Senaste kommentarerna i forumet

Nu närmar sig min resa till Kanarieöarna och det ska bli sååå härligt med sol och ledighet. Men samtidigt är jag lite rädd, jag vet ju att jag gärna börjar med en öl redan till lunch och så framåt kvällen är jag så pass berusad att jag inte vill visa mig ute bland folk. Vad är det då för semester? Ska jag sitta hela kvällarna ensam på hotellrummet, så kan jag ju lika gärna stanna hemma och dricka vin hela veckan. Ska verkligen försöka att hålla igen, så att jag kan ha en skön vecka och njuta av sol o bad.
Santorini, vi tycks ha mycket gemensamt. Jag har också försökt med LCHF under en lång tid, men vinet förstör ju och så går jag upp istället. Men min plan är ju att direkt när jag kommer hem från semester, sluta med alkohol och bara äta efter LCHF. Under flera dagar nu har jag ätit bröd och pasta och genast blir magen uppblåst som en ballong och jag mår allmänt dåligt. Så jag ser faktiskt fram emot att både vara alkoholfri och kolhydratsfri. Dessutom blir min ryggvärk bättre när jag äter efter LCHF. Så det finns så många anledningar för mig att låta bli både alkohol och kolhydrater.
Det finns ingen risk att jag tar alkohol med mig hem från semestern, för när jag kommer hem så kommer min dotter och bor hos mig den första veckan. Vi ska ju åka och hämta hem min nya lilla valp och då vill hon vara med. Jag har sagt till dottern att jag ska låta bli alkoholen ett tag nu och det är hon glad för, så medan hon bor hos mig så blir det inget. Bra att ha en "polis" så här de första dagarna. Båda mina döttrar tycker att jag dricker för mycket, men eftersom jag aldrig har spårat ur eller somnat på soffan eller liknande, så förstår dom kanske inte att jag faktiskt är alkoholist. Eller kanske förstår dom det ändå....?

pappan att dottern väljer att berätta en sån sak för sin far! / mt

Hoppade in här jag med.
Började läsa och skriva på forumet igår, och är nog lätt det bästa jag gjort på länge.
Har varit helt nykter i 8 dagar nu, det längsta på länge och imorgon vaknar jag utan ångesten!
Dagen har dock till 90% upptagits med tankar på/runt/om alkohol...hoppas det ger med sig.
Kram till dig och alla andra här!

Sitter och lipar lite smått.
Nästan allt jag läst känner jag igen mig i.
Jag är SÅ glad att jag började läsa alla "historier" och skriva på denna sida.
Nu ska jag strax gå och lägga mig, utan alkohol i kroppen

kram på er alla!

Go´kväll på er!

Tyvärr är det ju så att mitt fokus inte legat på att hitta signaler för ett tilltagande missbruk under årens gång. Jag har ju varit kund på bolaget, men inte direkt läst skyltarna, än mindre tagit del av någon "moral skriva" som behandlar ämnet. Om jag på annat håll blivit konfronterad med sådana frågor, har jag nog raskt bläddrat vidare och förnekat, Är ju inget svårt att göra det, eller till och med få "medhåll" när man umgås med andra som gillat att dricka. Dom som förmodligen tyckt att det finns ett problem brukar ju inte vara så påstridiga med att påpeka. Det verkar ligga i vår mentalitet. Så förnekelsen är förmodligen ganska vanlig skulle jag tro.

Nej Santorini, tyvärr har jag inte minsta tvivel gällande mig själv.... Att jag tar upp det här, är säkert för att jag känner att det kan bli bättre om jag tar modet till mig att skriva ner hur illa det är ställt. Kanske kan det bli min väg att bygga vidare på? Sanningen är ju att jag flera gånger har haft nyktra perioder, och under en period varit aktiv här. Och sanningen är att jag vetat men fallit tillbaka, fallit igenom gång på gång på gång. Varför? jo, för jag är maktlös!

