Senaste kommentarerna i forumet

Jag hatar verkligen att vara särbo. Kanske 10 min telsamtal om dagen...vad är det för en person som jag, som är så fysisk med den jag älskar? Skulle helst ligga i ben ormgrop hela dagen om det vore möjligt.... En psykolog skulle säkert kunna sätta ord på detta, men för mig är det bara skitjobbigt o ångestskapande att vara isär... Vet inte hur jag ska klara ut detta. Fokusera på annat än förhållandet går bra i veckorna när allt går slag i slag o omlott. Men helgerna isär är hemska...

Alla former av fysiska aktiviteter förespråkas på många trådar. Löpning, promenader, styrketräning, gympa etc. Kan även rekommendera läsning, tv-serier korsord osv. Det viktigaste verkar ändå vara att bryta mönstret och att göra någonting helt annat då suget efter alkohol sätter in.

Tack! Jag fick så fantastiskt stöd från min arbetsplats och mina chefer när jag berättade och det tror jag gav mig en extra drivkraft..

Jag gick på mötet ikväll. På mitt första möte var det en som sa åt mig att känner du nångång att du inte vill gå, det är då du borde gå på två.. Det där kom jag ihåg och jag gick..Så otroligt tacksam för det igen. Jag känner sådant lugn och sån styrka varje gång jag varit på möte.. Lycka över alla underbara människor jag lärt känna på så kort tid..

Följde din kamp hör under våren. Du mötte sorg och andra ledsamma omständigheter när du kämpade som bäst. Att kämpa med a är svårt, att samtidigt ha många yttre omständigheter som påverkar gör det inte lättare. Se till att du får hjälp om du behöver det. Mot ångesten, alkoholen eller med att bearbeta sorgen. Ta hand om dig Kvaddad.

Vad har ni alla för strategier så här i början då suget pockar på? För visst bör man väl hitta ngt alternativt sätt att fylla "tomrummet" på?

Känns som lycka för mig är synonymt med berusning. Jag mår aldrig så bra som när jag druckit, varför det är så svårt att föreställa mig ett liv utan a.

<3

Tack för allt fint ni skrivit. Macadi, du är inte så pjåkig själv. Och Fenix; stort, stort, s t o r t grattis till dina tre månader! Sisyfos, dina ord tar jag in lite i taget, blir så överväldigad annars. FM; good girl!

Ja jisses, kära ni. Kikade in här tidigare i dag och noterade då att det var en hel del diskussioner om AA. Har på sistone funderat över hur jag ska cementera nykterheten ytterligare, vilket nästa steg ska bli. Inspirerad av detta forum drog jag därför åstad och bevistade ett AA-möte. Och nu är jag helt färdig, slut i huvudet av sinnesrörelse och tacksam för att jag gav det en chans. Stannar så. Kram på er alla. ♥

Hoppas du inte tar illa upp av det jag skrev. Det är givetvis inte så enkelt som det låter. En del av oss har det ju otroligt svårt och kanske inte lyckas på många år? Ville bara uttrycka den känslan jag själv har för tillfället. Den är som jag skrev ovan och är förhoppningsvis till hjälp för mig att tänka tillbaka på då det eventuellt blir tuffare i framtiden. Det mesta som de som i alla fall just nu har hyfsad kontroll på läget ska nog ses som mer pepptalk och inte som någonting annat.

Och till Mattias. Kunde inte låta bli att se igenkännande åt det du skrev. Den situationen har man ju varit med om några gånger. Skönt att slippa den. Eller hur? Undrar egentligen hur man kunde utsätta sig själv och andra för det där. Helt idiotiskt men omöjligt att förklara varför man gjorde det.

"Däremot är livet utan A helt underbart och tryggt"

Tänk om det ändå vore så jävla enkelt!

Hur var det på mötet?

Innan när jag drack så låg jag ofta i soffan med ågren och ångest över helgens bravader på söndagarna.
Kallsvettades natten till måndag,
orolig sömn om någon alls.
När jag hade druckit sprit så kändes det som om det brändes i organen i kroppen.

Nu tredje söndagen som alkoholfri, mår toppen.
Sover som en gris och
är nästan jobbigt pigg på måndagar.
Min arbetskollega undrar vad som hänt.

Inte mått så bra på många år.:-)

T88 2 månader nykter på fredag, bra gjort..

Jag hoppas att du klarar att ta väl hand om dig och att du har det bra - det är du värd. Kom ihåg det!

av Nyckelpigan. Kan gå i god till 100% på det hon skriver. Har man problem med A så är det inget bra liv. Däremot är livet utan A helt underbart och tryggt. Vi får inte sörja något som bara gör/gjort oss illa så som alkoholen gjort med oss flesta på detta forum. Känner du att du tappat kontrollen över alkoholen så gör precis allt du kan för att sluta med den. Det är som någon skrev inte något fel att be om hjälp. Din insikt att något måste göras tar dig redan nu ett steg åt rätt håll. Häng i och försök att tänka goda tankar.

