Senaste kommentarerna i forumet

Är det någon som vet om det är npgot möte på Al-anon i göteborg idag? Snälla svara mig. Så fort ni kan. Tack

Är nog min största dröm. Att få en bättre balans i allt. Jobb, träning, intressen och alkohol. Kunna slappna av och må bättre och inte vilja fly från all press och stress man sätter på sig själv. Det är ju helt ologiskt att man i det mesta har en nästintill sjuklig önskan om att vara perfektionist för att sedan släppa kontrollen helt. Hur kan man vara så splittrad i sitt beteende? Sen är det ju så att när man inte har någon fysisk eller psykisk abstinens merparten av veckan (dock ett litet sug ibland) är det så lätt att minimera sina problem efter några "duktiga" dagar eller månader. Vi får se hur hur jag tacklar jul och nyår men har beslutat och hade beslutat redan innan min debut på forumet att from Januari blir det spiknyktert. Har egentligfen inga problem att "sköta mig" på middagar och dylikt men krogen eller ensam hemma har jag väldigt svårt att kontrollera mig och det blir ofta mer än vad jag vill dricka med jobbig ångest dagarna efter.

Åh tyckte jag var stark och insiktsfull igår men massa tankar snurrar idag. Tycker synd om han att han nu inte har nått boende fast jag själv vet att det beror på hans drickande. Han mår dåligt över detta men säger sen att det inte är någon fara eftersom han är eftertraktad och kan få vem han vill. Berg och dalbana för 4 dagar sedan saknade han mig men nu är han beredd att starta nått nytt. Fattar inte jag lider och han kan bara köra på så otroligt tungt. För mig känns en ny relation år bort för jag älskade verkligen honom och måste sörja. Var jag så lite värd i hans ögon att man redan efter en månad ser sig om efter en ny relation?

Att följa samtalen i vissa trådar. Intressanta saker blandat med en skön humor.
Själv kliver jag av traditionerna i år och om någon timme kommer jag jobbrelaterat
att klappa ihop datorn för i år. Nja, säkert kommer nå't emellan, men tanken
är ungefär så. Skickar iväg mig själv på äventyr vilket innebär att det inte blir traditionell
Jul i år. Säkert tittar ja in en sväng här, men om de inte blir så vill jag redan nu önska er alla

God Jul och Gott nytt år!

//PP

Tycker om att läsa dina inlägg Berra.

Det slår mig alltid att jag tänker att du är så i kontakt med dig själv. I mitt huvud surrar det ofta hit och dit och jag tappar balansen om vad jag känner och tänker egentligen. Men emellanåt när jag mediterar och promenerar hittar jag mig själv igen. Det är fint att känna din när aro i livet.

God jul och kramar

Oj Vilja var det kanske, blandar ihop de två. Börjar båda på V.

Bra jobbat! Jag kom över min max gräns förra veckan, men nu har jag snart varit nykter i 1 vecka igen. Men på julafton lär väl spriten flöda, sugen på o göra som Valeria o ta en nykter jul, ännu ej bestämt mig. Hoppas du får en skön jul iallafall.

Följer dig i forumet. Vill med kunna dricka måttligt ibland vid tillställningar e.t.c. Har gått ganska bra på senaste tiden, aldrig supit mig till minnesluckor eller bakfylla. Det känns så jävla onödigt. Har blivit så trött på att va full.

Jo de e fanemig bud på att.

Hej m-m,

Får säga som PP, att det är trevligt att se dig igen. Men så klart kunde omständigheterna varit gladare. Det verkar ju vara ungefär så här som det gärna blir när man prövar att dricka igen. Går bra först, men sedan riskerar det att eskalera igen. Jag kan bara anta att det är så som sjukdomen ser ut helt enkelt. Har tänkt mycket på hur det kan svänga i inställningen på det här sättet. Ena dagen känns allt som räkmacka och nykterheten är lika självklar som att andas. Men nästa stund vacklar allt och inget är gjutet i sten. Märkligt egentligen. Därtill är det ju flera här inne som vittnar om vikten av att träna, meditera m.m. och göra saker som man mår bra av. När sådana vanor bryts, verkar a-suget komma krypade... Läs tex Akvariet som skriver så väl om detta nu senast.

