skrev m-m i Ett år senare...

eller inte! Har varit en trött vecka. Känner mig helt ur form, både fysiskt och själsligt.

Har egentligen inget sug efter alkohol, men har funderat lite över livet, fram och tillbaka, och skulle kunna låna LillPers ämnestråd, "de goda och de svåra tankarna". Jag har svårt att ens för mig själv sätta fingret på vad det är som inte är bra, och borde egentligen kanske nöja mig med att det är november, jag har gjort en livsstilsförändring, och det kanske kan räcka som förklaring till varför det kommer en reaktion. Försöker resonera klokt med mig själv - men vissa dagar hjälper det inte så bra...

En annan orsak är också att vi ska iväg till stugan i helgen, och det är såklart förknippat med alkohol. Det kommer att vara iskallt och fuktigt när vi kommer dit ikväll, och vad passar då bättre än att värma sig med något alkoholhaltigt? Nu vet jag att jag klarar en helg nykter där, har lyckats med det några gånger under året som gått, men det har varit lite på knogarna då. Nu känner jag en annan inre vilja, men tanken kommer ändå över - kommer jag att känna mig eländig ikväll? Fredagskvällarna har ju varit det jobbiga under de här veckorna. (Nu hoppar mitt kloka jag fram och talar om att det är meningslöst att må dåligt nu för att jag oroar mig för att jag ska tycka att det är jobbigt ikväll... Ja ja, ska försöka lyssna på mitt bättre jag...)

Men, det som är positivt är:
1. Jag har inte något särskilt sug (och har jag så försvinner det snabbt), inte ens igår kväll när jag gick förbi restauranger där folk satt med sina vin- och ölglas kände jag mig särskilt sugen. Tänkte mest att vad vet jag om hur de hanterar sin alkohol. Kanske många av dem som lägger sig med ångest. Och vaknar med den.
2. Bra stöttning härifrån. Läser mycket och tar till mig.
3. Tiden går. Idag är halva november avklarat - tjoho! De nya vanorna behöver tid för att sätta sig.
4. Jag sover som en prinsessa (skulle dock kunna sova några timmar till per dygn).
5. Klara tankar på jobbet.

Ja, det var allt för nu. Ha en bra fredag alla därute.
/m

PS.Såg just nu på nyheterna att ny forskning visar att man som alkoholist kan lära sig att dricka måttligt. Sociologen och forskaren menade att dagens rekommendationer från vården om totalt alkoholstopp skrämmer många beroende från att söka hjälp. Ja, det kanske är något att fundera på? För min del är det som sagt vare sig aldrig eller tidsbestämt. En dag och en vecka i taget. Idag ska jag inte dricka något..


skrev Pellepennan i Vill sluta nu!

Det har hjälpt mig tidigare att lyfta frågan till det vad det egentligen är. Ett beroende, att jag kan vara alkoholist. Under åren som gått har jag pendlat mellan det, eller att tro att jag kan hantera det, och till att tänka att jag tar det snart. efter helgen, efter sommaren, efter semesterresan, nästa vecka... men dagarna veckorna blir till månader och till sist år.

Ja Adde, jag är tillbaka :-) :-( Vet inte vilken som är mest passande, ser att du fortfarande finns här och hoppas det går bra för dig?

Ville veta mer om hur det ser ut för andra som lyckas och tog en titt i forumet om livet efter. Blev glad när jag såg inlägg från Mr. Pianoman som loggade in första gången ungefär när jag gjorde det i slutet av 2010. Till dig all respekt, ska inte glömma att skriva det i din tråd!

Nu kör vi - dag 5!


skrev konstnären i Smygdrickande

Känner igen mig i det du skriver. Detta planerande smusslande se till att
man har till dagen efter, stressen, ångesten, jag kan räkna upp hur mycket
som helst. Kunde gömma överallt för att min man inte skulle hitta.
Första två veckorna är tuffa innan man får någon som helst harmoni.
Jag har antabus tar det i så kallade nödfall. Till jul får det bli.
Har nu varit nykter 2 månader och jag fattar det knappt själv.
Lätt ibland har det varit och ibland ett helvete. Men nu känner jag ett
slags lugn. Jag tog mig själv till botten och tror att det var då det vände.
Önskar dig all lycka
VAD SOM ÄN HÄNDER IDAG INGET FÖRSTA GLAS FÖR MIG
Konstnären


skrev Surfina i Smygdrickande

Många här känner nog igen sig. Detta smygande hela tiden. Låter bra att du fått hjälp nu, själv kämpar jag utan medicinsk hjälp än så länge men det kanske kommer det också.
Det har i alla fall hjälpt mig att läsa runt här, det är peppande att läsa om andras lyckanden och man känner med alla som inte lyckas lika bra och det är skönt att veta att man inte är ensam.
Lycka till med din resa.


