Senaste kommentarerna i forumet

Återseende under ny nick ;-)
Fint att läsa att det går bra för dig!
/PP

Tänker inte så mycket på antalet dagar i nykterhet numera men räknaren på telefonens startskärm visade idag 1001 dagar och nätter. På riktigt och varken en saga eller eurovisiondänga ;-)
Trevlig påminnelse för mig att det faktiskt var möjligt. Det vill jag dela med alla som kanske kämpar med nykterhetens första dagar. Brukar vara vanligt så här års...
Ha det gott alla!
/PP

Jag har berättat för min bror och min mamma, men dock inte för någon i min mans familj. I hans familj har de inte alls samma syn på det här med alkohol. Både hans pappa och styvmamma har haft, eller kanske har problem med alkoholen. De har t o m varit alkoholister. Detta i sig har ju också en ökad risk för min man att alkoholism finns i släkten. Vi har inte så jättebra kontakt med hans familj heller tyvärr.

Jag berättade för mamma och min bror för bara två månader sedan. Det var mest för att höra om det fanns anledning till oro, för jag hade ju blivit van vid att min man drack öl varje helg. Då fick jag det bekräftat att det inte är något normalt drickande. Jag har räknat på det nu i efterhand och hans veckokonsumtion uppgår till ca 15-16 öl i veckan och detta motsvarar ca 75 cl sprit. Då har jag inte tagit hänsyn till att en del av ölen är betydligt starkare än 5%...

Igår var vi iväg i Danmark. Sonen ville inte följa med så det blev bara han och jag. Det blev faktiskt en riktigt bra dag, utan en massa drickande. Detta får mig ju att bli väldigt kluven då han sedan några dagar också har slutat att spela datorspel, det är framförallt där som han sitter och korkar upp ölen. Så denna helgen har varit riktigt lugn ur ölkonsumtionssynpunkt. Det känns dessutom som om jag inte har samma koll längre om hur mycket han dricker. Han drack bara två öl under kvällen igår, men han drack säkert någon till efter att jag gått och lagt mig (vi lägger oss aldrig samtidigt av någon anledning).

Så nu är det två veckor kvar av semestern, och fortsätter det i detta för tillfället "lugna" tempo, finns det överhuvudtaget anledning till oro?

Läst en del i din gamla tråd, herregud vad du gått igenom!! Ska lusläsa mer sen, du är fantastisk!

Nu har det gått en hel vecka, det känns dock som det gått minst en månad. Tiden utan vinet är så oändligt mycket mer, dagarna tycks aldrig ta slut, på gott och ont ibland. Mest gott just nu.

Äntligen sover jag gott!! Sov utan avbrott en hel natt inatt! 8h!! Fortfarande mycket drömmar men "lindrigare" om man säger så.

Vi var på kalas igår, tackade för första gången nej till alkohol och gode Gud så jobbigt det var!! Försöka förklara sig inför tappade hakor, men det var så värt! Skönt att komma hem, komma i säng nykter, minnas allt och ändå haft trevligt. Visst hade det varit gott med vin till maten, men det är något som får vänta till sen, just nu måste jag smaka på allt annat som erbjuds innan jag vågar njuta av vin igen. Njuta av vin - inte bara dricka för fyllan.

Hej!
Jag är ny här och fastnade för din tråd, då jag känner igen mig så väl.
Idag har jag bestämt mig för en vit månad (till en början i alla fall). Har försökt många gånger, men misslyckats när gråten och ångesten kryper på...Jag måste sätta mig över det, promenixa eller något istället. Min man har varit nykter i 3 månader, men jag pallade inte hänga på, på semestern. Dålig fru...
Men Imorron tar jag tag i det och kommer hålla mig här på forumet och insupa dina framgångar och bli peppad.
Lycka till för dig och mig?
Kram från Skåne

Har haft 8 vita dagar av 10 bakåt. I fredags var det fest, födelsedagsfirande med goda vänner. Jag drack mer än jag tänkt mig men inte mer än de andra i sällskapet iaf. Igår var jag sliten av kvällen innan och jag tyckte jag kände mig helt spritindränkt och det kändes giftigt i kroppen. Jag har dock samlat på mig många vita dagar och jag tycker det blir lättare och lättare att se dagarna utan ah. Kämpar nu mest med en lågmäld irritation jag bör med mig, mkt som helt plötsligt skaver. Jag ska hänga på Anna nu och ha 21 dgr vita i sträck framåt, började igår så nu dag 2. Känner mig mer hoppfull nu än för en vecka sedan att det ska gå bra, tycker att det bedövande suget har minskat lite, och fixeringen dämpats något.