Jag har umgåtts mycket med många av er här inne den sista tiden. Blivit nästan till ett halvtidsjobb, men ok, då får det väl vara så ett tag. Läst om andra "gröngölingar" som jag själv, och andra som kommit längre. Vissa även mycket långt. Där lyckas jag hitta inspiration och faktiskt lite tilltro att det ska kunna gå. I trådar där författaren kommit långt i det nyktra livet, märker man en förändring. Underligt vore det väl annars, allt eftersom kroppen och själen återfår sin självständighet? Ikväll har jag läst i victoria´s tråd. Hon som sedan blev viktoria, där hon, och många andra, skrivit så mycket bra. Det ger inspiration till att lova mig ytterligare en nolla i protokollet för morgondagen.

Känner jag trots, alla kloka ord en konstig djup sorg och ledsamhet, kan jag ju alltid gå in på Youtube och lyssna på "Tjo va´de` va livat i holken", med Påvel eller så.... Det lättar säkert upp!

Vad som säkert lättar upp imorgon bitti, är att jag inte var med i den holken igår!

Efter löfte om att avstå från alkohol har vi haft några fina dagar men idag skulle vi träffa vänner på olika håll och jag ringer henne för att kolla läget då är hon full. Ringer henne senare på kvällen men då svarar hon inte, har hon däckat, är hon med någon annan? Hur ska jag göra imorgon, förlåta eller ställa ultimatum som jag säkert inte kan hålla?

Långt långt hemifrån för en natt.
Rummet är smalt med sängar utställda så man knappt kommer förbi dem, och hela familjen lubbar runt i kalsingar och urtvättade t-shirts.
Trötta efter en hel dag sittandes i bilen, frenetiskt letande efter vägguttag för att ladda sina mobiler och paddor.
Smaskar på lite snarr och snacks, kollar in någon halvkass actionrulle på en sönderrunkad hotelltv.
Men det är bara för en natt, frugan har inte ens med sig sin bag-in-Box dunk inga plastmuggar eller slitna tandborstglas för att slurpa några skvättar rödvin innan vi kryper ner i de hotellvita lakanen, jag har heller inget tvångsmässigt medtagna ölburkar att snabbt svepa innan vi tvingas i säng.
I morgon är det upp tidigt för att uträtta vårat ärende för att sedan åter ställa kosan hemåt igen.
Stressigt, nejdå det är självvalt, min mentala bit hänger med och jag hinner njuta av varje tillfälle, så länge jag får umgås med min fina familj så mår jag bra.

Tvekar inför att att gå ut med kylväskan för att hålla innehållet kallt i bilen, det är pisskallt ute och här finns t.om snö.
Frugan tjatar om att jag ska passa på att röka, men att gå ifrån T-shirt och kallingar till vinterjacka och vantar bara för att röka, njaeä.
Ett slaget gäng där alla halvsover redan halvelva, vilket highlife med partygänget en lördag!
Vet ni det gör absolut ingenting, jag föredrar hellre en äkta trötthet i nyktert tillstånd än en falsk fylla där alla kör järnet tills de fyllsomnar.
Det här är realityshowen i sin äkthet, inget trött bakfullt gäng i morgon bittida.

Dottern var på firmafest igårkväll, och avstod att dricka för att hon skulle övningsköra de första timmarna, det var en fin gest av henne.
Hon säger att hon får det svårare att dricka numera, hon får en sådan ångest dagen efter, vad ska man säga, grattis och välkommen i gänget.
Äpplet faller inte så långt ifrån päronträdet, skulle det vara möjligt att fyllångesten ligger i generna?
Tycker lite synd om henne, att hon blott 20 år gammal inte ens hinner börja sin alkoholkarriär inte hon till synes verkar avstå ifrån den.
Det är naturligtvis rätt, men jag tycker nog att hon borde kunnat få några år innan hon hann upptäcka allt jävelskap på en gång...

