Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till dina 4 dagar. Vet inte om jag klarat att gå ut första tiden. Jag valde noll sällskapsliv i början för att jag var så
osäker på mig själv om jag skulle klara det.
Kör bil om du kan. Lycka till du klarar det
Konstnären

Dag 4. Så här långt allt väl. Ska på en jobbgrej ikväll och vet att det kommer flöda med alkohol. Funderar på att erbjuda mig som chaufför för att själv kunna stå emot att dricka men också slippa alla frågor varför jag inte dricker. Just nu känns det inte ett dugg lockande att dricka men vi får väl se hur det känns till kvällen. Lill-lördag och allt. Löjligt, egentligen vad man har hittat på för fåniga skäl till att legalisera drickandet. Alla dagar kunde bli lite festdagar. Finns alltid något att fira. Sol, regn, lön, Inga pengar, ja, då får vi väl fira det med.
Men nix, inte idag trots att det är Lill-lördag ;)

Hej LillaAnna,

Skriv gärna och berätta hur det går för dig.

Kram

Nu ligger han inne som sagt var,hoppas det går bra o inte är blödande magsår eller något livshotande .
Jag skulle bli så tacksam över tips om vad jag ska säga till vänner ,nu när jag ställer in fester mm. När de frågar om honom,ska jag säga han har druckit för mycket o är dålig,eller ska jag säga han har fått magproblem eller ska jag säga att han får berätta? Han verkar skämmas lite,o igårkväll undrade han om han kommer bli av med körkortet han var också orolig för att sjukhuset ska meddela soc.? Jag sa att vägverket vet väl inget om honom. Att de samverkar polis,soc,landsting,polis om man blir tagen för rattfylla! Eller? Det har ju inte han blivit. Jag bad honom vara ärlig mot läkarna,då sa han att han skulle mörka lite,så han inte hamnar hos soc. Han är väl rädd det ska komma fram till jobb mm? Vad tror ni? Vad ska jag säga? Hur ska jag bete mig nu? Hur går vi vidare,han får ju kortsiktig behandling nu,sa läkaren,att stoppa blödningen. Igår sa han nu får jag nog vänta 6 mån innan jag tar ett glas vin. -Att du ens kan tänka på alkohol när du ligger med dropp,svårt sjuk ,sa jag . Men jag fattar,suget finns ju alltid där?

Morning på dig
Ha du det skall till mycket mer om jag ska bli chokad över din s.k. öppna dagbok. Det är ju kul att få lite inblick i andra, så är vi ju funtade.
Liknelsen mellan man och kvinna är väldigt träffande. Mjau. Det var väl din morfar som sa.
Hoppas oxså vi ska hitta tillbaka, men mannen har blivit en mussla, försöker öppna skalet, är det öppna musslorna man ska slänga eller tvärtom
dom stängda. Tiden får utvisa hur allt blir. Kan bli så ar på hur mycket alkohol förstör. Ändå är man en torris som avstår, eller vi är vinnare i våra
egna ögon.
Skönt att det går bra för dig, glädjer mig.
Ha det fint
Konstnären

Gapskrattade åt ditt inlägg på Konstnärens sida! Älskar din humor! Sedan får jag be om ursäkt till dig att jag bidragit till utflippet. Förlåt, ska bättra mig och bara skriva om tunga och seriösa saker. Typ Lars Norén och döden.

Ha en bra dag! :-)

Tack Ebba för det orden.

Tokig dröm inatt. Sköt på en ubåt och rökte hasch på tråd (tack och lov att jag inte provat det sistnämnda). Vanligtvis drömmer jag mycket - och kommer ihåg drömmarna. De brukar gå att dra paralleller till verkligheten med dem. Men detta. Nej, inte riktigt:-) tacksam dock för att få vakna hyfsat utsövd. Första gången på länge. Dag 8. Vecka två.

Fråga: något jag speciellt ska tänka på kommande vecka? Vad kan jag ha att vänta mig? Är det värsta över nu? Hur behöver jag vara på min vakt? Tacksam för alla råd och tips.

Jag tror och hoppas att ni fixar det konstnären!
Det är ju en jätteomställning för er båda som tar tid att mogna till sig och finna en harmoni i.
Men jag är dock övertygad om att den grunden ni bygger upp nu efter att ha rivit den gamla är betydligt stabilare, kommer säkert flera hinder på vägen, men så är ju livet.
Tänker på dig! Och dig Starka muränan.
Känner att min tråd flippat ut lite till en vidöppen dagbok, men skriver mest för mig själv där. Hoppas ni inte skäms på min bekostnad. :-)
// Calle

Full av beundran för ditt mod och styrka. Du har en hjärnvilja och du kan. Vet ju själv första dygnen är ett h-vete. Men det går.
Försök stanna upp, titta på något bagatellartat, ett blad en blomma vad som helst som gör att tankarna lämnar för en stund.
Du har oss hör, stor styrka till dig.
Konstnären

Du är cool och klok.
Du kommer att klara det och ikväll ska du inte "belöna" dig med ett (haha - ett?) glas vin utan fortsätta denna stolta vandring på nynykterhetens spännande, jobbiga och fridfulla stig :)

Tack Promille för lugnet du förmedlade när jag var så rädd.