Låter som en väldigt bra semestervecka, och väldigt bra att dina aktiva tankar att minska /göra uppehåll var levande och inte glömdes bort! Jag har "nollat" 8 av 10 dgr bakåt, och det går bättre och bättre att avstå! Jag ska också ta ett längre uppehåll och ska kanske satsa på 21dgr till att börja med?? Då är jag på dag 2 idag. I fredags var det fest och glam och jag drack mer än jag tänkte (dock under trevliga former och inget dåligt hände). Utöver det snedsteget så går det riktigt bra och jag tycker mitt enorma sug börjat lätta lite. Har fortsatta problem med de känslor och irritationer som kommer upp till ytan parallellt med minskningen men det är iaf hanterbart!

Vad roligt LenaNyman! Den där listan var faktiskt ganska ogenomtänkt, men den stämmer faktiskt bra. Tack så mycket och stor kram tillbaka!

Jag är oxå 37 år med 3 barn. Om du vill veta hur jag höll på, fram och tillbaka i början av min resa till nykterhet, kan du läsa Morlas tråd, den är min.
Jag minns så väl alla kval alla funderingar hit och dit. När man har registrerat sig här, då tror jag att man redan gått så långt att man mår bäst att säga hejdå till a. Faktiskt så har jag absolut ingen önskan att dricka längre, jag är livrädd för att a och vad den ställer till med. Inte bara för mig, utan för så otroligt många i vårt avlånga land

Jag blev tipsad om din lista, du vet, och den är så galet mitt i prick. Så väldans härligt att du återkommit och att du bringar goda nyheter om dig själv hit till forumet. Stor kram!

Så gott att det är funkar bra på alkoholfronten för dig. Skönt att du lämnar ett livstecken. Stor, stor augustikram till en av dom skönaste snubbarna jag lärt känna här på forumet.

Vad glad jag blir, att du minns mig! MB stöttade mig mycket på den tiden. Nu när jag läser mina ord, från den tiden, slås jag av hur lite jag förstod om hur djupt jag hamnat gällande alkohol. Jag var RIKTIGT illa ute. Jag minns oxå att jag blev arg över en del råd jag fick. Det berodde på att råden slog huvudet på spiken och det gjorde ont... Jag ska läsa din tråd❤️

Åh, jag minns Morla, jag läste ju här redan för så många år sedan. Minns din lista bl a.. Det är så skönt att veta att det gått bra. Tack för uppdateringen!!!
Har också undrat över Mammy Blue, minns inte om hon har uppdaterat nånstans.
När jag började läsa drack jag inte speciellt mycket själv, men borde verkligen ha slutat med all riskkonsumtion redan då och den där listan körde jag om och om igen, steg 1-5, inga vrålfyllor för mig, men slutade gång på gång med lätthet och sen ökade konsumtionen. Tyckte inte att problemen var så stora eftersom många här drack mer.... Det är lätt att lura sig själv. Bara det att jag hittat hit var ju en varningssignal och ett tecken!

Vill du det? Ditt mående är direkt avhängigt hans uppenbarligen. Du har satt en deadline för ditt äktenskap redan. Men kärleken har redan lösts upp. Du har hört den vad?; alkoholen är ett lösningsmedel, den löser upp lim, hjärnceller, tillit, kärlek, förtroenden, familjer osv.
Vad jag vill säga är att du måste ta hand om dig och ditt mående. Du måste ta dig loss ur din tro att du kan hjälpa honom. Din kropp reagerar när han dricker. Du är medberoende. Du anpassar ditt liv efter hans. Dags att börja skapa din egen agenda och visa att du lever ett eget liv som inte är avhängigt hans beteenden.
Jag hade också en deadline. Jag var arg nästan jämt. Iskall, beräknande, uthärdande. Hade alltid fullt upp för att slippa sitta bredvid i soffan och så gick jag på diverse möten för att komma hem sent så att han hade somnat. Vi levde parallella liv. Han drack aldrig synligt de sista åren. Och allt han lovade gick om intet. Jag slutade tro på de ord som lämnade hans mun.
Min deadline höll inte. Den blev tidigarelagd med 8 år. Eftersom polisen kom in i vårt liv och jag höll på att gå sönder. Detta är jag mycket tacksam för idag. Han påverkar fortfarande mitt liv då vi har barn men vi har inte daglig kontakt. Min deadline handlade också om att barnen skulle vara klara. Nu är jag mycket nöjd med att ha visat barnen att man inte ska leva i en relation som är dålig. Att jag kunde sätta stopp.
Vad ger du dina barn för bild när du tänker hänga kvar i flera år till "för barnens skull" ?
Hårda ord , jag vet. Men jag vill ändå att du tänker igenom. Förtjänar inte dina barn att ha en lycklig mamma i fösta hand. Än en kärnfamilj som osar svart i alla sprickor?

