Senaste kommentarerna i forumet

Tack du fina Muräna!
Ja något har definitivt hänt med både fysik och mental förmåga. Jag tror jag är något stort och bra på spåret.
Jag var dock inte medveten att det lyser igen så tydligt i min text?
Härligt i vilket fall som helst!

LP

Tack för allt pepp Vickan69, Muränan, Tor, konstnären och Zelda . Har varit en jobbig helg med en massa nya intryck och ingen alkohol. Lördagen var mycket märklig. Gå in på systembolagen för första gången på en månad. Handla en massa vin, fråga personal vad de har för alkoholfritt (och vad som var bra). Sedan laga mat hela dagen, med hjälp av de närmaste som dricker vin under matlagningen. Sedan kommer gäster, givetvis med fina vinflaskor i näven, och så är allt igång. Men många som körde bil och några gravida så var det städat. Men ändå intressant att studera folk efter ett par glas vin

Nöjd med att jag inte drack, lite missnöjd med att jag inte berättade för någon att jag inte drack, utan att jag konsekvent bara serverade mig själv alkoholfritt vin (rött, som verkligen inte var gott). Det var väl några som märkte att jag inte drack, men jag fick inga kommentarer eller så. Helt färdig när gästerna gick hem. Hela lördagen var verkligen som att vända ut och in på mig själv - har liksom aldrig ens reflekterat att inte dricka i sådana här sammanhang tidigare (om jag inte kört bil eller så) och har aldrig gått in på systembolaget och bara köpt saker som andra ska dricka, jag är inte inkluderad, utan har tidigare drivits av lust - " vad kul det ska bli att smaka den här", "det här är gott till det och det" - nu var det som det inte var jag som handlade utan någon annan.

Söndagen minst lika trött som hustrun (som drack mest). Men av en helt annat anledning :)

Hoppas ni får en bra måndag alla. Inget första glas idag för mig idag.

Vill be om ursäkt för att tonen i några av mina svar här ovan inte är alldeles nyanserade. Dom skrevs i fyllan. Tänker inte skriva något på fyllan här längre. Ha en skön första september, alla.

:)

/LenaNyman

Känner inte att "brakfylld" ger mig dom rätta associationerna. Går det att byta, någon som vet?

/brakfylld (men helt nykter)

Vaknade halvfem i morse och kunde inte somna om. Tankarna började komma och sen var det ingen idé. Drömmer fortfarande så mycket skumt också. Jag kom fram till det här: Anledningen till att jag mår så dåligt är att jag sörjer. Jag har sorg för att jag vet att det är över och att det kommer att bli en pärs att ta sig igenom det här. Igår tänkte jag att det är bara att köra på i gamla vanor så ordnar det sig. Det kanske inte blir fantastiskt, men det kommer att funka. Och så kan vi hålla på i många år. Är han då dessutom nykter så blir det ännu enklare. Så känns det inte idag.

Mäklaren var positiv, ska få värderingen idag. Så får vi se hur vi går vidare. Jag vill förstås helst inte flytta härifrån, men jag börjar acceptera att det kommer att bli så. Ännu en anledning till sorg.

Hoppas att ni har det bättre.

Saknar dig PP. Vill bara säga att det var du och Konstnären som inspirerade mig som mest när jag slutade dricka. Hoppas att du har det bra :-)

Hmmm... känner igen den där domaren... Sitter på axeln och kommenterar. Tro för f-n inte att du är något eller har något bra att säga. Allt jag kan säga är att domaren blir starkare och starkare ju mer man dricker. Härligt att du bryter dig loss! :-)

Ha en fin dag Stingo!

Hur är det med vinsamlaren idag? Kanske prova med frimärken, skalbaggar eller bokmärken istället ;-)

Ha en härlig måndag!

PS. Hålla hand är inte det sämsta ;-)

Håller med Stingo... Men lycka till med jakten och kom hem med livet i behåll! Kram

Hej LillPer!

Roligt att du skrivit. Har undrat hur det går för dig på din tvåveckors-resa.

