Senaste kommentarerna i forumet

Jag känner igen mig precis, och det är bara några veckor sedan jag ventilerade den oron i trådar här. Fann mycket hopp och tillförsikt i bl a Victorias tråd i det andra delforat "Det vidare livet", där även m-t och m-m skrev så fint, men det finns också många andra trådar där detta varit ett viktigt tema, t ex i Fias, bara för att nämna en jag kommer på såhär på rak arm.

Jag tror att det för min egen del är viktigt att fokusera på mig själv, inte börja störa mig på och försöka evangelisera och försöka förändra makens drickande och beteende - det skulle vara ett alldeles för enkelt sätt att flytta fokus från det viktigaste, nämligen att få ordning på mig själv. Däremot har jag ju märkt att hans beteende faktiskt också sakta börjat förändrats. Jag har inte slutat dricka helt ännu, men förhoppningsvis lagt grunden till en förändring, och totalt omvärderat alkoholens roll i mitt liv - och jag märker att detta också "makes sense" för honom, och vårt umgänge inkluderar inte längre alkohol per automatik oavsett om det handlar om familjegrejer och vardagshäng eller date bara han och jag (vi är särbos med barn). Jag är ju uppenbarligen bara i väldiga darriga början av allt detta, och saker och ting komemr säkert att förändras både en och hundra gånger, men just nu känns det iaf hyggligt. Det får ta den tid det tar, både nykterhet och relation.

Stor kram och gott nytt!

/N

Här händer det grejor i din nya tråd. Trevligt med lite positivt driv så här på nattkröken!

Förstår dina tankar om hur det kommer bli när du inte dricker och din man fortsätter. Förmodligen kommer det du ser som problematiskt
nu bli ännu mer problematiskt för dig. Och din nya nykterhet kommer nog bli jobbig för honom med kanske.

En idé vore kanske att ta upp detta redan från början om det går?

Oavsett ett stort lycka till!

//PP

Hej igen Victoria - och tack - till dig, m-m och mulletanten för era ord här för en dryg månad sedan. Ja, jag har också börjat förstå att mitt fokus måste ligga på MIG i dethär sammanhanget, det skulle vara alldeles för "enkelt" att börja styra upp ngn annans (min mans) drickande och liv för att slippa ta i mina egna problem, eller ha rädslan för att förlora vårt förhållande som anledning att inte sluta dricka själv. Och, jag har tagit små små steg åt rätt håll, och nu sista tiden faktiskt börjat prata med honom om det hela. Bara lite, och inte i termer av att jag tar stora beslut, men mer alkoholens roll, och vad jag tycker om och inte tycker om att göra ihop, och ffa hur himla tråkigt det ofta varit sista åren när vi tillbringar en hel kväll med "nära" samtal, som jag sedan inte kommer ihåg ens 1% av. Och vet ni, vi (han och jag) har på något sätt funnit ett tyst samförstånd, kommit varann ett litet steg närmare i att jag faktiskt vågat vara öppen med hur jag känner och tänker, och jag känner att han plötsligt är mycket mer mån om mig och att visa att han vill vara med mig oavsett. Min make är dock den tysta finska typen så det är inga stora ord eller diskussioner, men en respekt från hans håll som jag inte känt på länge. Och, framför allt är jag inte rädd längre, kanske orolig men mer för egen del och mig själv - men absolut inte rädd på det sätt jag var bara för en månad sedan. Jag förstår ju att det kommer att bli jobbigt, på en hel massa sätt, men rädd, nä faktiskt inte. Jag tror jag är redo för 2014 :-)

Gott slut och ännu godare nytt år på er!