Ha en bra dag och var stolt över dig själv!

Tack för allt nattsuddare. Sov förstås väldigt oroligt. Somnade på morgonkvisten en liten stund. Bestämt mig för att åka till jobb och sedan hem, hoppas att nerverna fixar det. Kan inte säga att jag känner mig tipp topp dock.

Det kanske är så att det kan vara lite svårt att våga satsa helhjärtat på varandra när man vet hur skör nykterheten är? Orkar man med ett återfall från den andres håll? Svårt att komma nära när tvivlet och oron gnager. Tror att du skulle känna dig tryggare och lugnare om du fick ventilera allt om drickandet med honom. Men han är uppenbarligen inte där än. Av vilken anledning vet bara han själv. Kanske skuld över våren? Finns det kärlek kvar och en vilja, så kommer det lösa sig. Men ni behöver nog mycket tid båda två.

Ha en riktigt fin dag vännen. Stor kram

8 dagar, visst ska du vara stolt och appen tickar på, det är ju bra. Jag brukar klappa mig själv på axeln.
Tacksam till tusen är jag idag, tacksam för allt jag redan har.
Ha en fin dag
Konstnären

Förstår vad du menar med att inte slappna av. Är på ett sätt så trygg i min nykterhet. Helnöjd och tacksam. Men är samtidigt livrädd för att jag ska slappna av och tänka "äh va fan". Jag är så av/på, svart/vit, för/emot. Men här får man tänka att man alltid kommer vara bara en armslängd från glaset. Oavsett hur länge man varit nykter. Fortsätta ta beslut varje morgon "att idag ska jag inte dricka vad som än händer". Sedan tänker jag ofta när suget kommer "men ska jag kasta bort allt nu - ska just den HÄR saken få mig att dricka?!". Därtill är jag verkligen rädd för vad som skulle hända om jag dricker igen. Jag har ju erkänt att jag har problem - snacka om att ha öppnat dammluckorna då... Hua!!

Inget första glas för oss idag. Kram

Lyckade prestationer ger kickar. Låter som om du letar upp projekt, både i stort och smått, för att kunna visa - HAH kolla nu vem som kan. Det blir ett ganska stressat liv. Måste hela tiden tävla och vinna över dig själv och hela världen. Jag själv har alltid dragits med ett inre driv att jag måste vara och göra bäst. I allt. Detta i kombination med låg självkänsla och en förmåga att helt ignorera min egen kropps signaler om vila gjorde mig sjuk för ett par år sedan. Det tog jag naturligtvis som ett gigantiskt nederlag och slog ännu hårdare på mig själv. Blev ju inte bättre precis. Har verkligen lyckats trasa sönder mig och har en extremt låg stresströskel idag. Har alltid känt att allt i livet måste vara hårt, svårt, tufft och göra ont. Annars är det fel. Annars är det inget värt. Inte konstigt att det var skönt att ta ett glas vin och för enda gången kunna släppa alla sina egna krav.

Jag inser ju att detta är ett grymt feltänk. Numera. Så jag försöker jobbat på att tagga ner som jag skrivit förut. Försöker lära mig att vara snäll mot mig själv. Det är säkerligen också en anledning till att jag var så frustrerad sista semesterveckorna. Ingen prestation, utan bara onödigt latande - i mina egna ögon...

Vad vi måste inse är att vi bestämmer över våra egna liv. Liksom vi har tagit beslut om nykterhet, så behöver vi ta beslut om att vara lyckliga. Beslut om att tagga ner, ta hand om sig själv, sluta tävla. För mig har det varit svårt för jag har tänkt att "detta är ju jag". Om jag tar bort detta vem är jag då??? Ja vem är jag??? Här gäller det att lyssna innåt och det är inte alltid svaren är bekväma. Det är många livsval som baserats på andra faktorer än det som verkligen kommer från hjärtat...

Ursäkta om jag flummar. Vill nog säga att precis som vi hade makten att sluta dricka, så har vi makten att förändra våra liv och vårt tänkande på alla plan.

