Senaste kommentarerna i forumet

Jadu Lena, kram på dig med :)
Sluta snusa var för mig jobbigt, Kände abstinens väldigt länge faktiskt. Men är en lättnad att att ha slutat. Är nog olika för olika människor men jag slutade några gånger först, eller försökte trappa ner och försökte varva med nikotinfritt, Nikotinfritt fungerade ganska bra men jag ville sluta helt eftersom jag kom på att jag såg så sur ut jämt med snus. Min överläpp är rätt liten så det liksom såg fult ut, tyckte jag själv. Bestämde mig då att sluta värt. Hade nikotinplåster i 3 dagar sedan tuggade jag nikotin tuggummi men fick bara hicka hela tiden, Slutade med det efter en vecka och tuggade sockerfritt tuggummi som man blir upplåst av.. Men tuggade det ändå frenetiskt,, och tyckte upp det under läppen.. haha.. efter ett halvår kunde jag tro att det värsta var över men flera år efter så kunde jag fortfarande få lite sug.. Kan fortfarande tycka att det luktar gott när nån öppnar en snusdosa..
Snusade också väldigt mycket, eller hade ju en snus inne hela tiden förutom när jag sov eller åt...

Eller god kväll snarare. Fint att läsa om din nyktra resa - och att du hänger kvar trots lite ... eh, ja, förtretligheter. ;) Gött!

Jo! Jag blir så nyfiken på det här med att du slutat snusa. Jag har tankar på att göra detsamma. Och blir så jäkla nervös bara jag tänker på det! Hur upplevde du snusstoppet? Det här med abstinens och vana är förstås individuellt men ... ah, gah, var det överdjävligt? Vet du, jag köpte en ny stock för ett par dar sen och känslan när jag gjorde det då påminde om alla gånger jag gått in på bolaget och köpt på mig a. Jag vet att jag inte borde, jag har egentligen lust att sluta, men nä, inte riktigt än... Kan ju tillägga att jag är storsnusare och får panik när dosan råkar glömmas hemma, den måste ersättas ögonblickligen med en ny. Fan, vad drygt med alla jäkla beroenden man fastnat i!

Kram på dig och berätta gärna, gärna om ditt lyckade snusstopp! :)

aeromagnus. Har dock inte förnekat eller på nått sätt sagt att jag inte har ett beroende eller missbruk. Precis som jag skrev i ett tidigare inlägg om att det kanske är ett kemiskt beroende eller inte, för det känns inte som det. För när jag tex slutade snusa så var det fruktansvärt jobbigt både med abstinensen och vanan väldigt länge.
I det inlägget undrade jag om det kan röra sig om kemiskt beroende eftersom det känns annorlunda. Jag har inte läst på tillräckligt om det som du verkar ha gjort, så du har säkert helt rätt. Tror dock att man kan vara beroende på olika sätt fast det på nåt sätt är lika ändå. Beroende av att vilja berusa sig för att slippa smärta, depression, leda eller tristess eller annat. Alla människor är olika, har olika förutsättningar och olika bagage. En del kan sluta tvärt, bli nykterister och aldrig mer se åt sprit, en del klarar säkert av att dricka nåt glas vin eller öl och en del faller dit gång på gång. Alla har olika anledningar till varför de dricker, har druckit, en del är svagare psykiskt en del starkare. Nåt som vi alla har gemensamt på detta forum är att vi alla på nåt sätt har alkohol som gemensam nämnare och kan här stötta varandra och ge råd eller tips eller bara skriva av oss..

Låter hårdhjärtat kanske men jag har varit som du började i liiiiiiten skala men slutade bra för jag gav upp alkoholen. Fundera på vad du verkligen vill och kan förmå.

Man är sjutton inte social när man är full. Det är bara ett skäl från din hjärnaatt ok ett drickande tyvärr. Du även mycket öppnare och trevligare person nykter. Att vara social betyder ju att man kommer ihåg vad man pratade om. Om du nu dricker så sällan har du kanske inget beroende utan ett lättre missbruk när du dricker. Valet? Ja vad vill du själv? Dricka måttligt? Hur har det gått?

Kanske vore medicinering ett alternativ?

Nog har man ett kemiskt beroende om man som du skrev druckit dig full varenda dag detta året och somnat på soffan. Abstinensen kommer på köpet och behöver inte vara som när man snusar eller röker. Det är ruset hjärnan vill åt, inte handlingen att dricka. Nåväl du verkar ju haft det himla bra på resan och det är skönt. Bra att den blev nykter. Jo just det. Många som dricker för mycket känner skam över orden missbruk och beroende eftersom dom är så negativt laddade. Man måste förlika sig med dom.

Förstår dig slutkörd. Förlåt jag säger så här och det låter kanske hemskt men om han nu vill ta livet av sig så ja då gör han det och det är inte ditt fel. Hade han slutat med a och fokuserat på er Hade han aldrig behövt dessa tankar. Detta ÄR oftast tomma hot och känslomässig utpressning. Det är inte du som väljer a före sin partner.

