Senaste kommentarerna i forumet

Jenny är med och funderar. Jag vet inte, men jag tror att inställningen gör ganska mycket om det gäller de första 72 timmarna. Jag har en känsla att rädslan och tankar "hur det blir/är" förvärrar tillståndet.

Caj Karlsson "som att sluta med napp"
Finns på spotify.

Sitter ensam i köket och kollar in katten som spanar efter möss i det höga gräset. Allt är lugnt o stilla, bara den svaga brisen som smeker trädens löv. Insekterna som surrar. Köksklockan tickar och allt är rofyllt.

Jag kände som vanligt en olust och enormt låg livskraft strax efter att jag stigit upp på morgonen idag. Det är inget ovanligt att jag under korta stunder, framförallt på morgonen känner en sån meningslöshet över allt. Otroligt låg motivation och en nästan förtvivlad känsla över att inte känna glädje när jag borde.
Efter en ganska kort stund så vänder det och jag har blivit en motiverad, energisk LillPer som inte ser några hinder alls.
Min kamp är jobbig, att pendla mellan ytterligheter och känna ilska och hopplöshet som sedan byts mot det helt motsatta gör mig till en levande person, men troligen ganska jobbig för mina kära runt omkring mig.
Jag är glad och skämtsam, pratar mycket, tänker mycket, social och nyfiken.
Har en längtan som jag inte kan tyda, en längtan jag inte vet efter vad?
Troligen är denna längtan en önskan att kunna slappna av utan att alltid prestera. Bara vara nöjd med allt som det är.

Muränan, precis så som du beskriver det så är den gnagande känslan av att JAG alltid bär skulden, att jag gjort nåt fel.
Jag vill vara snäll mot mig själv och jag försöker just nu.
En skönare känsla har redan börjat sprida sig i min kropp, en känsla av att skita i vad som sker och vad andra tycker eller gör.
Mitt sökande efter lugn i själen kanske bara har börjat?
Alkoholen finns fortsatt med i mina dagliga tankar, men det är inte längre med sorg jag tänker på att jag aldrig mer kan dricka. Tvärtom börjar det bli en glädje och lättnad att inte behöva planera och må skitdåligt av dess verkningar. Jag upplever mig inte sakna den. Jag tror samtidigt att min berg o dalbana haft brantare backar och djupare dalar sedan jag slutat.
Det känns som det någonstans inom mig snart kommer bli lugnare, tryggare.
Redo att möta dagen är jag nu.

Vi hörs, kämpa på alla där ute.
LP

Räkna ner: 72 timmar/tre nätter!!!!!!!

Tack aeromagnus för att du lyssnar och engagerar dig.

Ditt råd är ju så klart det bästa, men tyvärr har jag redan prövat detta miljontals gånger utan resultat, så idag känner jag sorg, sorg, sorg....... Min dotter har en pappa som beter sig som en trotsig tonåring. Jag orkar inte detta längre, varför jag bestämt mig för att låta honom vara. Han får vakna upp och inse allt själv. Men då kanske åren tickar iväg och det spelar ingen roll hur mycket jag tycker om honom när han gör mig ledsen gång på gång.

Du nämnde att man byter missbruk. Gjorde du det? Hur var det för dig? Lever du och din fru tillsammans idag? Min terapeut säger att han aldrig kommer ändra sig och att han aldrig kommer att kunna möta mig känslomässigt. Det gjorde ont. Jag vet inte vad som är sanningen.

Jag tycker mig se så fina egenskaper också hos honom, att han är bra med vår dotter osv. Men mot mig är han så dominant och kontrollerande att jag kvävs, samtidigt som han kan vara jätte fin.

Jag tror som du att vi kan inte vara ett par längre, och den smärtan måste jag ta. Ska gå på lite anhörig möten och jag har en sponsor sen tidigare som hjälpt mig mycket. Nu är hon bortrest tyvärr.

Jag får gå på linjen, ta hand om mig och barnen, en dag i taget, jag kan inte förändra honom.

