Senaste kommentarerna i forumet

Det känns bra:)

sanningen????
Jag tror att jag kommer att säga precis som det är. Jag drack för mycket och för ofta i höstas och behöver ta en paus från alkoholen. Det får räcka!

Känner inte riktigt för att berätta HELA sanningen men det behöver jag ju inte heller. Gött!!
Det är så otroligt skönt att vara nykter. Känner att mitt minne blivit bättre och det är så underbart. Förr undrade jag om jag började få alzheimers men nu vet jag att så är det inte. Det var spriten och den dimma jag jämt var i.... Glädje. :)

Ikväll ska jag sjunga i kör och det är så roligt. Kan rekommenderas som skön ersättning och avkoppling till A. //mod60

Hej sjöstjärnan.
Det är samma här . Stor fest till helgen och jag bävar för det men det är bara att bestämma sig. Och det har jag gjort.
Nu blir det nyktert och jag ska må som en drottning på söndag morgon. Träna och ta hand om mig och familjen och om det är fint väder så ska jag ut i naturen. Så på söndag är vi två som mår riktigt bra :)
//mod60

Jag ska dricka gott a-fritt bubbel!!!! Vännerna får tycka vad de vill. Vet att de dricker rejält flera av dem så vi får se om de blir provocerade av nykterheten.

Bjuden på fest. Stor fest. En vän som fyller jämt. Har redan ångest. Vill också ha "kul". Men eftersom jag faktiskt ALDRIG gått på en fest nykter så ska det bli rätt intressant. Eller tråkigt. Eller jag vet inte. Alla frågor. Usch. Men jag ska gå. Jag ska gå och ha kul. Prata. Äta gott. Köra hem och må som en kung dagen efter. Och dagen efter ska jag träna. Så som jag gjorde förut. Det är min plan.

Jag såg ett väldigt bra citat jag måste dela med mig av. Känner igen mig tragiskt nog haha.

"Dear WINE,

we had a deal,
you were to make me funnier, sexier, smarter and a better dancer.

I saw the video.

We need to talk"

Ha en bra dag alla! :)

Underbart att läsa,fantastiskt starkt gjort.Inte en tår till nu för gubbskrället.Skickar en bakelse till förmiddagskaffet åt dig. :)

Köpte ett par Erdinger alkoholfria öl igår kväll, ett alldeles utmärkt alternativ. Drack en av de till middagen. Gillar för övrigt Erdinger, Mariestad, Mikkeller och Nanny State alkoholfria öl. Hört mycket gott om Fentimans Ginger Beer, så den får jag prova framöver.

Idag är det en sk Defcon 4 igen, men så fort jag börjar röra på mig så mår jag alldeles utmärkt - det vet jag.

Ser fram emot att våren snart är i annalkande och då att kropp och själ kommer må så mycket bättre jämfört med tidigare. Ska bli så underbart. Men dagens töcken känns även det skönt på sitt sätt, då jag vet att det i grund och botten handlar om en reningsprocess från tidigare alkoholmissbruk. Myntet har ju alltid två sidor.

Du är modig och stark ! Önskar jag hade lite av det du har. Heja heja! Skickar styrka :-)

Ha!

Idag tog jag mod till mig och gjorde något jag inte kan ändra, och bra det! :)

Min man, som är ledig idag, valde att dricka igår. Såg att det tullats på flaskan. Hörde inte när han la sig men vaknade av alkohollukten och fyllesnarket vid halv tre i morse. Sista gången jag förlorar sömn de nätter jag måste jobba tidigt dagen därpå. Så jag skrev ett brev:

Jag får tacka för mig. Vårt liv och relation lever inte upp till förväntningar jag hade. Har du tid idag kan du väl skicka efter skiljsmässopapper samt ringa banken och fråga hur vi gör med huslånen. Kanske du eller jag kan ta över hela lånet? Du får väl ställa dig i bostadskö, själv letar jag efter något att hyra där katterna kan bo. Hur som, vi lär ju inte kunna ordna flytt (och en eventuell försäljning nu) så kan du välja vilka två rum du vill ha? Jag vill ha eget sovrum ikväll. Själv tänker jag inte slösa mer tid på negativa känslor så det är upp till dig hur trevlig stämning vi har tills allting är ordnat. Jag antar att allt kan flyta på, eventuellt fortsätta som vänner. Ha det gott :)

Detta brev la jag på köksbordet med en av hans flaskor starksprit samt min vigselring...