Det som är bra är att du känner att det är på väg åt fel håll och att du skriver här igen. Kraften som finns i att sätta ord på sina tankar och känslor ska inte underskattas. Likaså det stöd och den värme och förståelse som finns här inne på forumet. <3

Vet du m.m, du är en av de som har hjälpt mig jättemycket. Särskilt under min första sommar här. Du har så mycket klokskap och styrka inom dig. Läs väldigt gärna igenom din egen tråd och dina inlägg i andras trådar (går ju att söka på inlägg-person). Jag tror faktiskt att det kommer hjälpa dig - både att se klarare på din egen situation och att stärka dig själv. Du vet att det går att välja en annan väg. Du har gjort det förut och du kommer att klara det igen.

Styrkekramar till dig

En dag i taget har det varit och ibland har tankarna skenat iväg men jag har hållit mig nykter, det som räknas.

Vi var på våran lokala och hälsade på lite vänner, jag tog bilen så det var ingen som undrade varför drack jag bubbelvatten. Det var en upplevelse som jag inte hade varit med på länge, att vara på "vardagsrummet" nykter. Konstigt att jag ville inte ens dricka!

Idag ska jag till Systemet och köpa lite alkoholfri dricka till julen och sen far vi till Dalarna.....

Konstigt att jag ibland börjar planera hur och när kan jag dricka nästa gång....i januari eller till påsk...
Förstår att det här kommer att ta tid.
Kram

Okej! :)
Klarade mitt löfte till mig själv igår att inte dricka och stannade därför som planerat under maxgränsen även denna vecka! :)
Idag ska jag ta mig tid och läsa och kommentera lite och inte bara skriva. Nu först ska jag försöka komma igång med dagen, komma upp från soffan till att börja med...

Och en sista sak.. Om du gör några utfästelser till dina barn, så gör BARA såna du kan stå för! Betsäm din linje och håll dig till den.
Ja, barnen kan bli besvikna på din man, MEN, det är hans ansvar, inte ditt, att hålla sina löften!
Ja, barnens besvikelse kan råka gå ut över dig (som medberoende har vi ett väldigt ömtåligt skinn och vill att ALLT ska vara bra och göra alla till lags!)
Snälla försök att påminn dig själv om att det egentligen inte är dig det riktas mot!
Förösk inte använda barnens besvikelse som "vapen" mot din alkoholist! För det första så är det lönlöst, för det andra blir du bara indragen i dramat "trycka på varandras knappar" och känslomässig utpressning.. (i det fallet, vinner man aldrig mot en beroende!)
Nej, det är inte alltid enkelt att stå för det man vill och har bestämt (det kan kännas jätteovant och kymigt) Men i det långa loppet, så får du mer självförtoende och respekt både från omgivning och dig själv!
morgonkramar

Jackofhearts! ?
Supersund, lägger upp träningsschema - springer och kör värsta passen på gymet och på fredagen - då drar jag i mig flytande kalorier i okontrollerad mängd!
Har också stått på antidepressiva i perioder. När de inte hjälpte fullt ut medicinerade jag mig själv med alkohol. Alkohol dämpar absolut ångesten för stunden men i längden skapar den mer ångest och dessutom motverkar den effekten av den antidepressiva medicinen....
Man kan få hjälp med ångest och depression, men inte så länge man dricker.
Träningen är bra medicin för mig - skulle inte klara mig utan den! Frågan är ju varför det inte funkar att leva det sunda livet fullt ut? Vad det är som gör att man då och då måste bryta ner en del av det man jobbar så hårt för att bygga upp?
Jag försöker tänka att det i varje situation handlar om att göra ett aktivt val. Alkohol eller träning? Att tänka efter innan, fundera över konsekvenserna och inte låta känslorna styra valet.
Jag kanske inte kommer att klara att göra rätt val i alla situationer resten av mitt liv, men I DAG ska jag göra kloka val som gynnar min hälsa! Hoppas att du också kommer att göra det Jackofhearts!
Kram!