Kram Nike

M-B, det är precis så jag tänker efter att ha läst här i nästan två år men inte förrän nu i november faktiskt tagit tag i saken, då jag börjar känna att jag liksom är klar, att jag druckit färdigt på något konstigt sätt. För min egen del är enda vägen att gå att försöka förstå, att göra rätt, göra fel, förstå när och varför och hur och helt enkelt förstå och se mig själv i relation till alkoholen lite bättre och klarare. Vägen för mig är inte ett binärt beslut om vitt fr om NU, men jag tror att jag är påväg åt det vita hållet (jag seeer ljuuuuusettt!!! :-D ), det går bättre och bättre men jag accepterar att det är en process, och en mycket lång sådan. Tack för kloka och varma ord. /N

Nu måste jag få ta dig i örat!
Du driver på allt detta alldeles för hårt och långt just nu, du tappar tråden om alkoholen och går på personangrepp på ett antagande.
Du retar bara upp personen ifråga, och skapar en irritation bland de andra läsarna.

Jo jag vet att du känner att många går emot dig nu på forumet, och att du troligen känner dig utsatt, och vill gå till försvar.
Men du gör det på ett väldigt konstig sätt, och om jag får sätta ett namn på det så känns det just nu bara obehagligt.

Jag tycker om dig och jag anser att alla har lika stor rätt till att yttra sig på detta fantastiska forum,
Och du kan kan vara en frisk fläkt dess emellanåt, även om jag ibland har svårt att tyda vad du vill med alla dina budskap.
Det kastar lite fram och tillbaka, och jag kan förstå att det kan vara svårtytt.

Men nu tyckte jag nog att det senaste inlägget passerade en gräns för god ton, och du vet att Fia hugger tillbaka ordentligt,
Så du kommer bara att få mera smisk av henne, och de andra tjejerna.

Att mucka med brudarna om ofrivillig barnlöshet är nog värre än att svära i kyrkan, det är en oerhört känslig fråga.

Tagga ner ett tag, och skriv din nyårshälsning som du har lovat, och sedan kanske fundera på en liten timeout, precis som de stora politikerna gör
När det har börjat hetta under deras fötter.

Men som sagt, jag gillar dig, men inte de ordvalen du kör med på senaste tiden, det tjorvar till sig.

Berra

men det är jag nu.
vill.sluta - nu har du gått för långt!!!

Dom sista två dagarna har stämningen här på forumet följt stämningen i mitt privatliv ganska väl. Det betyder att det är liksom - värre än värst. Livet verkar inte direkt bli lättare för mig privat trots att jag är nykter. Naturligtvis är jag delaktig i min privata soppa, och det är inte så att den har sin upprinnelse i vare sig alkohol eller i min abstinens. Nopp, det har varit jobbigt till och från, men jag vet att livets motgångar de sista 10 åren har självmedicinerats i tilltagande grad med alkohol och det är slut med det nu! Så idag när mycket svajar så är det naturligtvis lätt att tanken kommer att man lika gärna kan strunta i allt och ta och dämpa sorgen med lite vin. Men är det något jag inte ska göra så är det just det! Nu är det bara ett dygn kvar av ett, för mig riktigt skitår, och jag ska stänga det nykter.

Det här är med andra ord ett ögonblick när jag tänker på det jag fått läsa av er andra här inne. Det räcker att minnas att m-m skrev om HALT, men det finns otaliga andra exempel och trådar. När jag läser om allt tjoande i andra trådar just nu, väljer jag att tänka lite på vad jag läst i exempelvis i Berra och även Adde trådar. Ge mig sinnesfrid att .... ja ni vet, jag bör inte lägga energi på det, för jag har den inte just nu och jag kan inte påverka heller. För övrigt anser jag att exempelvis Buzz just skrev ett inlägg som passar väl med vad jag själv skulle vilja skriva om jag orkat, pust....

