Senaste kommentarerna i forumet

med två tredjedelars vinflaska. Då kom något över mej: Det skulle vara skönt att slappa i soffan med ett glas.. Slog bort tankar på att det var Sir Väs som talade, hällde upp ett glas men märkte genast att jag dricker fortare hemma. Häklde ändå trotsigt upp ett glas till, drack upp det men kom liksom ikapp mej själv. Har mått så bra de här två veckorna av mycket måttligt drickande, vill inte förstöra, vill må så här. Kunna ha roligt utan alkohol, vara balanserad, lugn, få saker gjorda.

Gav det som var kvar i flaskan till mannen. Ska inte ha alkohol hemma, ska inte dricka hemma. Socialt drickande fungerar hitills för mej men hemma vill det lätt spåra. Bra! Då vet jag det, behöver alltså inte testa det igen. Jag väljer att se det så, som en insikt, inte som ett misslyckande.

Känner också att det är superviktigt för mej att hålla fast vid forumet. Ska inte släppa det även om jag hittar till ett balanserat eller inget drickande. Det är så lätt att glömma.. Tycker att forumet hjälper att skrapa lyckoglansen från vinet. När man läser här är det inte lika lätt att ljuga för sej själv.

En annan grej jag märkt är att jag blir så uppmärksam på hur andra dricker. Jag noterar vem som dricker fort, vem som fyller glaset till bredden och är på sitt tredje glas när andra är på sitt första. Nu vet jag i och för sej att alkoholisten lika gärna kan vara den som dricker sakta i sällskap (sån är jag).

...utan hur vi tänker efter den. Får man i sig en liten mängd alkohol i misstag, så är så gott som ingen skada skedd. Att du drack den andra ölen var en onödig dumhet, men inget värre än så. Inget är förlorat, du kan fortsätta med nykterheten som om det där inte alls hade hänt. Det är bara "Sir Vääs" som försöker intala dig något annat. Upp med hakan och ge inte upp för honom.

Köp cola istället för öl är mitt råd.

Din fd man är absolut fast i missbruk. Ett tydligt tecken förutom att dricka är förnekelse och ilskan som kommer när man tar upp frågan.

Jag vet inte vad som har hänt men det har varit en positiv vändning här. I fredags när jag skrev mitt sista inlägg var jag så förtvivlad. Först en öppnad flaska vinflaska till maten när jag kom hem och sedan lappen att jag ska sluta spela martyr och skilja mig. Jag lämnade fredagsmyset och gick och satte mig ensam vid sjön i skogen och bara grät. När jag kom hem med svullna ögon verkade han har fått en tankeställare. Bara vatten hela kvällen och till min förvåning såg jag att inga obligatoriska fredags öl hade blivit inköpta bara en flaska vin. Igår kväll åkte han till en vän för att grilla och skulle ha lämnat bilen kvar men till min förvåning kom han hem med bilen redan 20.00. Ett glas vin drack han på hela kvällen. Idag fick jag lite egen tid med barnen. Först var vi på stranden och sedan på ett kalas. När vi kom hem lagade han mat och jag såg att han hade druckit en folköl och lite vin. Han verkar anstränga sig men kan inte vara helt utan. Jag har varit orolig om han blir istället rastlös och arrogant mot mig men inte ens det. Jag känner att jag har hunnit vila och få lite krafter tillbaka. Jag är mera orolig för vår son än dotter. Hans pappa är hans manliga förebild. Jag vill inte att det här ska föras vidare till nästa generation. han ska inte växa upp och tycka att det är så det är att vara man att hinka i sig ö hela tiden. Jag funderar mycket hur jag ska göra för att visa sonen en annan väg.. I fredags fick jag en flaska vin av en omtänksam arbetskamrat. Vi hade pratat om vin och han ville att jag skulle prova en ny sort. Den har jag gömt i garderoben. Just nu känner jag bara avsmak för all alkohol. Jag har börjat irritera mig på alla bilder på alkohol på social medier, fast jag en gång i tiden också kunde lägga ut bilder på vinglas. Jag känner mig äcklad när jag ser människor gå omkring med kassar från systembolaget. Jag har börjat önska att alkohol kunde förbjudas och försvinna. Melina, jag tror inte att jag skulle kunna ta risken och hoppas att han fixar det varannan vecka med barnen. Nu är det jag som blir drabbad men om jag lämnar honom då är det barnen som kanske får tar över. Jag har en föreställning hur han passar på och festar hela veckan när han inte har dem och dyker upp bakfull för att hämta dem. Hur han hinkar i sig 5 starköl en kväll när barnen har somnat -så blir någon av barnen sjuka och behöver tas hand på natten. Hur fredagsmyset hemma blir inställd och barnen får istället åka med honom till hans vänner för att "umgås". Det här kommer jag aldrig utsätta dem för.

