skrev jas75 i Troligtvis grov rattfylla!

Jo jag har hus med stoor gräsmatta å massa rabatter. Pallar inte att klippa gräset sedan jag gjorde illa knäna i våras. Inte stå på knä lr sitta på huk några längre stunder heller. Men det blir bättre allr efter att tiden går ☺
Ligger i soffan å laddar inför att laga middag. Kram alla kämpar ?


skrev PP i If you re waiting for a sign, this is it.

Det är verkligen inte så klämkäckt när från ingen stans tankarna kommer Lena, men du känner hoppas jag att du har verktygen eller?
Tycker det har varit lite mycket Forum-vänner som haft det kämpigt på sista tiden (inklusive undertecknad) tycker att det räcker för ett tag nu ;-)
Kram Lena och ta vara på dig!

//PP


skrev PP i Ett år till

Det är ett trevligt återseende. Nja, inte för dig naturligtvis och anledningen som för dig hit är ju inte så kul.
Men ändå fint att se att du i stora drag har hälsan och finns någon stans därute! Ja å så det där med drickat.
Finns väl inte så mycket mer slugt att komma med än att du kanske behöver checka in ett tag på Forumet igen?
Du är så välkommen att göra det, finns inget att skämmas för, det vet du. Jag var som du vet längre i drickandet än du var,
så för mig är det ganska klart att det inte ska experimenteras. Och ska jag vara ärlig så låter det ganska jobbigt.

Är ju övertygad att du ändrar detta nu, du vet ju hur det går till ;-)

//PP


skrev Rosa Pantern i Jaha och nu då?

Hej! Visst är det lustigt vad mycket som kan råka hända ibland?

Det är fint att läsa din tråd, du är så öppen och ärlig!

Jag är ju lite i liknande situation som du varit, men jag kanske längtar bort mer? Även när karln är nykter, go och exemplarisk kan jag inte släppa det.

Bävar för att det nu är JAG som har det/de nyktra året/åren framför mig, men sedan tillbaka i hans drickande och maktlösheten.

Lite som att jag bara går och väntar in mitt uppbrott.

Roligt att du i a f går vidare, lever, lär och vågar! Ha det gott!


skrev Ursula i Rådvill

Det är otroligt smärtsamt.
Vila ut.
/Ursula


skrev Tjalle i Fram och tillbaka

Hej Kaktusdahlin,

Kul att du hittat tillbaka hit. Jag tror på dig. Du verkar ha självkännedom och förr eller senare når du dit du vill.

Kram/Tjalle


skrev Andreas i Troligtvis grov rattfylla!

Har du hus? Kanske kan du jobba i trädgården? Eller bor du i lägenhet som jag, önskar ja hade en balkong när det e så här fint väder. Nu går ja visserligen me hunden vid havet 2 timmar om dagen ändå men.


skrev m-m i Ett år till

Orka, orka, orka. Det är vad jag tänker just nu. Orka i olika perspektiv. Orka komma upp, komma igen,
orka tro, orka veta vad jag vill. Orka tänka klart. När jag skrev sist handlade det om att jag tänkte att
jag var ute på hal is. Det är jag fortfarande. Tokdricker inte, men dricker för mycket och för ofta.
Fyller på vinglaset på to-lö kväll i för hög takt, och lurar mig med att köpa flaskor istället för box, men
det hjälper inte när jag köper fler flaskor istället.
I helgen som gick blev det vindrickande torsdag till söndag. Med bakfyllekänsla på jobbet i fredags.
Och total ångest i måndags. Igår. Hade gäster i söndags och jag blev för onykter. Det är som att
kroppen säger ifrån före hjärnan. Framstod nog inte som så onykter som jag var, men helt klart var
det alldeles för mycket. Vill inte gå in på några detaljer, men fick mig en rejäl tankeställare. Och nu
har jag ångest och känner mig helt nere i skosulorna. Vill inte skriva här, känns som ett nederlag, att
behöva erkänna att jag tappat kontrollen. Jag som vill (fortfarande) vara duktig, vet inte var jag har
mig själv längre.
Sitter nu på jobbet och skriver och tänker på hur usel jag känner mig, istället för att ta itu med saker
som jag borde… Bläääk.
/m


skrev Krumeluren i Skammen

Tack igen för ert engagemang!
Ska jag vara ärlig så blir jag helt förkrossad av mitt beteende och inser det mer nu när jag har skrivit om det här. Även om det är hårt så behöver jag höra det! Jag är verkligen tacksam för att ni vågar var så ärliga och på det sättet få mig att förstå hur illa det är! Jag upplever själv att jag har kontroll efter två flaskor vin men uppenbarligen så har jag inte det.
Det känns skönt med ert stöd och support. Behöver verkligen peppning just nu. Känner inget sug efter alkohol nu men känner mig bedrövad över att jag utsatt min lilla dotter för det här.
En dag i taget...


skrev jas75 i Troligtvis grov rattfylla!

