Senaste kommentarerna i forumet

Haft lite tid för eftertanke sen sist...igår var världen ganska svart för mig...idag har den kanske övergått i grådis...fast jag sitter och steker i solen...

Hursomhelst. Jag har tänkt. Och tänkt och tänkt. Alla tankar slutar likadant...jag vet och jag fattar att det inte går. Jag kan aldrig dricka normalt igen...hur gärna jag än vill... Men då kommer ju samtidigt tanken på..HUR ska jag klara det? För jag vet av erfarenhet...att om 2,3, i bästa fall 4 veckor så har jag lyckats förtränga hur dåligt jag mådde sist...

Det som börjar med ambitionen att dricka lite vin eller 2 öl slutar ganske ofta i totalt okontrollerbart drickande...kan dricka hur mycket som helst...finns inget stopp...

Så hur gör jag?? Är sjukt imponerad av många här och kanske framförallt av dig Berra. Du är verkligen en förebild.

Allt du skriver är så rätt. Önskar inget hellre än att jag kunde bli som du. Bara släppa börja pm och leva i nuet...utan konstgjorda kickar...

För det är Mitt största problem...jag saknar kickarna!,

Måste försöka hitta andra vägar...hur tänker du när du saknar det som mest? (För det gör väl alla mer eller mindre)...

Älskar bergodalbanor..av samma skäl...kicken...men svårt att åka runt där för jämnan....

Eller är det kanske dags att bli vuxen..och nöja sig med det lilla i livet...

Whatever...så här kan det inte fortsätta...

Ha en bra dag Berra. Njut av solen och värmen...nu har mina moln också skingrats lite Grand...

/mic

så bra att du söker hjälp! Så som du beskriver ska ingen ha det. Jag har inte mycket kunskap konkret om vad du ska göra men sätter en länk till UMO dit du kan vända dig http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/socialtjansten/ och så kan du vända dig till BRIS http://www.bris.se/?pageID=41
Jag hoppas du får fler och lite mer matnyttiga svar under dagen. Kram, kram / mt

att möta din smärta och det som känns nästan som ett sönderfall. Jag fick en så tydlig bild av en springform (heter det så?) med lös botten och tänkte att du får krypa in i ringen, kanske den hjälper dig att hålla ihop. Fast hellre lindar jag varsamt men stadigt in dig i en rutvävd bomullsfilt - ena sidan, andra sidan, stoppar in under fötterna och lyfter lite så att fötterna har bekvämt rum. Och så sitter jag där, bredvid dig. / mt

Idag är en lite småmolnig morgon som gjord att dra igång lite målningsprojekt. garaget står på listan för i sommar och det är verkligen en trött syn som mött min var gång jag tittat på det huset. Projektet kanske kan ses som att få tillbaka färg i livet? När allt har flagat, finns det inte mycket som kan ge ett större mått av "nöjdhet" än att se ett klart resultat. Ett lite hus i sin fulla glans. Huset i sig har varit gömstället för mina alldeles privata alkoholförråd. Gjorde förra veckan en liten städning och det kom fram burkar lite här och var. Några tomma och faktiskt några fulla. Har tydligen betett mig som en jävla gnagare och samlat förråd överallt.

Allt som oftast har jag i öppenhet druckit et folköl under exempelvis gräsklippningen, slunkit förbi garaget till och från och halsat ytterligare en starköl. Ett klassiskt "smusslartrick" som vi kreativa hittar på, skulle jag tro.

Men som sagt idag ska skiten skrapas, byggnaden ska få sig en upprustning på samma sätt som jag jobbar med min egen.

Ha en fin söndag där ute alla kämpar. Till er som loggar in framåt 12 snåret med betongkeps: Glöm inte att vi kan ha det annorlunda. Det är svårt att tro, men faktiskt sant!

//PP

Välkommen hit!

Svårt att ge dig några råd men du har hittat hit och du vill förändra, det är bra så.
Du har ju gedigen "erfarenhet" och jag är relativt säker att du mådde ganska bra under
de 2 1/2 år du var drogfri? Om så är fallet, vet du att det är dit du vill tillbaka, och det går!
Det verkar ju som att du kan hålla upp några dagar/en vecka utan att drabbas av allvarliga komplikationer
och det är ju bra. Om du är orolig så ta annars hjälp av sjukvården. Börja med att vara nykter, dag för dag,
till varje pris. Det andra kan du ta tag i, få hjälp med när du tagit beslutet på att vara nykter. Kanske samtal
eller något annat som hjälper. Ta tag i detta nu när motivationen finns. Livet finns där runt hörnet. Ut och
återerövra det.