Känner igen mig i honom. Vil han inte sluta så kommer han inte att göra det . Det finns sidor på nätet där man kan skriva in det man dricker. Din man har nog ett kemiskt beroende. Det märks att du mår dåligt av att han dricker. När vi dricker skiter vi i andra, alkoholister är egoister och tänker bara på sig själva. Du har också hamnat i ett medberoende. Blir han full varje gång han dricker? Försök att prata med honom när han är nykter om hu du känner och att alkoholen särar på er två. Ställ fram en flaska och ett familjeporträtt bredvid varandra och fråga vad som är viktigast. Väljer han familjen kan du uu säga till honom att då väljer du bort flaskan varannan helg. Detta för att minska drickandet och se vad han väljer.

Undrar bara vem som sjunger texten. Den satt
Konstnären

Ja Ben, nätterna är värst! Å jag fixar inte Netflix, alltså sitta/ligga still, koncentrera mig! Skulle vilja ut och gå men måste försöka sova. Duschar å duschar! Känns ju inge bra nu, men jag bara måste! Jag kör ju det här helt själv, ingen i min omgivning vet vad jag går igenom just nu. Så tack för allt stöd å peppning! Jag är rädd för ikväll redan!

Vad glad jag blir tack så mycket det värmer. Det har varit den största resa jag någonsin gjort utan att kunna
fly undan någonting. Har varit stor smärta, stor lycka, känslor som åkt berg och dalbana. Men jag hade ju inget
val efter den smällen. Glömmer aldrig läkarens ord till mig, nu får du faktiskt välja. Min kropp var slut.
Så det är aldrig försent. Sakta, sakta har det gått, först en timme i taget, sedan en dag, bara det var stor seger.
Sedan blev det en vecka osv. Har ingen press på mig har inte lovat någon någonting, men jag har lovat mig själv.
Hade en liten depp nu ett tag då jag försökte försköna alkoholen, som tur var fick inga sådana tankar ta över.
Ha en underbar dag och tack
Konstnären

Tack <3

Hej alla som peppade mig när jag skrev här och alla ni andra:)

Vill bara säga tack igen och tala om vad mycket det betyder att det finns människor som orkar läsa förvirrade inlägg och komma med fyndiga kloka och skämtsamma svar. Jag mår bättre nu och även om mycket tid går till att säga till mig själv att jag faktiskt försökte allt och vissa saker gjorde han helt oberoende av mig. Även om det är fel att ta skit, alltid.tråkigt bara att jag blivit rädd för män.men jag lever och vet att det finns människor som ni här, och jag har haft det riktigt bra de sista veckorna. Kram alla

..här är lika varmt, och vi fortsätter att banka bräder på huset, fjärde och sista sidan påbörjad.
Som tur är det i skuggsida men det hjälper föga, svetten rinner av mig i floder, har nog druckit fyra liter vatten under dagen och är fortfarande uttorkad.
Satt på muggen och höll på att halka av, en pöl på det svarta klinkersgolvet talade om att eftersvettning är vanligt.
Fick knappt på mig kallingarna som rullade ihop sig som blöt skurtrasa runt mina klibbiga ben.
Har hållit på och slitit i 12 timmar och första strykningen är klar, efter en grillmiddag blev det ett par-tre timmar med båten, lade en ny durk i tryckat som jag oljade i skymningen.
Stinker trallolja över hela gatan, och hoppas på att morgondagens sol ska få den att torka in ordentligt.
Vi packar ihop och smiter iväg från jobb resten av veckan till stugan, några sista dagar med sol och bad, men vem vet när det väl finns utrymme så ger jag mig sjutton på att skitvädret kommer, å andra sidan slapp jag survädret på stegen.
Har så ont i hålfötterna efter att ha stått många timmar på stegen så trädgårdsslangen skulle knappast strypas om jag ställde mig på den nu, och skolsystern i lågstadiet varnade mig att jag skulle bli plattfot, du jag skulle kunna låta ett märklin-tåg åka under dem nu...

Har nu duschat bort all bös i håret och pillat bort färgfläckarna på ben och armar, känner mig fräsch men darrig kroppen.
Det här hade varit ett ypperligt tillfälle att sätta sig ner och tömma ett par burkar bärs, en helt onödig fylla eftersom kroppen är slutkörd.
Är inte sugen på nollbira ens då kroppen skriker efter vatten, och inte en sockerblanding med kolsyra.
Frugan drog i sig ett par glas rö'tjut eftersom vi grillade, men hon har ju inga problem med drickat, hon kan ju hålla sig till ett par glas.
Känner inga vibbar alls, hon frågade om det var okey, och jag frågade varför hon frågade, och hon tänkte nog mest på barnhämtning med bilen.
Jaja, inga problem jag finns ju här och känner inget rättvisebehov, dreck du svarade jag, själv tömmer jag en kolsyrad flaska vatten i ett svep.