Vad härligt att det går så bra för dig. Vilken skillnad det är att läsa det här inlägget och dina tidigare. Ta det inte på fel sätt, men hade jag inte vetat att det var du som skrev, så skulle jag inte känt igen dig. Rak, bestämd och med en självklart säkerhet. Du verkar ha hittat en ny trygghet och styrka i dig själv. Bra för dig :-)

Kram

Roligt att läsa att det går fint för dig! Tror att fystestet kommer gå över förväntan! :-)

Funderade på det där med cigaretter. Om man berättar att man är beroende av cigaretter, så är det ingen som höjer på ögonbrynen. TROTS att det är fastställt att det finns ett klart samband mellan rökning och lungcancer. Jämför med reaktioner om man säger att man är beroende av alkohol. Om man säger att man slutat röka, så tycker alla att man är duktig och att det är bra gjort. Väldigt få lockar med en cigg framför näsan. Det är möjligen elaksinnade, väl inbitna, rökare som skulle göra det. Ungefär som att alkoholisten gärna vill ha sällskap i sitt drickande. Hur många som slutar röka, tror på allvar att man ska kunna röka lite grann, röka lite socialt, efter ett tag?? Hur många provar någon cigarett, för att sedan falla dit totalt igen. Nä, de flesta accepterar nog att man aldrig mer kan röka om man har slutat. Jämför detta med tanken på att "jag kan nog dricka ett glas vin nu för det är så länge sedan jag slutade"...?

Ok. Visst. Det finns kanske undantag. Jag har rökt, men slutade för många år sedan. Trots det rökte jag en hel långweekend (av någon märklig anledning) utomlands förra våren. Sedan har jag inte rökt igen. Ok. Men rökte jag "socialt"? Nä. Jag kedjerökte konstant och avverkade hur många paket som helst. Är det något att rekommendera att man provar efter lång tid? Mitt svar: NEJ för f-n! Jag kunde lika gärna ha kommit hem som storrökare igen. (Då hade min man och mina barn fått fnatt kan jag säga).

Ursäkta att jag använder din tråd till högljudda funderingar! Du väckte tanken...! ;-)

Vill i alla fall önska dig lycka till med testet! Ha en fin dag I! Kram

Tack för dina ord! Det är en sån röra och jösses; man kan verkligen ställa till det för sig själv, eller hur? Men jag börjar mer och mer inse att alkoholen stjälper ut allt kvarvarande sunt och suger in bara eländes elände.

Jo, tack det är bra med mig. Något fiske blev det inte tyvärr. Vädret var inte på vår sida. Men, helgen har rullat på med lite svampplockning och några vändor till tippen.
Kom att tänka på när jag slutade att röka för ett antal år sedan. Det var stundtals oerhört jobbigt men jag lyckades att hålla mig ifrån cigaretterna tillräckligt länge. Så länge att jag till och med slutade att tänka på dom överhuvudtaget. Jag vet också att jag fortfarande skulle fastna om jag skulle ta en cigg. Kanske är det likadant med alkoholen.
Efter ett tag blir det helt enkelt ingen grej längre. Men, ett glas då är man tillbaka i gamla vanor igen.
Nu ska jag snart iväg med jobbet och vara borta i två veckor. Dessa två veckor är det helt alkoholfritt så frestelserna kommer inte att finnas. Två gratisveckor alltså.. :-)

Innan jag åker iväg ska jag genomföra det årliga fystestet. Känner mig laddad, mår bättre och har bättre kondis än på många år.
Känner på mig att jag kommer att klara det galant.. Nåja, klara av det iallafall.

Ja just det, kornkärnorna då? Jag äter dem och nu kan jag säga att hunger/matsuget är betydligt mindre. Så, det ska bli spännande att ställa sig på vågen i veckan.

Ha det bra alla mina vänner.

Din resa har börjat.
Jag har också gått omkring med dödslängtan och svår oro tidigare i livet. Har ibland sett döden som en utväg. Alkoholen gjorde precis allt så sjukt mycket värre.
Nu vill jag leva mitt liv utan ångest och jag är kanske inte fullt ut lycklig alltid, men definitivt inte olycklig och släpar inte på en tung säck med självförakt längre.
Jag tror du kommer dit och du är på väg. Ta en liten stund i taget.
Tänker på dig.
Kraft och styrka till dig.
LillPer

Jag känner igen mig i dina tankar och funderingar. Du skrev tidigare att dina barn gett dig kommentarer eller märkt hur det stod till med pappa. Det var samma för mig och jag borde lagt av för många år sedan då jag vet hur orolig min grabb var över mitt drickande. Fattade det inte då utan gjorde en bagatell av det. Nu efteråt är jag bara besviken och förundrad över hur jag agerade och tänkte. Det finns inget mer värdefullt än barnen. Jag vill gottgöra för de förlorade åren, men det är tufft. Det enda man kan göra är att visa med handling, agerande och massor av kärlek att man ångrar och förstår vad de gått igenom. Säga förlåt och mena det.
Alkoholen är så lömsk, falsk och oäkta. Den gör oss till ena märkliga individer som är egoistiska och korttänkta. Att vi inte ens fattar hur illa det är dagen efter då vi mår skit och ångestkontot är sprängfyllt, utan då fortsätter att korka upp för att bedöva oss ännu mer är bara så primitivt och destruktivt. Aphjärnan blir dränerad i trögflytande alkogel som gör att allt sunt förnuft försvinner ut i takt med att vi pissar hejdlöst för allt öl och vätskedrivande skit vi häller i oss.
Jag är imponerad av din resa och berättelse, Tor.
Det här kommer gå alldeles lysande. Det ser jag i dina texter.
Stor kram till dig!
LillPer

