Senaste kommentarerna i forumet

Uppenbarligen finns olika sätt att hantera ett alkohol(miss)bruk som börjat gå eller gått överstyr. Jag följer med viss förundran träningstantens strategi och tänker att vi får väl var och en välja vad som är acceptabelt / oacceptabelt i våra liv.

Däremot måste jag invända emot att AA skulle vara en kvickfix ifall det var så du menade. Inget 12-stegsprogram är en kvickfix, att tro det är ungefär så långt från sanningen man kan komma! Att seriöst göra stegen är en djupgående uppgörelse med sig själv. Att leva utifrån 12-stegens riktlinjer innebär att ta ansvar för sig själv och sina handlingar och att göra det man kan för att gottgöra det man skadat. / mt

Vad bra att du hittat hit och att du startat din egen tråd. Det är starkt och modigt och ett viktigt steg mot en förändring. Här finns stöd, tröst och hjälp. Många som har varit och är i din situation.

Läs de fantastiska berättelserna som finns här. De är motiverande och inspirerande. Ärliga. De har givit mig enormt mycket kraft och styrka.

Jag känner verkligen igen mig i dig. Bara försöka hitta något som fungerar. Våga bara vara?

mer hjälp för att sluta som tex något behandlingshem för att ta dig genom den första tiden?
Det är inte alla som klarar att sluta på egen hand. Vi är ju olika.

Jag har nu tagit mod till mig och bestämt tid hos min psykiater nästa vecka. Känns jättepinsamt, men jag har inget val. Hellre går jag dit än till vård-
centralen. Hon kan ju också tala om för mig vilka prover det var som togs i januari. HOPPAS HOPPAS HOPPAS att det bla var prover på levervärden. Isf är det ju ingen fara. Men fy, vilken ångest! Men det blir ju bara värre om jag struntar i det.

Liksom Zorro har jag dödförklarat mig själv nu flera gånger och vet att om jag kommer "helskinnad" ur det här så kommer jag ALDRIG att riskera min hälsa igen. Det är INTE värt det! Sedan oron med full kraft grep tag i mig för nu ca 1 1/2 vecka sen har jag inte druckit en droppe och känner inte det minsta sug.

Var ute med en kompis i onsdags och drack då ett glas alkoholfritt till maten, sa bara att jag inte var sugen på alkohol för tillfället, inget konstigt med det. Dessutom var det ju sant.

Är sjukt orolig för att levern tagit skada eftersom jag har ont till och från, men det behöver ju inte vara så. Har googlat och googlat som en galning på lever och alkohol och även tacksamt tagit till mig era lugnande ord och det verkar ju ändå vara så att det ska ha gått ganska långt för att levern skall ha tagit permanent skada. Men visst, jag är kvinna och våra kroppar tar ju mer stryk än männens. Och jag kan ju knappast vara ensam om att vara orolig över skador...?

Nytt tiotal - kan inte vara annat än glad! Tack Levande och Nicke för era hälsningar! Visst - jag kan bara hålla med er - det är så skönt och härligt att vara nykter! Tänk om det alltid kunde kännas såhär - jag förstår ju att det måste vara "en bra period nu". Men jag njuter av nuet och den glädjen! Vilka fina hälsningar - kloka ord! Tack!

Sambon är ute och tar en öl med en kompis. Känns helt okej! Har t o m varit med inne på Systemet när han ville köpa öl till sig själv. Dom står i kylen och det konstiga är att det inte känns laddat eller jobbigt. Det känns varken till eller från.
Är inte orolig även om ett "plötsligt sug" skulle komma över mig - jag har så pass mycket Antabus i kroppen att jag inte ens tänker tanken. Tur att jag har den säkringen.
Var ute på en kvällsjogg - nu är verkligen naturen vacker! Jag kände mig fri och närvarande när jag sprang över fälten. Får sådant skönt lugn i kropp och psyke när jag varit ute på en liten lufs...
Idag när vi var och handlade så hittade jag 4 böcker som jag ska läsa - och som verkar bra. :)
Kram och kraft!

Sjuk efter festivalen, tog 3 vodka shots ikväll mest för att "döda bakterierna", men som min farsa en gång sa "alkohol funkar inte egentligen när man e sjuk, men det gör det fan så mycket roligare o va sjuk". Blev rätt full märkte ja på de dock då ja e sjuk o allmänt försvagad, kunde inte stava riktigt. Slutade efter 3 iallafall. Och den som skrev som anhörig i en annan tråd, ända anhöriga jag har e mina föräldrar, o de märker det inte så mycket då ja bor själv.