Klappat och klart! Idag ska jag hänga upp min kalender där jag antecknar, med en leende gubbe, varje dag framöver tills den dagen kommer då jag bor själv, tituleras 'fröken', och lever mitt liv 100 % som jag vill.

Någon annan som vill ta steget med mig? :)

Kämpa på alla ni som läser, skriver och stöttar varandra...:):):):):)

O tycker samtidigt att det är bra att du funderar på vad du kan säga om någon skulle råka tjata om ditt val av måltidsdryck.

M

Att du är i en svacka betyder inte att du är patetisk. Även om det känns så. Jag kan också använda det ordet om mig själv. Visst osar det självförakt?
Fortsätt och kämpa för din hälsas skull, ta en liten bit i taget.
Jag vill också gå till aa. Snart. Men känns som en stor grej.
Undrar vad som kan få oss att ta det steget?
Styrkekram!

Vi har det bra igen, jag och Mannen, men det känns inte alldeles på riktigt. Ett enda fel ord och jag hamnar i botten igen. Jag har så dålig självkänsla! Behöver hela riden bekräftelse. Det är ju inte klokt. Måste ta tag i det här. Mitt liv kommer inte att fungera annars. Patetiskt!
Och tankar på att dricka, bara lite, återkommer hela riden. Euforisk tidigare, nere i svacka igen... Bläh!
Funderar igen på att gå till AA. För att få lite styrka. Men är feg. Törs inte ta steget. Ännu. Vad är jag rädd för?!

Vad härligt att läsa. Det hjälper och ger lite skjuts åt en som tog beslut om nykterhet för bara ett halvår sedan.
Bra gjort och stark karaktär!

Tack mod60, känns bra att man faktiskt delar sina problem med många andra. Vet inte hur jag ska ta mig vidare, hur gör man på middagar där det serveras alkohol? Skäms över mina problem och vet inte hur jag ska förklara för andra :(

skrivande att jag inte såg ditt inlägg.Visst är det precis som du beskriver.Leta rätt på dom där starka sidorna som finns därinne.Men ibland glider de bara undan och det är bottenlöst tomt där man famlar.
Men jag jobbar på det och det går bättre och bättre.

när jag läser ytterligare ett inlägg från en förtvivlad anhörig så tänker jag:
Vad inbillar vi oss?
Hur ser det ut här inne?
De allra flesta,bortsett från mulletanten och några till så har de vi lever med valt flaskan om och om och om igen.Ibland(oftast) har vi stannat kvar i relationen i förtvivlat hopp om att något ska hända som förändrar situationen till det bättre.
Hur ofta händer det?
Redan den paradoxen borde ju få oss som läser härinne på anhörigsidan att reagera och tänka att varför ska just min gubbe/gumma välja den rätta vägen?
Men gör vi det, ack nej.
Vi väljer att tro på promillehistorierna härinne där alkoholisten vaknat upp,tagit tag i sitt liv och förändrat allt till det bättre och alla lever lyckliga i alla sina dagar.
Dessutom vittnar en del inne på beroendesidan om att de bryter den relation de lever i pga att den är dålig och otillfredsställande.
Hoppsan hur kan det komma sig?
Men finns det bara en enda vinkling kvar för oss anhöriga,ett enda hopp så stannar vi och väntar och hoppas och tror.

Varför i hela friden gör vi på detta viset?
Jo för att vi i vår tur vill tro på den vi valt och lagt ned så mycket energi och ork på.
Ska det vara förgäves,dessa uppoffringar och alla tårar?
Och sen äntligen,när vi börjar fatta att min historia kanske är likadan som de flesta andras så börjar vi ta våra små steg mot befrielse och frigörelse av oss själva.Först då kanske vi kan se lika klart på oss själva och det liv vi väljer att leva som omgivningen gör.

Jag säger inte att man borde ge upp om den man bryr sig om.Men tänk om det fanns en lagommedicin att ge oss anhöriga så vi fattade på riktigt att inget vi gör kan påverka den som dricker att förstå och inse det vi alla runt hen gör.Om vi kunde förstå långt tidigare att släppa taget och backa ut ur det sjuka i relationen bara gör den som dricker friskare.
Men nejdå,ju längre ned i dyngan de åker ju längre ner gräver också vi anhöriga oss själva.I någon sorts konstig sympati som inte gagnar någon.
Gonatt alla därute,hoppas morgondagen ger fler nyktra människor än idag.