Sitter här i det blå blinkande ljuset ifrån TV'n, det pangas och smattrar från filmen, och jag känner mig ändå nöjd med livet.
I morgon är det en annan dag, vet redan nu att den kommer att vara bra, jag drack ju inget ikväll...

Ha det bra därute i cyberrymden go'vänner, tänker på er flera gånger om dagen, och Buzz....grattis till din egna tråd, har redan läst den flera gånger.

Natti!

Berra

Att komma hit och upptäcka att några har tittat in och kommenterat. Tack för det!

Jag kommer nog till att börja med försöka hålla mig i den här tråden, det känns mig övermäktigt att hålla reda på alla annars, har inte hittat någon sökfunktion för att se var och när man har kommenterat i andras trådar. Hoppas det inte tas på fel sätt, jag kommer nog att lära mig så småningom.

Mammy Blue: Jag har faktiskt hittat och läst Allen Carrs bok om att sluta dricka, har även läst hans sluta röka bok.
Tyvärr hade jag nog inte slagit tillräckligt i botten när jag läste, jag tolkade det han skrev som mitt missbrukarjag tyckte jag skulle tolka det.
Han inleder boken om att sluta dricka med att säga att man inte ska sluta dricka under tiden man läser boken, men att man inte ska läsa onykter. Blev ju jätteglad av att få fripass att dricka!!! Toppen! Bara att köra på under tiden alltså! Men när jag kom till sista sidan och det var dags att ta adjö av min fiende var det ju inte lika uppåt längre.
Trodde nog att den där boken var en manual, bara att läsa igenom den så skulle det vara klart sedan, ingen egen insats nödvändig alltså. Ganska mycket feltänk, eller - inget tänk alls...

Jag känner också väl till mina triggers-tillfällen, det kan vara bara att sitta och åka hem från jobbet så kommer suget. Eller grillning på sommaren. Eller nyårsfest. Det känns som om dom kommer av gammal vana liksom. TV-reklam för en brun dryck med en viss fågel som spatserar ger en omedelbar salivtillströmning, det är så man blir rädd faktiskt.
Jag uttryckte mig nog klumpigt när jag betecknade det jag menade med orden "triggade mig", jag menade mer att jag måste fundera mer på _varför_ jag drack över huvudtaget. Där återstår en hel del hjärngymnastik för min del.

viill.sluta: Du ska och behöver inte ursäkta dig för ditt inhopp, jag blir bara glad över att folk faktiskt bryr sig! Som jag skrev i din tråd, så tycker jag att det är så kul att se hur ditt sätt att skriva och uttrycka dig har förändrats så mycket, det känns mycket klarare och lugnare det du säger nu. Tror att du är på rätt väg. Kör på, på det sätt du uppenbarligen har hittat!

Nike: Japp, Berras tråd gör mycket gott, det är ett som är säkert. I alla fall för mig, men det kanske beror på att jag samtycker i mångt och mycket med hur han tänker och tacklar sina problem som uppstår när man blir nykter. En annan tråd som jag kan tipsa om är Dompas, om du inte redan hittat den. Kul att du också har börjat skriva efter lång läsning, jag är övertygad om att det hjälper, annars skulle det inte kännas så bra efteråt.

Pellepennan: Skrattade när jag såg att du använder Berras tråd som Adventskalender, det är precis samma som jag tänker! :) Den bästa kalendern jag haft!
Det är klart att du och jag och andra KAN sluta, det gäller "bara" att trassla ut sina förvirrade tankar tror jag. Detta kan vi hjälpas åt med här.

Shiraz: Tack för att du tittade in och grattade. ja, spännande så det räcker och blir över var det när jag tryckte på spara-knappen för första gången. Det var med blandade känslor av både rädsla och förväntning. Men än så länge känns det mycket bra!