Lycka till!

//PP

Vem köper/bakar en helt tårta till sig själv, jo vår kära konstnär! Och, so what? Är väl inget fel med det?!

Tårta är gott och ingen dödssynd och säkert inte så onyttigt heller. skärp dig! En tårta på fyra dagar är ju nästan ingenting :-)
1 - 2 boxar rödtjut däremot är ganska mycket. Du har säkert gått med vinst både när det gäller kalorier, pengar och framför allt den ångest som intaget förorsakar. Skulle du ha det minst ångest så ta en promenad med jycken, då är den väck.

Tänkte på dom tolv löften/stegen inom AA när jag läste ditt inlägg idag. Du vet det där med att erkänna inför Gud (hur man nu vill se honom), sig själv och en medmänniska sina brister. Tyckte nog att det var just det du gjorde. Så beroende på om du har talat med syrran/svågern om detta så är du redan en mycket lång bit på väg.

Skönt, eller hur? I det sammanhanget finns det inte så stor anledning att gruva sig för en lite tårta.

Fin söndag Konstnären!

//PP

Jag är imponerad av dig och tycker du är så stark. Ta en dag i taget. I början var tankarna
där hela tiden för mig. Som pelle skriver, man måste gå en hård match dagligen.
Det avtar sakta, det sker inga mirakel över en natt. Tvivlat många ggr. och undrat vad jag håller
på med. Men jag gör rätt nu för första gången.
Skriv mycket här det hjälper
Ha en underbar dag
Konstnären

Ännu en ny söndag utan en bitter smak i munnen. Vad vad det Berra skrev, ruttna råttor. Känns som
länge sedan, men ändå så nära. God natts sömn har det varit. Drog mig till baka med en bok vid 10-tiden
igår. Läser just nu en kvinnoroman om hur kvinnorna hade det i Sverige under 1500-talet, grymt var det.
Det går upp och ner just nu, men mest upp. Det är bara tankarna som kommer när jag inte är riktigt beredd.
Alltså vilken fiende man har fått på halsen, känns som att spela amerikansk fotboll ibland.
Fått två inbjudningar till midsommar, men jag tror inte det, i årvill jag se den som en vanlig helg. Varför
utsätta sig för ett gäng berusade, svamlande människohop. Vet att det blir så. Tråkig, kanske men nu är det
jag som bestämmer vad jag vill utsätta mig för. Nu förstår jag inte varför man ska vara dyngrak mitt i sommaren.
Kommer inte ihåg förra midsommar hur jag än anstränger mig, och det är ju hemskt, undrar vems fel det är.
Vet att min mamma dog 12 juni, och att jag på begravningen hade druckigt 3 glas vin innan, det säger rätt mycket
om vilket skick jag var i. Det är det jag försöker betala tillbaka till mina systrar nu. Dom var inte glada på mig
då. Min svåger och min lillasyster fick greja med dödsboet, då jag full varje dag. Så, nu fick jag ur mig det.
Det är en tagg som jag måste leva med. Mannen vit 14 dagar idag, måtte det vara, men jag tror inte han klarar det
själv. Vad jag förstått har han inte tagit någon som helst hjälp, och det bådar inte gott.
Skäms lite när jag skriver detta, jag har ätit upp en hel tårta sedan i onsdags. Är det ersättning för alkohol tro.
Men vågen visar 56, tror det är något fel, jag har ju även massor av grädde i såserna jag gör.
Lite reflektioner så här en nykter söndagsmorgon
Var tacksamma för denna dagen
Konstnären

Tack snälla ni för bra inlägg.

Första helgen på 3 år som jag varit nykter med barnen. Vi har hittat på mer saker än vi brukar. Har alltid velat vara hemma till 15.00 så jag kan börja dricka. Men jag skulle ljuga om jag inte erkände att det var extremt jobbigt stundtals igår.

Idag påbörjar jag fjärde veckan som nykter.

Det värmer! Ibland känner jag mig bara tjatig och ibland funderar jag på allvar om det är mitt medberoendebeteende som får mig att "lägga mig i" och vilja "hjälpa till". Samtidigt vet jag att ett långt perspektiv ger hopp - för mig var det Adde och Berra, som var "gamla" redan då, som var mitt största hopp. De utgjorde bevis på att det var möjligt att välja ett nyktert liv.