Dag 6 åkte vi iväg på semester och jag drack lite nervöst ett glas vin när vi kom fram till hotellet. Sedan klapp jag den lilla vinflaskan i minibaren när vi kom tillbaka från en annars nykter middag. Det var bara tvångsmässigt och dåligt, absolut inte värt det. Men eftersom jag stannade vid dessa 15 + 18 cl vin så hade jag ingen baksmälla dagen efter. Som du säkert förstår ska det lite mer till för det. Jag drack massor av vatten innan jag la mig och vaknade pigg och närvarande dagen efter.

Hur går det för dig? Jag är fast besluten att hålla mina 21 dagar nu och dessutom tappa 3 kg. Jag är precis som du dock beredd på att känna mig malplacerad i mitt eget liv och jag är beredd på att vara deppig, ledsen, irriterad och orolig. Har läst Pi;s tråd och funderat över hennes kloka råd så jag har gått tillbaka i mig själv genom meditation och kommer fram till att jag tycker om att läsa, jag tycker om te, jag gillar växter och att odla (i mycket liten omfattning men ändå), jag älskar skogen och jag älskar havet. Jag behöver styrketräna - kanske med hjälp av sjukgymnast och jag skulle vilja kunna springa som jag gjorde i min ungdom (inte lika fort men lika långt) SÅ det finns en del uppslag att börja med för att hitta balansen. Fortsätta läsa och skriva här...Jag är Viktväktare (Guldmedlem sedan 1998) så att registrerar mat och dryck i appen är ytterligare ett sätt att mäta framgången. Det blir mycket skärm även för oss vuxna så jag tror jag väljer bort TVn till förmån för Forum och Viktväktarna.

Det blev mycket om mina tankar som fladdrar hit och dit. Hur går det med dina?

Kram

Så vänder vi hem från vår lilla semester. Den har varit underbar, dock inte helt alkoholfri. Jag har lite nervöst druckit ett och annat glas vin på hotell och uteservering och en riktigt god drink. MEN jag har också beställt Cola och Ramlösa på restaurang - det är första gången sedan amningen 2008. Det var jättekonstigt men maten smakade faktiskt bättre utan alkohol!! Nu vet jag att jag kan och jag vill.
När vi kommer hem ska vi bjuda hem ett par vi gillar mycket där mannen varit nykterist i ett flertal år - vi vet inte så mycket mer men jag tänker i alla fall sitta nykter jag med! Vi behöver nya vänner så tiden är mogen att våga ta initiativ. Läskigt och roligt.

Ja, jag börjar om på dag 1 av 21. Anledningen till mina 21 är att jag en gång läste en studie som visade att det tar 21 dagar att sätta en ny vana. Nu är det rätt många nya vanor som ska på plats men jag gillar ändå att sikta på 21 dagar. Tänk att vara helt nykter i 21 dagar!!! Min semester varar ytterligare 14 dagar och då är jag ensam hemma med min son på 8 år. Vi har bokat in ett träningsläger och planerar för övrigt att slappa på förmiddagen, åka och träna för att sedan låta vädret avgöra om det blir strand eller annan aktivitet. Då tänker vi aktivitet där man bara kan vara ... Träffa lite vänner och familj. Inget märkvärdigt. Ha kompis och pilla lite i trädgården (pytteliten).
Jag älskar augusti när vi går in i nya rutiner. Det är dags att börja om, ett nytt skolår står för dörren och luften blir krispig om kvällarna. I år ska jag uppleva hösten utan dimmor, utan att krypa upp med ett glas vin, utan bakfylla och utan ångest över min röda näsa. Redan nu, när jag dragit ner rejält på mitt alkoholintag ser jag betydligt piggare ut. Jag har inget emot mina rynkor men jag slipper gärna det lilla röda, blanka på näsa och kinder som måste pudras bort. Jag är gärna utan svullna ögonlock och rödsprängda ögonvitor. Jag ser gärna mig själv i skyltfönstret utan valken runt midjan. Ja, jag är precis lika intresserad av det yttre som det inre. Vår kropp är vår boning här på jorden och för att respektera sig själv så måste man respektera sin kropp. Att vårda både yttre och inre är viktigt för mig.
Som sagt den riktiga Dag 1 av 21 är här. Nu har jag övat i sommar och är redo för en nykter höst!!