Något från dagen igår och lite från idag:

I går blev det lite långtråkigt framåt kvällen, så jag tog en extra promenad runt där jag bor. Väldigt lugn promenad som vanligt, för att hinna tänka lite.
När jag kommit ett stycke så såg jag en gestalt framför mig. Han/hon använde hela vägbanan för att ta sig fram...
Så småningom kom jag nästan i kapp personen. När jag var 10 meter bakom så vinglade han till på en isfläck och slog baklänges rakt i gatan. Han blev liggande helt stilla i några sekunder och jag gick fram och frågade om han behövde hjälp.
Nä, det gick bra, jag är så van sa han...
Det blev dubbla känslor här för mig. Å ena sidan tyckte jag så synd om honom och å andra sidan kände jag mig otroligt glad att jag hade valt att vara nykter.
Jag har också haft min beskärda del av brutna ben i kroppen, skrubbat skinn och allehanda smärtor dagen efter.
Nu kan jag i alla fall skylla på "ödet" eller de djäklarna som slarvat med sandningen eller något annat om jag slår mig. Om jag väljer att dricka kan jag ju bara skylla på en enda person...

Idag reste vi en tur med allmänna transportmedel till en annan stad.
Fordonet vi färdades i fick något problem och var tvungen att göra ett oplanerat stopp och ganska direkt började folk knorra och bli irriterade över att deras tid gick förlorad. Så även min Fru.
Jag tänkte på Sinnesrobönens första rad och sa till henne, - det är ju inget vi kan göra åt det, eller hur?
Med ens kändes det ganska bra i en situation där jag också brukar bli stressad, och det tog bara en kvart så var vi iväg igen! Så, de "problem" som oundvikligen kommer att dyka upp även om valt bort alkohol går att hantera bara man lugnar ner sig och tänker, och har verktyg att ta till!

Tänkte bara avsluta med ett boktips. "Anfäkta" är en bok skriven av Peter Jungerfelt. En kille som lyckats ta sig ur ett beroende med hjälp av tolvstegsmetoden. Metoden var inte min cup of tea, men jag älskade den här boken. Har läst den ett par gånger och både skrattat högt och gråtit en skvätt. Han är riktigt duktig med pennan och hans ordval är obetalbara.
Den går att ladda ner som PDF här: Anfäkta
Ha en riktigt skön Söndag!

Ja, det är väl så man bäst kan beskriva det. Ockupation av hela hjärnan... Och är väl fortfarande, och coming up under en oöverskådlig framtid, för att inte glömma och trilla igen.

När det gäller att berätta för barnen har det varit en sak som jag våndats över. Jag är inte säker på hur mkt de uppfattat, eftersom de flyttat ut, och innan dess var de ju hyfsat upptagna med sina egna liv såsom tonåringar är. Jag ville inte säga att jag avstår pga problem, och ville därför att det skulle gå en tid innan jag sa något. Det känns lättare att säga att nu har jag inte druckit någon alkohol på si och så länge, och kommit igång med träningen igen, vilket de ju vet att jag kommit av mig med. Det är då enklare att spinna vidare på att det känns bra och att uppehållet därför fortsätter. Ibland får man ta enkla vägar, livet är tillräckligt svårt ibland ändå...

Vi är mycket lika, jag dricker inte heller varje dag, det skulle jag inte klara i längden, har gjort det ett par gånger men
varit så dålig psykiskt till slut att jag trodde jag skulle göra mig själv illa i nyktert tillstånd, för att jag inte klarade av baksmällan och allt den "gav".

När jag dricker så tar det inte stopp, och jag vet heller aldrig om just denna gången blir den gången då jag förvandlas till en riktig jävla idiot. Ibland går det "bra" och jag blir bara full, lite för full kanske, men inte otrevlig osv.
Dock så är det mer undantag än regel att jag blir den där jävliga personen, som bara tänker på sig själv.
Jag hatar att detta händer, kan jag inte bara få bli rolig och glad när jag dricker, jag blir ett monster istället, som hånar den jag
har närmast i mitt liv, som säger de allra värsta sakerna man kan tänka sig, och sen kommer jag inte ens ihåg det..så jävla skrämmande.