Så vad kan jag påverka annat än mig själv? Nej faktiskt ingenting. Med tanke på det har jag bestämt mig för att låta året klinga ut på det mest oglamorösa sätt jag kan hitta på. Kanske bara sitter själv i fåtöljen och äter kalla fiskbullar direkt ur burken? Är kanske lite barnsligt men det får bli som en revolt mot mig själv. Nu är det så att jag verkligen inte vill framstå som en pellejöns som skryter och skrävlar, men faktum är att mitt liv har varit fullt av hummer och med gåslever insmetad oxfilé så jag mår just nu illa bara jag tänker på det. Kunskapen gällande Champagne är inte lika stor som Richard Julin (kapacitet inom området Champagne). Den typen av kunskap har jag inte fått genom att dricka mycket av varan. Mitt dilemma är att mat och dryck har varit lite som både "passion et profession"

Ja, jag vet att det finns många olika problembilder när det gäller alkohol. Vissa har problemen genetiskt. Andra dricker en gång i månaden och det sker "stolligheter" varje gång. Jag har trots vetskap om att det är en jätterisk sakta men säkert förflyttat gränser. Att det har varit först omedvetet och sedan medvetet förenklar inte mitt dilemma. Nu är det så och jag vet inte hur jag ska göra. Tänk er till exempel en inköpare på Vin och Sprit som har som uppdrag att resa runt i världen för att prova nyheter. Han provar för mycket och får problem. Kan han lära sig att göra annorlunda eller måste han omskola sig till något annat? Lite där befinner jag mig i tankarna och det gör naturligtvis att jag ibland inte vet ut eller in. Kanske en fråga att skicka till problemlösaren Tusculanum :-) Är förresten själv ganska bra på att lösa problem. Kanske ännu bättre på andras än mina egna ;-)

Så vart vill jag komma med resonemanget? Njaa, jag vet faktiskt inte. En sak är säker: just nu håller jag upp! Känner jag sug inför morgondagen? Nej det gör jag inte. Tycker jag synd om mig själv för att jag inte ska dricka? Nej, det gör jag inte heller....

Så oavsett om ni väljer att inte dricka eller om ni i kväll fortfarande hör till dom som höjer glaset. Drick med förstånd.

Ett gott nytt år och fridens liljor till alla i forumet!

//PP

Ha en toppenbra semester. Och var lugn - är något fel i packningen får du veta det... Och ja, wi-fi är bra om man vill cybersurfa på semestern.
/m

mej själv i bingen efter att ha packat väskor. Får se hur det blir med forumandet utrikes, jag är inte världsvan så det stör... WIFI är det man ska leta efter om jag inte fattat fel. HIFI är något annat.

Känner mej lugn, trygg och förkyld. Ska hålla mej till att dricka samma som sonen. Kommer vara kolhydratsförgiftad när vi kommer hem, hihi!

Flygandet i sej oroar mej inte, men däremot allt innan man kommer ombord, hitta flygplatsen, rätt ingång, rätt papper, namnade väskor på rätt sätt, rätt innehåll i rätt väska etc, etc... Suck. Dags att försöka sova. Fyra timmar...
God natt!

Varmt grattis Fia och stor kram från mig som passivt följt din tråd och process länge, det har varit till oerhörd hjälp för mig och ett privilegium att få ta del av. /N

Jag skrev en del saker hos sagda person som svar på hur hon såg på mig i en annan tråd.

Det är över, tack och hej!

Var en tid , men aldrig mer.
Markatta du verkar vara en tjej med förnuft.
Tack och hej!.
/A

Vill.sluta - vad är det som är galet med dig? Nu har du under ett par dagar skrivit om hur fantastiska människor är här inne, om att du inte mår bra av att vara här, att du driver forumet framåt, ja en massa saker. Jag kan inte se något i dina inlägg, och framför allt inte i detta personligt elaka inlägg till Fia. Vad får du ut av detta? Jag tror inte heller att du mår bra av forumet och jag tror faktiskt inte att forumet mår bra av dina inlägg heller för tillfället. Det kan inte vara meningen att ett forum ska handla om en enda person. Mår du inte bra av att vara här så sök dig någon annanstans för att komma vidare med dina alkoholproblem - du för inte forumet vidare framåt med dina inlägg om det nu var tanken.
/m

Finner inte ord... :-(
Fruktansvärt inlägg.

