Senaste kommentarerna i forumet

Du är verkligen inte ensam vare sig med smygdrickandet eller alkoholproblem i restaurangbranschen. Har jobbat i den och känt många som jobbat i den. Så många blev alkoholister! Tror faktiskt de flesta vet. Ofta tror vi att vi lyckas dölja men det gör vi inte. Men vad ska de göra och säga de som anar?

Första steget är kanske just det, att sluta smyga och berätta om ditt beteende och beroende för frun och andra.? Många har gott stöd av att erkänna för sin partner (och sig själv) att man är beroende.
Fundera varför du dricker. Vad vill du dämpa med alkoholen? Vi vet ju att alkoholen ger biverkningar som vi måste dämpa med alkohol och så fortsätter det...

Läs och skriv, fundera och reflektera. Lycka till!

För mg hjälper det mycket med yoga och meditation, promenader och träning för att hitta lugnet. Det gör också att jag lättare gör bra val och mår bättre. Stress är en mycket vanlig och farlig orsak till misär och missbruk. Ta hand om dig och hitta sätt att varva ner ordentligt är mitt råd. Det är ljuvligt när man lyckas.

Lycka till och styrkekramar

Att smyga är som en liten demon i sig. Jag vet! Det som man inte erkänner för andra finns inte! Man känner sig osann i längden. Men du har erkänt här & för dig själv. Viktiga steg. Så vad bra. Små steg leder också framåt. Jag har knappt erkänt för själv att jag smyger men mår mycket dåligt av det. Då kan jag fokusera på det istället för att ta tag i det verkliga problemet. Du klarade det i somras, så du vet att du kan. Försök hitta de tankar som du fick kraft av då.

Låter som en härlig lördag och att du är stark.
Önskar dig en bra kväll?

Blir så glad att höra att du har det bra och fortsätter nykter. Tack för att du delar med dig här! Tycker du och andra är så starka som väljer denna väg och står fast i den, trots att omvärlden bland gör sitt bästa för att övertala om en annan väg, den snabba motorvägen.

Jag kämpar på och blir överfallen av ett outgrundligt "behov" av att få dricka ibland. Vill inte egentligen. Svårt att fatta det där. Hur funkar din hjärna när det gäller att stå emot?

Kram

Tror på dig och nu börjar du en resa med stöd här och du kan dela din klokhet och tankar, det kommer hjälpa dig mycket.
Så kram och styrka till dig

Var sjukligt uttråkad igår! Idag känns det lite bättre faktiskt.. Stolt över att jag stod emot, idag är det lite lättare.. Gillar mest att dricka när det är fredag för då har jag tid på mig att bli nykter tills arbetsdagen måndag! Rökat är ju tusen gånger lättare att sluta med iaf för min del. Heja alla här som kämpar med nykterheten!!

Nu känns det som jag har hittat tillbaka till viljan igen. Tog det lugnt igår, började dagen med två sköna träningspass och har läst en del här och på nätet. Viktigt att förstå beroendet känner jag. Det är alltså så typiskt att få återfall nu i den sjätte månaden där jag är.

Läste om PAA och hur beroendet finns kvar latent och att vi får återfall utan att förstå varför efter en lång tid nykter. Läste också här: http://www.svd.se/for-hjarnan-ar-alla-missbruk-likadana/om/sverige

Jag vill ALDRIG mer dras ner i det äckliga gifthålet igen! Det är hemskt. Det är lätt att falla tillbaka när man tror/tycker att det funkar att vara måttlig. Sköt om er!
?

Vi är flera här som diskuterat det tidigare. Det påverkar helt klart och bra att tänka på. Lena Nyman har länkar i sin tråd. Finns mediciner som många blir hjälpta av. Ganska tröttsamt efter alla dessa år, tycker jag. Märker att regelbunden träning minskar det jobbiga ofta.

Keep up the good work! ?

