Så konstigt att viljan, tanken och beslutsamheten bara rinner av mej. Jag vill inte vara maktlös! Jag är inte maktlös! Jag dricker i allafall inte just nu! Japp! Inte nu heller! Inte om en timme heller!

Fick precis ett intyg som jag ska skicka till CSN, en vädjan om att inte ta bort min inkomst till nästkommande termin, då jag ligger efter med studierna.
Det var min samtalsmänniska som skrivit det. När jag läste det nu så kändes det som en käftsmäll. Pang. Sanningen på papper. jag vill inte skicka in detta. Då är det ju officiellt i en stor myndighet. Jag skäms. Får lite ont i magen och blev yr. Tror att det var en snabb ångest i kroppen. Kan ångest verkligen slå till så fort och så hårt? Psykosomatiska besvär AB.
Min första initiativa tanke var ett glas vin, det ska jag inte sticka under stolen med. Som om att alla mina problem och ångestkänslor skulle försvinna. Stoppa huvudet i sanden lixom.

Jag ska ta mig en funderare på hurvida jag skickar in detta intyg eller inte till dem. Kanske, om jag ligger i hårt nu de sista 2 veckorna på denna termin så kan jag komma i kapp med poängen som måste komma in. Alternativt att jag skickar in intyget, blir klassad som alkoholist i en stor myndighet, ändå blir nekad rätten till csn... fan oxå.
Jävla pengar hit och dit hela tiden.

Nu är det såhär och jag får acceptera det. Jag tycker inte om det men nu är det såhär...

Mvh
Studenten

med män dom försöker förminska oss. Du har slitigt hårt med missbruk och sjukt barn, FU behöver landa ordentligt och behöver inte detta runt dig. Du klarar " stå" utan honom, kram.