Jag hittade en ljudbok med självhypnos " drick mindre alkohol " Någon som har provat?
Lite nyfiken blir jag, tänk om det funkar?
Ja, Harrim varje dag är viktig att göra det bästa utav. Varje steg i den riktning som man önskar gå är en seger.

God morgon Jessie!
När jag läser ditt inlägg, så får jag upp sinnesrobönen i huvudet. Lika aktuell för oss medberoende som för den nyktre alkoholisten! Och din man är inte där än!
* Påminn dig om att försöka släppa det du inte kan förändra!
Hans beteende, hans tankar och även de manipulationer som kommer från en alkohol-sjuk hjärna! (för det är ju inte den "friska" delen i honom som vill manipulera dig och omgivningen) Om en narkotikapåverkad person ville att du skulle ta ett kliv rakt ut från 3:e våningen, så skulle du givetvis neka, oavsett om personen fick "ångest", blev deprimerad eller arg eller hur?) Du skulle inse att det inte var det friska i personen som ville att du skulle uppträda på ett visst sätt! Och du skulle också inse, att i det läget så spelade det ingen som helst roll, vad du gjorde, för du når inte fram! Och att du inte kan påverka

* Be om: Mod (och styrka) att förändra det du kan!
Försök lägga energin på dina barn, barnens mormor och själva julfirandet och att det blir så trevligt som möjligt!
Hur trevligt blir det för barnen om "mamma" också blir en vindflöjel och ändrar sig stup i kvarten? Om inte din man kan "stå för" sina löften på grund av sin "alkoholist-sjukdom", så finns det väl ingen anledning, att du också ska börja svika löften?
Honom och hans vindflöjel-beteende kan du inte göra ett dugg åt! Hans jul blir inte ett dugg bättre egentligen, om han lycks förstöra den för er..
Varför är hans jul viktigare, än dina barns, din mors och din? (ja du kommer att ha fjärilar i magen.. men det är en träningsfråga också. Att vara modig, är inte att inte vara lite orolig och rädd, det är att göra det ändå!)

Och be en högre makt (en del tycker att det är jobbigt när jag skriver Gud, men det beskriver bara en högre makt som på något sätt har mer kontroll än du själv!) Om hjälp att få dig att inse skillnaden och därefter besluta i varje given situation!

Nej, det är inte elakt av dig att INTE låta din alkoholist förstöra julen, genom att du istället lägger fokus på de som är verkligt viktiga den här gången! Vill han fira jul med er, så skärper han sig och gör det, annars så firar NI julen och han får göra vad han vill, UTOM att förstöra den för er.. Då får han dra sig tillbaks..

.. Och ja.. Du är, precis som jag fortfarande medberoende.. Vi är det i olika grad i olika situationer..

Jag vet att han mår dåligt och att hans ångest sätter fart vid alkoholintag. När jag läser ditt etanoldrift så märker jag likheten mellan våra. Är det så dom funkar?? Är det så vårt medberoende funkar??
Vill ju inte tro att dom "spelar" för att vi ska få dåligt samvete.
När han kom idag såg jag att han tyckte allt var jobbigt men han vill inte prata om det, sa bara att han inte visste vad de va ned honom igår.
Sen har vi detta med julen!!
Vi är alltid hos min mamma på julafton men de sista tre åren har vi åkt hem på em för mannen vill vara hemma och vi har följt efter eftersom vi vill inte att han ska sitta ensam. Ett par av dessa ggr har vi bestämt att vi ska va hos min mamma och när julafton kommer bestämmer han för att bara åka hem vilket har blivit att vi har kastat om våra planer helt. Detta har den stora flickan tyckt varit väldigt jobbigt eftersom hon älskar att fira jul med mormor .
Mamma har ju följt med hem men det är inte samma sak.
I år sa jag att han gärna få följa med (vi fira den 23 med min släkt)
Men han visste inte än. Nu kanske han ska fira med sina barnbarn vilket gör vår son väldigt ledsen.
Kände bara att denna jul gör vi som vi gjort innan om åren och vill inte han får han väl strunta i det, då kan vi fira på juldagen .
Men samvetet har börjat älta i mitt huvud nu!
Jag vet snart inte vad gör som "medberoende " el om jag bara är ett stort ego.

har funkat så bra att jag varken tänkt på A - problem eller forumet. Har druckit en del men har hållit måttan utan att behöva fundera. Ska dock fortsätta att läsa här och skriva någon rad då och då.