Ser att många nya har kommit till forumet, välkomna allihopa, kul med många nya inlägg och synpunkter.
Jag har gjort min resa alla redan, och den pågår fortfarande förvisso, det känns som om jag har sagt allt allaredan.

Försöker bara formulera hur tiden efter en lång nykterhet ter sig, ser allt, känner allt, men låter mig inte manipuleras av alkoholen och dess skönmålning.
Jag vet vad den går för, och det är ingenting för mig, känner en frihet över att inte vara slav under den, den kan inte påverka mig längre.

Att vara nykter, är frihet...för mig.

Berra

Läste på om kemiskt beroende och blev redigt rädd. Läste även om abstinens, kan man få det av två dagars fest? Jag checkar ju av ångest/oro/svett på natten. Darrhänt har jag alltid varit, men nog fan blir det inte bättre då man är bakfull. Usch, fick ångest om att läsa om det här nu, samt att läsa på forumet. Orolig över om jag är alkoholist och beslutet jag måste ta osv.

Var med ett gäng vänner idag, hälften drack alkohol, jag kände inte något sug alls att göra det och hade inga problem att avstå. Några skulle ut ikväll, jag avstod. Samtidigt tycker jag det är tråkigt att jag inte vill gå ut tillsammans med vänner utan att dricka. Jag tycker det är obekvämt och jobbigt nykter.

Mycket tankar i mitt huvud nu alltså. Katastroftankar. Jag har ju en historia av psykisk ohälsa tillofrån, jag tror inte allt grundar sig i alkohol. Eller, jag vet det, ångest hade jag redan innan jag provat alkohol. Men det är väldigt skönt att på det här forumet kunna diskutera just den alkoholrelaterade delen.

Tack igen till alla som läser och tar sig tid att svara. Kram på er och all lycka!

Bråk är aldrig roligt... Blir nog bra ska du se.

Just precis så - en gnagande känsla av att JAG har gjort något fel. Jag borde vara bättre, göra bättre och vara en bättre människa... Måste få in att good enough är mer än tillräckligt väl på alla plan. Vara snäll mot sig själv.

Har ingen lösning. Terapi, lobotomi eller stor sten i huvudet kanske?!

Hallå Jonte

Tisdag kväll, Nyfiken på hur det år för dig. Håller tummarna.....

Jag är just nu I ledighetens tid väldigt rastlös, ilsk, oharmonisk och orolig. Jag har absolut ingenting att vara arg eller orolig over. Allt I mitt liv tenderer att bli VÄLDIGT bra till slut. När jag då frågar mig själv varför jag burit på denna oro så har jag inget svar. Jag lär mig ju inte heller av erfarenheten jag får.
Det är den där gnagande känslan av att något är fel hela tiden som jag vill bli kvitt för alltid.
Den känslan blev jag av med genom att dricka alkohol. Vips vad skönt det blev ett tag, varför kan jag inte nå den känslan utan? Eller kan man det? Finna den för alltid bara genom att tänka rätt tankar?
Känner mig ledsen ikväll efter en lång familjedebatt som inte gick någe vidare.
Allt bättre I morgon.
Har kramats och sagt förlåt, och det känns bra.
Kram LP

Jag har en bild i plånboken på en jäger, min son och fru med rexten. Vad är viktigast. Tar fram denna och tittar på när suget kommer. Frågar mig själv är detta värt att sätta på spel? Suget försvinner ganska omgående. Om suget kommer drick eller ät något sött. Håll dig sysselsatt. Kommer fixa detta.

