Senaste kommentarerna i forumet

först måste man hitta anledning varför man dricker och sen anledning att sluta dricka.

Fri, det är ett vackert ord. Märker att jag går på tå. Är på min vakt. Mot min luriga vän. Som dyker upp i sina olika masker. Och intalar mig att jag behöver hen. Att jag behöver hen mot de rädslor jag inte kan kontrollera. Så ofri.
Men när jag står stadigt på båda fötterna och känner marken jag går på. Då går jag stadigt. Då känner jag mig fri. Det är ett längtansfullt ord. Fint att vandra tillsammans på denna väg. Vill finna vägmärken till och källor till tröst och törst.
Detta forum är en källa till tröst. Dricka the nu och släcka törst, stänga dörren mot alkoholen som inte är välkommen idag.
Kärlek till dig

Hej NS! Hur går det med allt? Märker att jag kommit av mig lite gällande skrivandet. Känns inte som jag har något att säga? Vilket är ju konstigt, eftersom jag babblat konstant på det här forumet i över tre veckor ;) Känns som jag är inne i någon ny fas. Där saker "lunkar på". Har inget distinkt sug, "vant mig" på något vis. Och det är ju jättebra på alla sätt och vis förstås. Kanske är så att jag behöver ägna mig åt lite reflektion och vara introvert ett tag.

Hoppas allt är bra och A-fritt hos dig!

Härligt! Bra jobbat! Låter som om du har en mysig kväll framför dig. :)

nykterhet idag. Drömde lite oroligt i natt men jag har ju lite problem med drömmar i perioder även i nyktert tillstånd, lite jobbiga saker från barndomen som spökar. Skakar av mig dom rätt snabbt dock, solen sken och jag satt i solen och drack kaffe rätt länge. Läst ut en bok och varit och handlat. Inget sug att gå till bolaget. Nu ska jag bädda ner mig med en löjligt stor godispåse och titta på några av dom gamla klassiska svartvita avsnitten av The Twilight Zone.

Rädd du beskrev det så bra "Alkoholen min luriga vän, som bjuder in mig så vackert. För att njuta av det vackra, sköna..." och tillståndet som inte vill infinna sig fast än man dricker sig ner i dagen efters ångest, självförakt och själslig och fysisk tröttsamhet. Jag är med dig jag går samma väg som du. Vill bara gratulera till att din 13.de dag blev en seger. All kärlek!

Man kan älska sina syskon (eller inte) men behöver inte umgås. När jag behövt en paus från familjen har jag sagt att det är jag som behöver tid, tid för mig, för min skull. När jag lämnade min man (som jag sen återförenades med) använde vi mail som kommunikation. Då kunde jag utrycka mig utan att bli avbruten och skriva det jag ville få sagt. Jag tror att om man säger hur man själv vill/behöver, så förstår de flesta. Gör de inte det, så är det ändå deras problem. Visst kan det vara jättesvårt om man stått varandra nära, men att ta paus från varandra behöver inte vara för evigt.

Styrkekram!

Jag blev nog ganska chockad och det har påverkat vår vänskap. Vid tillfälle ska jag ta upp det och berätta hur illa det tog och att det var olämpligt. Jag har bara inte orkat fronta mediumet än. Jag fick stöd av min syster som är Reikihealer och en stabil kvinna, så jag vet vad jag tror. Dessutom vet jag vad läkaren på rättsmedicin sa och det var inga tecket på självmord, utan olyckliga omständigeter (egentligen för lite av allt för att hans skulle ha dött) och en fysikt skörhet. Men visst tappade jag greppet för ett tag och tvivlade, undrade och kände sorgen slå till igen. Jag kommer aldrig mer utsätta mig för ett medium.
Jag lyssnar på mitt hjärta och ska göra det även i fortsättningen.
Tack ni fina!

Jag har inga fakta men det låter som struntprat att dina nyktra 11 månader inte skulle betyda någonting för att du tagit ett återfall på ett halvt dygn. Allt logiskt tänkande skriker att denna vandringsägen är felaktig och planterad av någon fundamentalist. Såna finns det gott om i nykterhetsbranschen. Var glad över dina 11 nyktra månader och ta nya tag bara.

Hur talar man om för sina syskon att man inte orkar träffa dem för att man har ångest i två veckor efter varje möte.

Ja det är just matlagningen som är en bov.... Det får bli hämtmat, forever (hi hi) Barnen lär bli glada.... Haaaaa

Skämt o sido, byta rutin är nog ett måste! Tack, behöver alla tips jag kan få....

För mig funkar det. Planera om hela kvällen och göra någonting helt annat som jag inte brukar och så att jag inte har möjlighet att dricka.
T ex jag förknippar matlagning med vindrickande. Kommer hem efter träningen, duschar, tar ett glas vin (två, tre, fyra...) och lagar mat, lyssnar på musik, slappnar av.
Nu gör jag så istället att jag åker hem, lagar mat (utan vin) först och sen måste jag i bilen och träna. Eller att jag struntar i att laga mat fullständigt.

Jag har precis tagit steget och börjat gå till en AA grupp så jag är i princip lika ny som dig i ämnet, men jag upplevde mitt första möte som väldigt positivt, om du läser tidigare i tråden så har det skrivits ganska mycket om mitt första möte. Även äntligenfri har skrivit väldigt mycket motiverande och bra om AA.