skrev konstnären i Jag vill, jag kan, jag måste

Tänkte bara säga God Morgon till alla.
Idag fredag och inget första glas för mig.
Ska åka och klippa min hunds klor idag.
Ringde en väninna i går kväll som var långt
ifrån nykter och ville bjuda på ett glas vin.
Blev genast orolig men tackade nej. Måste få
bort den där oron jag får när andra dricker.
Må bra alla
Konstnären


skrev Cookie i En alkoholists bekännelse

verkligen en tankeväckande film! Tänk, på 17:e dagen på rehab, så dör han, kändes nästan som en chock då man hörde speakern säga det.
Känns bra att vara på banan av nykterhet idag också.

Kram till alla på Forumet.
//Cookie


skrev Shiraz i Smygdrickande

Toppen att du påbörjat en förändring och hoppas antabus är rätt väg för dig!
Klart att det blir en saknad eftersom alkohol är en 'social' dryck precis som kaffe, kaffe lyckades jag hålla upp med i flera månader, mest som ett experiment och jädrans vilken huvudvärk jag fick ;)

Stanna här och låt dig inspereras!


skrev Shiraz i Dags att bryta den dåliga vanan

Skrattade lite när jag läste ditt inlägg, förlåt men du beskrev mig så bra ;)
Trist med snedsteget häromdagen, men vem har sagt att vägen ska vara rak? Och det är väl av misstagen man lär sig mest?

Bra där, på't igen! :D


skrev Speleman i För ofta

Andra nyktra kvällen!
Känns faktiskt riktigt bra än så länge.
Det var så jävla skönt att vakna i morse och inte vara bakis, att kunna ta bilen o inte vara rädd för nån blåskontroll.


skrev Speleman i Dags att bryta den dåliga vanan

Häng I!

Toppen att höra din inställning. Är viljan att lyckas så tror jag att man lyckas förr eller senare.

Ge dej inte!
Speleman


skrev Shiraz i För ofta

Själv är jag inte så väldigt aktiv härinne, men läser så mycket jag kan när jag får möjlighet :D
Att läsa här inne blir nästan som att andas frisk luft, man är med likasinnade som inte dömer någon, alla vet vad beroendet innebär.
Så toppen att även du hittat hit och känner dig peppad till en förändring!

Att veta varför man dricker är nog jättesvårt att analysera för de flesta, eftersom beroendet sker ju succesivt och många faktorer spelar in under tiden men det viktiga är nog att komma fram till viljan att sluta, att ta det mentala beslutet för sig själv och göra det till sin nya verklighet.

All lycka på din nypåbörjade resa :)


skrev Speleman i För ofta

Jag vet igentligen inte varför jag dricker, naturligtvis för att bli berusad, men varför vill man det egentligen kan man fråga sej. Man vet innerst inne när man öppnar första ölen hur morgondagen kommer att bli, samma visa jämt man hatar alko när man vaknar, lika förbannat är man som fjärrstyrd till bolaget efter kl 5.

Men igår drack jag inget för första gången på länge, jag har blivit peppad av vad som skrivs här på forumet bl.a "ta en dag i taget" och "man ångrar aldrig en nykter dag/kväll" i dom termerna har jag aldrig tänkt förut.
Tack


skrev LillPer i Dags att bryta den dåliga vanan

Mycket bra med svett!

Jag kan en del om det fenomenet må du tro!
Kämpa på och träna så ska du se att det för kvällen och dagen ger dig det du behöver!

LP


skrev Steven i För ofta

Vet du vad det är som gör att du vill dricka? Vad är det som triggar ditt begär?

Jag tror att det är bra om man kan bena ut det och ta itu med det problemet. För min del tror jag det är en viss del kompensation för att jag inte nyttjar snus längre men också ett sätt att fly verkligheten en stund. Att komma i nått carpe diem-tillstånd för några timmar. Känns inte som att jag kan njuta av film, musik och annat om jag inte får vara lite berusad samtidigt.

Sen har man ju småpimplat titt som tätt mitt i veckorna i så många år att man skapat ett fysiskt beroende. Hjärnan klarar inte av att trigga igång belöninssignalerna på egen hand. Man blir låg.


skrev Steven i Dags att bryta den dåliga vanan

Tack för ert stöd grabbar! Känns bra att nån läser och förstår!