Ännu en kvällstanke -

Jag tror att en utmaning framöver kommer vara att min man dricker vin och inte jag. Av flera skäl. Jag kommer så klart bli frestad av att det finns alkohol hemma och irriterad på att han dricker när inte jag får. Men det är mycket mer än det. Så mycket av vår relation bygger på och har alltid byggt på umgänge kring alkohol. Det var där i dimman vi träffades en gång under studenttiden.
Långa rödvinskvällar där vi pratade religion, politik ja om allt mellan himmel och jord. Och det är i samma rödvinskvällar vi nu möts 14 år senare för prat om jobben, framtiden, barnen. Även om det var länge sedan kvällarna slutade i het omfamning så har de i alla fall inneburit närhet....

Min man dricker nämligen också mycket. För mycket för att det ska vara nyttigt. Ofta också 1 flaska/kväll eller i vart fall en halv vinare plus 3-5 folköl. Men eftersom jag är kvinna och han är man så är mitt drickande så klart farligare. Har någon gång försökt att försiktigt påpeka för honom att han kanske också bör fundera på att dra ner men det förstår han inte alls. Han har helt tagit fasta på nya tidens rön att vin är nyttigt. (Att den forskningen rör personer över 60 och att samma nyttiga effekt uppnås med frukt väljer han liksom bort). Sen påpekar han, vilket iof är sant, att ingen av oss dricker starksprit eller går på fester i form av "sjöslag"vilket många av våra vänner gör. Att andra dricker mer än oss gör emellertid inte vårt drickande sundare!

Känslan är att han "låter mig hållas" när jag har vita dagar och är lixom glad när jag blir "normal igen". Men han är inte taskig. Tror bara att han saknar att jag är så kul och bubblig som jag blir när jag dricker (när jag inte blir arg på honom förstås, se tidigare inlägg).

Någon som känner igen sig i detta något bakvända anhörigproblem?
Hur då göra för att få det stöd man behöver?

Ja, min framtid börjar alldeles snart....
Satt i soffan bredvid sambon som hade en öl och ett whiskeyglas på bordet- lukten gjorde mig illamående på riktigt. Jag var tvungen att gå och lägga mig. Orkade inte kommentera- det leder ändå ingen vart.
Det är dött...slut.
Gott nytt år på er alla!
Kram

"definitionen på en idiot är när man gör om samma sak, på samma sätt om och om igen men förväntar sig ett annat resultat".

Varför gör du då om samma sak gång på gång? Eller är det kanske så att du faktiskt är nöjd med hur resultatet blivit tidigare? Nu menar jag inte ditt dömande av forum eller AA(som du inte ens besökt btw). Nu menar jag kring Fia här. Jag vet att hon kan prata för sig själv men det jag reagerar på nu är något strukturellt. Jag vet att detta inte är en fysisk plats men jag vet att Fia flera gånger sagt hon inte vill du ska skriva i hennes tråd men du måste ändå gå in där och peta.

Det skrämmer mig om du på samma sätt i verkligheten inte respekterar andras gränser. Hade detta varit i verkliga livet och en kvinna sagt att du ska hålla dig borta från henne men ändå konstant följde efter och trakasserade, speciellt när du mådde lite dåligt eller kände dig kränkt av någon(behöver inte ens vara av den kvinnan) så hade du gjort dig skyldig till brott som är straffbelagt.

Seriöst, gör du så även med din fru om ni bråkat och hon säger att hon vill vara ifred, följer efter och skriker på henne tills hon ändrat åsikt eller du känner att du vunnit?

Förväntar mig absolut inget svar, däremot förväntar jag mig att du respekterar andras gränser i framtiden.

Först:Tusen tack Ljuset för att du tar dig tid att ge lilla mig råd.