Kram till dig Lilleper

Uppe halv sex idag, har piskan på mig med jobb. Tack för dina rader muränan. Jo, mannen är fortfarande nykter och det är ju jättebra.
Men, det stora menet, är att vi är lite som främlingar i nykterheten. Vet inte men innan var det ju mycket myspys ihop med vin och sprit.
Jag har svårt att landa i detta nu, gick ju igenom en hemsk vår med hans drickande, och jag tror inte jag riktigt har återhämtat mig.
Men vi jobbar på det tror jag för det finns kärlek i botten, den ska lyftas fram i ljuset utan alkodimmor, och det är svårt. Tror vi är lite
hämmade båda två nu. Ingen närhet nu, men vi kan prata om allt, utom alkohol. Då lägger han locket på. Du vet jag är sådan att jag
vill prata av mig och tycker han oxså behöver det. Men underbart att slippa se en massa roseviner här hemma.
Visst är det skönt att vara nykter, och vakna utsövd utan något som gnager i magtrakten. Hua det är värt allt. Känner nu att jag vet
inte vad som skulle göra att jag tog det där första glaset. Finns inte på kartan just nu. Tycker även man förändrats som människa när
man inte dricker. Det är oerhört skönt att kunna ta bilen precis när man vill. Frihet som du skriver. Själv körde jag över huvet taget inte
bil för ett år sen. Fick panikattacker bara jag tänkte på det. Så visst har självkänslan växt.
Själv känns det att jag kommit till den punkten, ingen mer alkohol för mig. Önskar bara att jag kunde lita på att mannen håller sig, men
det är lite svårt.
Kram till dig Muränan
Konstnären

Min app tickar på: 10455 minuter. Man ska vara stolt över det lilla och klappa sig själv på axeln ;)

Men inte slappna av. Inget första glas för mig idag.

Kramar till alla där ute

Jag försöker vara snäll mot mig och tycker det går ganska bra. Jag hoppas du kämpade dig igenom din första dag på jobbet och det kändes ok.

Är rädd för att det går lite för bra för mig. När jag har åkt dit förut har jag lyckats en period och sedan "jaha det här med att sluta dricka var ju enkelt, det kan jag göra närsomhelst med vänsterhanden" och försvunnit in i ett alkorus. Det får inte hända.

Ha en bra dag. Kram

Tack Vickan, tack Ebba!
Jo jag har försökt testa meditation, mindfulness och annat. Grejen är att jag är intresserad av det, men precis som när jag ska läsa en bok, som jag också gillar, så kommer jag en halv sida innan tankarna är på annan ort. Tar mig inte tid till det. Blir nästan stressad av att göra det. Nu är det inte på det viset att jag inte kan slappna av, det kan jag. Men jag märker så tydligt att jag vid minsta lilla prestation eller grej som går bra så lyfter jag och glädjen kommer. Det kan handla om att lyckas laga en simpel pryl i hemmet, eller lyckasbli klar med någon jobbgrej på datorn som legat och surnat ett tag. Jag drivs så mycket av det jag presterar och det handlar allt för ofta om hur kreativ eller nyttig jag varit. Det behöver nödvändigtvis inte vara grejer som syns utåt, men helst.
Jag har en stark drift eller ett behov av att tala om vad jag gjort. Det kommer tror jag av att jag fick sällan någon respons eller gillande då jag var en riktigt liten LillPer. Därför vill jag bli sedd och uppskattad för det jag gör. Men det sorgliga är att jag inte kan ta emot det heller på ett vettigt vis. De menar nog inget med det de säger ändå?
Visst gillar jag mig själv många stunder, men som den människa jag är med väldigt snabba kast högt o lågt så blir det negativa ibland starkt, för starkt. Jag vet dock att så snart jag börjat tänka rätt och presterat nåt bra så vänder det på en femöring.
Nu är det ju så att jag egentligen inte vill bli uppskattad för mina prestationer. Jag vill bara vara mig själv utan större krusiduller och känna att det duger. Jag tror jag är på väg dit så sakteliga. Att avstå A gör mig starkare och lyckligare för varje dag. Det är så otroligt skönt de gånger jag upplever en glädje med att vara medelmåtta, för det är man ju oftast i en värld med 5 miljarder likadana som en själv. Livet är skönt just nu i denna skrivande stund.
Sov gott, här åskar det så rutorna skallrar!
Ska prova mig på en stunds meditation i morgon.
Vi hörs.
Lp

Oj vad många känslor ditt inlägg väcker. Måste smälta. Kram

Att bara ligga och blunda är också vila... En supertråkig bok är verkligen sömnmedicin!! Speciellt med läsglasögon och armar som inte orkar hålla rätt avstånd ;-))))

Skitbra jobbat! Vi är många nattugglor här... Imorgon måste jag på jobbmöten och slut är det med skön sommarlunk. Ben ger så bra råd och du verkar ha fått nog av A och då grejar du det!!

