Senaste kommentarerna i forumet

Ibland får man bara rycka på axlarna åt vad omgivningen tror man kan och inte. Så länge den inte försöker hindra en att göra förändringar så är det egalt vad den tror man kan eller inte! Det räcker med att DU tror på dig själv!!!!

Du beskriver din situation då du växte upp så tydligt, o hur du inte vill utsätta din egen familj för samma. Känner igen mycket!

Men jag vill bara ditt väl och vet att man ibland måste gå en spark i baken :)

Läser o vet just inte vad jag ska skriva, men läser o mår bra av det!

Japp så känner jag mig. Men nu är äntligen all målning klar! Känner i kroppen att det den behöver är att få gå en riktigt lång promenad o sen yoga på det; bli vriden o vänd, töjd o genomandad.

Välkommen hit!!!

Antar att du är gbp op och tyvärr har jag hört flera som får problem med alkohol efter det. Är också op. På infomötet innan op nämnde de att man reagerar annorlunda på alkohol och lätt kan bli beroende. Flera av de som jag op med har fått problem med alkohol...

Du har haft ett tufft år och beklagar förlusten av dina föräldrar, förstår att det är lätt att trösta sig med vin. Bara att du har hittat hit är ett steg åt rätt riktning. Läs runt och ta till dig andras erfarenheten så ska du se att du säkert också kommer hitta ditt sätt att må bättre.

Lycka till!

Vad bra att du hittat hit! Här finns enormt mycket stöd att få! Jag har precis själv slutat och det stämmer att simmaren är svår eftersänder är så förknippad med a, men samtidigt är det kanske just därför man ska sluta då. Dessutom kommer känslorna och sorgen komma och då kan det vara extra bra att vara ledig och kunna möta dessa känslor istället för att leta efter ett annat sätt att fly på. Du behöver kanske landa och se vad du behöver, kanske professionell hjälp att komma vidare i sorgeprocessen som verkar stannat upp (eller dövats av a). Det är klart att allt detta är skrämmande men det är ett stort steg bara att skriva här och erkänna att man har ett problem. Fundera allvarligt på att avstå a helt ett tag för att sedan fatta mer välgrundade beslut. Kram

Tack, Vilja! Jag fick tårar i ögonen när jag läste ditt inlägg... Det betyder otroligt mycket att få "höra" dig säga att du tror på mig och att min man nig också kommer att göra det under resans gång. Kram

Du har ett utvecklat kemiskt beroende som du måste bryta. Vad säger din man? Vad vill du själv? Du vet att alkohol förhöjer risken att själv få cancer? Att dricka för att någon dött är bara ett eget svepskäl, en ok-signal till det dåliga samvetet att det är ok att dricka. Vet av egen erfarenhet.Du får naturligtvis göra som du vill men du är ute på tunn is.

Ta enda i taget. Börja med en hobby om du har intresse. Vilken bra flickvän du har. AA kanske även bra inledning.

Tack jag försöker ge råd utifrån mitt egna fd missbruk.

Håller med. Beatris ska ge dig ett råd till. Anser han att han ar problem? Vill han ha hjälp för sitt drickande? Dessa två frågor måste han svara ja på. Då måste han söka hjälp själv. Av två orsaker. 1 Han är genuint intresserad av att bli fri. 2. Att ha tar ansvar för sitt tillfrisknande.

Du gör som jag gjorde - du letar hjälp åt honom, men det behöver han fixa själv för att det ska fungera !!!
Du vet att han behöver hjälp och du kan trycka ner din i halsen och stoppa in den i öronen på honom, du kan köra honom till femtioelva behandlingar, boka tusentals samtal och parterapi, och läggs miljarder kronor - men han kommer inte fixa det förrän han själv väljer det, och då måste han själv söka upp sin hjälp!
Det bästa du kan göra är att ta egen hjälp - läs på Mulletants länktips!
Mulletants tips och råd och ord var oerhört värdefulla för mig, hoppas du kan ta till dig dem också!

Du behöver ta gand om DIG, ditt liv och din lycka, inte hans! Så länge du finns där så möjliggör du hans fortsatta drickande. Hårt, men sant!

Jag fastnar vid att du skriver att din familj vet lite om alkoholen, men inte aggressionerna - de vet inte för du skäms över att du låtit det hända, du skyddar honom och det är inte ditt ansvar!
Läs dina inlägg och föreställ dig att det är din bästa vän som skrivit det - vad skulle du råda henne till?

Och - försök att börja prata!!! I tystnaden inne i ens egna huvud låter det inte så farligt, men när man berättar högt så hör man sig själv... Jag började skriva här, sedan började jag prata, med bästa men, med samtalskontakt och då familj och så några vänner till, några kollegor osv och till slut insåg jag...

kloka ord du har bidragit med här på forumet, Stingo. Stort tack för det. Förhoppningsvis kommer allt fler av oss att följa i dina fotspår när den tiden är inne. Önskar dig all lycka till. Tack och kram från FM <3

är ett mycket bra alternativ http://www.namndemansgarden.se/ Dock har jag förstått det så att behandling förutsätter missbrukarens egna önskan att bli fri från missbruket.
För oss medberoende är det typiskt att tänka som du: "Då bör jag lägga terapibiten åt sidan och fokusera helt på att han ska bli alkoholfri." Vet du, det är han själv som måste göra sitt jobb. MEN du kan göra ditt! Du kan ta kontakt http://www.namndemansgarden.se/anhorig Alldeles underbart att du har en familj som du kan vara öppen med och som ger stöd. Varför döljer du våldet? Bästa kramen / mt

Ett bra sätt att veta om du vill sluta eller inte är att först ha en helnykter period och sedan kan du väga för och nackdelar mot varandra. Jag började min nyktra period mitt i semestern och det var faktiskt bra för det krävs lite energi för att komma ur ett beroende och att då slippa vara trött efter jobbet tyckte jag var en fördel.