Låter som du fått nog men undrar över hur vägen kan se ut framåt. Lite har man fått chans att förstå av "gamlingarna" här men vi har några stycken tidigare önskat att det fanns mer info om vad som händer i kroppen och psyket med tiden efter påbörjad nykterhet. Det kan ju också vara motivationshöjande att läsa om olika celler och organ som efter en längre tid nykter börjar fungera normalt igen och att nybildning av celler kan ske. För men del tycker jag att det är väldigt intressant med den forskning som nu pågår när man kan se in i hjärnan. Äntligen fri:s inlägg om PAA är intressant och nytt för mig men kan förklara varför återfallen kommer långt efter nykterheten när man är avvand och inte ens vill dricka. Jag själv är i mån sex och fick nyss den vidriga idén att dricka en flaska vin. Varför har jag kvar längtan efter att bli "nollad" i hjärnan? Mår ju urkasst av det. Svårt att förstå men länkar här ger mig mer svar och perspektiv på hur långsiktigt kampen är och att det krävs mer än att "bara" sluta dricka alkohol.

Lycka till och ta hjälp mot nedstämdheten och tveka inte att gå i samtalsterapi för att bli av med sådant som skaver, kanske undermedvetet och hitta nya verktyg att leva i detta liv vi lever i nu.
???

Tack! Kanske just det att jag är van att jag måste klara allting själv & gör det. Men till ett högt pris. Ni har jag tagit mod till mig att skriva här. För jag klarar inte av allting utan alkohol. Nu börjar jag en tråd här, tillsammans med andra, för att reda ut massa lösa trådar i mitt liv. Utan alkohol.
Tack för stöd!

Jag vet hur du känner, men vi allihopa här kämpar tillsammans! Du är jätteduktig som låter bli, alkoholen är inte värd att förstöra oss som den gör. Tänk på allt skit den medför, det är inte värt det. Fortsätt kämpa och stå emot ❤️

Startade dagen med en och enhalvtimmes yoga på gymmet. Något som jag aldrig testat på förut men det tilltalade mig så dit går jag igen nästa gång tillfälle ges.
Det här är 8:e lördagen på raken jag upplever nykter ..... påtår på den??
Härligt väder fast det blåser, planen var en grillning men liiiiite för kyligt ännu så det får bli grill på balkongen..... den goda maten ska sköljas ner med Cola Zero, passar mig fint en lördag som denna!

Trevlig helg på er☀️

Hej Smygaren
Vad bra att du reflekterar över ditt drickande och betéende. Har du någon gång sökt hjälp för ditt drickande eller ditt förhållningssätt till alkohol? Jag känner igen mig själv så i din historia. Det är så jobbigt att hela tiden ha det där dåliga samvetet och ångesten - det finns en "liten röst" därinne som vet att någonting är jävligt fel . Att du gör våld mot dig själv.
Idag finns det flera mediciner som minskar suget efter alkohol. Man behöver ju inte gå på AA-möten om det känns skrämmande. Man kan träffa en rådgivare enskilt. Det obehagliga är att hjärnan byggs om efter lång tid med alkohol - sök hjälp - är mitt bästa tips till dig! Heja dig!
Kraftkramar!

Oj det kanske inte verkar som någon lång tid alls - men för mig är det storslaget - snart 2 vita veckor! Tack aeromagnus för din fina hälsning! Ja nu måste jag sätta upp ett nytt mål - och det är att klara en vecka till. Heja, heja!
Är så glad för att det här forumet finns. Jag är inne och läser trådar, finner styrka, medkänsla och tröst hos alla oss därute som kämpar med sug, beroende efter alkohol etc.

Idag är det 13:e nyktra dagen och lördag. Vaknade tidigt och kände mig pigg och - full av energi. Gav mig ut på en morgonlufs för att jag hade lust - inget tvång eller flyktbetéende. Lyssnade på radio och "kände mig väldigt normal". Oftast har jag varit så bakis på lördagar att jag bara längtade att få ta mig en återställare. Oftast orkade jag "hålla ut" till 14-15 tiden på em innan jag började med några öl för att sedan gå över till vin. Vid 20-tiden var jag oftast så full att jag däckade i soffan framför tv:n. Riktigt bra dagar orkade jag hålla ut med att påbörja drickandet fram till 17-18-tiden - då däckade jag vanligtvis vid 22-tiden. Jag har så många minnesluckor. De flesta dagarna har sett likadana ut. Jag mindes oftast inte hur jag kom till sängen och hur/när jag hade somnat. Min sambo berättade för mig, dagen efter. Varje morgon gjorde jag "tysta avtal" med mig själv att "idag ska jag inte dricka" - för att sedan vid 11.00 tiden börja få tankar på alkohol. Tankar och ett förbannat starkt sug som tog över - jag var tvungen hadla alkohol.
På lördagar var den viktigaste uppgiften att hinna till Systemet innan kl 15.00. Annars hade jag inga tider att passa. Jag bunkrade alltid upp så jag hade en extraranson så att alkoholen också räckte till söndagens drickande. Helst 2 flaskor vin/dag + några stora starköl så att jag visste att det räckte med säkerhet.