Parentes: Just nu noterar jag att det medvetna valet att inte skriva "möjligt att BLI nykter", så har jag antagligen skrivit nån gång tidigare. Nej, det handlar om att VÄLJA ett nyktert liv - och det är den som dricker som måste välja. Likaså måste den medberoende välja att ta makten över sitt liv. De där små men avgörande insikterna, som skillnaden i att bli eller välja, har vuxit fram inom mig genom allt skrivande här. Det har tagit tid och jag har behövt den tiden.

Ja - för mig var de långvariga ett mycket viktigt hopp i början, hoppet om att det är möjligt att förändra sitt liv.

Forumet var under lång tid min livlina, den plats där jag helt fritt tog mig plats att vrida och vända mina tankar, den plats där jag hade vänner som gav rak respons och vänner som jag visste att de visste. Jag kan se hur mitt eget tankemönster förändrats och jag har fått följa till exempel flygcert och Framtidsdrömmar genom deras kamp - och hur kärnan förflyttats från "hur ska jag vara/vad ska jag göra" för att hjälpa min man att bli nykter - till frågor som handlar om mig-och-jag och mitt-eget-liv. (Hoppas ni ursäktar f och F att jag gör min tolkning av era processer).

Men framförallt har jag skrivit och skriver för mig, för att reda ut och förstå vad som händer i mig. Skrivandet är en bra reflektionsform för mig. I början, när jag oftare behövde och fick stöd och råd läste jag svaren om och om igen och funderade vad jag ville ta till mig, vad som kändes rätt för mig. Den öppna tiden som ger möjligheten att läsa om och om igen och i skrivandet att pröva/väga/smaka på orden har varit perfekt för mig. Just i det här sammanhanget och just för mig bättre än terapisamtal där allt sker här-och-nu och möjligheten till tanke-tid inte finns på samma sätt.

Genom åren har jag fått möta många där forumskrivandet varit till hjälp för att hitta kraft och mod att förändra sitt liv. Ofta(st) kanske som ett komplement till terapisamtal och/eller AA/Alanon. Och jag har vinkat av många som lämnat forumet och lämnar en hoppfull känsla - till dem hör Lelas och pianomannen, Mie, Kvinna-Mamma46/Pia, Victoria, vana, Stigsdotter, Dompa, barbalala, curry, ledsen och många, många fler. En del av dem som "försvann" lämnar känslan av att man snavade-och-föll nånstans på vägen - och då hoppas jag att de hittar tillbaka.

Jaha, detta blev en typisk mulletant-tidig-morgon-reflektion. Inspirerad av dig Kastellen men mest och bäst för mig:) Till dig och andra kämpar önskar jag styrka och uthållighet! Inspirerad av dig sökte jag fram min första tråd där mina första stapplande steg mot mitt nya liv finns dokumenterade och bevarade Vårt nya liv kan jag säga idag.

Klistrar in min första tråd till den som ev är intresserad https://www.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5025

Allt gott till er alla / mt

Känner igen mig på hans beteende.
Tog också cykel/gå turer på kvällarna.
Folkölen är mest för att hålla det tidigare intaget av starkare varor.

Min fru stack och gav mig ett ultimatum.
Jag mådde inte bra och antagligen inte din man heller.
Hon kom tillbaka efter en vecka.
Man ser genom fingrarna och ser inte sitt eget beroende.

Jag insåg inte att min fru tyckte det var så hemskt,
men inser det mer och mer ju fler dagar det går utan alkoholen.

Jag har ingen lång meritlista, varit nykter i två veckor, men jag har bestämt mig för att att vara alkoholfri framöver.

Mår mycket bättre fysiskt och psykiskt. Börjat ta tag i träning, gör långa skogspromenader.
Man lurar sig själv om man säger att man kan bli en normaldrickande man som tar en öl och ett glas vin en lördagskväll under myset.
Jag dricker alkoholfria öl.

Ska på A-möte om tre dagar.

Man inser inte vad man har innan det är borta.

Hoppas allt går bra och att han tar 'tag' i sitt problem..

Var kanske inte direkt något genomtänkt/smart jag skrev gällande att trots allt föreslå gemensam semester. Du har så rätt i att det förmodligen bara blir jobbigt och att du fram till dess tvingas leva i osäkerhet om hur det ska bli när ni väl åker? Du får väl ta och planera för något eget trevligt med barnen. Det som är bra i fall du gör det, är ju att du åtminstone tar beslut och återtar lite av kontrollen vad som sker framöver. På så sätt är du mindre utlämnad till vad "dagsformen" hos maken kan tänkas ge dig för en tillvaro. Tror du kommer fatta bra beslut, och att du får ditt liv!