Bästa Berra
Det är en fröjd att läsa dina texter här.
Som att åka iväg på en liten resa och det känns alltid bra när man är framme, trots att resan kanske innehöll både glädje och sorg.
Tack för det!
Ha en bra dag :)

Köttbullar och prinskorvar i hjärnan där fick jag ett gott skratt=). Håller med dig. Följt forumet i det tysta ett tag och har uppmärksammat att det är ganska många som droppar av och försvinner spårlöst. Förstår verkligen att man blir orolig när man haft tät kontakt med någon som bara försvinner utan förvarning.

Jag sitter här ikväll och läser flera av trådarna och känner igen mig i så mycket. Läste även i din tråd Vilja och det jag känner igen mig allra mest i är Ångesten. Verkar som vi som är har en tendens att utveckla problematik runt alkoholen även dras med mer ångest än de som är "normaldrickare". När jag pratar med vänner som inte har ångest så kan de inte heller förstå varför man skulle vilja sätta sig själv i soffan med ett gäng bira eller en box vin och bara försvinna iväg för en kväll. "Usch! Då blir man ju bakis" när vi frågade varför han aldrig drack själv ibland.

Ångesten har väl egentligen alltid funnits där hos mig, så även kortare depressioner. Har alltid haft lite svårt med sömnen vilket förmodligen inte har hjälpt min psykiska hälsa.Har fått antidepp perioder men tycker inte de hjälper alls. Iaf inte lika bra som en sexa stark!

Frågan är om det är alkoholen som framkallar ångesten eller om ångesten gett mig alkoholproblematiken? Har iaf insett att alkoholen inte hjälper längre som den gjorde förr. Det är en starkare ångest som man möts av dagen efter än den man hade innan man korkade upp. Sen hjälper det ju inte med dumma samtal , minnesluckor och att man blir personlighetsförändrad och oansvarig. Men även gånger då man inte känt sig särskilt full vaknar man upp med dödlig ångest dagen efter.

Hade som jag skrev i en annan tråd en 7 månader nykter period förra hösten/våren och ångesten var kvar ändå, men det är ju mer allmän ångest jämfört med den panikångest man kan få av alkoholen. När man ligger i sängen och bara inte har en aning om vad man ska ta sig till, Träning hjälper dock. Får mig att få upp seretoninnivåerna lite, slappna av, stressa ner och även minskar det Asuget.

En annan grej är "allt eller inget" mentaliteten som många verkar ha, så även jag. Kan helt gå upp i olika hobbies och projekt med en snudd på besatthet. Förstår inte mig själv ibland. I veckorna har jag stenkoll på kosten och väger nästan alltid maten då jag tycker träning är skitkul och vill få bästa resultatet jag bara kan. Sen kommer fredagen, fitnesstänket som bortblåst! Då är det bara kalla öl jag tänker på, jag är ju värd att slappna av, unna mig, måste ju leva lite osv osv. Ja ni vet ju tugget!

Långt inlägg igen. Kände att jag ville dela lite mer om mig då mitt första inlägg egentligen inte sade särskilt mycket om mig som person. Tack alla ni som delar med er om era historier. Otroligt nyttigt att läsa, det hjälper verkligen!

