Senaste kommentarerna i forumet

Rätt. Ärlighet mot sin partner uppskattas, annars bygger man ju upp något på lögner.
Alkohol är skitbra om man vill bygga upp luftslott fyllda med garderobslik.

...jag har aptråkigt på jobbet efter semestern därför sitter jag här och lusar ned din tråd - Solly!

Glömde en sak: GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN :-)

...de som inte kan gå på en fin middag, dricka fördrink och 2 glas vin. De där som dräller omkring med nedkissade byxor och inte klarar av att sköta ett arbete. Visst finns det dom som har det mycket värre än vad jag har och som har sjunkit djupare. Många är de människor jag hört säga ungefär som du och så tänkte jag också. JAG sitter inte på en parkbänk och super, JAG har ett hus och ett bra jobb. MEN, min parkbänk fanns i vardagsrummet.

Ofta gick det bra att dricka "värdigt" men ibland gjorde det inte det. När man har fyllt 40 borde man veta vart gränsen går och inte dricka så att man blir sjuk - varför kunde jag inte lära mig det? Problemet är ju att jag inte i förväg visste vilken av gångerna jag drack som skulle bli en sån där "för mycket-gång". Ungefär som att gå omkring med en tickande bomb, man vet aldrig när det smäller. Jag önskade att det kunde finnas något slags larm man kunde sätta i telefonen som gick igång när det blivit "lagom" mycket, bara för att påminna mig om "hit men inte längre, inte mer nu". Nån sån app finns ju inte :-)

Jag insåg också att alkoholen påverkade mig hela tiden - även när jag inte drack. Det är många som dövar depression eller olust med alkohol, jag med, men faktum är att alkohol utlöser depression. Man mår bara sämre, aldrig bättre. Alkoholen förändrar min hjärna och de förändringarna finns där även när jag är på jobbet utan att dricka.

Det handlar också om att nå sin personliga botten, hur långt är jag beredd att sjunka när har jag fått nog? Jag fick nog när jag insåg att tankar på alkohol upptog en stor del av min vakna tid samt att mina barn skulle påverkas. En människa som inte har alkoholproblem går inte omkring och funderar & planerar så mycket som jag gjorde. En människa som inte har alkoholproblem behöver inte säga till sig själv att "ikväll ska jag bara dricka 3 öl". En sådan människa behöver heller inte skriva på Alkoholhjälpen. Om jag upplever att alkoholen ställer till problem i mitt liv så har jag ett problem, detta insåg jag såsmåningom. That's it. Lösningen är inte att blunda för problemet och hoppas att en dag vakna upp utan problemet, detta kommer inte att ske!

JAG har insett att jag är en sådan som inte kan kontrollera mitt drickande. Ofta. Ibland kan jag dricka behärskat, andra gånger inte. Jag lider av en fysisk allergi som gör att jag inte kan dricka alkohol. Om jag dricker alkohol, ett glas en kväll, så kommer jag garanterat att dricka 2 glas nästa gång osv. Alkoholism är en progressiv sjukdom som bara blir värre, aldrig bättre. Den mentala besattheten som kännetecknar sjukdomen känner jag igen mig i - det spelar ingen roll hur mycket jag önskar att jag inte drack för mycket, helt plötsligt har jag gjort det i alla fall utan att förstå hur det gick till. Viljestyrka har ingenting med saken att göra när man väl förlorat kontrollen.

Jag som också älskade bubbel, och romdrinkar!!, som lärt mig uppskatta en fin (helst single cask!) whisky eller ett gott Amaronevin känner idag ingen som helst saknad efter dessa. Det är ju bara drycker liksom, finns annat gott att dricka. För egentligen, om jag verkligen rannsakar mig själv, så var det inte så mycket smaken som effekten jag var ute efter. Och då pratar jag inte bara om att bli full utan allt runt omkring - att det är så himla festligt att dricka bubbel. Men trevligt och festligt kan det ju vara utan alkohol. Faktiskt.

"Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att vi förlorat kontrollen över våra liv.

