Senaste kommentarerna i forumet

Önskar även ta bort mitt konto. Går det?

Önskar radera min tråd. Går det?

för att du skriver om din resa! Känner så väl igen mig, och jag har senaste tiden tänkt mycket på att det skulle vara katastrof för mig om jag provade att dricka igen. Nu är det omkring 2,5 månader som jag sluppit A, och faktiskt har jag äntligen ingen längtan. Var nu senaste på en liten 3-dagarsresa med flyg och hotell. Var så glad att jag inte var i närheten av att dricka, gick igenom minibaren och kollade alla sorter, whisky, gin, vodka, vin och öl fanns. Jag gjorde en fantasi att jag faktiskt hade hällt i mig något med A i, och jag såg framför mig ett sådant elände av berusning, självförakt och jag vet precis hur illa det gått, har varit där så många gånger. Hoppas nu Buzz att du så fort som möjligt bygger upp din kraft mot A igen och kan hoppa av den karusellen.

Blir nästan pinsamt att ställa de här frågorna, men har du kollat att allt är som det ska med blodvärden, hormonhalter och annat? Jag gick en lång period med alldeles för lågt blodvärde och den trötthet jag kände då bidrog nog i högsta grad till att alkoholkonsumtionen ökade för att psykiskt klara vardagen. Om man inte riktigt känner igen sig själv, så kanske man åtminstone bör kolla att det inte har kroppsliga orsaker. Sen påverkar ju alkohol på ett helt hopplöst sätt också. Nog den sämsta lösningen för att få ordning på tillvaron. Och det vet vi ju allihop härinne. Tycker också att det känns så tråkigt med din chef. Att må bra och känna sig uppskattad på jobbet är viktigt. Känns skönt ändå att du verkar veta att du är bra på ditt jobb. Både tror och hoppas att det blir bra med terapeuten. Lycka till och jag hoppas du kan hitta tillbaka till den som var du. Ironisk humor, brukar ju ändå tyda på en gladlynt personlighet.

Sååå nöjd! Var på en uteservering i solsken med nya vänner. På alla bord runt omkring stod vinglas som såg otroligt lockande ut då efter jobbet. Men jag lyckades säga NEJ! och det visade sig vara en tjej till som bestämt sig för att det blivit för mycket och nu var det dags att säga stopp. Vi gav varandra en "hejja" kram och det kändes så bra när vi gick därifrån att vi stod emot. Doftade på en av väninnornas vitvin och det luktade riktigt surt och dåligt. Då kändes det ännu bättre!

Mycket klokt och tänkvärt resonerat! Det är precis det vi behöver och då är ju A sååååå oeeerhöööört lätt att ta till, vilket som bekant har fått förödande konsekvenser för oss. Vi måste hitta andra verktyg och att läsa här på forumet och göra små inpass här och där hjälper mig enormt mycket. Det där du skrev på Myrkottens tråd om grundpersonlighet var en riktig pärla för mig! Kram

Hade önskat att jag känt mer att de var värt att leva. Men senaste åren har de känts mer tvärtom tyvärr. Slösar bort mitt liv totalt.

Bara vara är exakt vad jag gjort idag. Sett 20 avsnitt av en serie.. Men får egentligen bara mer ångest av de. Borde vara ute i sommarvädret. Fast har ändå inte energi till att göra något. Och depressionen (vilket jag är övertygad om att jag haft en släng av senaste åren) sätter stopp för någon som helst fysisk aktivitet. Sitter som fast. Vill göra något åt mitt liv men orkar inte så sitter mest av dagarna.
När man fått lite alkohol i sig finns iaf energin och lusten där till att ta sig utanför dörren.
Som sex nyktra veckorna jag hade innan semestern var nog dom tråkigaste på länge :/

Men tack för dina ord! Lyser upp en smula i mörkret.

inte maken....!