Ja LillPer, det kan bli så illa på en liten mängd. Det var nog närmare 6 öl när jag tänker efter. Min baksmällegräns går vid 4 st tror jag och beroende på hur mycket jag får sova. Denna natt sov jag bara 5 timmar så då blev det som det blev.

Ikväll ska det bli så sjukt skönt att inte dricka. Att bara koppla av med nått gott till middag, en filt i soffan och en bra film. Ser frem emot det som fasen! Ska verkligen ta ut mig på gymmet också. Svettas ut skiten!


skrev Surfina i Måste förändra mitt drickande!

Jag förstår dig så väl. Hur svårt måste det inte vara att sitta i din situation i en miljö som för oss är extra inbjudande till att ta till "ett litet lyxigt glas vin". Förstår din tanke, varför får de men inte jag?

Gott att höra att du gav bort dina vinflaskor. Det är ett steg i rätt tänk och det var en possitiv handling.
När man försöker att inte dricka så tycker jag att man ser vin och folk som dricker överallt. ALLT känns relaterat till alkohol men det är väl våra sjuka hjärnor och beroendepersonen i oss som ger sig tillkänna antar jag.

Du har ett delmål att nå 30 vita dagar har jag förstått. Jag vet faktiskt inte hur många dagar jag har utan alkohol, inte är det många i alla fall. Kanske får börja om att räkna från dagens datum, det kan nog funka som en sporre ibland när alkoholdjävulen knackar på.
Att gå in och handla och det står vinflaskor uppradat på hyllan i livsmedelsbutiken...hmmm...det skulle jag nog inte kunna hantera. Jag hade heller inte nöjt mig med halva flaskan som du gjorde. Det låter ju knäppt att se det som något possitivt att du "bara" drack halva flaskan men det är nog så vi får försöka tänka ändå. Förstår att det blir en utmaning idag, att låta bli den där andra halvan. Hoppas och önskar att du finner styrka att låta bli men jag vet hur svårt det är.

En dag i taget igen och just nu så säger hela min kropp ifrån...ingen alkohol i dag.
Tack för dina vänliga omtänksamma ord. Jag tänker på dig och hoppas att vi båda finner styrka att ta oss framåt även om det blir med de där små myrstegen som det talas om.

Allt gott!


skrev LillPer i De goda och de svåra tankarna.

Dag 7 nu.
Inga problem med alkoholen, men det är många tankar runt drickandet och en del undermedvetet planerande.
Så märklig jag är.

Vaknade i morse 6:30. Så enormt trött i hela systemet. Kom inte upp.
Jag somnade om och vaknar 09.00 fortfarande sjukt seg och svårstartad.
En kamp att komma upp och jag upplever den här känslan jag beskrivit förut att det saknas näring i hjärnan.

Efter lång grötfrukost känner jag en viss förbättring i mitt mentala tillstånd och den kemiska balansen börjar förbättras.
Jag upplever uppgivenhet och svårmod. Flackar hit och dit i mina tankar och åsikter.

Jag vill för mycket och tänker för mycket. Släpp LillPer, släpp.
Försöker lära om, men det är svårt.
Berra skrev vid nåt tillfälle om hur han var tvungen att förändra hela sitt sätt att agera och handla. Bryta gamla mönster och rutiner. Hitta nya vägar och nya infallsvinklar, t.o.m när det gäller att prova nya brödsorter! Tvinga sig själv att gå utanför sin egen lilla box.

Det tror jag är bra.
Någonting har satts igång i min läkande process.
Den har varit lång och krokig. Hoppas jag är på rätt stig nu?

LP


skrev LillPer i Dags att bryta den dåliga vanan

Bra Steven!
Ta handom dig själv och skippa ölen!

Funderade lite över baksmällan från helvetet.
Om jag inte minns fel så skrev du att du druckit 4-5 öl kvällen innan helvetes smällan?

Blev det en sån kraftig bakssmälla av den mängden?
Själv blir jag nämligen också väldigt dålig av relativt små mängder.
Fast det mesta av min baksmälla blir psykiskt lidande.

Sköt om dig Steven.

LillPer


skrev mia76 i Har äntligen tagit tag i detta på riktigt, behöver stöd, vill ge stöd

Hej!
jag tror att det är en tråd jag startat...eller..jag har gått in på forumet och skrivit där...hänger ni med dit? man kan ju också lägga till varandra i favoriter så är det lätt att hitta. Jag har lagt in Er som har skrivit och backat upp mig under min första nyktra vecka! tack alla för det!

Kram


skrev mia76 i Dag 4 som nykter, idag känns det bra!