Fick brev från soc idag. Det blir ingen utredning ☺ Känns skönt. Soctanten tycker att jag & exet har en god relation samt månar om barnen. Vi alla har stöttning bl a proffitionell hjälp (jag & dottern) samt andra i vår närhet som stöttar & hjälper.

Det är nog mycket på tapeten just nu så det känns bra att bocka av detta. Nu ska jag städa!! Men vill helst vara ute i solen. Kram ?


skrev jas75 i Rädd

Jag har svikit mina barn å så jag önskar att jag gjort annorlunda. Det bästa du kan göra är att vara ärlig mot dig själv än hur sanningen ser ut & att den svider, sen vara ärlig mot din man & barn, beroende på hur gammal din son är. Det finns mycket bra hjälp att få, tveka inte ta den! Ett första steg är att skriva här ☺ Välkommen ☺


skrev jas75 i Fram och tillbaka

Först vad roligt att höra ifrån dig & att du tar tag i ditt liv.
Sen, lukten av gammal fylla den kommer man nog bara bort ifrån om man slutar dricka.
Kämpa på ☺ rätt av dig ta det dag för dag lr timme för timme. Kanske läge för ett samtal med din sambo om era alko vanor? Föreslå en vit månad lr liknande. Många kramar till dig ??


skrev jas75 i Dag 1

Härlig läsning, allt verkar falla på plats för dig ?


skrev Mia-Pia i Rädd

Det är bra att ta sig en funderare, att reflektera över sina vanor eller ovanor.
Hur det påverkar både dig och andra runt omkring.
Ett bra sätt är att ta små steg, kanske en vit månad?
Kram


skrev anonym13631 i Fram och tillbaka

Tack fina Tjalle och jas75 som skrivit i min tråd. Tjalle, jag vet att du har rätt men dortfarande kämpar jag med en liten djävul som sitter på axeln och säger, visst klarar du av att dricka "normalt" vad det nu är. Men jag gör ju uppenbarligen inte det. Jag har druckit varje dag sedan jag skrev sist och vaknat med huvudvärk och magont. Men idag kände jag att jag äntligen är motiverad. Ska hälla ut det sista vita vinet och idag ska jag inte ta det första glaset. Jag är orolig även över min sambo som dricker fler och fler öl för var kväll. Tyckte att hon luktade alkohol på morgonen och undrar om jag gör det också? Jag vill inte att vi ska leva som ett gammalt alkoholistpar även om vi håller skenet uppe. Han har också sina barn hos oss varannan vecka. De är tonåringar, den ena är myndig så de är inte småbarn, men det kan ju inte vara bra för dem heller. De måste ju märka fast de inte säger något. Vi har det oftast trevligt tillsammans med ungdomarna. Gör saker ihop, lagar mat, äter middag, hjälps åt med sysslor, leker med hunden etc men på kvällarna när de försvinner in i sina rum för att twittra, spela och annat skärmliv så sitter ju deras pappa och jag dricker vin och pratar, ser på film och de måste ju höra att vi blir sluddriga fast vi inte märker det själva. Vi älskar varandra och har trevligt tillsammans så de upplever inte gräl eller andra alkoholrelaterade bråk, men ändå. just idag känns det som om polletten trillat ned och jag vill inte dricka mig berusad mer. Jag får tänka i korta steg. Idag är det ingen alkohol. Solen lyser, det är en fantastisk sommardag. Ska fokusera på det som känns bra så jag får kraft att leva som jag innerst inne vill. Kram till er alla där ute!


skrev Rosa Pantern i Rådvill

Hej! Ja det är kraftfullt och oberäkneligt, beroendet och så driften att dricka. Tragiskt också. När det är dag att lägga av går inte att veta, oavsett ultimatum.

Själv står jag med ena benet utanför vårt gemensamma ännu. Och maken är nykter ännu, sedan två månader. Han har planer för framtiden på yrkesområdet, som torde kräva hans nykterhet. Och så är han förpliktigar att gå till hälsocentralen och ta sin antabus.