Håller med Sattva om detta och tror att vi måste lära oss att stå ut med oss själva. Jag fattar vad du känner, Myrkotten, när du skriver att du önskar dig mera glädje än helt flyktig. Är du säker på att du var gladlynt tidigare i livet? Du kanske har blivit mera kritisk mot dig själv och tillvaron i övrigt? Jaja, vem är jag att ställa frågor....? Är verkligen ingen amatörpsykolog och har inga råd att ge. Jo förresten, ett har jag och det är att man inte ska låta A få herraväldet och maken, men det där kan du ju redan och har blivit riktigt bra på. Det bevisade du i lördags, grattis !

Jag beklagar verkligen att du har närstående som är sjuka, det måste vara jättejobbigt. Det är ju en självmedicinering med alkoholen men du vet själv att den medicinen bara kommer få dig att må sämre i det stora hela.

Du ska inte vara rädd att erkänna att du druckit här inne, det är ju därför forumet finns, för stt vi ska stötta varandra när det är svårt.

Kanske behöver du prata med någon om allt som du har omkring dig? Kanske hjälper det om du skulle vara ledig från jobbet lite och fokusera på dina anhöriga? Snälla Soff, låt det vara ett litet avsteg och hoppa upp på banan igen. Du förtjänar att må bra från insidan och ut, vilket kommer uppnås lättare utan Sir Väs som bara förstör.
Massor med kramar från mig till dig!!

Ditt liv suger inte utan är värt att leva och det vet du också, annars hade du inte gått in på forumet och skrivit. Nu när du har druckit så mycket har du ju en djävulsk ångest och kan inte tänka klart. Du kanske ska försöka att stänga av hjärnan några dagar och bara existera? Leta fram någon gammal TV-serie på Öppet arkiv? Promenera? Läsa? Lyssna på musik?

har vi ju diskuterat tidigare och konstaterat att det är svårt att hitta något substitut till A, som är såååå lätt och enkelt att ta till! Särskilt när man är stressad eller ur gängorna på något sätt. Jag tycker absolut inte att du har misslyckats, inte på något sätt! Du skriver ju här och delar med dig,vilket betyder att du vill något. Vi är inga övermänniskor och det handlar inte om att vara duktig. Vi får fortsätta att stötta varandra här på forumet. Om det bara var att skruva på korken och sedan räkna A -fria dagar skulle forumet inte behövas utan vara nerlagt för länge sedan. Kram !

Hej vänner! Just nu går det inte så bra, drack i helgen men drog mej för att erkänna det här. Är ju en "duktig flicka" och vill inte miaslyckas. Vill vara en sån som bestämmer sej för att sluta och sedan slutar. I helgen gick jag tillbaka till mitt gamla jag, orkade liksom i?te låtsas om att jag hade problem, ville bara vara vanlig. Grejen är att jag har saker i min vardag (nära anhöriga med sjukdomar) som stressar mej. Jag vill finnas där, hjälpa. Så har det egentligen varit hela tiden. Jag började med att döva ett trauma med alkohol och sen har det fortsatt. I helgen blev det för mycket, jag behövde bara få ett andningshål från oron. Det är nästan inte så jag ångrar mej ens? Jag vet inte hur jag ska leva igenom oron?

Ja, jag vet att alkoholen föder ångest. Jag vet det! Men när riktiga saker, sjukdomar och död äter sej in, då vet jag inte vad jag ska göra. Det är nästan som jag dyker upp för luft (ner i flaskan) när jag dricker.

Har varit katastrofal. Hade ett längre uppehåll på 6 veckor men sen kom semestern och allt med de. Druckit inprencip 2 flaskor vin varje dag i flera veckor. Haft några dagars nykterhet men dom har inte varit många. Även haft ont till höger av sidan vilket jag bortförklarat med "jag har haft ont där förr, kollat upp de några gånger och även gjort ett ultraljud för ca ett år sedan och de har alltid visat bra så måste vara magen som strular". Nu ska jag väl försöka hålla mig nykter och första dagen idag. Haft kraftig handsvett och yrsel samt ångest som gnagigt. Och som alltid efter en tids drickande kommer tankarna om DT fram. Men tror de borde vara lugnt då blodtrycket samt puls hållt sig i schack hela dagen. Mår man Okey borde man väl inte få en DT bara sådär? Eller så är jag så marinerad att allt blir förskjutet någon dag? Alltid tänkt annars att "tre dagar sen är faran över!" Men då har jag mått betydligt sämre första nyktra dagen också... Får väl se hur de slutar.
Hatar mitt liv iaf. Allt suger verkligen. Och är väl fan inte undra på man vill dränka sorgerna då.. Mitt liv rinner ifrån mig men har ingen ork att göra något åt de. Kommer vara en av dom som ligger på dödsbädden och ångrar allt man inte gjorde.