//PP

Längtar tills den dagen.
Vilket märke på det alkoholfria bubblet.?
Själv tycker jag staropramen har bra A-fria bira.

Själv är jag exalterad över min andra alkoholfria helg.:-)

Reflekterar över listan med allas olika trådar och ser att din har 1115 inlägg och har funnits i över två år! Trots det är din tråd högt upp i listan bland de andra med få men nyligen skrivna inlägg!
Jag reflekterar över hur viktig du är för så många på detta forum, mig själv inkluderad. Jag beundrar din kraft och ditt engagemang som gör att du fortsätter att skriva här trots att ni har det så bra idag!
Jag ser att du tålmodigt många gånger skriver liknande saker om och om igen till alla oss nya som efterhand kommer till. Och jag vet hur mycket det betyder för mottagaren att just du med din klokhet och erfarenhet skriver ett svar!
Så tack mt för att du orkar fortsätta att vara aktiv på forumet! Du gör skillnad och är till stor hjälp!
Stor varm kram och en trevlig helg önskar jag dig!

Hej och tack för era kommentarer!
Jag hade en fantastiskt rolig kväll igår! Sång, dans, gapskratt och spex! Tokroligt!
Här hemma hade det varit lugnt så allt fungerade som det skulle.
Ett av mina barn var ändå orolig och undrade om maken kanske iallafall druckit mer än lättölen som stod i kylen... Blir lite less på att det inte verkar gå in att barnen har triggers och att han inte har förtroendet att dricka lättöl utan att skapa oro!
Idag har vi varit på skilda håll. Han med familje medlemmar och jag med ett av barnen på fritids aktiviteter. Jag kom hem, dom kolla på sport på tv så jag lade mig att vila ett tag.
Nyss gick jag ner till köket, maken hade cyklat till macken och på köks bänken stod ett fullt dricksglas med sprit! Jag hällde ut skiten, gick runt i huset och sa godnatt till barnen och gick tillbaka till sovrummet igen...
Så precis som förra lördagen och många lördagar före det så sitter jag för mig själv i sovrummet! Förra helgen var det för att slippa undan hans bråkande. Den här helgen för att undvika att bråk startas samt för att slippa vara i närheten av en fylle lukten. Känner sån avsmak när han stinker sprit...
Pp det låter bra och jag håller med om att jag egentligen borde ge maken chansen att kunna följa med om vi reser bort i sommar men jag vet inte om jag ens vill att han ska följa med, även om han säger att han ska vara nykter.
Jag litar inte på honom oavsett vad han säger och har varken lust eller ork att oroa mig för att han inte håller sig nykter. Hittills har jag inte sett eller hört att han försöker på allvar. I hans hjärna så dricker han en gång i veckan, förutom om det är fest, och då endast några öl, typ tre eller fyra, och han blir inte berusad hemma...
Förnekelse i kombination med missbruk är en stark kraft och han är inte ens i närheten av att besegra den, jag tror inte ens att han försöker om jag ska vara ärlig.
Det känns snarare som att han intalar sig att han kan normal dricka och att det är jag som äger problemet.
Så att resa någonstans med den inställningen och på de premisserna känns inte aktuellt, det blir ingen semester eller energi påfyllning för mig eller barnen. Nej han får göra sin grej, förhoppningsvis söka hjälp för sitt missbruk och lägga sin tid och kraft på att bli nykter så att hans fru och barn vill och orkar fortsätta leva med honom!
Den som lever får se och jag tänker inte bara leva, jag tänker ha ett liv!
Kram

Igår, lönefredag och fest hos vänner.

Öl, vin,cider o sprit på bordet.

Frestande att ta en grogg, men höll mig hela kvällen.
Körde dessutom, alla undra varför.!?
Du har ju bara en km hem!
Sa att jag försökte gå ner i vikt, dra ner på 'ölkalorierna', dom skratta. Jag väger 73 kg.:-)

Ja, ja. Dag 13 idag, sitter med en alkoholfri staropramen på altanen, helt o.k.
Känner inte hetsen att sluka den för att det står tio till i kylen..

Tog djävulen om hornen och gick in på bolaget och för första gången i mitt liv köpte jag alkoholfri öl.
Kanske inget att rekommendera att göra om suget är för stor.