7 dagar nykter idag. Vet inte hur längesen det var sist. Tänker hela tiden på om jag ska kunna "ta ett glas" (vilket jag aldrig har kunnat) igen och när .. Och om jag verkligen måste sluta helt (ja det måste jag) eller om jag kan dricka om en tid igen, så där som andra gör för att det är gott o trevligt. Jag har druckit så här (för att döva ångest) sedan jag var 25 ungefär. Är 37 nu. Också den där som "fixar o klarar allt" fasaden. Skaffade också "trean" (barn nr tre) för att bli tvungen att pausa drickandet. Första helgen på länge de haft en nykter mamma hemma :) <3

Hej på er! Sommaren har varit ok, dock tagit några återfall varav ett riktigt jobbigt (kräktes på badrumsmattan vilket jag inte märkte förrän på morgonen, fräscht). Men nu är det nya tag. Är bara så uttråkad! På kvällarna alltså, när suget sätter in. Vad gör folk som inte dricker på kvällarna?

av mina gamla beteenden kvar. Jag sover mycket, jag har svårt att få saker gjorda, jag jobbar utan större entusiasm osv. Det känns lite konstigt, jag har ju aldrig jobbat så hårt med mig själv förut. Visst, jag har varit i behandling flera gånger i mitt liv, men efter dom har jag bara återgått till vardagen och allt har rullat på som vanligt, förutom att jag har varit nykter då förstås. Vissa behandlingar är ju sådana; man tillbringar en månad någonstans och sedan skickas man ut i livet med glada tillrop om att jobba vidare och att inte ge upp. På sätt och vis är det ju rätt, bara jag kan hålla mig nykter, men ändå...

Kanske upplever jag det annorlunda nu, tack vare att jag skriver här var dag så ägnar jag ju också en stund varje dag åt att tänka på mig själv, mitt mående och mina valmöjligheter. Då blir två månader en väldigt lång tid, och jag tycker att jag borde kommit längre vid det här laget. Om jag jämför med mina tidigare nyktra perioder så har jag aldrig lagt ner så mycket jobb på så kort tid. Det verkar som om det inte bara handlar om det antal timmar jag lägger ned, kroppen och hjärnan behöver tid på sig, oavsett arbetsinsats. Så jag får nog räkna med att ha tålamod, jobba vidare som hittills och låta processen ta den tid den tar.

Min hund är förkyld, så idag blev det en tämligen kort promenad, på hans begäran. Han ville bara ut och klara av det nödvändigaste, nu ligger han hoprullad i ett hörn och väntar på att det ska gå över. Själv har jag många gånger spelat hjälte och jobbat mig igenom en förkylning men allt det resulterar i är ett dåligt utfört jobb och förkylda kollegor. Så numer gör jag som djuren, vilar mig igenom det. Naturen vet bäst.

Ha en skön söndag allihop!

nu när semestern är slut, vädret varit lite halvdåligt sista veckan och jag knappt blivit av med en sommarförkylning?
Nej, tack vare att jag varit nykter i snart tio veckor och är övertygad om att jag så kommer att fortsätta att vara, så känner jag en stor befrielse, samt en hel del lycka, hopp och andra positiva känslor. Detta gör sammantaget att jag mår bra.
Eftersom jag gärna vill fortsätta att vara nykter och ha mer positiva än negativa känslor och mående, fortsätter jag dag för dag att bestämma mig för att inte dricka.

Många hälsningar och kramar

Nu är semestern slut och hmm det blev alkohol nästan alla dagar. Nu ska jag vara nykter. Känns som ett vettigt beslut. Just nu känns det som att det kommer att bli lätt att vara alko fri. Och vad jag kommer att må bra. Tänk att jag skriver här igen. Och ska räkna dagar. Det blir tredjegången nu som jag stoppar. Igår blev en konstig dag. Fixade saker på fm och gled förbi bolaget på dagen. Köpte öl&vin. Gick på krogen på kvällen och fick sällskap av några som också var alkoholister. De såg mig och jag dem. Fick mig en tankeställare. Observerade. Tänkte. Är det så här jag vill vara osv. Jag har ju länge funderat på att sluta med alkohol helt. Just nu känner jag bara ett inre lugn när jag skriver detta. Istället för att dricka så ska jag träna och fixa saker på att göra listan. Samt umgås mer med kärleken.