Beroendeklinik - hm jag vet inte riktigt.... Tror att jag vill spara det kortet ännu ett litet tag. Känns skönt att ha något "kvar" att ta till om min plan fallerar. Plan1 var att försöka begränsa mitt drickande på egen hand typ bli normaldrickare. Det gick ju inte. Plan 2 är att se om jag kan klara ett vitt år. OBS! Jag är inte dummare än jag inser att denna plan 2 låter naiv med tanke på mitt konsumtionsmönster om 1 flaska/dag flera ggr i veckan.
Samtidigt, nu har jag fått in detta i huvudet och känner att jag måste prova. Make sense? Mycket möjligt jag kommer sluta på Riddargatan 1 ändå till slut. Fast först ska jag tänka positivt och göra ett ärligt försök om längre vit Period på egen hand. Nu är Dag 1 avklarad. Bara en sån sak :-)

Låt oss nu alla samla kraft för att möta morgondagen som jag antar kommer innebära frestelser för många av oss.

Sov gott alla ni fina därute!

Just det här jag försökte prata om.
Kan du förstå att folk reagerar på såna meningar som du nyss skrev " det älskade forum som några _besitter_" och "allt frid och fröjd i gulliga klubben"?
Jag fattar inte själv innebörden i meningen som slutar med "det forum som bestårrrrrrrrrrrr"?

När jag läser detta känns det som ett förminskande eller konspirationsteorier.
Klart som korvspad att alla ska ha sin egen åsikt men jag tror inte att någon, inte du själv heller är behjälpt av att det ska storma hela tiden och att man blir förbannad.

Det var just det jag påpekade förut. Bra att skriva av sig, men sedan luta sig tillbaka och verkligen läsa vad man skrivit och fundera på om det är vad jag verkligen vill säga.

//Buzzz

Och ännu tråkigare att du uppfattat mig som den som bromsar, fast allt jag vil är att hjälpa alla FRAMÅT!

Aktar ditt beslut, tråkigt för du ha´r så mycket att ge.....................
//A

Jag vet inte i vilken ände jag skall dra detta men lite så kan det vara.......

Jag har och kommer att vara den som kommer med tråkiga och obehagliga överraskningar!

Låt vara att det inte är det älskade forum som några här besitter.
Inte ens det forum som bestårrrrrrrrrrrrrrrrrrr.

Jag uppskattade dina, BÙZZ, ord i min tråd om att jag verkade lite mer laid back.
Och så är det!
Jag är mer avslappnad och tillfreds med mig själv nu också.

Även fast jag stött på riktigt jobbiga problem på min väg ,mot nykterheten!

Men men man får ta em dag i sänder.
Tycker att du Buzz gör ett verkliugt bra och tydligt avstamp här...... TACK!

vet inte vad jag skall skriva, orkar inte skriva.
Allt frid och fröjd i gulliga klubben!!!!!!!
//A

Tråkigt för forumet men antagligen bra för dig.
Antar att dom flesta kommer till ett avslut, kan vara lite avis på det. :-) Själv kände jag att det började komma tankar som inte var hälsosamma för mig när jag inte varit inne och skrivit / läst på en dryg vecka, så jag kör vidare här så länge jag känner att det behövs.
Hoppas att du kanske gör ett inhopp när du känner för det i alla fall.

Önskar dig allt gott.
//Buzzz

Det känns lite patetiskt att gå in här på forum när jag sagt att jag ska avregistrera mej men jag tänkte förklara mej lite och samtidigt tacka för ert engagemang. Förresten är det inte så enkelt att avregistrera sej men man behöver ju inte logga in. Det patetiska är att jag sagt tidigare att jag ska sluta på forum och ändå skriver jag igen. Men jag är inte den enda som gör så :)

Jag är glad om mina inlägg kunnat hjälpa nån, dom är skrivna direkt från hjärtat och baserade på mina personliga erfarenheter. Men jag har ärligt talat på sistone känt att jag inte riktigt orkar engagera mej. Det känns ibland så hopplöst att läsa om alla kvinnor som far illa i förhållanden och där har jag, tack och lov, ingen erfarenhet att ge råd från.