Njuter av varje klar morgon, speciellt när man jobbar.
Min arbetskollega undrar vad som hänt, jag verkar gladare tycker han.

Ska till Alkoholhjälpen om tre dagar, får se vad dom säger.
Kan man ta Antabus enbart helger eller måste man ta det regelbundet?

Tack för stödet konstnären, Lexi75, o Weekend.

Ha en underbar nykter lördagkväll som man minns nåt av...!

Vet absolut att det är fel att slå någon. Går redan hos en kurator och har mer eller mindre haft samtalsstöd hela mitt liv. Jag är inte alkoholberoende men däremot är jag missbrukare. Det är svårt att hitta vänner som vill umgås för alla dricker och jag är inte stark nog att umgås i sällskap där andra dricker just nu. Sjukt tråkigt men får börja acceptera mitt nya liv. Har inte haft någon att umgås med sedan jag slutade dricka, har dragit mig tillbaka mer och mer. Kanske för att jag skäms över att jag insett mitt problem eller också för att jag bara har tröttnat på att höra om fester och alkohol hela tiden.

Boosta dig själv med trevliga saker. Förstår dig. Är tillsammans med en man som jag tycker borde lyssnat på själv tidigare och inte slösat bort år. Nu står jag i vägskälet om att ev lämna för han kommer inte sluta. För din del hoppas jag han håller sin nykterhet och att du kan tala om hur du känner dig och att han då om han är bra kan visa stöd och ånger för vad han utsatt dig för under åren och hoppas det slutar med ett lyckligt liv ni får.

Jag tackar dig för svaret. Heter nu här Tjej1, glömde lösen fick byta. Ja jag vet inte hur jag ska säga hur jag ska orka. Är utmattad och andra svåra saker som hänt så att orka med blir en stor tveksamhet i samtidigt tar relationen energi. Men efter många år tillsammans känns det tufft, men sedan kan jag känna ånger att jag slösat bort flera år på detta bli besviken på sig själv att jag borde gått på min första känsla.

Hej! Tråkigt det som har hänt. Men bra att du är medveten om att det inte är ok att slå sin flickvän. Det är ju dessutom straffbart att slå någon. Jag tycker att du ska söka samtalsstöd om du känner det svårt. Men annars är det ju ditt sätt att tänka du behöver ändra att det är lite grått är ok att känna . Men om man kanske har det som förinställt med den tanken att så kommer det bli så är det nog svårt att ändra. Våga ha roligt och slappna av. Själv dricker jag inget men har haft roligt ute ihop med andra som dricker. Lycka till med ditt nya liv. Tänk på så fort du frestas att du absolut inte kan hantera alkohol och att du blir våldsam och att det är ditt ansvar att skydda dig och andra för att utsättas av dig. Du har tur som inte blev av med flickvännen. mvh

Verkligen tänkvärt. Ska försöka tänka på det. Lät så vackert med ..."som en drottning av vikingar".

Nyss hemkommen från möte nr 4. Var inne på att köpa A innan mötet. Kände likadant igår, men känslan var borta efteråt. Skönt. Fick Stora boken idag. Ser fram emot att börja läsa i den. Nu har jag en sponsor också :D Satt ner och pratade med henne en stund efteråt. Hon verkar så klok och med mycket livserfarenhet. På något sätt känns det som om jag har hittat hem. Jag vågar inte riktigt tro på det än, men jag känner mig lugnare än på länge. Tänkte prova ett meditationsmöte också. Jag vet att det blir för mycket för mig på egen hand, men en guidad kortare variant om 20 min, borde vara bra för sinnet.
Var ännu mer ärlig. Berättade för stackars pappa att jag börjat gå på AA. "Jaha, har du såna problem", var hans kommentar. Jag försökte tona ner det litet, så att det inte skulle bli för jobbigt för honom. Älskade pappa, vad du har fått stå ut med... Och Min älskade man, jag tror att vi reder ut det här :)
Kärlek!

För visst är det så. Man har det egentligen väldigt bra, när just ingenting särskilt händer...när man bara finns...Sista tiden har jag faktiskt känt just så..kommit på mig själv att bara känna mig lycklig och glad. Utan någon större anledning mer än att jag insett hur otroligt bra jag egentligen har det. Men....mitt stora problem är att plötsligt! Som en blixt från klar himmel, så får jag för mig att...kanske livet blev ÄNNU bättre om man liksom dopar hela kroppen med alkohol...och konstigt nog...just i den stunden verkar det ju som en bra idé..och det hade det säkert varit...om jag bara hade klarat av att dricka...men Nej jag gör inte det. Jag vet det, men förtränger det ändå med jämna mellanrum..måste liksom testa att köra huvudet i väggen igen..för att 9 ggr av 10 upptäcka att visst står väggen kvar... Ibland undrar jag hur dum man kan bli...