Nu har jag halvt? bestämt mig att iaf försöka att låta bli att dricka, idag är dag 8, men bara för att jag vet att jag kanske aldrig mer KAN/FÅR dricka så blir deta så jävla svårt, tomt? ja kanske, jag vet inte, är helt lost känner jag.
Herregud! Allt i mitt liv kan ju fan inte handla om den där jäääääävla ölen, det känns som att det är så, man måste ju kunna leva
ett bra liv utan detta.
Kanske det vänder, hoppas det vänder, jag håller på dig så får du hålla på mig ;)

ha det gott!

Ny här jag med!
Känner igen mig så jäkla mycket.
Dock är ölen min värsta fiende och bästa vän.
Bonusen är groggen, vin och allt det andra.
Hela dagen har jag tänkt på att få hälla (inte dricka) i mig en öl, och sen, ja fler.
Men ännu har jag inte druckit, och jag ska INTE dricka idag.

Ha det gott du och försök hålla kroppen lugn, eller något, ja du vet ;)

Har inte druckit idag trots att hela mitt väsen vill.
Har inte tänkt på annat idag känns det som.
Tog en lång promenad och försökte stänga av, men kom ideligen in på hur/när/var jag kan dricka.
Men jag vill och vill inte på samma gång, har aldrig varit så här splittrad.
8 dagar idag och det var LÄNGESEDAN det gått så "lång" tid utan att dricka.
Klarar denna dagen iaf, snart är det Söndag.

Trevlig Lördag på er alla, hoppas ni mår okej.

Hej m-m!

Kan bara hålla med om hur läskigt det är att drickat har kunnat kidnappa nästan varenda tanke, även de kvällar och dagar man inte kunnat...

Har funderat mycket på hur jag själv ska ta detta med barnen, finns några halvvuxna och några mindre. Funderar ännu mer nu när jag läser din tråd. När jag kommer fram till vilket av mina tankespår jag kommer att besluta mig för, får jag nog ta det i min egen tråd.
Grattis till att du tagit det steget! Och att drömmen om den perfekta godisskålen uppfylls!

om hur lätt det är att falla tillbaka i gamla mönster trots intentioner om att inte göra så.
Lätt att glömma hur stort problemet var och varför man ville göra ngt åt det...

Sitter i bilen på väg hem från x-stad. Hjälpt ett av de utflyttade barnen med flytt idag. Innan, när vinet var en aktiv partner i mitt/vårt liv hade jag varit trött i morse, och känt mig lite besviken igår kväll eftersom jag inte kunnat dricka ngt då. Hade under dagen haft fokus på när det skulle bli dags att åka hem, för att hinna "koppla av" en stund i soffan. Jag skulle haft dåligt samvete känt mig som en dålig mamma. Nu har jag inte haft en tanke på att dricka ikväll och vi har haft en bra dag där även jag varit mentalt närvarande. Skönt!

Läst ifatt i trådarna här och blir både glad (över att man vill ta tag i problemen) och ledsen över att det är så många som har problem. Märkligt att det ska kännas så skamligt och tabubelagt att prata om. Berättade förresten för barnen idag att vi har lagt ner alkoholen sedan sex veckor. Inga särskilda reaktioner, de har nog inte märkt vidden riktigt. Dolt det relativt bra för dem, hade mer en allmän diskussion kring sömn, mat och motion. Kändes bra!
Längtar hem till soffan och en godisskål nu!

Hej Nike, vad fint att det vi skrivit här kan ingjuta lite hopp. Så fungerar forumet då det är som bäst. Jag kan helt och fullt förstå den rädsla du känner inför en så stor förändring. Jag vet inte hur oddsen egentligen ser ut, men här på forumet är vi flera som fått våra förhållanden på rätt köl igen. Men resan är inte smärtfri. Man kan ju i slutänden bara ändra på sig själv, en jävligt sur sanning - jag vet. Och sedan hoppas på att partnern ser fördelarna och väljer att följa efter, eller själv acceptera att partnern fortsätter dricka måttligt om hen nu råkar vara en "sån". Det är svårt, men värt. Fint att du hittat hit, önskar dig en fin lördagkväll♡

Känner igen mig i dina tankar! Kom i retur till forumet för snart sex veckor sedan. För min del hade jag då nått det som Santorini beskriver som den personliga botten. Åtminstone hoppas jag att det inte kan kännas värre av skuld och skam än det gjorde då. Har nu hållit mig alkoholfri i sex veckor (imorgon) och det känns så skönt.

