Senaste kommentarerna i forumet

All pepp till dig. Sista inlägget skulle hamna hos äntligen fri. Ny här så blir lite fel?

Tårarna bara forsar när jag läser om din resa. Så stark. Jag gråter också över att jag vill komma dit men svår ambivalens. Kan du ge några tips? Ha en fin kväll

Hej! Ledsen när jag hör om din oro. Hoppas det inte är något allvarligt eller olösligt. De värsta tråkigheter får man väl bara försöka lösa eller gå igenom på bästa och värdigaste sätt. Önskar jag kunde säga något som lättade för dig! Ta inte ut "helvetet" i förskott heller!:-S Ta hand om dig!/:-)

Ej orkar Aa kan ibland känna det o beroende centrum ist triggar suget. Märkligt. Får kanske pröva igen.

Nej tyvärr.. Men svårt att dricka på det man mår verkligen ej bra alls. Men den hindrar mig iaf. En första akut hjälp.

Gud vad jag känner igen mig i dig. Liknar min historia. Klarat 4 mån en gång sen blir det nån månad 3 veckor innan suget eller vad det nu är drar igång igen. Håller på att bli tokig. Men som jag skrev förut tog min antabus idag. Hoppas du också hittar ett sätt?

"Det är en väl beprövad metod att lyfta skulden från patienten när man jobbar med behandling och då passar sjukdom bra! Eller hur?
Och då har man gjort det lätt för sig. Men stämmer det som AA säger?
Det är väldigt enkla, förenklade berättelser i deras bok som jag läst. Och resonemanget, reflektionerna ..........saknas helt"

Vad säger du Mulletant, ska man skratta eller gråta?

Underbart att läsa ditt svar. Hjärnan tar verkligen ett spratt och jag kan ALDRIG bestämma men nu tänker jag sätta mig i bilen och hämta Antabusen som jag inte hämtat ut på ett tag. Tror den kommer hjälpa mig i början. Jag är en fullt frisk pappa och lärare annars och men ack så sjuk jag är i min alkolism. Värre än vad jag trodde från början. Även om jag bara dricker på helgerna. Men dricker ofantligt mycket. Helt otroligt! Tack för att du finns. Detta hjälper mig!

Kram

"Jag vågar inte antabus, tyvärr. Är rädd att jag dricker i alla fall. Eller tar den bort suget?"

Tyvärr. Antabus tar inte bort suget.
För mig är det bara ett AA möte som tar bort eventuellt sug. Idag går jag på möte i preventivt syfte, så att inget sug någonsin dyker upp.

Jag kommer ihåg dig och att du har skrivit här tidigare. Fy vad fruktansvärt det måste vara att se sitt barn leva destruktivt och inte vara rädd om sig. Jag vet även hur förtvivlad och maktlös man kan vara när man står vid sidan av utan att kunna göra något. Väldigt ensam var i alla fall jag.

Ring Alkohollinjen.
Det tror jag är jättebra!
Att få prata anonymt med någon som kan ge dig råd och stöd.

KRAM

Tack för att du skrev detta! Grymt bra skrivit. Denna text ska jag läsa nästa fredag och varje helg när suget efter fest och sprit kommer. NU ska jag fanimej klarar det efter tusen försök. Nu jäk...!!!!!. Känner igen alla saker du och andra skriver. Dricker tills sista droppen hela tiden. Kan lätt dricka en 70:a. Helt sjukt och nu börjar jag må pyton även psykiskt. Det var sista gången igår jag drack och var hemma kl 03.00 och sen har en liten dotter på 14 månader. Sambon börjar tröttna, ändå har jag fortsatt. SNYFT!!!

Är som dej.... Skall börja med att ta noll A. Har försökt att minska men det funkade inte tyvärr! Måste nog ta tjuren vid hornen!
När jag slutade röka trappade jag ner o tog det lugnt.... 20 till 16 till 12 osv. Tog en vecka i taget. Men nu blir det 2 glas 4 glas till 6 till 8 mm
Kämpa på!

Jag vågar inte antabus, tyvärr. Är rädd att jag dricker i alla fall. Eller tar den bort suget?
Kram och kämpa på!

Din tråd gör mig livrädd. Ambitionen finns där, men alkoholens kraft är så stark. Skjuter du upp samtalet för att kunna dricka eller för att det är jobbigt att ringa? Försök hålla dig nykter nu. Du har ju klarat det förr.

Du och jag då?

Tog den idag. Min antabus efter i veckor ha trixat för att slippa.. Klarar det ej utan. Suget för starkt och psyket spelar spel. Svajar som en jojo. Kände jag bara måste få i mig den trots ett enormt motstånd. Så sjukt att man ej vill dricka samtidigt skriker hjärnan efter mer. Så bara göra det. Vet sen tidigare att när jag väl fått den imig så kan jag ju ej dricka så efter ett tag känner jag mig lugnare. Det går ej åt så mycket energi till drickandet. Hu jobbigt. Känns så svårt vill ju kunna ha ett normalt drickande nåt glas nån gång men bara inse det ej går. Beter mig blir ej glad stänger in mig kan ej sluta gör bort mig ljuger osv..? Fattar ej varför saknaden och känslan av att det är mysigt med alkohol sitter så djupt. Ja redan lite ångest har druckit ett tag men lär ju bli värre om några dagar.... Bara hålla i för jag vill ej vara den jag blir av alkoholen. Jag vill vara jag. En god kärleksfull och ansvarstagande människa. Tankar till er alla denna lördag.