Hej!

tack för väldigt kloka tankar m-m, du har helt rätt. Varför lägga energi och tanka på det när jag ska ta en dag i taget helt enkelt. Känns befriande att inte dricka på kvällarna och framförallt känns det befriande att vakna på natten utan att ha lite småont i magen, lite ångest och så denna trötthet fast man sovit sina timmar.

Jag känner mig som en bättre mamma nu för jag änner mer närvaro. Min koncentration går ut inte ut på att smyga och "halvlyssna" som det lätt blir efter ngr glas. Jag kommer ihåg allt vi pratat om på kvällen när vi sitter framför tv:n och jag behöver inte orora mig för att mannen ska känna att jag luktar alkohol eller koncentrerar mig på att verka "spiknykter"..

Känns lite pressande med alla högtider framöver; magen pirrar till när jag tänker; julbord med jobbet, jul med familj, nyår med vänner, och alla andra tillställningar som man vill dricka på.

Jag tror att jag måste lära mig att ta en dag i taget och inte redan nu börja måla upp bilden av hur tråkigt jag kommer ha på alla dessa fester som kommer, bara för att inte jag kan dricka..

En sak vet jag, träningen hjälper mig. Jodå m-m det känns att man lever, men jag gillar träningsvärken bättre än värken i kroppen som man får av att ligga deckad i sängen då man knappt flyttat på sig på hela natten..

Idag är det dag 7 och det trodde jag baske mig inte för en vecka sedan! Jag tänkte faktiskt köpa hem ngr alkoholfria öl till tacosen imorgon, lägga dem på kylning och njuta som om det vore stark öl, jag gillar smaken av öl och dom är faktiskt helt ok!

Kram på Er idag, nu laddar vi för en pigg alkoholfri helg!


skrev Gammel tanten i Har gått för långt...

Det där med att ha en bra terapuetkontakt är kanonviktigt!
Någon som tror på en, kan stötta och ge vägledning.

Många gånger när jag var helt under isen (har flera psykiatriska diagnoser) kunde våra samtal ofta sluta med att vi skrattade åt mitt fyrkantiga tankesätt. Det var så befriande.

Nej, vindimman löser inga problem. Tvärtom!
Det gäller att kämpa för allt man är värd mot det där alkoholsuget som förstör livet både för en själv och andra.

Styrkekramar!
Tanten


skrev Gammel tanten i Måste förändra mitt drickande!

Hällde aldrig ut de där flaskorna som blev över vid min bjudning i onsdags.
Igår blev jag tillsammans med några vänner bjudna på hemlagad lunch. Tog då med mig vinflaskorna som en liten present, tyckte det var en bra ide.

Nåja, till maten serverades, vin, öl eller vatten.
Skäms över mig själv, men jag valde ett glas vin. Till kaffet och tårtan slank det sen ner en stor congac.
Vet inte hur jag tänkte, kanske, varför får dom och inte jag?

Efter lunchen gick jag som planerat till affären. Handlade det som stod på listan samt en flaska vin. Alkoholen innan hade trissat igång ett sug.
Drack senare upp hälften vinet i samband med kvällsmaten.
Så onödigt!

Nu har jag alltså en halv flaska vin hemma. Idioti!
Saknar karaktär och misstänker att jag kommer att dricka ur resten ikväll.

Sen blir det till att börja om från början igen......
Hur många månader ska det ta innan jag klarar mina 30 dagar?

Surfina:
Skrev i din tråd att jag önskade dig all styrka och allt gott!
Jag menar det verkligen!

Kramar
Tanten


skrev Surfina i Har gått för långt...

Jo jag hoppas att det här är en vändpunkt även om det kommer att trassla sig på vägen igen.
Gällande alkoholterapeuten så har jag inte ställt frågan men det är säkert inga problem. Jag pratade in ett meddelande på hans telefon igår och han ringde upp efter bara en liten stund. Känns hur som helst skönt att han finns och att han ser min situation från min sida och inte bara genom barnen som den andra socialkontakten gör. Barnen har aldrig fel enligt henne, vet inte om jag håller med om det. Jag som vuxen har absolut ingenting att säga till om när det gäller min relation till barnen just nu utan jag ska bara sitta stilla i båten och vänta. DET känns som en omöjlig uppgift när jag egentligen vill slåss med näbbar och klor.
Ja ja...veckorna går och det händer ingenting och jag känner mig så galet frustrerad. Det är lätt att fly in i dimman men det löser ju inga problem det heller som bekant.
Nej, det blir till att kämpa.
Hoppas att du har det bra tanten och att din väg är lite rakare än vad min är just nu.
Vi förtjänar att få må lite bra nu, eller hur! :)

Kram och ha en fin dag.