Igår köpte min man alkoholfri öl till mig som han serverade i glas. Så gulligt! När vi ställde undan de två flaskorna han serverat mig tillsammans med middagen under kvällen såg vi att det inte alls var alkoholfritt utan 3,5%. Carlsberg - förvillande lika.

Idag har jag känt mig ledsen och nedstämd och inte alls lika "fri" i sinnet som den senaste tiden. Bara för att stävja detta dricker jag en till (!!!) av samma öl nu ikväll och känner det som att jag bara vill gråta och lägga mig i ett hörn.

Är det så illa att två folköl ställer till det så dan't?

Usch, mår inget vidare. Är inge glad, liksom.

till att röra sig. Jag tror också på att försöka med nåt enkelt, nåt man gillar, eller ogillar minst. En del hittar träningskompisar som hjälper en att hålla föresatserna.
Promenader är väl så bra!

Vissa perioder måste man kanske bida sin tid tills det blir mindre tråkigt, eller man får liten ingivelse att komma igång.

M

i fjällen, men nyktert o bra. Har rört mig rejält men när det var som uschligast väder kom jag inte alls ihåg varför fjällen lät som en bra ide.
Nu är jag hemma o njuter lite extra av alla bekvämligheter jag saknat.
M

en lurig jävel som ibland bara poppar upp från ingenstans. Det är ju som du säger, Vilja.. Man måste våga stanna kvar i det tråkiga och ibland obehagliga. Och för min del handlar det också om en fysisk smärta med tillhörande katastroftankar som skapar ångest. Så det är en cirkel som man inte vet var den började riktigt. Vad är vad?
Kan inte minnas några gräl vid matbordet, Gumslums. Så jag tror inte det är orsaken till min hets. Men har man som jag komtrollfreakstendenser så blir det lätt att man inte njuter av det man håller på med. Allt ska snabbt stökas undan för det ligger ju tusen andra saker och väntar på att bli gjorda. Så även mat och dryck tyvärr. Jag jobbar mycket på här och nu i yogan och mindfulnessen. Hitta balansen och den verkliga glädjen för den försvann med först all kontroll och sen med alkoholen som behövdes för att släppa kontrollen och kunna slappna av och ha kul. Låter helt sjukt och det är det väl också.
Jo LN- lite stolt är jag nog över mig själv också att jag stod ut :). Tack och kram :) <3

Tack platina, sof, valeria och myrkotten!!! Era ord hjäpte mig verkligen! Det var en mycket jobbig kväll, efteråt var det ändå skönt att min man åkte hem till sin mamma, även om all min ångest spillde över på honom när han kom hem, vi pratade dock igenom det.
Nu är jag i Danmark i stuga med två andra barnfamiljer, vi har det kättemysigt och de andra dricker inte alls mycket, jag har ändå en ångestklump i bröstet/magen som jag inte riktigt kan tyda. Flera har precis fyllt 40 och vi ska skålani champagne... (Även igår). Det känns så konstigt att inte få ta det lilla glaset... Hur kan det få mig att känna mig så utanför. Jag vet att jag skulle klara av det men då suddat man ut gränserna och det är lätt att fortsätta med det. Dessutom skulle min man aldrig säga att det är ok nu... Vet inte om det är förhandlingarna inombords som ger mig ångest... Fattar ni? Om det bara handlar om ett glas ska man ju inte känna sig så utanför för att man avstår.... Det är ju sjukt... De andra har inte gjort något fel, jag sa till en familj att jag avstår a nu pga att det triggar min migrän (vilket iofs ät sant), men ändå... Vill ju njuta fullt ut av familjesemestern...