Just nu inser jag ju att jag måste göra som du. Ge upp skiten helt. Jag är bara så rädd för hur jag ska klara nästa gång mina briljanta dricka idéer dyker upp...

Kanske dags att sluta tycka synd om sig själv och visa att man faktiskt kan! Jag har det ju trots allt väldigt bra..när det händer just ingenting särskilt.

Ha det bra Berra, jag ska också försöka ha det bra.

/Mic

Brukar tänka på att vara tacksam för när just ingenting händer, när det är lugnt....så är det bra.
Jo det kan låta lite märkligt och det är ett tänk som jag har fått lägga till mig med, det är bra när just inget...händer.

Vi glömmer oftast bort att ta det lugnt, vi är drivna att bara uppmärksamma det som det är ett "driv" i, aktionlystna.

Ofta så sitter jag bara rakt upp och ner och upptäcker hur bra jag egentligen mår, när jag inte mår dåligt.
Ingen bakfylleångest....det måste ju vara bra, ingen ågren för ...vänta nu!, absolut ingenting, ha!

Jo jag påverkas av alkoholreklamen, jag "äcklas" lite av mitt tidigare sätt att förhålla mig till alkoholen, få rysningar längs ryggraden.
Just nu sitter jag vid stugan under paviljongen i strålande het sol, sitter barbröstad i ett par jobbarshorts, dricker bira.
Jo jag är törstig efter att ha slitit och svettats, och jag förtjänar min öl alla gånger, det vet jag.
Men den stora skillnaden är att min öl inte innehåller någon alkoholmängd, en mariestads alkoholfria duger alldeles utmärkt.
Jag förtjänar smaken och alla krusiduller runt omkring den, men inte fyllan.
Jag tar inte ifrån mig rätten att dricka, bara skyldigheten att inte bli påverkad av den, same same but diffrent.

Grillen ska gå igång om ett par timmar, det blir citronmarinerade kycklingbröst och till den ett vitt vin, Billabong, samma där.
Tänket finns där men spetsen är avbruten, men inte trubbigt för det..

Jag ser slutet på filmen innan jag har sett hela, ligger lite före...för jag känner personligheten inom mig, ska inte lura mig själv igen.
Och jag får göra vad jag vill, så länge jag inte dricker någonting med alkohol i, då tar någon annan över jag inte vill kännas vid.
En sorts distans till en verklig fantasi där huvudrollen spelas av mig i en tragedi, den ger inga Oscarsnomieringar, möjligen i kategorin självdestruktivitet.

Solen skiner ända in i själen, den behöver inte mörkas med en berusning, jag finns här och har kontrollen kvar, skönt!

Säger som Mulletanten, lev och låt leva, då kommer livet tillbaka till en.

Berra

...för platsen och ordet,
För förståelsen och medmänskligheten
För värmen och omtanken

Jag är så trött så trött och ändå känner jag att hoppet inte helt släppt greppet om mig.
Det gör ont, långt ner i avgrunden, in i djupaste benmärgen, i botten av var cell och por.
Hur kunde det bli så här?
Vem tillät detta hända?
Varför har t om behandlingsfolket lyckats snärjas in i makens grepp och ger honom uppfattningen det är jag som är problemet?

Hur kunde det gå så här galet?
Jag står med öppen själ och det känns som ondska genomborrar mina inälvor som fingrarna i en grislever...vätskan bara sipprar ut, hinnorna trasas sönder och allt faller ihop i en utspridd hög utan kant eller form.

Jag är så ofantligt trött och ledsen.....
Så onödigt allt varit...han tog allt ifrån mig...tom min tro...

Om du går in på youtube och letar efter följande:
Oprah Winfrey´s Soul Series with Eckhart Tolle part 1)

De klippet och andra med oprah och eckhart tolle har hjälpt mig flera gånger. Bara ett tips. Den tar upp hur våra tankar styr oss, och hur man kan undvika att fastna i tankebanor, som ofta inte har någon relevans, utan bara skapar ångest.

Ha en så bra dag du kan, glad att få ha pratat med dig.