Vem vill erkänna ett totalt misslyckande? Knappast någon! Hela vårt inre reser sig instinktivt inför tanken att erkänna vår egen maktlöshet. Det är verkligen hemskt att behöva erkänna, att vi - med glas i hand - blivit själsligen förvillade av en mani att dricka på ett nedbrytande sätt. Så förvillade att vi bara genom försynens skickelse kan bli befriade från detta." Detta första steg kämpade jag länge med, och emot!. Särskilt den andra delen (parkbänken igen). Men, ja, det var ju inte jag som bestämde längre, det var min alkoholdjävul. Efter att detta sjönk in ordentligt hittade jag vägen tillbaka till mig själv. På riktigt. Och det är så jäkla skönt, en sådan frihet!!!

Ok - bra att du tog det så... Man vet ju aldrig...

Men om du är ärlig nu så visar du att du menar allvar och att han kan lita på att du inte kommer ljuga för honom. Risken att han drar är ju väldigt stor om han själv kommer på hur det ligger till...

Heja dig! Jag tror på dig!

Välkommen hit!! Bra initiativ! Ring vårdcentralen och säg att det är kris. Antabus till resan kanske??? Kram

Shit Muränan! Ursäkta språket men du har ju helt rätt! Har inte ens tänkt i dom banorna utan varit helt egoistisk och velat att han ska gilla mig. Jag är fan (ursäkta) skyldig honom att vara ärlig så han har en chans att backa om han vill. Han ska ju inte behöva gå igenom den skiten igen. Tänk att ljuga kring alkohol har blivit som en vana som jag inte ens reflekterat över tidigare? Tack för dina ord Muränan. Fick mig en tankeställare. Om jag älskar honom så förtjänar han ju min totala ärlighet i allt såklart. Kram

Skäms inte! Bra att du skriver här ändå. 11 dagar är ändå 11 dagar! Men nu kör vi igen!

Du kanske skulle må bra av att ta kontakt med a-enheten i ditt landsting? Eller/och aa? Tror du behöver stöttning.

Kram till dig

Lycka till! Det kommer gå bra ska du se! Men ta beslutet redan nu: du ska inte dricka på festen vad som än händer! Man ångrar aldrig en nykter dag. Den kan man lätt ta igen... Svårare åt andra hållet!!

Kram

Uhj... Fattar problemet! Men med den bakgrunden är det helt nödvändigt att du är ärlig mot honom. Han är nog inte särskilt tolerant mot lögner eller mörkanden. Tala klarspråk och visa i handling att det här är ditt liv nu. Lätt att säga för mig, men du har inget val!

Lycka till!!!!!!!

En dag igår, en natt och snart en dag till. Halvvägs i mål!!!

Svängningarna från att du mår pyton till att du mår bra håller i sig men BRA tar över och vinner.

Ja, usch ja Calle, mitt nickname ger mig själv rysningar nu men då förstår du/ni hur jag kände mig när jag loggade in här första gången. Hade valt ett annat alias idag så antar att jag redan känner mig lite bättre. Small steps;) Ang min nya kärlek så hoppas jag att du/ni har rätt. Hör dock till saken att hans exfru hade alkoholproblem och han gav henne ett ultimatum att sluta eller skilsmässa. Tja, nu dejtar ju vi så då förstår ni vad exet valde. Är rädd att han ska upptäcka att jag är likadan och har egentligen bara ett val och det är att sluta helt så jag inte ballar ur med honom. Det lär hända förr eller senare när vi är på fest eller liknande. Men jag är rädd att han ska tänka att en gång alkis, alltid alkis. Han borde ju vara värd någon att kunna ta ett glas med. Men den risken får jag ta när jag berättar. Älskar han mig så stöttar han mig. Annars får det vara. Men det är inte lätt...

Haha... ja absolut behövs inga pistolhot för mig heller. Tyvärr. Du klarar det. Se det som något "kul"/spännande - fast du kanske kommer se lite tragik runtomkring dig. Men du behöver ju inte delta i den. Delta istället i det roliga - nyktert.

Tack alla! På tal om att åka iväg... Näst-nästa fredag åker jag till Kreta i 8 dagar. Ensam. Alltså ingen som kan stoppa mig från att dricka mer än jag själv. Men jag ger mig FAN på att jag skall klara det. Helst hade jag ju velat ha någon typ av medicin som stoppar mig, men jag hinner väl knappast få det till dess... Sitter på jobbet nu och kollar runt lite här, men jag skall läsa mer ikväll. Stor kram till alla!

Det går över. Sakta men säkert. Jag lovar. har mina första dagar färska i minnet. Du klarar det här. Kram!

