Senaste kommentarerna i forumet

Vilken fantastisk resa du gör och så fint att du delar med dig.
Önskar dig en härlig påskhelg! / mt

Ja, jag vaknade FÖR tidigt idag o kollade igenom den livliga aktiviteten här. Som du skriver - vi är långt ifrån ensamma att inte vara tillfreds i våra liv. Det är mycket krav, press o stress för så många av oss. Väl värt att reflektera över - vad är viktigt för mig - verkligen viktigt.
Tack kloka du, nu ger vi oss o varandra en vit dag till!

Hej!
Jag är ny här men känner igen mig i din resa. Starkt av dig att gå vidare med livet från en relation som egentligen inte går dig att må bra. Det är starkt och kräver oerhört mycket vilja. Tänk att det kan finnas så många olika beroenden som påverkar en mer negativt än positivt. Som närhet till fel människor. Jag har varit där och nuddade det igen för ett par dagar sen, återfall med mitt ex. Vaknade en dag fullständigt klar i huvudet vad jag höll på att förstöra. Tackar min lyckliga stjärna för det. Kämpar vidare med nästa "kärlek" vinet, och har gjort slut med det med, hoppas jag fixar det. Kram på dig!

Dag 3. Har sovit väldigt oroligt i natt och vaknade kl 5. Tittar ut och ser att det blir en fin dag. Känns jäkligt skönt att vakna nykter. Om än väl tidigt :) Har bestämt mig, en till nykter dag. Inget besök på systemet.
Sänder styrka till er som inte har bestämt er än.
Kom igen, en dag till.
Kramar!

Förstår verkligen det där om natten, så var det även för mig...

Tack och detsamma :)

Så vacker morgon att det inte gör något att jag vaknar tidigt.
När jag dricker gillar jag natten, tycker mörkret ger lugn ingen som stör och inget som händer. Nykter glädjs jag åt morgonen konstigt hur fort man ändrar sig.
Aktiviteten på forumet är hög vilket är kul men samtidigt tragiskt, att så många mår så dåligt.
Man skulle ta alla dessa kloka ord och visdom som skrivs ned här, trycka det i bokform och dela ut i kassan på systemet.
Önskar er alla hjältar en bra dag/ kram och styrka till er

...vaknat tidigt o tänkte på dig o flera av våra andra Forumvänner. Det låter som du står inför flera förändringar som du vill av ditt liv. Önskar dig mod o ork att fundera över vad du önskar o behöver o därefter kraft att göra vad du måste. Vi kan ju aldrig ändra andra utan bara oss själva vilket i sig är svårt nog! Men du berättar mellan raderna att du inte kan leva o vara dig själv som livet för dig blivit o det kräver nog en förändring. Att anpassa sig efter vad man uppfattar vara andras förväntningar över hur man ska vara är inte hållbart, det blir som att vara på spänn hela tiden. men hoppas du kan ta en sak i taget, få göra de förändringar du själv önskar o i en takt som funkar.
Tänker på dig!

Var tog du vägen? Inte hört av dig på länge, saknar din klokhet!

...nu hittade jag er! Och jag följer också med!
Livets tvåfotatango - tre steg fram, ett stag bak, två steg fram, ett steg bak...
Denna resa hårsbredd spikrakt framåt men ärligheten hjälper oss att nå någon vart ändå. Jag har fallit men testning, borstat av mig o fortsatt. Så nu följer jag med.
Tillsammans är vi mindre ensamma.

Op jag me.... Här är jag. Op för 4 års sedan. Måste ändra mina vanor, det går utför. Kämpa på lycka till!

Känns nytt med nya bra val, lite ljusare, frächare och ansvarsfullt. De förvånar en och får en att känna sig nöjd efteråt.