Oavsett valet man gör är det alltid svårt att ta det sista steget. Förklara för honom helt enkelt att eftersom du sätter alkoholen före mig sätter du vår bekantskap på spel.

Ni har rätt, bägge två. Tyvärr. Och just det där med att vetskapen blir till en ursäkt... det var det jag hade på känn men inte kunnat sätta ord på.
Jag kommer nog att finnas kvar som vän, men allt längre ut i periferin.
Tack för era svar!

Helena, jag kan verkligen relatera. Jag har ingen ärftlighet i alkoholism men väl i ångestproblematik, och när jag fick diagnosen generaliserat ångestsyndrom för två år sedan och kunde sätta det i relation till min mamma föll mycket på plats. Hon led av ångest hela sitt liv och tog till mat för att dämpa. Det resulterade i att jag lärde mig att styra mina känslor med hjälp av mat, och vips kom bulimin som ett brev på posten. Alkoholen är för mig ännu ett sätt att döva och glömma för en stund, och som vi redan konstaterat, alkohol föder ångest, som föder sug efter mer A osv osv osv.

Jag håller med dig om att det är en lättnad i att få någon slags förklaring. Det jag vill uppmana dig till är att inte prata om andra som "normala". För din egen skull! Det betyder ju att du ser dig själv som onormal, och det är du ju INTE!

I mitt jobb träffar jag dagligen människor med psykiska problem, reumatism, astma, fel på njurar, cancer, psoriasis, HIV, malaria, Parkinson, Alzheimer etc etc etc. Och alla är ju normala, fast även sjuka. Tänk på dig själv som så, normal med en sjukdom!

Du är perfekt och normal precis som du är! Glöm inte det <3

Kram,

Tack aeromagnus för dina kloka råd!

Din kille/vän måste själv komma till insikt OCH VILJA sluta. Insikt kommer många alkoholister till men nästa steg att släppa livlinan alkohol och börja leva sitt liv. Tyvärr kommer det nog inte att påverka hans inställning till a om han ramlar och slår sig. Tyvärr är sjukdomen så betingad. Gör som Etanoldrift skrev ovan. Fundera på om detta är någon du vill vara med eller stötta eller på annat sätt involvera dig i. Alkoholister bryr sig sällan om andra än sig själv. Ställ dig frågan. Vad får du ut av vänskapen/relationen?

Välkommen hit. Här är vi alla jämbördiga och dömer inte folk efter vad de gör eller har gjort. Historia kan man inte ändra men framtiden kan man påverka.Hej! Några goda råd först. Se till att inte ha något hemma. När suget kommer, gör som du skrev. Sysselsätt dig med något. Choklad och cola funkade för mig när suget kom. Ta en dag i taget. Våga vägra alkohol om någon bjuder. Säg att du inte dricker alkohol. Vet det är onormalt att inte dricka men det borde vara onormalt att dricka. Hälla i sig ett nervgift som ökar cancerrisken ganska så radikalt.

Idag är det söndagen 12/7. Det är mulet där jag bor. Hängt upp lite tavlor och lampor. Sitter och spanar på av jag ska beställa för poleriningsmedel och vax till bilarna. Blir en poleringstid nu när frugan ska jobba. Tur man har garage nu.