Och nu snart ett helt år. Jo, har läst några av dina inlägg också, konstnären. :)
Jag hajar ju att nåt är på tok när jag driver mig själv att supa för att slippa ångest och frustration och oro och, ja, allt det där. När jag sen kommer tillbaka efter ett par, tre-fyra dagars supande så skäms jag ihjäl och blir folkskygg och det tar fasen flera dagar innan jag törs visa mig bland folk. Och så där har det hållit på. För länge.
Tack för din kommentar, konstnären. Ska nog vara här ett tag nu. Sommaren har varit tuff.

I morse gick jag igenom hela din tråd. Fick mig till livs kvalitetsläsning och många goda skratt, Herregud, bara det där med att du joggande knappt orkade förbi en pensionär med rullator och halt hund. Det gick inte att hålla sig. Så tack, Muränan! :)

Jag mår bara bra kära Vickan! Tusen tack för omtänksamheten. Jag hade ju en tom, menlös, rastlös period i söndags då jag var på resande fot och det blev lite bättre under veckan. Jobbet flöt på okej, men utan några större avslut eller kreativa infall. Jag är lite i en bubbla på jobbet tycker jag. Jag vill mer med våra produkter, tycker inte det är bra nog och ser så många brister som vi kan förändra och förbättra. Tyvärr har vi svaga ägare och svaga ledare. Kulturskillnader gör samtidigt inte saker o ting lättare. Jag befinner mig mentalt och fysiskt på ett helt annat plan och tycker att man måste ställa rimliga krav på människor för att de ska prestera, tänka, vilja och vara ifrågasättande.
Hade inte jag ställt krav på mig själv hade jag fortsatt dricka på helgerna. För att inte tala om min frus krav!
Det tar skruv vill jag lova. Utan krav kan vi packa ihop och leva som hippies på någon sommaräng ända tills det blir kallt och börjar regna. Vad gör vi då?
Min dotter sa till mig angående min något högre ambitionsnivå att det är något jag får värdera om jag kan leva med. Jag vill skjuta bollen snyggt i mål och samtidigt spela bra. Inte ha någon i teamet som har målbilden att sparka upp bollen på läktaren hela tiden. (Jag jobbar inte med fotboll, men det blir ofta bra metaforer tagna ur sportens värld)
Ibland kan jag leva med den kvalité vi skapar men oftast inte. Det blir rätt tungt i min knopp då.
Hade jag inte varit så rädd ekonomiskt hade jag kört. Jag vet vad jag vill skapa och affärsidén är klar.
Jag funderar på vin o sprit import.
Nä, inte alls något sådant. Jag berättar en annan gång, kanske.

Frustration är för mig inte bra. De gånger jag haft en frustrerande vecka (alltid verkar det) började fredagen efter jobbet med ptssccht för att följas upp av ännu ett ptssccht tills drömmarna och beslutsamheten att säga upp mig var runt hörnet och så nära. Fortsättning lördag och sedan blykeps och grym ångest på söndagen. Massor av självförakt och ingen ork att tänka på framtid eller glädje.

Men, nu är det ju inte på detta vis längre! Det känns så himla länge sedan det var så, fastän det bara var 3-4 månader sedan förra brutala helgfyllan och total söndags och måndags ångest infann sig.
Jag måste säga att jag inte saknar det på något vis. Jag är så tacksam att jag kommit till den punkt jag är nu. Hela denna helg har jag varit ute på restauranger o caféer där alla druckit. Det har varit så lätt att inte dricka. Mitt sällskap har på ett lugnt och trevligt vis undrat om jag vill ha, men jag har bara sagt nej tack och så är det bra med det.
De tror jag är tränings och hälsofreak, visst är jag träningsfreak men de skulle bara veta.

Ibland funderar jag kort och flyktigt på om det skulle vara bättre att sprida ut att man är alkis? Men jag ser ingenting som är bra med det i mitt fall. Dels skulle jag hata den identiteten som jag skapar och det må så vara att många skulle tycka det vore starkt men jag tror innerst inne att folk har jäkligt svårt att acceptera att man är alkis. De vet inte riktigt hur de ska bete sig tror jag? Inte för att jag har så många vänner att mista och då kan det kvitta för det är väl ingen som behöver veta? Det blir en grej att gotta sig åt och snacka om på parmiddagar, fy fan!
Min bästa vän och familj vet, det räcker så gott för mig.