Här valde han nykterhet p g a tvång. Hot om indraget körkort var nyckeln till förändringen, ett reellt faktum och inga känslor att bedöma där!

Men två månader är två månader. Och jag vet inte vad jag ska tro. En viss procent tar inte återfall...

Och vad har hänt med oss, mig och vår relation?

Vägen fram är inte alltid lätt, men det finns mycket gott och fantastiskt också!

Sköt om dig!


skrev heueh i Sanningen

Jag har just sträckläst hela din tråd och beundrar dig djupt för din styrka. Med bara ett par dagar sedan mitt senaste platta fall är det härligt upplyftande att följa din resa. Jag tänker att om jag bara kan uppbåda häften av din självinsikt, klokhet och envishet så kommer jag att fixa det här, jag också.
Önskar dig många goda morgnar med kaffekoppen i hand!


skrev Mia-Pia i Sanningen

Och härliga du! Vilken underbar läsning! Du förmedlar lugn och trygghet genom dina rader! Tack för det!
Här blir det nyktra val med :)
Min dag 45 som nykter!
Kram


skrev Ullabulla i Jaha och nu då?

Min nya bollar ofta vifrågor tillbaka till mig.
Ska vi tillsammans bygga ett liv och hur ska det se ut är en fråga jag ofta ställt sista halvåret.
Jo,ja säger han,men inte nu.
För mycket hänger i luften och är svårt än och jag är rädd att paja detta.

Han har alldeles rätt då både han och jag lever i lite besvärliga konstellationer och det inte bara går att kapa band och tota ihop oss
Detta gör mig både frustrerad och stark.
Stark för att han bollar tillbaka mitt liv till den det tillhör,mig.

Jag blir själv tvungen att se över mig själv,mina vanor min ekonomi mitt yrke osv.
Han brer inte ut sina vingar och tar hand om det,han har nog med sitt.

Exet knäckte sig bitvis på mig,mitt liv och min förmåga att bre ut sig på andras bekostnad.
Dvs jag stal av hans livsrum för att få större plats själv för mina livsverk och drömmar.

Nyttiga lärdomar och jag krymper sakta mitt nuvarande liv för att passa min form,ork och förmåga bättre.
Frustrerad är jag för att jag på något sätt vill att mitt nya liv ska börja.
Men det är ju redan här.
Långt mycket starkare,gladare och i balans är jag.
Räcker inte det i nuläget?
Nej,med den beroendementalitet jag har,så vill jag ha hela kittet på en gång utan att sakta väva in mig själv och min nya kärlek i ett nytt vi som passar oss båda.

Exet har förmodligen nu tappat körkortet.
Han råkade köra på en sten och råkade köra ned i diket och polisen råkade vara där.
Så nu skjutsar hans syster honom till jobbet..
Och som det medberoendesjåp jag är så tror jag på denna historia,tills hans mamma berättar om att systern skjutsar honom.
Först då trillar polletten ned...

Kämpa vidare alla medsystrar och bröder.
Håll fanan högt och ta ingen skit.


skrev chefen i Rådvill

....gått käpprätt åt skogen...men det var ju nästan väntat....hemskt o se kraften i detta...trött...


skrev Levande i Sanningen

En trevlig helg och mannen varit både social och trevlig, har troligtvis druckit minimalt eller inget alls.
Låter honom få ro att ta sitt beslut i sin takt, men glädjs när det är så här.
Så inga förväntningar men tar tillvara stunderna.
Tackar Pi som delar sin historia och skall komma ihåg den i framtiden, för att kunna göra kloka val.
Satte mig hos eken en stund igår, med ryggen mot stammen. Kände mig helt lugn och tänkte jag håller på att hitta mig själv.
Har lärt mig sakta ned och reflektera, inte bara rusa vidare eller gömma mig.
Har en god vän som jag håller på att bygga upp min relation till igen, svårt men man måste förtjäna förtroende igen.
Så gör kloka val idag och önskar er alla att ni hittar er väg och gör kloka val för er själva


skrev Levande i Ny här

Skönt att det börjar kännas bättre och önskar dig lycka till med dagen.
Var rädd om dig och sök hjälp om du mår för dåligt.
Bra att du saktar ned och inte drar igång, för ro är viktigt
Styrka och ro till dig


skrev Levande i Tredje gången gillt

Tror du gjort våra val lättare i framtiden genom att dela detta.
Jag tycker du är så otroligt stark som kan se det så klart.
Önskar dig en bra dag med kloka val för dig själv