För kloka råd och idéer! Jag behöver det nu för att reda ut det kaos som råder.
Jag tar till mig ditt råd om att göra egna saker. När min man dricker brukar mitt liv stanna och allt handlar om att få honom att sluta dricka. Totalt meningslöst (han dricker ju ändå)och det tar så mycket energi! Energi han inte förtjänar! Imorgon har vi planerat påsklunch på restaurang med vänner. Just nu känns det rätt avlägset.. Väljer han att dricka imorgon med ska jag minsann hitta på något jag gillar. En fika, restaurangbesök, bio eller shopping. Så kan han ta hand om sin ångest och fylla själv. Jag vet inget om din historia men läser mellan raderna att du lämnat? Du får gärna berätta mer om du vill.
Glad påsk & kram tillbaka

Välkomna ni nya:) Det känns bra att få respons. Vi kämpar på alla på sitt sätt. Helgerna brukar ju vara jobbigast för då är det "normalt" att dricka. Vi får stötta varandra och minnas dom bra dagarna och lära oss av dom mindre bra. En påskkram till alla er därute <3

Är en dålig kombo.
Jag har recividerande depression, ätit SSRI av o till genom åren. Man säger ju att effekten inte är helt känd men jag har känt av den: emellanåt har det slagit totalt slint i skallen. Tror att min alkoholeffekt blivit svår att beräkna eftersom det också blivit olika varje gång.
A är en dålig medicin, har provat den många många ggr.
Hmm...tänk så korkad jag varit/är, vissa saker gör jag bara EN gång när jag märker att det är en dålig ide men a...det är en helt annan dumhet tydligen.
Nu önskar jag dig en fin kväll!

Är en dålig kombo.
Jag har recividerande depression, ätit SSRI av o till genom åren. Man säger ju att effekten inte är helt känd men jag har känt av den: emellanåt har det slagit totalt slint i skallen. Tror att min alkoholeffekt blivit svår att beräkna eftersom det också blivit olika varje gång.
A är en dålig medicin, har provat den många många ggr.
Hmm...tänk så korkad jag varit/är, vissa saker gör jag bara EN gång när jag märker att det är en dålig ide men a...det är en helt annan dumhet tydligen.
Nu önskar jag dig en fin kväll!

Ja, utan ärlighet kommer jag ingen vart, det är min brännande insikt. Måste också fortsätta vara aktiv här, utan stöd klarar jag det inte. Och bästa stödet upplever jag från er som vandrar samma väg.
Kram på oss som kämpar!

Det är så fantastiskt att gå in på forumet o hitta hälsningar från medvandrare på den vita resan!
Önskar er en skön kväll, god sömn o ett bra uppvaknande imorgon. Nyktra morgnar är de bästa!

...kan vara en väldigt lång helg...tänker på dig Flinga! <3

Ja! Tänk att man plötsligt inte längre är ensam. Att det finns fler som genomlider samma helvete. Som medberoende känner man sig ensammast i hela världen. Bortvald av alkoholisten och ingen att prata med. Ingen som förstår! Skulle jag berätta för mina vänner/ familj om alla återfall hade dom säkert idiotförklarat mig och uppmanat mig att gå. Bara en medberoende vet hur svårt det steget är! Både igår och idag har jag pratat med folk som verkligen står mig nära. Jo tack allt är bara bra! Absolut! Så jävla vrickat! Istället för att säga som det är att här allt skit! Mannen super och jag mår pyton. Blir jävligt märkligt! Jag blir galen när mannen ljuger för mig samtidigt som jag ljuger mina nära rakt upp i ansiktet. I vissa fall beror det på ren omsorg av mina nära. Jag vill inte att tex min mamma ska bära min ångest och oroa sig för hur jag mår. Som mamma vet jag ju hur fruktansvärt det är när ens barn mår dåligt! Man vill skydda sina ungar från allt ont till vilket pris som helst. Och inför mina vänner? Jag tror att jag skäms för att tillåter mig själv att bli sviken gång på gång. Jag skäms över att min man inte är villig att jobba på sin nykterhet för sin, min och våra barns skull. Jag skäms för att jag ljuger och jag skäms för att jag inte skaffar mig ett bättre liv.
Ta hand om och kämpa vidare du med ?