Beror lite på hur man ser på det...
Helvetet var tidigare när man inte kunde dricka på en fest, paradiset blev när man vaknade dagen efter utan ångest.
Eller så tyckte man egentligen ingenting, för när man vaknade nykter så hade man ju försakat något som kunde ha varit roligt.
Idag är det skillnad, jag har det lika bra på en tillställning utan alkohol som med, det blir så kul som jag tillåter mig att ha det.
Det hänger mer på mig själv än alkoholen, det är en STOR skillnad, tankesättet!

Ikväll var vi bortbjudna på kalas, värdparet tryckte ner en låtsasrödvinsflaska direkt i min byxficka, den här får du själv hålla reda på, den är din ikväll, men blev den det, nähädå, en som körde snodde ett glas ur "min" flaska, en kvinna som inte ville dricka riktigt rödvin var där och nallade, ur "min" flaska.
Gjorde det något då?, nej knappast jag förlorade ju ingen "förväntan" på att dela med mig ur mitt dricka.
Jag måste säga att jag blir lite gladare över att andra gör sina val på en förnuftigt sätt, utan att jag behöver lägga någon nyfrälsning över det, jag försvarar mitt sätt att dricka och berättar gärna om fördelarna med det, sedan får folk göra sina egna val.

En absolut favorit numera är den lilla flaskan Briska med fläder, köpte en halv back av den förra veckan på affären.
Vi har haft en utländsk familj boende hos oss i en vecka som bodde här tidigare, de hjälpte mig med stor aptit på att tömma mitt lilla förråd till ett nollresultat trots att de egentligen inte hade någon anledning till att välja just min dricka när vi har ett stort förråd av andra alkoholhaltiga drycker, ingen som behövde köra och ingen som var omyndig.
Det gör ingenting men det förvånar mig att man ser en förändring till att folk inte per automatik väljer något där man kan bli berusad längre, de dricker sådant de tycker om, och det är ju bra.

Grabben skjutsade jag med några kompisar till stationen, de skulle gå ut när vi andra vuxna ska gå till sängs.
Det kunde jag inte ha gjort om jag t.ex hade druckigt något innehållandes med alkohol, eller jo jag drack faktiskt en klunk av det alkoholiserade bubblet men kände direkt att någon hade förväxlat mig skumpaglas på grillbordet.
Det är märkligt hur lätt man känner alkoholsmaken numera, och det spelar ingen roll hur de försöker dölja den, den är aldrig god.

Så i mitt paradis finns det mången lycka, har haft en underbar semester och är rädd för det helvetet på måndag som kan komma med arbetet.
Känner en tacksamhet för att jag har hunnit göra så mycket saker och hunnit umgåtts med så mycket folk som jag tycker om.
Jag har en familj som jag älskar och en umgängeskrets som gillar mitt sällskap också, det var inte lika solklart för dryga åtta år sedan.

Man brukar säga medaljens baksida, men om båda sidor är lika bra när man är nykter så finns där ingen baksida.
Det som man tidigare ansåg vara ouppnåeligt som ett paradis att slippa vakna upp med bakfylleångest har blivit min vardag,
Så har preferenserna ändrats till nya målsättningar, det lilla har blivit stort, det stora har blivit litet.

En del säger nog en form av naturlig utveckling, jag skulle nog våga påstå att det är en del av min förändring.

Alkoholen löser ingenting, nykterheten löser väldigt mycket, resten som är kvar löser man på egen hand, eller så är det inte ens viktig att behöva lösas ens, beror lite på hur man ser på det, helvete eller paradis?

Berra

..så är detta den tråd jag startade i början. Alkoholhjälpen gjorde en sorts uppdatering och sedan kunde jag inte logga in igen. Då bytte jag nick.
Jag började gå på AA och gick en behandling, för drygt ett år sedan. Det räddade förmodligen mitt liv❤️

Är såå trött också på att behöva komma på undanflykter till vänner man planerat saker med, och de äckelkänslorna du pratar om, fy.. Så fort min fru börjar bli full går jag och lägger mig. Orkar inte.

En grej min terapeut sa till mig var: om du inte gör något åt det här, om du inte säger ifrån eller ändrar tillvaron för ditt barn kommer han inte bara vara arg på din fru (hans andra mamma), han kommer också vara arg på dig och fråga "varför gjorde du inget, mamma?".

Det tog hårt på mig..