Måste bara berömma dig något otroligt efter att ha läst igenom hela din resa!
// Calle

Ytterliggare en bra harmonisk dag.
Gick upp kl 06.00 som vanligt och stack till jobb, träffade en ny intressant kund och fakturerade en massa. Kom hem till familjen och monterade ihop en cykelkärra till ungarna som frun velat ha länge. Fick även en ny box till TVn (den andra var helkass) och sitter nu och kollar allsång på skansen efter en bra middag utomhus. (Detta inlägget låter som jag är 94år gammal... E dock sveriges äldsta 34 åring enl. min fru.) måste erkänna att jag haft visst sug idag, absolut hanterbart men det är där ofta mellan kl. 17-20 ca. Har ju ALLTID tagit minst 10cl whisky efter jobb samt oändligt mycket fre/lörd och även söndag de senaste åren..... Känner mig dock oroväckande säker på mitt beslut inu. Mycket tack vare all stöttning och medmänsklighet här inne.
Stark inu.. Måtte känslan hålla i sig.
Ha en fin sön. kväll på er!
// Calle

Jag tycker du ska kontakta öppenvården så du kan få infividuell hjälp. Bra att du inte druckit på 9 dagar. Gör en lista på positiva saker med att dricka och en lista med positiva saker att inte dricka. Du kommer uppleva en tid av först skam och sedan skuld. Detta kan ta upp till en månad. Du kanske ska ta kontakt med en läkare som kan skriva ut medicin typ antabus åt dig då kan du inte dricka och kan ägna dig åt att tillfriskna från ditt missbruk. Jag är nykter alkoholist och det är underbart. Håller på dig.

Jag har behandlat min fru på samma sätt som han gjort mot dig och det är förfärligt. Han har dkuld och skamkänslor som yttrar sig mot dig och det är inte ok. Jag antar att han är kort mot dig. Många gånger byter man ett missbruk mot ett annat. Oavsett vilka pronlem han har/haft så gäller det att lägga det bakom sig och det har han inte gjort. Jag tycker aty ni ska sätta er ned tillsammans och prata pm er relation. Vilka signaler han skickar till dig och hur det påverkar dig. Vill han inte lyssna eller förändra sig är ni som par inte lämpliga för varandra. Jag antar att du har starkare känslor än vänskap. Ge honom ett ultimatum. Behandla mig med kärlek, respekt och ärlighet. Lägg ner tid på mig och vårt barn som en familj. Gör saker tillsammans.

De tre första är värst. Sedan kommer ångesten och den håller i i ca 14 dagar. Då skuldbelägger man sig. Hur kunde jag göra detta. Jag är ju dum i huvudet. Sedan går skuld över i skam. Då skäms man över det mam gjort. Tar 14 dagar sedan gåller det att bygga på det pisitiva. Under den första månaden ska du titta dig själv i spegeln och bara säga till fig själv viöken toppenkille du är. Intala dig positiva saker. Kanske ska du söka öåpenvård som jag gjort via min arbetsgivare. Är riktigt bra

Jag hör dig verkligen. Jag tror innerst inne inte att jag är beroende av alkohol, jag har vart utan det i perioder och inte haft abstinens osv. Men en riskdrickare är jag absolut och det är ett problem för mig med alkohol, jag mår ju dåligt av det, trots det har jag inte slutat helt. Om det inte vore för min flykt, eller för att jag helt enkelt har lättare att hantera sociala situationer med alkhol så skulle jag inte vilja dricka alls. Jag kommer inte sakna smaken osv.

Kan du förklara lite mer hur du menar med kemiskt beroende?

Bra Jonte

Det är på morgonen du bestämmer, funkar inte m bara en eller två för att må bättre. Inte för mig i alla fall. Sen är det rätt skönt att knega på för då är det bara att köra. Kvällen, det är då det mentala kriget börjar. Om du räknar från i morse har du 60 timmar kvar.

Du fixar det...

Det jobbigaste är att det förväntas att man ska dricka alkohol. Det är det normala fast det borde vara onormalt ATT dricka. Man måste här ge sig två val. 1. Jag dricker för att uppfylla andras normer, trots att det drabbar mig negativt. 2. Kliv fram och säg att jag dricker inte alkohol för det ger mig negativa konsekvenser. De som inte kan ta det är en person som du ändå inte kommer att kunna ha en god relation med. Jag vet blickarna från andra när man sagt att man har svårt med alkoholen men man måste vara ärlig mot sig. Du verkar liksom jag inte vara missbrukare, utan kemiskt beroende och gör som jag. Jag har 9/7 valt att bli helnykterist för det finns bara fördelar med det. Ingen vakfylla, ångest, skam, skuld. Man mår toppen. Du har ett val varje dag. Du kan göra vad du vill, ingen abstinens. Go for it. Håller på dig.