Det är aldrig försent att börja. Tog min antabus idag. Dag 1 yes!! All lycka

Idag. Känner mig skakig, ont överallt (efter att ha ramlat) har bara legat i sängen, ångest över att inte ha en aning om vad jag gjort under så lång tid igårkväll. Jag måste ha varit osammarbetsvillig mot poliserna inatt &så, kommer ihåg att de hotade med handbojor.
Måste ringa min sochandläggare på måndag. Har skjutit upp det en vecka nu, vet inte varför jag har sånt motstånd. Fast egentligen har jag försökt ringa, bara det att jag var kraftigt onykter, slog fel nummer och hamnade hos ngn annan inom kommunen. Kommer ihåg att jag pratade in ett långt medd men kommer inte ihåg vad jag sa.
Ska försöka hålla mig nykter ikväll. Om jag står ut med abstinensen.

Som ett brev på posten. Ska ha möte med mitt fd fackförbund på onsdag. De vägrar säga om vad. Jag fattar inget. Jag målar upp de värsta tänkbara scenarierna. Jag har ju haft hand om allt i 2 års tid. Bokföring, skatter utbetalningar mm. Säkert har ju det blivit fel någonstans. Revisorerna har ju godkänt böckerna samt årsredovisningarna och beviljat ansvarsfrihet för oss. Ändå gnager det. Har jag betalat ut för mycket till mig? Ja det har ju säkert hänt, inte med flit kanske men kanske slarv. Jag målar upp polisanmälningar, fängelse, fotboja ja allt. Trolöshet mot huvudman. Hur ska det gå för fru och son?? Jag är helt slut mentalt. Sover inte, skrattar inte är orkeslös. Imorgon dop hur fan ska jag fixa detta.

Vad bra skrivit Rabbitgirl! Efter att de har ringt i klockan när de matat hundarna så dreglade de av bara klockan... Det tig 2-6 månader att få dem sluta dregla vid klickplinget då de inte fick någon mat. De som fick mat var 10:de pling slutade aldrig att hoppas utan dreglade hela tiden. Så tänker jag att det är det dumma jag gör..... Ger mig själv lite vin någon gång. Vet att jag bör sluta helt o avprogrammera mej. Faaaaaan att det skall vara så jävla svårt!
Nu kommer vänner i kväll o sol o grill, vad gapar varje cell i min kropp?!
Mysigt med lite rosé i solen och "lite" rött till grillat!
Hur kunde jag låta det gå så långt?

Hej Lärare 40
Jag har precis som du slutat 1000 gånger! Tillsist orkade jag inte mer! Jag håller ibland ut timme för timme. Påminner mig varje dag om hur det känns bra att vakna och inte vara bakfull.
Har en målbild där jag ser hur bra mitt liv är utan alkohol, hur pigg och fräsch jag ser ut och känner mig!
Läser och skriver här!
Läst på mycket kring beroende problematiken! Hur hjärnan liksom är kidnappad.
Letar efter mina triggers! Som är stress och ensamhet!
Vill ta hand om mig! Vill inte längre skämmas och smyga, låtsas vara nykter efter några glas! Orkar helt enkelt inte mer.
Bestämde att nu är det nog och att aldrig! Ta första glaset!
Men oj vad jag har fallit.. Så många gånger!
Än är jag inte säker på långa vägar!
Ta dag för dag, timme för timme, vila, ät, gör saker du gillar.
Stå ut med sig själv och sist men inte minst. Du måste vilja!

Kram!

Känner så igen mig i din beskrivning Nyckelpigan. Den kidnappade hjärnan liksom. Gud så sjukt. Var fasen kommer alkoholromantiken ifrån? Jag drömmer bort mig varje fredag när jag kör hem från mitt arbete. Hela världen är fylld av guld...alltså Tuborg Guld. Helt sjukt hur man kan romantisera alkohol så mycket. Jag skulle vilja säga att jag fasen i mej är schizofren-light. Jag själv vill inte men min "kompis" i hjärnan vill. Varje fredag. FYYYYYY!!!

Är imponerad av dig som klarat sluta. Har försökt 1000 gånger och verkligen drömmer om nykterhet och att komma i form. Vill inget hellre MEN det går inte. Man blir ju tokig. Hur gjorde du? Bara bestämde du dig och stålsatte dig?

Mina föräldrar har alltid haft ett väldigt sunt förhållande till alkohol, ända i familjen som inte haft det var morfar. Min farsa var nykterist tills han träffade min morsa. Däremot har nästan alla deras vänner varit alkoholister.

Skönt att de tog dig på allvar. Finns inget värre än när man äntligen tar mod till sig & blottar ens själ & blir hemskickad med en sobril!! Att vara fast i skärträsket är ju inget vidare. Bra gjort att du fortsätter kämpa att du stoppade efter massor med vin, det är ju så lätt att bara fortsätta... Hoppas du får en lugn helg & att läkaren är en bra en. Styrkekramar :)