Äntligen hemma.. Vilken dag.. Morgonen började lugnt och tankarna på att komma hem och sätta mig i soffa kändes riktigt lockande, Tänkte att jag ska åka och köpa sushi och alkoholfritt vin till kvällen när jag lämnat medresenärerna till mamma.

Tankarna på vin har funnits hela dagen faktiskt.. Idag är nog den första dagen sen jag slutat som jag på riktigt varit sugen och tänkt på vin ordentligt, Förut har tanken bara svichsat förbi (nästan)... Har verkligen varit två röster idag, en som viskar att det vore gott med riktigt vin, bara ett glas och en faktiskt starkare röst som pratar om a-fritt vin.

Gick runt på taxfree och försökte undvika vinhyllorna, såg sprit och vin överallt men höll mig på godis avdelningen och parfym avd... På flyget slumrade jag sen till och drömde om att jag bara drack ett glas riktigt gott rödvin och sen inget mer.. haha önskedröm definitivt..

Kom hem, flyget var sen, skulle ju i väg och handla sushi och vin på Ica.. Nästan helt tomt på luft på ett framdäcket, fick krypköra till macken, greja med reservhjul på burk, hem till mamma med en extra säng.. Hann inte köpa sushi, hann precis till Ica. De hade inget vitt vin, bara rosé. Kommer hem nu precis och dottern som varit ensam hemma har visst glömt att städa.. Bombnedslag.. suck.. En kompis ringde, pratat och diskuterat olika viner, hon hade massa tips om goda viner hon smakat i sommar.. Här sitter jag nu, en aning uppstressad med ett glas a-fritt rosé vin som inte smakar gott och Icas plocksallad...

Men får vara glad att jag lever, har hälsan i behåll och att jag är nykter :)

Trevlig fredagskväll till er alla, hoppas ni haft en bättre dag :)

När inte offerkoftan hjälper går man till angrepp för att såra. Såra för att du ska få ångest liksom han har. Ja du hör rätt i att flytta så du kan ett drägligt liv.

Fortsätt. Bra jobbat.

"Alla dessa dagar": Visa mig att det går när suget är som värst!!! Det är NU prövningen börjar, min vän! Jag ska ju gå din väg och eftersom du verkar ha styrkan så kom nu o berätta imorgon att allt gått bra! :-)

Han ville bjuda mig på middag på Söndag
Svarade ett långt svar enligt nedan.
Det känns som att det kanske är det ärligaste avskedsbrevet jag skrivit jämfört med de två tidigare som jag skrivit här.

Hej igen
Jag vill inte se dig lida.
Men det kanske är dags att du börjar det sorgearbete som jag varit tvungen att göra detta år.
Den sorg det innebar att se att du egentligen från dag 1 valde flaskan före mig.
Om du minns så var vi bara några månader in i relationen då jag första gången ställde ultimatum och sa, jag eller flaskan.Du valde flaskan.Jag kom tillbaka ändå för jag var redan så pass förälskad i dig.
Vi hittade ett sätt att leva med din törst och det var under många år nästan under kontroll även om det uppstod problem kring alkoholen med jämna mellanrum.
I och med din utmattning och din ökande alkoholkonsumtion och min flykt in i arbetsnarkomanin så tog vi sakta men säkert död på den lust och glädje vi känt till varann under så många år.
Du har nu under de sista åren allt oftare valt flaskan istället för umgänge med mig .Du lindade in det i att du behövde vila mellan dina arbetspass fast du egentligen ville få vara ifred med din alkohol.

Sånt gör saker med en människa,både dig och mig.I mig så sjönk självförtroendet sakta och jag kände också tydligt att inget jag sa eller gjorde spelade någon roll.Jag försökte på olika sätt hitta nya vägar men du valde att inte se eller vilja se dom förslag jag hade till framtidstro och nya banor.

Jag var beredd att sälja hus,lägga ned firma osv men du såg bara mörker.
Att i detta ändå behålla en tro på viet var svårt men jag försökte.
När du i Maj efter det andra återfallet valde att flytta ned och sen sakta låta dig omslutas av alkoholdimman kan jag bara beklaga.
Du har många många gånger under detta år haft chansen att säga Ullabulla,snälla kan vi tillsammans försöka reda ut detta.Kan du vara mitt stöd?

Men du valde att ha en backupplan,att slippa säga adjö till alkoholen och kanske klara att dricka normalt.
Det var viktigare för dig än att rädda det som var kvar av vår relation.
Dvs spriten har fortsatt vara viktigare för dig än jag.
Det gör dig inte unik.Du är inte den första alkoholist som super bort din familj.
Det ska inte heller ge dig skuld mer än vad du redan lägger på dig själv.
Men det är den nakna sanningen och ska du nånsin ha styrkan att klara dig från att dricka igen måste jag sluta hymla med sanningen.
Jag var din i 20 långa år och ingen annans.
Jag var redo till att på många sätt gå dig till mötes,men du stängde sakta dörrar till mig och mitt känsloliv.
Kanske skämdes du,kanske ville du inte se vad som höll på att hända,jag vet inte.
Sakta började då även jag att stänga dörren och sluta hoppas på ett vi.