Det är inte länge sedan jag var där - och jag vill inte hamna i det där sunklivet igen. När jag är inne i min bubbla är Ingeting annat viktigt än att få dricka - och att kunna återhämta mig från att kunna dricka igen. Inte att handla nya fräscha kläder - hänga med någorlunda i modet. Gå till frisören.
Det har inte gått så långt att jag är någon "skitgris" - nej, men bara att göra det "som måste göras, dvs hel och ren - men inte mer än så. Jag som en gång i tiden var väldigt fåfäng och kunde gå timmar i affärer bara för att leta efter saker med "rätt look" eller design etc.
En förändring som kommit gradvis, har inte märkt det - men nu börjar jag reflektera över det.

Visst förändras man med åldern men lite intresserad av mode borde jag ju vara? Kanske kommer modeintresset tillbaka? Just nu tycker jag inte om att se mig själv i spegeln - allra minst i en provhytt. Inte kul att gå till frisören - det där svullna ansiktet passar varken bättre eller sämre med en speciell frisyr.
Min rådgivare sa faktiskt att han hade många patienter med svullna ansikten... alkoholen sätter sig visst i ansiktet hos stordrickare och som druckit under lång tid.

Nu fokus på att jag fattar rätt beslut och förhoppningsvis efter sundare livsstil och livsstilsförändring blir det en annorlunda tids nog! T ex är jag inte röd i ögonen längre - nej nu har jag vita ögonvitor! :D
Ha en jättehärlig lördag och jag tackar mig själv att jag är på väg! Kraftkramar till alla som kämpar, vill och önskar förändring!

Tack för förtroendet! Alla trådar och inlägg här är så himla stöttande!! Jag kan och jag vill, precis som alla andra här! Detta ska och kommer gå bra, ett steg i taget. Kram

Tack tack tack för att du delat med dig av din resa. Har legat hela förmiddagen med sån oerhörd panik och ångest över mitt beteende och inte känt något hopp för framtiden. Efter att la läst din tråd känns det så mycket bättre! Jag är stolt över dig och hoppas att jag ska lyckas med samma resa som du! Kram

tvekar jag om jag ska lägga upp länkar här.
Jag som har hört det mesta, det mest osannolika, på mängder av möten och personliga träffar reagerar starkt på denna sida. Och det både positivt (!!) och negativt i form av uppgivenhet och lessenhet. Såhär ser samhällets baksida ut och det utan skämskuddar framför ögonen. När jag läser det här blir jag enormt glad för att jag enbart är beroende av alkohol.....eller rättare sagt : Att jag aldrig provat nåt annat.
https://www.facebook.com/Detarinsidansomraknas/?fref=ts

Eller en timme i taget. Så började jag. Klappade mig själv på axeln för varje timme som gått. Det viktiga är att du tagit beslutet, att du är här, att du vill förändra din situation och ditt drickande. Det är ett starkt och modigt beslut! Känn det som en stor seger i sig!

Det är just den motivationen som kommer göra så att du inte dricker idag. Att du kommer att vakna upp pigg utan bakisångest imorgon. Då får du ta beslutet igen. En dag i taget.

Som sagt, det första viktiga steget har du tagit! Håll i det här nu! Du vill ju så gärna! Överbevisa a-djävulen att det är du som är i kontroll! På honom bara! Jag tror på dig! Du fixar det här!

Styrkekramar!