Ja, vi gör det! Ihop! En dag i tager! Bra Suss!

Bara att inse att alkohol inte längre är något för mig.. Det gick bra att dricka ett glas, max två glas sakta till en början. Bara nån gång ibland. Det har smakat bra och har på nått sätt njutit av det men samtidigt inte. Har känt av rädslan av att hamna där jag var för över 10 månader sedan. Har på nåt sätt varit på min vakt men till slut slog det över i alla fall..

Killen jag träffade för något år sen, som alkoholkonsumtionen ökade med då tog kontakt igen och vi har träffats.. Till en början gick det bra att dricka bara ett glas, sen två och till slut ett par glas.. Vi träffades under en vecka och jag drack vin mer och mer, hela veckan ...

Det fick ta slut igen, jag klarar inte av det, gillar honom men jag fungerar inte med honom. Kan inte säga nej.. Jag har sagt nej till så många utan att det känt jobbigt men klarar inte av att INTE dricka tillsammans med honom. Nu är det snart 2 veckor sen jag träffade honom, har inte druckit en droppe, inte ens sugen. Vill inte träffa honom igen fast jag fortfarande på nåt sätt älskar honom men måste välja livet istället för kärleken..

Att förändra synen med livet, alkohol och att ta hand om mig själv är pågående, lär mig hela tiden nåt nytt om mig själv :)

Man undrar hur länge man ska orka med. Sitter emellanåt och önskar att han ska dö så vi blir fria från allt.
Man hatar den onyktra personen, och tycker synd om den nyktra ångerfulla.
Ta hand om dig, och kämpa vidare för att du själv ska må bra!

...men så det känns det som varje morgon. Därefter vacklar jag och det slutar med ett besök på systemet på eftermiddagen. Ja jag har fått nog. Så har det dock kännts en länge tid och därför hoppas jag att campral skulle kunna hjälpa till.

Din fru skall ha en stor eloge, skicka henne en hälsning från mig. Jag förstår henne fullständigt.

Tack för tankar och kramar ?
Jag behöver påminnas och är så glad att ni delar era erfarenheter.
Usch ja! Alkohol måste vara djävulens påfund. Så många missbrukare och anhöriga som går under. Självklart tror han att allt är lugnt. Jag har ju hotat, bönat, bett och skrikit så många gånger förr.. För att sedan försonas, ta hand om och tycka synd om. Så han fattar nog inte galoppen förrän jag verkligen flyttar tyvärr. Blir så glad när jag läser om era självvalda nyktra liv. Det är väl därför jag har stannat.. Jag har hela tiden haft en önskan om att kärleken till mig skulle vara starkare än den till alkoholen. Att min kärlek skulle göra honom hel.
Jag önskar er allt gott! Från djupet av mitt hjärta! Kram på dig med

Tror att det första du måste göra är att ha kommit till den punkt där det är nog nu. Ta den första nyktra dagen, sen nästa.Mediciner är ett hjälpmedel. Det botar inte alkoholism. Sen för att få medicin utskriven måste du ta kontakt med vården. Där kan du få mycket hjälp.
Vill bara berätta att min fru (är homosexuell) fick en svår ryggskada för 10 år sedan. Har varit sängliggandes flera år i olika perioder. Med hög smärta dygnet runt. Hon åt ett tag 8 citodon per dygn. Men är nu nere på 2st. Hon kan inte sitta, bara stå, gå och ligga. Hon går korta sträckor med rullator.
Hon försöker att alltid vara positiv.Och hitta på saker att göra utifrån vad hon klarar. Jag blir förvånad varje gång hon kommer på något nytt. Senaste åren har hon fotograferat. Och blivit duktig fotograf.
Skickar lite inspiration till dig från henne.
Kramar.