Vilken skön insikt!!!!

Är att alkohol gör mig nojjig och orolig även i liten mängd. Jag strävar mycket efter att ha fötterna i jorden, att liksom jorda mig själv för att gunna balans och ro och detta är omöjligt med alkohol i systemet. Jag blir ofokuserad och fladdrig dagen efter. Långt ifrån så som jag vill vara och som jag behöver vars för att hantera min vardag. Känner sån skillnad efter några dagars nykterhet, ett lugn når mig som jag trodde jag förlorat. Har inte känt igen mig själv på länge och jag har tillskrivit yttre omständigheter skulden när det egentligen handlat mycket om a och mitt sätt att missbruka det lugn à tillfälligt kan ge.

Tackar för dina erfarenheter och upplevelser Adde. Jag ska ge min lilla orts AA-grupp "chansen" först och sedan se vad det leder till.

Man har sin grundpersonlighet, den kan liksom inte bara försvinna. En del är gladlynta, en del grubblande, en del stridiga, en del liknöjda, en del.... Ja, vi är dem vi är o vi är alla lika viktiga!!!! Sedan kan det hända oss saker i livet som färgar oss. Vi kan mista ett barn, en partner, en identitet. Men i grunden är vi dem vi är. Så tror jag!

Tack för att ni orkar sätta er in i mina tankar o känslor! Det värmer! Jag har många vänner att prata med, men ingen jag har öppnat mig för ang alkoholen, o kan därför inte göra den kopplingen med dem. Jag vet inte varför det är så hemligt...
Lena, det du skriver ger mig hopp och aha- känsla! Jag har känt intuitivt att jag måste använda verktyg, att det handlar om mer än vanlig vardagsbalans. Det är som om jag lätt hamnar i ett mentalt läge där alla spjäll är öppna. Jag tar in andras energier alldeles för lätt. I jobbet har jag stor nytta av detta, eftersom jag ofta känner i hela mig vad personens kärnproblem egentligen handlar om. Men samtidigt tar det mycket energi som jag inte fattat har med detta att göra. Att jag levde med en narcissistisk person i många år gjorde att jag aldrig kunde återhämta mig hemma.
Det är nog ingen slump att jag fastnat för yogan o jag tror jag behöver börja se det som ett verktyg för att klara min vardag, inte bara ett intresse. Vill utforska vad meditation kan göra för att hjälpa mig.
Och absolut tror jag att alkoholen gör mina upplevelser av att bli "chokad" värre. Även om det ger ett visst skydd, en distans på nåt sätt till allt.
Jag kommer komma fram jag också!

AA :-)

Många grupper är så olika till sin sammansättning så det är svårt att säga något generellt. En del grupper är poppis hos behandlingshem och tar med nya färska som ger nya fina insikter. En del grupper består av aa-talibaner som suttit där sen aa bildades för typ 70 år sen.... En del grupper har mycket blandat med narkomaner/tablettberoende/alkoholister och har sin rörlighet i delningarna. På mindre orter är min erfarenhet att grupperna bärs upp av de som har en längre nykterhet och de blir mycket glada för nya ! Som ny hjälper du oss äldre att påminna oss om hur det var och vi kan se om vi är på väg åt fel håll, vårt minne är ju inte så hundra och har en förmåga att försköna efter ett tag.