Det första mönstret kan jag nog tycka mig skönja även här på forumet. Det andra var för mig nytt, men om det stämmer så har jag ett par år på mig innan det hettar till.
Vuna barn har jag hört/läst om tidigare. Skönt att kunna lämna åtminstone det för egen del ?
Ursäkta Christoffer, nu har vi nästan kapat din tråd. Den ska ju handla om din resa....

Ta vara på er!

//PP

kan sätta fingret på varför vissa klarar sig och andra inte är du miljardär !!
En bra sätt att bryta med det destruktiva livet är att göra en total förändring av sitt liv och att se till att häva ur sig det som tynger så ryggsäcken är lätt att bära. Ofta märks det redan i början om en person ska klara sig eller inte, dyster men ändå sant. Och fortfarande gäller 33% klarar sig helt efter att beslutet är taget, 33% tar ett återfall men återkommer och klarar sig bra i fortsättningen medan de resterande 33% inte fixar det. Detta efter undersökningar vid efterbehandlingar på Minnesotahem. Öppenvården kommer inte upp i dessa tal vad gäller långvarig nykterhet, tyvärr.

Jag fick lära mig nya siffror i veckan som gått vad gäller tiden för att få komma in på relevant behandling och det är dyster = Mellan 8-12 ÅR !!!! För mig tog det 10 år men då var jag så lyckligt lottad så jag kunde betala min behandling själv. Annars hade jag varit död nu.

Du gör ett bra jobb PP och så länge du påminner dig så knallar det på !

länken....
http://www.expressen.se/nyheter/longread/nell-i-hela-livet-har-jag-buri…

tack för att du läser här :-))
Jo det gick kanon och jag hade otroligt roligt åt folk som trängdes för att få det första glaset som var GRATIS :-))) Och naturligtvis var tvungna att köpa flaskor med sig hem och med tanke på prisnivån i det landet var det nog dyrare att handla där än hemma.

Just i det fallet räckte det gott med att säga att jag inte använder alkohol. Värre är det att få gamla kärringar (ja, faktiskt upplever jag det så) att fatta vid en del gemensamma middagar då jag vänder vinglaset uppochner...........då ser jag stoooora ögon för att jag inte dricker det som ingår i priset utan bara tar vatten. Jag har tom varit med om att de vänt på mitt glas "Så du inte missar nåt". Men jag behöver nästan aldrig säga som i reklamen för potatisgratängen "Ska vi säga så" och blänga med svart blick :-)) Jag har nog inga tips egentligen på VAD jag brukar säga, det beror på tillfället. MEN jag upplever att frågorna inte alls är så många som jag trodde och det är nog gamla hjärnspöken för att jag själv skulle ha reagerat på en som inte dricker när jag var aktiv. Framförallt om det är gratis :-))

Märkligt nog, tycker jag, var champagne till frukost helt gratis ! Som aktiv skulle jag ha passat mig för det hade dragit igång mitt drickande omedelbart men jag måste säga att jag hade stor förnöjsamhet att se de gamla tanterna (en del en bra bit över 80 :-)) ) svepa ett eller fler glas efter morgonkaffet !! Helt ok tycker jag att se dessa gamla tanter njuta så på ålderns höst !

Kul Mulletanten att ni håller traditionen uppe med Landsmöten :D

En vecka ungefär klarar jag av, sen är jag där igen när ALLT är anledning att få ta sig ett glas vin. Men som vanligt så blir det alltid mer än så. Jag vill verkligen sluta nu, hur det blir i framtiden är inget jag bestämt. Men nu får det vara nog, jag ska klara detta. Ligger i sängen med otrolig ångest över gårdagens misstag. Nu börjar jag räkna igen, dag ett. En dag i taget.

Ni kanske vet att jag är
Kvinna, som kvinna blöder man ibland. Detta har fått mig att fundera på hur mycket jag faktiskt påverkas av detta, psykiskt alltså. Börjar märka ett samband. De "återfall" och kedjerökande/ allmänt kasst mående kommer allt som oftast precis innan mensen. Kan det vara en pusselbit till tro?

Idag är det jobb Hela dagen på agendan. Mår som igår, fast mer svullen, finnig och mensig. Livet leker ?
Kram på er!