Vaknade till För det blåser så förbaskat att det tjuter i alla ventiler, och fick för för mig att gå in och kika i forumet.
Ser att det går rätt bra för för dig Jessie.. Men att du inte släppt taget. Ja känslorna finns kvar och förhoppningarna. Det gör de länge..
Men just nu har du själv fått ett litet "återfall" av medberoende..
Jag fick det själv för.. kan det ha varit någon månad sedan, när mannen ringde och liksom mellan raderna antydde att han mådde såpass dåligt att han ville ta livet av sig..
Bläääähhh vad taskig jag kände mig (vilket självklart var hans avsikt!) Jag pratade med en av mina nära vänner som lugnt sa, Det där ska du inte gå på. Ja, han mår dåligt, men han är såpass full att han inte kommer att må bättre om du åker dit. Dessutom tar det ju över en timmer för dig att åka! Är du riktigt orolig så får du ringa 112!
För det som händer är att du får en natts förstörd sömn, han kommer att spela upp hela registret för dig när du kommer dit (om han inte har slocknat) Och ingenting har förändrats.. Han måste söka hjälp själv! klarar han av att slå ditt nummer, så klarar han av att slå 112.

Två dagar efter, så skulle jag hämta lite grejer( en söndag, för då brukar han vara skapligt nykter eftrsom det bara finns folkisar att tillgå) och var uppriktigt nervös för att åka dit.
När jag kommer fram, så är han precis som vanligt, som om ingenting hade hänt, Han nämner inte telefonsamtalet med ett ord, utan småpratar och bjuder på kaffe.. Ingen överdriven "ledsenhet", ingen påtaglig ångest.. Ingenting..
Och med återfall av medberoende menar jag, att vi är så himla inprogrammerade att göra "brandkårsutryckningar" så det sitter i ryggmärgen.. Och känns länge i maggropen!
Ta djupa andetag! Kolla av när han är nykter! Det är hans ansvar att ta kontakt med sjukvården och söka hjälp! ( de flesta som dricker, vill inte göra det, eftersom de troligen får höra att det är just alkoholen som orsakar ångesten!)
Försök nu att sköta om dig själv.. Jag vet att det inte är lätt, Men i grund och botten finns det fortfarande ingenting som DU kan göra.. (inte utan att din "beroende" får ytterligare en hållhake på dig och en inkörsport att fortsätta med sitt drickande!)

..och funderar ännu en gång på en vecka som passerat i mitt liv,.
Waste of time?
Spolierar jag bort min tid på saker som är helt onödiga, nja kanske, vad vet jag.
Ställer man det mot när jag drack, så in i bomben he...te heller.
Allting är relativt, men ser jag tillbaka mot min tid som drickare, så är det direkta motsatsen.
Då mådde jag följ..igt, nu är det något slags neutrum, varken eller.
Livet går upp, och ibland ner, som en sinusvåg, men amplituden är bara några få procent mot var den var då.

Försöker stanna upp i tiden och känna efter, hur känns det nu?
Stängde av teven för någon minut sedan, något amerikanskt dravel med skrik ock skrän, slagsmål och annat elände.
Och för någon sekund så lyssnade jag på mitt inre, hur påverkas jag av det, det slog mig att jag stressades av tumultet i bakgrunden en massa tjafs som inte intresserade mig men som jag ändå stördes av, sv med teven och lugnet infann sig.
Ett märkligt förfarande att man måste ha teven på som något sorts sällskap, ett slags tvångsbeteende.
Är ju inte ensam, frugan ligger och frustar och stånkar här bredvid, hon låter alltid mycket i början av sin sömn.

Fönstret är öppet och jag lyssnar på blåsten för andra natten, ett märkligt stormande som bara kommer på natten.
Det viner till i vindbyarna och det riktigt rusar runt husknuten så att tegelpannora skallrar, vujjhujj voii låter det som.
En skata kraxar till lite oroligt ifrån grannens trädkrona, man brukar aldrig höra dem på nätterna, det är också ett märkligt beteende.
Men det är väl svårt att hålla sig krampaktigt kvar på grenen när det svajar till i blåsten.

Vi har julbonat idag och brutit mot en gammal tradition, vi satte upp granen ikväll, vi brukar alltid göra det den 23:e samtidigt som doften av griljeringen av årets julskinka börjar sprida sig i stugan.
Det var inte mycket till julkänsla när jag satte upp julbelysningen på både fram och baksidan, stod i skjortan och ett par sandaler,
Gissar på att det är lika varmt idag som det var på midsommarafton, vi lever i en märklig tid.
Men jag har upptäckt en sak, allting behöver inte vara som det alltid har varit, förändring är ....bra!