Kära Muräna, väldigt bra sammanfattat och klokt. Så är det på pricken som du beskriver. Jag vill inte längre vara någon som hela tiden undrar vad andra tycker om mig eller hur mina handlingar uppfattas. Det vill jag bara skita i!
Vickan, du är härlig! Dina kommentarer är guld värda för mig.
Tack för ni finns och orkar kommentera.

Lp

Det är konstigt, kände inte så före lunch, men nu är jag rastlös och orolig. Vill bara att klockan ska gå. Darrar också lite, men tror ingen har lagt märke till det. Vill bara sluta känna såhär. Känner mig ledsen för att det inte känns bättre än igår eftermiddag. Vill inte att familjen ska se att jag är ledsen.

Bra råd, Promille! Ska tänka på dina ord ikväll. Lite som på studiebesök i en nykter persons liv. Vet att det kommer att kännas toppen om jag lyckas och jag kommer hata mig själv om jag misslyckas. Just nu känns valet lätt såklart men har känt så förr och ändå fört ett glas till munnen utan någon behövt hota mig med pistol. Har flera dagar i jobbet framför mig med prövningar i att stå emot alkoholen men tar en dag i taget. Eller till och med timme för timme...

...utan bakfylla... skulle det vara.

Förstår ditt dilemma patetisk,
Vilket självföraktsnamn föresten!
Allting blir ju lättare med mys med någon ny efter några glas, eller? Jag tror det kan bli MInST lika kul utan, man får lixom släppa på hämningar ändå, lära sig att det är OK att vara lite halvsjuk nykter, du kanske redan har den förmågan. Jag som kille hade tyckt det var SKITbra om min tjej inte drack, förutsatt att jag dricker själv. Man har ju ALLTID chaufför längre fram i förhållandet!
Tror faktiskt inte han bryr sig alls om du inte dricker såvida han är genuint "kär" idig.
Dessutom är du ju enklare för han att acceptera eftersom ni inte träffats sålänge.
Konstnären: det är en rätt dödande kommentar.. ;-) gillar den.

Förslag är att du ser det som en liten studie du gör. Hur är det att vara nykter i detta sammanhang. Finns fördelar? Finns (eventuella) nackdelar. Var på kräftskiva min 4:e dag. Och kunde inte säga att jag skulle köra. För det var i trakten. Det gick hur bra som helst. Men beslutet måste finnas där innan. Hade minst lika roligt som vanligt, men lessnade när några i sällskapet blev lite för dragna. Och just det. Patetiska. Och sen vaknade jag upp igen bakfylla dagen efter. Toppen! Kör nyktert - även om du inte kör!

.....så det jag ville säga var. Du har verkligen kommit rätt. Starkt att ta kontakt!

Är också ny här. Har också insett att jag behöver hjälp och ska få prata med någon i morgon. Gör likadant som du, trycker bort känslor, när jag dricker kommer allt fram, tyvärr på fel sätt. Men forumet har redan hjälpt mig en himla massa, känslan av att det finns andra som har samma problem. Alla Muränor, Konstnärer, Promillen, Patetiska, Ebbor, plus hur många till som helst som har hjälpt på ett otroligt sätt, vet faktiskt inte vem jag skulle vänt mig till annars. Så jag säger, fast jag känner mig som en nykomling själv, välkommen. För mig är det dag 4. Ska på fredag åka iväg en kort sväng. Oroar mig för det. Öl på flyget, vin på restaurangen, alla barer. Vill bara klara av det och komma hem nöjd och glad med mig själv. Kommer att skriva här varje dag, tänker att det är ett sätt att se till att inte ramla, allt jag läser här får mig att vilja vara den person jag är, inte full och dum.

Nä Trollnäsan. Inga fler skitkommentarer från mig. Så länge du inte vill sluta är det tyvärr som att hälla vatten på en gås.

Hoppas att du har rätt, Konstnären. Hursomhelst tänker jag inte ta första glaset idag. Behöver bli fri från alkoholen och tänker inte ens låta kärleken äventyra det. Är kärleken tillräckligt stark så funkar det ändå. Men lite rädd är jag...

Välkommen hit. Vad synd att du blev slussad vidare när du samlat mod. Ge inte upp, stanna här och skriv av dig både glädje och sorg.
Konstnären