Välkommen hit! Vad bra att du tagit kontakt med en beroendemottagning! Om du tycker att det är lång tid - gör som andra föreslår och beställ tid på din vårdcentral. Ett tips är att läsa i andra trådar, att skriva här. Själv har jag tillbringat otaliga timmar här, det har fått mig att landa i att jag har problem och inte försöka förhandla bort det. Du skrev att du ville ha råd/hjälp och jag tror inte att det går att hålla igen i det läge du befinner dig i nu utan du behöver avhålla dig helt från a. Jag förstår att det är väldigt svårt när sin sambo dricker... Jag kan inte ge några råd där, i mitt fall var det min man som var på mig. Jag har försökt begränsa mitt drickande på 100-tals olika sätt, allt för att jag inte kunde tänka mig ett liv utan a. Nu när jag till slut kapitulerat och accepterat öppnade sig ett nytt liv. Jag insåg hur mycket a styrde i mitt liv, även när jag inte drack (jag drack inte så ofta). Jag trodde livet skulle bli grått och meningslöst utan a, det var ju guldkanten på tillvaron. Jag önskar någon hade kunnat förmedla till mig hur fel detta är... Att jag skulle trott dem... Ibland kan jag känna mig nästan euforisk ich undrar varför jag inte gjorde detta tidigare... Men jag var kanske inte redo förrän nu. Det jag försöker säga är att det finns ett annat, fantastiskt liv utan a. Jag menar inte att det är fritt från bekymmer och allt annat, det finns naturligtvis som i alla liv... Men om du har problem med a är livet SÅÅÅ mycket bättre utan. Kram

Bra jobbat! Jag tänker på dig ikväll kl 17, hoppas det känns lika bra som många här vittnat om. Att berätta för andra är starkt och hjälper en att inte börja förhandla igen, att hålla kvar vid sitt beslut. Kram

Välkommen hit! Jag hoppas att det känns bättre ikväll. Ville bara skriva att jag är så imponerad över alla steg du tagit på kort tid!!! Styrkekramar

Sämre dag idag. Jag som inte tycker om att irritera mig på andra människor råkade ut för en situation idag som totalt drog ner humöret.. Sovit 5h i natt och känner mig trött och sliten.. Möte om 3h men jag känner mig inte sugen på att gå ut genom dörren idag..

Ikväll ska jag dock träffa min ex-man och berätta om läget.. Är inte nervös, men kommer nog kännas..ja, jag vet inte riktigt.. Är för trött för att kunna tänka vettigt just nu..

Heja mammon!! Jättestarkt och modigt! Jag var som mest nervös när jag stod utanför lokalen. Väl inne satt jag stel och nervös, tårar i ögonen, darrade. Men det lättade så fort det startade..När jag fick lyssna och känna igen mig. Ta det för vad det är och känn bara av stödet att du inte är ensam om alla tankar och känslor du kan tänkas känna.

Kram!

Bra val och hoppas att du får ett bra möte. heja dig

Ikväll kl 17 ska jag på möte. Jag hoppas att tiderna stämmer på hemsidan så att jag inte kommer fel dag.

Spännande, utelämnande och läskigt!

Om han älskar henne och verkligen vill sluta får inte blandas samman tycker jag Aeromagnus ty kärlek till tex egna barn har inte hindrat alkoholister från att sabba just sina älskade barns uppväxter... Jag tänker bara att meningen "om han älskar dig" kan lägga skulden hos henne.
Hur mycket någon än älskar någon kan alkoholens makt och kraft över den beroende/alkoholisten segra över kärlek tyvärr. Då måste den medberoende/meddrabbade gå. Lämna. För att rädda sig själv från det sjunkande skeppet. Så sorgligt och sant är det.

Eftersom att jag själv har varit medberoende och är alkoholist kände jag hur jag själv skulle ha läst in den meningen :)

Jag förstod hur du menade Pärlan, jag upplevde samma sak :)

Säg till honom att söka läkarvård och få antabus utskriven. Älskar han dig och verkligen VILL VERKLIGEN VILL sluta så ställer han upp på detta. Enda chansen för er tror jag om han påbörjar medicinering så han inte kan dricka och att ni först då kan börja ert familjeterapiarbete.

aeromagnus..Jag menade alltså inte att det ÄR en sista botten, utan att jag haft den föreställningen.. Och därför har jag själv inte sökt hjälp tidigare för att jag trott/känt att då är jag verkligen usel..

Och min poäng var ju alltså att mina fördomar och föreställningar var HELT fel..:)