Nu känner jag snarare att jag slösade bort de semesterveckorna där jag bara drack vin på kvällarna. Nu märker jag hur mycket A har styrt mitt liv och jag har mer tid till annat.

Du behöver ju inte bestämma dig för att aldrig mer dricka utan ta det en dag i taget.
Hoppas det går bra för dig.

Har spenderat dagen med att kolla runt bra alkoholvård i Skåne. Malmö-Lund regionen. Bor i Staffanstorp som ligger mittemellan. Är det någon som har personlig erfarenhet om bra vårdgivare i denna regionen av landet? Har haft dålig erfarenhet när det gällde hitta terapeut till mig och min sociala fobi tidigare i livet: Blev mycket studsande mellan psykologer/terapeuter tills man efter långt om länge, åtskilliga tusenlappar fattigare, äntligen hittade rätt hos någon som faktiskt kunde sina grejer och som man kunde ha förtroende för. Beatris

Nu har jag hunnit läst Aeromagnus inlägg oxå, (vi råkade skriva samtidigt så såg det inte innan). Då bör jag lägga terapibiten åt sidan och fokusera helt på att han ska bli alkoholfri. Ja det låter ju himla rimligt. (Återigen ; varför är man så jäkla blind och dum när det kommer till en själv?) Goda råd som jag kommer ta till mig! Varmt tack! B

Kämpa på!!!
har då något stöd utifrån? Familj? Vänner?
Ta beslut varje morgon vid kaffet: jag har tagit beslut om att vara nykter och drogfri hela dagen, och när du gå och lägger dig säger du till dig själv: jag har hållit mina beslut om att vara nykter och drogfri idag.
På så sätt växer du med att du håller vad du lovat dig själv :)

Jo..ja.. det är sant. Jag hör er båda, kloka råd... Någonstans misstänker jag väl detsamma; att det inte kommer bli bättre eftersom han själv dessutom inte tror det kan ganga honom något. Att han bara i så fall följer med till ett terapimöte för min skull. Jag hoppas väl att mötet kan få honom att se sig själv utifrån. Få honom att omvärdera saker och ting, inse ett o annat. Oavsett ska jag deffinitivt kolla upp hjälp till mig själv. Att resonera med en som lever med en missbrukare är tydligen inte helt olikt försök att resonera med själva missbrukaren: Jag har ju hur många bortförklaringar och skygglappar som helst. Det gäller väl för mig som för min sambo; att jag behöver hitta min absoluta nollpunkt där jag fått nog. Jag har i ett definitivt avseende fått nog; Relationen kan jag inte fortsätta i ifall vi inte tar detta steg... Jag måste nog ge honom chansen, går det så går det, annars inte, och då får jag säga adjö. Jag har en jättefin familj som vet lite (om alkoholen, inte våldet) som jag vet skulle stötta mig ifall jag skulle behöva dem.
Tack igen för gott tankebollande! Kram B

Bra jobbat. Då tar vi en till. Är du med?

Jävla rättstavning på paddan

Flygcert och Mulletant de resonerar så bra. Jag vet inte så mycket om medberoende men vet allt ifrån den missbrukade sida. 1 ALKOHOL ÄR INGEN MEDICIN UTAN ETT NERVGIFT!!! Man kan adrig ota något med alkohol, möligtvis kortsiktigt fly men problemen växer som ett berg. Förlåt Beatrix om jag är kallor hård nu men terapi kommer inte hälsa som ett första steg. An måste bli fri från a, sedan kanske terapi är bra. Du får också tänka på att så länge du pysslar om honom, ju svårre kommer det bli för dig att tillfriskna. Har du frågat honom om han tycker alkohol är ett problem för honom? Bara för att man har druckit är det aldrig ALDRIG ok att slå någon annan eller ta sönder saker. Detta är ett stort varningsteckem ag tycker du ska ta mer på allvar. Förlåt min moralpredikan men jag bryr mig om dig och hur du har det trots bi aldrig träffats. Din kille kommer inte förändras förrän han är fri från a

Al-Anon http://www.al-anon.se/
Tuva forum http://www.tuvaforum.se/
Information och stöd till anhöriga påverkade av en närståendes missbruk http://medberoendeinfo.blogspot.com/
Två länkar om vad som händer i hjärnan vid missbruk https://www.suntliv.nu/artiklar/bruk-och-missbruk/vad-hander-i-hjarnan-…
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/kidnappad-hjarna
Det är viktigt att få kunskap om vad som händer en själv men också om missbruk / missbrukaren

Fortsätt läsa och skriva, många har fått hjälp här! / mt