Sen är det ju naturligt också att jag som nu känner mej trygg i min nykterhet börjar leva mitt liv utan skuggan av alkoholen. Alltså, jag är trött på allt vad alkohol heter. Vill inte tänka på att jag inte dricker ens. Orkar inte riktigt med dom som slutar och börjar om, gång på gång. Been there, done that. Jag vill starta 2014 helt alkoholFRI :). Dags att gå vidare. Jag är klar att släppa taget.

Kära Fia skulle jag vilja hålla kontakt med men jag är inte orolig alls för dej, Fia, jag är absolut säker på att det går bra för dej. Har du FB och vill så kan du söka på Santo Blond så hittar du säkert mej på min hemliga ”alkoFB”. Gäller för övrigt även andra som önskar.

Till sist är det väl ingen hemlighet nu att jag inte klarar av vill.sluta men det är mitt problem och därför ska jag stiga tillbaka. Jag har försökt ignorera och det har gått bra i perioder men under hela detta år har det varit så mycket bråk till och från, så mycket hallå kring denna A. Så mycket förolämpningar och ursäkter. Så mycket fokus och energi har gått åt kring detta istället för det viktiga detta forum handlar om – att förändra sitt drickande, vilket i de flestas fall handlar om att sluta dricka. Nu känner jag att det börjar om igen och nu får det räcka för mej. Vardagen innehåller tillräckligt med tillfällen till konflikter och stress så jag behöver inte söka det på internet också. Ibland när jag loggat in här har jag blivit så frustrerad så det är rent ohälsosamt. Fia, din beskrivning av känslan är exakt.

För övrigt läste jag en definition på en klubb för inbördes beundran: ”när några människor sitter och bröstar upp sig och berättar hur förträffliga just de är. Ofta på andras bekostnad.” Tror inte det är vad vi sysslar med, inte heller på AA. Faktiskt.

Jag önskar er alla ett bra år 2014, att ni ska nå era mål. Allt gott till er och tack för alla era vänliga ord.

Mitt tips är att gå till en beroendemottagning, där kan ni tillsammans lägga upp en plan, jag började med antabus & tar det två gånger i veckan, har fått svåra ångestattacker sen jag blev nykter, har ju inget att dämpa ångesten med, nu har jag fått mirtazapin som fungerar klockrent på mig. Den är rogivande och fungerar utmärkt som ett sömnmedel på kort sikt dvs man tar den på kvällen, på lång sikt tar någon vecka så är den ett ssri preparat.

MIN KROPPS SIGNALER ATT DET ÄR DAGS ATT SLUTA DRICKA
Ofta Darrhänt
Ibland Ont i magen höger sida (antar lever)
Högt blodtryck (140/95 men ännu ej fått medicin)
Panikattacker (började förra året; haft 4 st totalt. Hemskt!)
Seg på morgonen och huvudvärk
Rödmosig hy?
Svettningar
Dålig andedräkt

Låter som en riktig pingla eller hur?

Hej ljuset!

Vilken kämpe du är som nu har klarat dig så länge som 6 veckor.Och så fint av dig att du vill dela med dig till mig och alla andra. Har du fortfarande svåra fysiska abstinenssymtom?

Tack vare dina rader känner jag mig nu helt säker på att klara den här första kvällen i alla fall. "kan Ljuset så kan jag" ska jag tänka..

Och Självklart har du alldeles rätt. Måste tänka positivt om detta ska gå...tro på mig själv och inte fokusera på tidigare misslyckanden. Mitt missbruksbeteende har pågått i ca 10 år nu. Hur hemskt det än låter så började allt under småbarnsåren...

Har gjort flera försök att minska på drickandet. Och efter att ha läst runt här förstår jag att det nog är fler som känner igen sig i söndagslöften som
"aldrig mer på vardagen" "aldrig mer ensam" "Max 3 glas" "inte inför barnen" "varannan vatten". Kanske funkar dylikt för en del men inte för mig. Är arg och förbannad för denna svaghet men ska se framåt med tillförsikt. Kan Ljuset så kan jag!

Hör nu hur mannen korkar upp en flaska rödvin nere i köket. Jag smyger upp och tar ett bad.