Jag vet inte riktigt vad jag gör med frustrationen egentligen just nu. Har inte reflekterat över det på djupet. Vad jag vet är att jag är väldigt noga med mina egna projekt och skapar mycket i huset i form av ombyggnad och renovering. Det blir liksom en ventil eller terapi att göra saker precis så bra som JAG vill ha dem. Som jag sagt förut blir även detta tungt ibland då jag aldrig kan sluta att förbättra hela tiden.
Nu tror jag faktiskt att jag har förändrat mig lite på flera plan. Jag har blivit lugnare, tryggare, gladare och sexigare(!) Allt enligt min fru och det är ju rätt ok egenskaper. Jag känner mig dock inte så sexig just nu med nackspärr, blånaglar och en axel som varit ur led. Dessutom är min nacke och armar som rödkokta kräftor efter lång cykeltur i solgasset.
Apropå cykelturen idag så hade jag tre nära döden upplevelser i trafiken och det var inget som jag orsakade själv utan bilar som i hög fart antingen körde mot rött och en annan bil som inte såg mig i en korsning. Det som var så sjukt skrämmande och otäckt blev samtidigt befriande då jag vid dessa tillfällen SKREK ut min RÄDSLA, ILSKA och FRUSTRATION under minst en halv minut varje gång och det var så naturligt! Hade bilisterna stannat hade jag smockat på deras feta nyllen och sprutat sportdryck över deras nypolerade lack. Nu var det ingen av dem som missade min ilska, och ingen som vände tillbaka. Tur för LillPer.
Nu vet jag vart veckans frustration tog vägen, men den höll på att bli dyrköpt, inte sant?

Nu börjar en ny vecka och jag ser fram emot den. Jag får resa hem på fredag till mina kära och det är alltid så skönt. Jag ser samtidigt fram emot att nästa helg ha varit fri i tre månader.
85 dagar i dag för att vara exakt.
Jag tror och hoppas den värsta krisen är över?

Hur går det själv Vickan, och alla andra där ute? Jag läser era berättelser och känner så mycket styrka och kraft i forumet.
Leve oss, vi ger inte upp!
Sov gott.
LillPer

Sov gott.

Grattis till 4 veckor och en dag. Undrade just hur länge du hade varit utan A. Jasså du är inte romantisk. Hmm. Det kanske inte bara har och göra med ljus och sånt. Tänkte mer på hur du skriver, tex om din längtan, hur det ska vara osv. Och ljus som är så mysigt :)
Nu släcka ljuset och ny dag i sikte.

ska ni ha för välkomnandet!
Oj, vad skönt det var att bara få på hjärtat och skriva det första inlägget. Det här är liksom min egen stora mörka hemlighet som jag kämpat med länge nu.
Är likadan villmåbra, dricker också mest bara hemma. Ju mer medveten jag blivit om att jag har problem desto mer har jag isolerat mig med drickandet.
I jämförelse med hur mycket jag kunde dricka innan jag hade problem blir jag väldigt lätt påverkad nu och ogillar att tappa kontrollen bland folk. Så gör inte bort mig på så vis men isolerar mig med drickandet och väljer det i stället för att umgås med vänner. I går var en sån dag. Hade inte druckit då en vän hörde av sig och undrade om jag hade lust att träffas, men hade däremot redan börjat planera kvällen och köpt dricka så då valde jag stanna hemma. :(
Bor ensam så har varit lite för enkelt att smyga..
Jobbig dag idag har det varit. Thank god it's monday i morron.
Bra med över en vecka Tor!
Tror det längsta jag klarat de sista åren är tre veckor och det är nog ganska länge sen. Men nu är jag med också!

Jag har själv gått in i väggen, varit arbetslös flera år pga. det, dränkt mina sorger och bedrövelser i vin, Det har inte gjort att jag mått bättre, annat än för stunden, Depressioner lindras inte av alkohol, de förvärras.
Det är jättebra att du hittat hit. Jag är här sen en dryg vecka tillbaka, har inte druckit på 8 dagar. (Mycket nöjd med mig själv som klarat det.) Har stor hjälp av det här forumet. Här får du mycket stöd. Läs andras trådar och skriv. Ta en dag i taget. Det går.
Belinda

Ja du, det öppnar nya dörrar. Det är fantastiskt! Sant.

Nej gör jag? Det är fel. Jag är oromantisk. Blåser ut ljus för att det blir överdrivet romantiskt. Konstigt, jag har nog bara blivit konstig nu...jag har ju varit nykter i fyra veckor plus en dag :)

Starkt att hoppa tåget. Hoppas du skriver om hur det går så vi kan hjälpas åt alla som är här.
Grattis till dag 1 då :)