Ibland när jag haft perioder med vidrig väntan som jag sitter fast i och inte kan göra något åt så spelar jag i appar, gärna kluriga som gör mig trött eller så sysselsätter jag mig med något litet projekt för händerna och mentalt bara ger efter för tiden och skippar väntan. Skiter i den som om den inte fanns. Kanske inte så lätt just nu men det är som när jag tränar att jag blir uppgiven om jag stirrar på vägen och ser hur långt kvar jag har eller på klockan som visar hur många minuter eller kilometer det är kvar.... Då går liksom tiden snabbare ;-) film är underbart. Lyx för mig att ge mig tid för en eller flera filmer. Har du Netflix så kolla serien House of Cards, black orange,eller den jag inte sett men de flesta jag känner har, Game of thrones. Finns många dokumentärer och bra serier på SVT-play också, tycker jag.
Lite nattflum från mig. Hoppas dina dagar går fort och att du snart mår bättre än innan.

Natt!

Det här är forumets stora akilleshäl, vi som söker stöttning i våran kamp emot alkoholen får en otrolig hjälp här.
Men som flertalet tidigare händelser, forumet är ingen plats att skriva på när man är påverkad av alkoholen.
Det blir fel, intrycken feltolkas, svaren blir konstiga, feltolkas igen, alkoholen gör oss korttänkta, snarstuckna och övermodiga.
Efteråt blir man ångerfull, ändrar och raderar innehållet, skäms och vill som vanligt "försvinna" och fly slagfältet med att t.ex avsluta kontot.

Alkoholen visar sig från sin rätta sida, som vanligt, den förändrar oss och skapar konflikter utan någon egentlig grund.
Ingen engångshändelse, utan det sker kontinuerligt hela tiden med de flesta som har problem med sitt drickande,
Man tror att man är unik på något sätt, men jag ser det som en normal sjukdomsutveckling av just...alkoholen.

Det är märkligt hur en en ganska så lättsam social dryck med tiden ändrar personligheten till en tung och beroendeframkallande drog.
Med tillräcklig mängd och tid, så kommer vi till det vägskälet, allihopa.
Vi tror vi är ensamma om vårat egna problem i hela världen, när nästan vartenda en av oss genomlider samma sorts kval.

De sämsta man kan göra är att vara en quitter, vara överkänslig för kritik och ge upp, motgångar sänker oss och övervinner oss.
När det borde vara precis tvärtom, ju mer stryk den ger dig, desto hårdare försvarar du det du tror på, övertygelsen.
Likväl som den som gav dig kritiken, också borde vara kvar på forumet, för sin egna skull, inse sina begångna fel och fortsätta sin väg på nykterhetens bana.

Att våga säga förlåt och och inte fly fältet med näsan hållen högt i luften, det är ett falskt övermod.
Jag gjorde fel, sorry...borde vara så enkelt, jag kan alltid bättra mig, förändra mig, ta nya banor...

Ta ingen skit! , en mening som myntades i ett barnprogram för många år sedan, så sant även för oss vuxna.
Ge ingen skit!, borde ha varit en lika viktigt uppmaning, att alltid kunna respektera andras viljor.

Men min önskan Ebba, är att du stannar kvar på forumet och fortsätter skriver,
för din skull,
min skull
och alla andra på forumets skull.
Dina rader har betydelse, utan några inlägg skulle detta inte vara ett....forum.
Det är ju faktiskt vi som skapar det och sätter samvaron här, själva portalen är verktyget, det vore som en tjock bok utan bokstäver.

Om okvädningorden får härja fritt, och ingen säger ifrån, då får ondskan sitt fäste och miljön känns obekväm.
Stora arga ord visar hur små vi egentligen är som rädda personer, små vänliga ord visar på ett stort hjärta och en inneboende styrka.

Tillsammans är vi starka, även mot alkoholen, som i små doser gör oss sociala, men bryter ner oss i större mängder.
Har den väl fått sitt fäste blir vi inte immuna, utan tvärsom överreagerar på något som vi tror på är en normal mängd alkohol,
Men den släpper bara lös helvetet inom oss, spärrarna brister och vi återgår till vår forna konsumtion, en överkonsumtion.
Vi finner olika lösningar vid varje tillfälle att försöka oss på att kunna dricka igen, men vem är det vi lurar?

Bästa vännen knuffar ner oss ifrån ättestupan igen, men inte gör han väl det nästa gång, va?
Kanske petar på oss för att reta oss lite, men vad vi inte ser är sparken herr alkohol laddar bakom ryggen med.

Vi behöver varandra att berätta våra livsöden inför, i vått och torrt, i med och motgång, for better or worse...

Berra

Nu är det skönt att krypa till. Sängs. Alltid varit nattuggla och med A kunde jag hålla mig vaken tills jag domnade bort. Nu positivt och längtar liksom att vakna till ny dag även om många av dem är jobbiga. Betyder mycket att få svar och respons på mina inlägg. Tack.

God natt och noterar + 1 dag för oss!

Ha ha ha... Där ser man! ;-)