Jag tror tyvärr inte att det är möjligt, om personen själv inte är motiverad att göra någonting åt sitt problem..
Den sk. "vetskapen" om problemet blir istället till en sorts ursäkt.. Typ: ja, jag är medveten om att jag är alkoholist (så kan ingen skriva hen det på näsan) Och jag ska ta tag i det.. (fast inte just nu, inte idag..) imorgon eller nästa vecka eller "någon diffus dag i framtiden ska jag göra något åt det.... Och vi som sett alkoholisten (både män och kvinnor på nära håll) VET, att de kommer att hitta tusen ursäkter till för att skjuta upp beslutet.. från några timmar till dagar, till år...
det enda du kan göra är att besluta dig för om du vill fortsätta vara vän, på samma premisser som förut eller om du känner att vänskapen kanske har nått till ett stadie, där det inte ger dig något i gengäld..

Jag försöker hitta din gamla tråd här Att vara medberoende. Finns ingen vettig sökfunktion här på forumet? Hade jag för mig att det gjorde... Jag har en vän som tyvärr befinner sig i din situation. Jag vet att hon hittat hit till forumet och jag skulle vilja ge henne länken till din gamla tråd, tror hon skulle känna igen sig där. Hennes man befinner sig i total förnekelse och har inga problem, men jag är rädd för att han har det. Jag har själv inte försökt prata med honom men jag tror inte han skulle lyssna på mig heller eftersom det är hon och jag som är vänner. Nu vill jag mest hjälpa henne att ta hand om sig. Hon är en sådan glad stark människa men jag kände inte riktigt igen henne sist vi sågs :-(

När jag letade efter tips att ge henne hamnade jag i min egna gamla tråd också. Det tar tid att läsa allt, men jag ser ju vilken förändring och vad mycket jag gått igenom! Det är nog viktigt att påminna sig om det också. Kram från mig <3

Hej Lena!
Har inte varit inloggad på ett tag, har fullt upp med flytt, hytt o mytt! Annars är det bra. Livet rullar på under kontroll. Inte träffat barnen på en vecka nu och längtar efter den. Förhoppningsvis kan jag träffa dem en vända på onsdag, då jag får nycklarna till nya bostaden. De är eg hos sin pappa men nu kommer vi bo såpass nära varandra att det bara är för barnen att gå ett par kvarter, härligt för oss alla!
Hoppas allt är väl med dig!

Wihooo, det gick jättebra att hålla mej till mina två (små) glas vin igår! Ett tag funderade jag på ett tredje men så tänkta jag på om det verkligen blur roligare då? Svaret var nej, hade ju supertrevligt ändå. Dessutom vaknade jag pigg, glad och fräsch idag! Så underbar känsla :)

Ögonrödor vet jag vad det är men ögongulor lät intressant. Vad är det? :)

När jag läste tidningen imorse var det på ett uppslag en stor annons för något rosévin. Och förutom alla förträffligheter som det här vinet tydligen har, fanns också den sedvanliga varningsrutan:

VARANNAN PERSON SOM DRUNKNAR HAR DRUCKIT ALKOHOL

Då slog det mig: Tänk om det istället skulle stå:

OM DU DRICKER IDAG VAKNAR DU MED ÅNGEST OCH SJÄLVFÖRAKT IMORGON SOM VANLIGT!!!!!!

Det skulle ju få mig att avstå, eller iallafall tänka till. Att hälften av de som drunknar är berusade är ju liksom ingenting jag kan ta till mig en vardagskväll i förorten lång från eventuella roddbåtar och bryggor.

Från och med nu ska jag "översätta" de där varningsrutorna till något som jag kan relatera till. Dessutom ska jag blunda och framkalla en bild av en orm -kanske en sån med flera huvuden- och framför den står jag med ett stort, silvervitt svärd som jag svingar i luften samtidigt som jag skriker "NEJ TACK! PUNKT!!!!!"

Nu är det dags att börja packa inför två veckor på Gotland. Kommer behöva all support och stöd jag kan få inför detta eldprov. Huuaaaa.

Stärker mig med att det idag är min sextonde dag som nykter :-) Heja mig!!!

I Love You!

Jag går gärna en låååång promenad med dig! Ses om en liten stund ute vid grinden <3

Vinets och ölen tid. Alla lägger upp bilder på sitt drickande.