Igår sålde vi äntligen frugans bil som vi har kämpat med sedan i augusti när hon köpte en annan bil, hon har haft svårt för att sänka priset till marknadens norm och det sved hårt när hon fick så lite för den, och när han sedan började pruta igen så fick jag se den där svarta synen i hennes ansikte, ungefär som att nu tar jag förskäraren och du min gubbe går ut i garaget och hämtar spaden och ett par arbetshandskar för snart får du idka trådgårdsarbete....
Men det löste sig till slut, och man retar inte upp min käresta ostraffat, hon var påtagligt irriterad resten av dagen.
På kvällen hade vi middagsbjudning för vår gamla grannfamilj som flyttade härifrån, det kändes annorlunda och mycket stelare än tidigare, det märks att vi har glidit ifrån varandra, skämten fanns där men hjärtligheten var inte densamma.
Går inte att ta på men den gamla äktheten fanns inte där längre, så sorgligt.
Och inte krökade de speciellt mycket heller, ett par glas per person under hela kvällen och inget mera, så det lossnade aldrig riktigt.
Märkligt att folk inte kan ha de roligt utan alkoholen!

Apropå sorgligt så besökte vi den mördades flickans grav under lördagen också, hon ligger långt härifrån och vi blev ledsagade dit av flickans mamma, det blev en lång personlig tid med tunga samtal där mamman fick ventilera sin sorg tillsammans med våra.
Vi fick lyssna och bolla alla tankar hur det är att förlora ett av sina barn, och hur de försöker hantera sitt sorgearbete.
Allting är så fruktansvärt att det inte finns ord nog att kunna beskriva det, skulle verkligen kunna ge allt för att kunna backa tiden.

Så det blev en helg med både högt och lågt, och väldigt nära till våra känslor.
Så på frågan om det blev en waste of time, nä så i helsifyr heller.
Så otroligt bra att få kunna få vara så nära i mitt medvetande, att närvara och inte dölja det i ett dunkel av fylla och fyllånger.

Det är skillnaden att få vara nykter och nära mig själv, och inte i en önskan om att hela tiden få vara någon annanstans.
Det är skillnaden, vill jag byta?

Näru, jag är hemma i mina tankar...

Berra

Hej hå, farmor. Mitt nick betyder bara Harri M, inget konstigt med det. Det tycker inte jag i alla fall. Jag är dessutom farfar och min son med familj kommer på besök över julen. Jag menar inte alls att vi ska ta itu med problemen efter helgen utan tvärtom ta itu med dem även om det kommer att finnas alkohol. Om man har valt att försöka dricka måttligt så måste man hålla sig till det även under tillfällen då det är lätt att dricka. Men det är lätt att säga så här innan allt har inträffat. Enklast hade varit att inte dricka alls men nu har jag inte valt den vägen. Inte än i alla fall. Tappa inte fokus utan håll kursen.

Från mataffär ;-)

Leverjag, när man inte varit här på någon dag och tittar in, så är det så underbart att se att du skrivit. Det gör mig glad!
miss lyckad. Tack för ditt fina inlägg. Tror nog de flesta med ganska få undantag, alkis eller ej, dricker för effekten och inte smaken. Ett underbart nick du har! Gillar dubbeltydigheten! :-)
Själv har jag haft en sexpack 3,5-folkisar i reserv väl gömda i garaget. I går firade jag fem veckor nykter genom att vattna rabatter med dessa! Skulle inte vilja dricka skiten (ursäkta språket) om någon så tvingade mig! Kändes bara bra att hälla ut!
Om någon timme timme till är det midnatt och då är det 5 veckor och dag 2!
Relationen är som den är, men just nu stabilt dåligt mot ett antal veckor med total kaos!
Kram på er alla goa vänner och en bamsekram till Leverjag! :-)