Just nu är jag i ett läge då jag slutat tro på dig och dina löften.
Jag har hört dom förut och jag kan inte se vad som är annorlunda denna gång.
Jag är i dagsläget i början av en relation,rik på sånt som vi för länge sen tappat.
Glädje,samförstånd och närhet.
Befriad från lögner och svek.

Självklart kommer denna nya relation också att innebära problem och besvikelser.
Men i dagsläget gör jag detta val och kan egentligen bara säga att jag hoppas att du fortsätter på den nyktra vägen och tar dig an livet med ny aptit på vad det kan ge dig.
Om det finns ett vi i framtiden om och när det inte fungerar med xxx ,det svaret kan jag inte ge dig.
Jag förstår att det är ett halmstrå som just nu känns viktigt för dig att ha.
Men i grunden så är jag inte så säker på att det är vad du innerst inne vill.
Nånstans känns det som att det inte bara var alkoholtörsten som drev dig ned till stugan.
Nånstans känns det som att du också var och är känslomässigt färdig med vår relation.

Den största respekt och tacksamhet till de år vi delat och till den människa du varit och är vill jag ge dig.
Fortsätt på den inslagna vägen,reparera dig själv och jobba hårt med dig själv istället för att ta den onyktra genvägen när det blir för tungt.
Kramar Ullabulla

Jag vet precis hur du känner det... Jag har gjort likadant och försökt vara måttlig så många gånger men sen blir det fel igen... Den här gången känns det annorlunda, jag har till slut kapitulerat och insett att det faktiskt finns ett liv som är värt att leva utan à (det trodde jag inte innan). Ibland kan jag känna eufori, lättnad och en verklig frihet... Ibland känns det motigt. Mitt bästa tips är att läsa och skriva hör. I början läste jag i timtal, jag går fortfarande in och läser flera gånger per dag. Det får mig att se hur lika vi tänker, det gör det svårare för mig att sopa allt under mattan igen. Det ger mig även hopp. Välkommen hit!

Jag har varit vit i 2,5 år, och jag kan säga sanningens ord till dig: DET ÄR INGEN LÄTT MATCH! Men jag lovar dig, att om du fixar detta, så kommer din självkänsla, ditt självförtroende och framförallt din inre och yttre hälsa bli förvånansvärt stark!

När suget kommer:

Gå en, två eller flera promenader.
Gå till biblioteket, låna en bok!
Ring en kompis!

Kör på!

Efter ett stort megasug så kommer du må bättre och känna dig sjukt stolt om du bara står ut!. Ut och spring eller sitt kvar och läs i forumet. Kämpa på!

Ha en bra helg!

Sluta resonera med dig själv.
Jag känner igen det där, tror jag. Bara två glas... Bara idag...
Det är alltid ett glas för lite!

Ta en lång promenad, andas. Ät något gott!

Var rädd om dig nu.

Uffe

Jag är helt hög på kombinationen solvärme, ljumma vindar, skön musik och lugn och ro.
Kommer inte i närh eten av den här känslan med a i kroppen.

GRRMMMPFFFFGGHHHHHHHH!!!!!!!!!!!!!! aaahhhhhhhhhhhhhhh.....ut o springa eller nåt...borsta tänderna...hoppa jämfota...slå kullerbyttor....nåt måste jag hitta på, tänka på nåt annat.....som distraherar mina tankar från suget Aj Aj Aj!!!! Så jobbigt!!!
Ja det hjälper ju lite o pysa sin frustration här! Lycka till i helgen till er alla och till mig själv!

Tack snälla ni....njuter i +34 grader. Har givit mig själv tillåtelse att dricka 2 öl om dagen. Kallt och gott. Inget mer. Inget sug. Funkar kalasbra! ! Resten iskallt bubbelvatten.

om ett par veckor på en ganska otillgänglig plats. "Jag kör" hörde jag mig glatt säga till särbon....! Har aldrig tidigare hänt. Ska bli spännande!

Tack för era svar! Idag är det dag 3 och jag har promenerat två timmar och börjat städa här hemma, och jag har sånt sug. Städa tvätta å fixa hemma med ett par flaskor vin var (är?) Min grej, allt är så mycket roligare när man är full. Jag har inget här hemma och systemet ligger 5min härifrån. Det finns inget som stoppar mig, jag känner mig väldigt nere och jag vet vad som skulle göra mig på bättre humör.

om skogspromenader och bakning! Upplevde samma sköna känslor i samvaron med dotter och hundar under sommaren. Kanske lite hederlig "präktighet" kan räcka för att hålla undan Sir Väs med sitt ständiga tjat? Funderar på att gå upp lite tidigare på morgnarna, ta en lugn promenad med hunden utan att stressa, komma i tid till jobbet, gå hem i tid från jobbet. Tränar gör jag redan. Hmm

Nu bär det iväg till stugan snart❤️ Jag och dottern. Lugnt o skönt och utan uppkoppling! Ha en fin helg!
Kram