Jag har börjat snegla på 12 stegsprogrammet tror jag behöver det.. Men är inte riktigt där än. Jag ska på mitt andra möte imorgon då ska jag höra mig för lite mer angående det. Jag kan rekommendera att du läser den här boken http://www.yourvismawebsite.com/aa-forlaget/shop/product/leva-nykter?tm… då får man en liten inblick i AAs tankesätt :) jag tycker den är bra än så länge är på sista kapitlet nu :)

Står på jobbet o darrar.....
Nu får det fanimej vara slut med detta!

Ändå är tanken, bara jag får komma hem och lugna mej med ett glas....

SKÄMS SÅ!

Tack för ert stöd.... Tyvärr trillade jag dit igen igår. Ursäkt? Blir bara löjligt att hitta på nått.... Fint väder? Stress på jobbet? Lathet tror jag.... Orkade inte ta tag i mitt liv!
Tårarna rullar, måste in till jobbet men skulle hellre ta ett glas o sätta mej i solen.....
Suck!

Till dina dagar. Skönt att suget inte finns. Ja, det kommer nog en dag när man är redo och beslutet kommer inifrån. Det är så mycket positivt med att inte dricka så man önskar alla fick leva så!

Kramar och fortsatt god resa❤️

Det är precis det här du beskriver som hände även mig. Det är verkligen som att vakna upp och kliva in i det fantastiska livet som finns hos oss men vi "ser" det inte och väljer bort möjligheterna. Blir verkligen glad att läsa ditt fina inlägg. Tack för att du delar!

☀️??

Jag upplever samma, Svartvit. Att jag på något sätt är redo. Har gjort trevande försök förut, men "gått på vita knogar", dvs jag försökte sluta för att bevisa något. Framförallt för något annan som stod nära. Det kom inte innefrån. Från mig. Nu gör det det.

Vad härligt att det går så bra och du ser så positiva effekter! Det värmer oss alla!

Styrkekramar

Christoffer, det märks att du har hittat något.
Håll fast vid det nu ;)

Kämpa på. Det blir bättre hela tiden. Även efter 1 år (och tom efter flera år förstår jag). Konstant resa till mer sinnesro.

Nu har det snart gått två veckor, saknar inte alkoholen alls. Relationen till min man har blivit mycket bättre, glädjen å orken finns där. Känns fruktansvärt bra, trots att jag för tillfället är sjuk. I måndags gjorde jag något som verkligen var utanför min comfort zone, det gick bättre än förväntat! Känns samtidigt så dumt att det helt plötsligt ska gå så bra för mig att sluta med alkoholen, när jag läser här om folk som har det mycket mycket svårare. Jag har som sagt försökt sluta förut men då har det inte funkat alls, kanske det kommer en viss period i livet när man är redo? Jag vet inte vad det beror på.. Konstigt det här, det dom kallar livet.
Kämpa på allihopa❤️

Skriv om vad du upplever på AA. Är tolvstegsmodellen något du gillar?

Bra bra bra :)
Jag minns mitt andra möte mer än mitt första. Då kunde man ju slappna av lite mer och lyssna bättre.
Många säger att det är modigt att gå på sitt första möte och kanske ännu modigare att gå på sitt andra.

Själv kommer jag gå på något lunchmöte någonstans i morgon beroende på var jag befinner mig (i Stockholm).
För mig har det blivit så att går det mer än 3 dagar utan möte känner jag saknad. Saknad efter mina vänner, lugnet, och tankarna börjar snurra igång i huvudet (inte kring alkohol numera men tankar om att jag måste hinna, det och det och det osv). Många säger att dom måste gå på möte för att skydda sig från sina egna tankar. Ta en paus från sig själv en liten stund helt enkelt :)
På vissa möten går jag för att skratta och umgås (där jag vet att det finns roliga människor). Mariagruppen kl 1830 på söder i Stockholm är en sådan grupp. Testa gärna mötet på fredagen om ni bor i Stockholm.

Lycka till :D

Ska ta min första utepromenad i dag 25 m med kryckor, längtar efter vattengympan.

Och jag har läst massor, så lärorikt och så sorgligt. Ett steg framåt ja, då är skammen förbi! Jag släpper den och ser mig själv som fullt kapabel att handskas med mina problem. Jag lämnar alla trista, pinsamma och gräsliga minnen bakom mig. det ska inte hända igen utan jag ska må bra och skratta. Och vinkännare utan alkoholproblem är min nästa utbildning. Vad jag gör om det inte lyckas, ja det får nog bli för mig som för de flesta härinne, nykterhet och räkna sina glas. Planera och begränsa. Som viktväktarna, ta kontrollen!
Människan kan förändras hela livet och gör det också. Jag vet av erfarenhet!
Och nollorna ska fortsätta ett tag till, känns bäst så.
Ha en riktigt skön onsdag!

kom och tänka på dig Leverjag, att du skrev att du funderade på att kontakta AA :), hittade du modet? Själv ska jag på mitt andra möte imorgon :) längtar redan efter lite ny kraft och att få lufta sig lite!

Kämpa vidare! ?