Skytt och jas75.

Idag är mitt liv inget kämpande längre. Det var däremot ett rent helvete innan jag slog i min personliga botten och bad om hjälp.
Jag hade gjort upprepade försök under 10 års tid med kontakter inom soc och den sk beroende"vården" som är i min stad utan några som helst framgångar.

När sen det blev fullständigt ohanterbart hade jag förmånen att själv kunna välja min behandling och, jag lovar, den första natten på behandlingshemmet var så oändligt skön, jag har nog inte upplevt en sån skön natt varken före eller efter, så det var helt obeskrivligt. Jag var färdig, hemma, på plats, mottaglig för all hjälp. En enorm frihetskänsla. Och valet var för första gången helt mitt !

Efter det så har mitt liv blivit betydligt enklare på alla sätt, mina känslor kom tillbaka inom ett halvår och jag upptäckte att jag faktiskt kunde gråta och skratta på ett riktigt sätt.

Om ni tänker er beroendefamiljen som en sån där liten mobil som brukar hänga över barnsängar så är den alltid i balans om alla figurer hänger där de ska. Tar man bort en figur så blir det knas i mobilen. Precis samma i en beroendefamilj : Ta bort alkoholen, som fungerat som kitt i familjen, så blir det konstigt. Därför är det så bra om alla kan få en behandling och se sin egen del i skeendet, beroende som medberoende. Även om det kan synas som att våra historier skiljer sig så ser man rätt snart att vi är alla så lika så vi kan vara syskon, vi följer sjukdomen på samma sätt.

Jag kan också säga, konstigt nog, att idag kan jag vara "glad" över att vara alkoholist för att jag fått träffa så många underbara människor på AA- Al-non-möten och rena utbildningar som jag aldrig fått chansen att möta annars.

Hälsning från en stolt nykter alkoholist :-))

Idag druckit en Loka på en uteservering. Helt ok. Inget sug efter a. Bara skönt, att slippa. Livet går vidare. Nykter en dag i taget.

Näää, stödstrumporna skippar jag! :-) Avstår alkohol och minskar vikten istället. Ett sundare sätt att lösa problemet på! :)
2 veckor passerade. 15 dagar om man vill vara noga. 6 veckor kvar till rekordet!
/Z

Fortfarande ångest men det underlättar att slippa sitta själv. Har redan fått lite kontakt med mina med- patienter, det är ju lite nervöst i början men dom flesta inne på psyket brukar vara sympatiska personer.
Jag berättade att jag har problem med alkoholen (brukar ju ljuga om det) och sa att jag försökte sluta.
Ska ta upp det när det blir rond också.
Tack för ert stöd.

Väldigt bra skrivet :)

Adde, vill också säga bra kämpat med att vara en nykter alkoholist!

Skönt att du får komma någonstans där du varit tidigare och känner dig trygg. Hoppas du får bra hjälp nu.

Styrkekramar

Tack Adde för ditt ärliga svar!
Det är med andra ord inte konstigt att vi anhöriga blir "tvångsmässiga" i våra försök att nå fram till vår kära alkoholist. Det vi känner är sant. Ni prioriterar alkoholen framför nära relationer. Beroendesjukdomen har förgiftat er hjärna.

Ditt svar ger mig styrka och visshet att det inte bara det är mig det är fel på. Ditt svar ger mig också kunskap om hur lång tid processen kan ta. Nyttig information till någon som försöker bli fri från en aktiv alkoholist.

igen resonemanget beroende/medberoende. Jag själv är en nykter alkoholist.
Förenklat kan jag säga att min sjukdom beroende överskuggar precis allt när jag är aktiv och även i viss mån (på ett annat sätt) i början av mitt tillfrisknade.

När jag är aktiv skyddar jag mitt drickande och det kommer alltid i första hand, även före familjen. Alkoholen är då mitt allt.
I början av mitt tillfrisknade är jag tvungen att prioritera mitt eget mående först eftersom jag riskerar att återgå till drickande om jag tappar fokus. Jag måste sköta mitt mående i första hand = Bli en riktigt egoist. Det låter brutalt men är en övergående fas då jag efterhand lär mig hur jag fungerar och hur mitt sen länge glömda känsloliv reagerar. Jag behöver också bygga upp min självkänsla och förstå att jag duger som jag är. För egen del kom mitt eget liv till vett och sans 1,5 år in i nykterheten och det var först då jag var beredd att släppa in andra i mitt liv.