De flesta grupper har numera en hemsida där de visar vad mötena handlar om. Det varierar hur man lagt upp schemat och därför är variationen hyfsat stor. Men ibland skiter det sig naturligtvis. Jag har varit runt på en massa olika möten och ibland återvänt till nån grupp efter några år och där ser samma människor sitta och snacka samma ord.....Jag går inte dit mer, jag måste ju komma framåt i min nykterhet/utveckling. Mitt första nyktra år hade jag en grupp jag kallade min hemmagrupp och gick nästan varje dag, ibland 2 ggr/dag. Jag trivdes väldigt bra där. Men tiderna förändras även inom aa.

Stora konvent/landsmöten har varit till stor hjälp för mig, koncentrerad kunskap och trevligt umgänge i 2-3 dagar OCH nätter :-) För festa kan vi fast vi är nyktra :-))

Nästa stora är Gullbranna och den helgen är helig för mig !! http://www.aa.se/sites/default/files/filarkiv/pdf/evengemang/gullbranna…

Välkommen att prova och njuta !

i ditt sätt att dricka, det där med att det ska finnas mycket, att njutningen ligger nästan lika mycket i det. Bra att du hittat hit, forumet hjälper verkligen :-)

via släkting som har relation med honom.Han var i dåligt skick och luktade gammfylla.Och ändå är det arbetsvecka nu.Så om han är sjukskriven eller vad han nu gör så är han i alla fall inte pigg och fräsch.Det känns tråkigt och gör att mitt eget liv med så mycket mer glädje och kvalitet känns så kluvet.
Precis som att jag borde fortsätta lida med honom istället för att glädja mig åt att jag tagit mig loss.

Det går ju lättare och lättare att leva mitt eget liv,men när jag blir påmind så här så gör det tyvärr ont.
Jag hoppas att jag så småningom kanske kan vara ett stöd för honom igen om han fortfarande behöver det.
Men just nu är det bäst för båda parter om vi inte har kontakt alls.

Tack Vändningen för att du tagit dig tid att läsa och kommentera! Jag begrundar dina ord om läkarkontroll. Får klura lite kring det. Vill våga. Biofeedback känns som ett konkret och motiverande sätt att hålla sig i schack.

Jag mådde jädrans bra ända fram till nu på eftermiddagen. Jag är inte direkt sugen på vin, men jag är jäkligt irriterad och har såååå kort tålamod. Vill bara ge bort barnen och få en stund tystnad (nej det vill jag såklart inte, vet att ironi och sarkasm kan vara svårtolkat i text) runt omkring mig. Självklart känner barnen det och blir än mer påstridiga och bråkiga med varandra, då kommer ju mamma och ryter iaf, istället för att gå omkring och vara tyst och inbunden. Jag har tidigare kämpats med mycket ångest och oro, och mycket av det kretsade den sista tiden kring min roll som mamma. Nu märker jag att jag faller tillbaka i det igen, jag tänker att jag är världens sämsta mamma, skriker på barnen i onödan och känner mig än mer som världens sämsta mamma. Lurigt. Jag tänker iallafall inte dricka vin för att komma undan ångesten, så det så.

Jag kommer nog använda den här tråden för att skriva av mig ganska mycket. Jag läser andra trådar här och ser olika historier och andras kämparglöd. Blir inspirerad.

Tack T88
Ja jag har kommit fram till att det är lika bra att inte ha det hemma. Uppenbart så har jag inget motstånd när klockan slår fem. Nu är jag på dag fyra av nykter. Fast jag får räkna bort gårdagen då jag ju hade en halv flaska kvar hemma som jag inte kunde motstå efter en urjobbig dag. Ursäkter ursäkter.. Sov dåligt och tänker det var ju bara två glas vin..
Det var ett jätteintressant program på tvåan igår om alkohol och vilka skador det ger. Efter att ha sett det så är det ju ännu mer anledning att inte dricka ALLS!!! fy vad äckligt..

Otroligt gott ni måste ha det som har semester i detta väder. Äntligen kom ju sommaren till Sverige, åtminstone om man inte bor på Kebnekaise ;)
Njuuut!