Välkommen tillbaka och häng i tillsammans med oss andra!

Tre veckor? Grattis :) Och spännande att du valt att starta en egen tråd!

Tack!:) Ja det känns bättre att skriva ner allt, även om det låter smått patetiskt..

Känns lite bättre idag, även om jag mest av allt skulle vilja köpa öl, ja det är faktiskt folköl 3,5 jag menar.
Jag blir full på detta, mest för att jag bokstavligen häller i mig ett 6 pack lätt, så det blir oftast 6 st plus 1,2,3,4,5...till.
Det är så lättåtkomligt dessutom, ligger ett Ica 20 meter från mig.
Har dock bestäm att INTE dricka idag.
Humöret går upp och ner som sagt, blir smått tokig på det, läser överallt på facebook att det ska bli fest, "snart krogen" osv på alla statusar, får nog ta och avregga mig där, pallar inte se allt folk gör när jag försöker att göra allt för att inte dricka

Ha en fin dag och kväll på er, jag återkommer säkert under kvällen, detta får bli stödet för helgen.

du har ingen allvarlig störning som inte gillar sånt:) / mt

så har man ju inte fått poäng på det i olika självtester för återställare tog jag inte, se där inte är det så farligt med mej ändå. Men så läste jag nyligen att återställare behöver inte vara att du tar alkohol på morron. Det kan vara ölen eller vinet vid lunchtid men också det du korkar upp när du kommer hem från jobbet. DÅ blir det ett helt annat svar på frågan om återställare. Om det nu var så att poängen inte räckte till annars. Vilket den nog gjorde...

I forumet helgmorgnar.
Keep it up, go and finaly catch the life!
/A

Haha jag skrattar högt av dina juice-associationer. Sitter nämligen själv i djupa juicefunderingar. Är på semester i solen och efter en klart övervägande vit vecka (stolt!!) satt jag och tänkte på egentligen hur mkt färskpressad juice från nyplockade solmogna apelsiner jag egentligen hinkat... obscena mängder! Och funderade vidare på om jag inte är en apelsin ändå: varm, söt och syrlig med ett tjockt skal. jo, det är nog jag. och jag har lite svårt för fukt och kyla, då blir jag liten sur blek och hård. Så nog mer apelsin än morot iaf, även om jag som sagt uppskattar de morötter du delar med dig av. Avancerat juicefilosoferande indeed! Ha en fin lördag! /N

Börjar hitta ett par här nu som jag verkligen delar erfarenheter med! Du är säker en av dom och jag ska följa din tråd. Läser även i min adventskalender "Berras" tråd. även om han skrev att han inte kan stå för det han i början skrev. Nej, tacka tusan för det kanske. Förmodligen Berra var du ju inte den du är idag, då menar jag? ;-) Och kan vi lyckas med det du gjort är vi förhoppningsvis inte så orienteringslösa som jag känner mig idag, strax innan jul 2019. Vad jag läser där och hos många andra ger mig i alla fall en gutta hopp. Kan ni, så kan det ju inte vara omöjligt för mig! Själv vill jag inte spola fram bandet. Vill bara att dom kommande åren blir bättre än de sista!

Lycka till Buzzz!

Är ju användbart. Tack för påminnelsen! Kom först att tänka på Hassan "kan man röka morötter" sketchen. Men med din hjälp Nike, kom jag vidare till att man kan pressa morötter. Ska som omväxling göra det nu direkt.
Ett kilo med några apelsiner. Blir nog minst en liter skulle jag tro. Ha en fin dag!