För många medberoende är det svårt att släppa det som varit och många pratar om "sin" alkis i evigheters evigheter istället för att vända blicken inåt och se på sig själv. Beroendet ÄR en familjesjukdom och drabbar alla i närheten av en alkis, även vänner och arbetskamrater, men det finns samma hjälp att få i självhjälpsgrupper som tex Al-anon ( http://www.al-anon.se/ ) (Vi alkisar har ju AA). Det är inte så enkelt som att när alkisen/alkoholen är borta så är problemet löst, sjukdomen har ett fast grepp. Jag har en son som sitter fast i ett kraftigt medberoende och tvärvägrar att inse det, han tar absolut inte emot hjälp och mår därefter.

För många är en Familjevecka (Anhörigvecka) på ett behandlingshem en väldigt bra start på det nya livet. Betalar inte soc så är det värt att försöka lösa det själv.

Hoppas du fick lite mer kött på benen....

Kram !

Tror inte medberoende bara handlar om kontroll. Det är av kärlek och medmänsklighet som vi bryr oss.

Du förklarar det enkelt. Alkoholisten tänker med andra ord inte på vad döljandet och lögnerna gör med de anhöriga.

Livet rullar på. En flaska vin efter jobbet. Dålig sömn.
Ingen som ser.
Fått många kommentarer på sistone om hur bra jag ser ut att må...
Jomen. Denna känsla av att ständigt vara misshandlad har försvunnit.
Men hur kommer jag ur snuttefilten!?

riktigt hur du tänker. Den medberoende är fokuserad på alkoholisten och försöker kontrollera vederbörande.
Alkoholisten är upptagen med att komma undan och att dölja sitt drickande.
Det är två sjuka människor i samspel.

Jo jag kör med viktväkarnas recept, begränsa och ta kontrollen! Jag vill hålla mitt drickande på en mycket rimlig nivå. Det här provar jag och jag tror att det är så att ju längre tiden går och desto fler psykologsamtal.........ja då kommer oförmågan att begränsa att försvinna. För det är ju inte bara ett kroppsligt beroende med abstinens utan det handlar väl väldigt ofta om en komplicerad tillvaro med flera problem.
Och jag har insett att jag inte kommer sluta med att njuta av fina viner. Nej för mig känns tanken att sluta dricka vin eller sluta äta god mat helt oacceptabel.

Ja du Ulla vi är olika och du skriver att du blir provocerad och jag tar det du skriver som en tillrättavisning!
Ha en trevlig helg och jag ska njuta av en trevlig middag med mina nära och kära så det blir ingen nolla i morgon!
Självklart är det så att jag inte vill åsamka andra obehag eller sorg pga att jag inte kan handskas med alkohol.
Min lösning är alltså omskolning till munskänkare

På den bästa avdelningen där jag varit förut. En enorm lättnad här får jag vara tills jag är stabilare. Skönt att slippa deala med vardagen och ha personal att prata med.

Grattis du har tagit ett bra första steg, lycka till!

Halåååå Leverjag. Saknar dig!
Kram /Z

Har idag beslutat att jag inte kan hålla på som jag gör längre! Har under många års tid vetat att jag använt mer Alkohol än vad som är bra! Tappade helt kontrollen igår fast jag visste att jag skulle jobba idag! Är hemma och sjukskrivit mig. Dricker tills det inte finns mer eller tills jag kräks,kommer inte riktigt ihåg vad som hände igårkväll heller. När jag kollade idag så ser det ut som jag fått i mig ca 1,5-2 liter vin. Blir fruktansvärt rädd för mig själv, kan ju inte lita på mig själv. Nu får det räcka. Har hällt ut det som var kvar!! Vet att det kommer att bli en jobbig tid framöver, har plågats av depressioner och sjukskrivningar i omgångar och då ökar ju även konsumtionen. Är gift, har barn bor i villa och har jobb. Allt är bra omkring mig, varför skall då Alkoholen styra mitt liv!!! Familjen vet om mina problem, men jag tror inte någon annan märkt något, på jobbet eller så. Svarar aldrig i telefon om jag är onykter utan hittar på en bra ursäkt varför jag inte svarade. Jag sköter det snyggt och tar bara lite på vardagar för att klara jobba dagen efter, men igår spårade jag helt utan anledning ur. På helgerna blir det bra mycket mer. Nu vill jag inte ha det så här längre!!!