...i dag, efter över 6 månader. Hade det besvärligt på jobbet, stressad av för många öppna trådar och kom inte igång någonstans. Vid lunch hade jag bara gjort oviktiga saker och kände mig verkligt nere... och tanken seglade till att dricka. Hursom, så lyckades jag komma igång och få in några riktigt effektiva timmar på eftermiddagen. Sedan när jag promenerade hemåt så bara njöt jag av hur lätta stegen kändes och hur säker foten var på den ishala vägen. Ingen rädsla för att falla. Väldigt annorlunda än förra vintern, då det kändes både tungt och osäkert att röra sig i vinterhalkan.

Tanken är inte farlig. Så länge vi inte agerar på den, så försvinner den nog och ersätts med andra och bättre tankar.

Så det finns de som också känner att man har så stark önskan att behålla sin relation att man tar i halmstrån. Jag med, usch vilken känsla. Ullabulla, det finns ju inget enkelt sätt för någon av oss. Många av oss har dock falska förhoppningar, jag, absolut också. Du har kommit några steg längre, eftersom du letar efter nya sätt att kunna fortsätta hitta dig själv och vara stark. Råd? Hitta lite 'fan anamma' och stå på dig. Visst, det är inget annat än synd om karln. Alkoholen är ett gift och få inser och tar sig ur dess klor. Han rår inte för det. MEN, har han inte fan anamma i sig och verkligen slåss för att göra sig tillräckligt fri att han kan leva med giftet, då dras du bara tillbaka och blir mer förgiftad själv. Så hitta fler bitar av ditt nya jag, fler bitar som har betydelse och som gör att du peppas och mår bättre. Vi som får 'second hand' förgiftningen borde också få sånna där mynt/plastbrickor för varje dag vi inte ger upp eller halkar tillbaka till våra gamla beteenden. Tänker jag ska ta till någonting konkret, kanske en tändsticka varje dag så jag kan få ihop min egen lilla hög av påminnelser. Eller som när jag var liten, hitta en enda orsak varje dag som gör livet värt att leva. Inte choklad, då blir man bara fetare. :) Soooo, hang in there...

Jag och min sambo har varit tsm i 12år och i alla dessa år har han haft problem med alkohol. Vi har fått tre barn tsm och jag har försökt att lämna honom flera gånger men varit dum att tro på hoppet att han ska förändras och har då tagit tillbaka honom igen. Nu senast i somras lämnade jag honom och han flyttade, jag var beredd att gå vidare med mitt liv med barnen, men ca för 2 månader sedan frågade han om vi skulle prova igen, han lovade då att han skulle förändras men nej han drack flera gånger förra veckan och idag fick jag nog han drack i smyg här hemma med barnen, jag kastade ut honom med huvudet före och tog min nyckel.Nu behöver jag kraft och hjälp att gå vidare och stå emot en gång för alla

Många klarar det själv, för andra går det bättre med hjälp. Men jag är övertygad om att det är möjligt för alla. Det viktigaste är att bestämma sig. Inga om, inga men, inga kanske, utan "nu fasiken" (eller hur du vill uttrycka det). Sen är det bara att hälla ut spriten och inte skaffa nytt.

Hjälp får du förresten redan här, så om du fortsätter att läsa och skriva, så behöver du inte vara ensam. Jag kunde svara ja på de flesta av dina pukter, för ett drygt halvt år sedan. Jag gjorde också som Arne och bestämde mig för 5 månader, men i praktiken har jag varit nykter över ett halvt år nu. Det här betyder inte att 5 månader behöver vara bäst för dig, men att bara ta ett kort uppehåll råder jag emot.

vi ska ha gäster och mannen kom just hem med klirrande påsar. Detta blir min första riktiga prövning sedan jag bestämde mig för att vara nykter. Tidigare har det varit lätt, har träffat barn och barnbarn och då är det ju ok att vara nykter.
Men nu är det fest! Undrar om de kommer att tjata på mig. Ta ett glas...ett glas skadar ingen o.s.v....
suck... ska väl gå bra//mod60

jag känner så väl igen mig i det du skriver. Ångesten är hemsk och skam/skuldkänslorna vidriga dagen efter. Hela tiden egentligen.

Så bra att du hittat hit och börjat inse att du dricker för mycket. Jag har varit nykter i 39 dagar och jag är så glad för varje dag. Det bästa jag gjort var att logga in här och läsa och låta mig inspireras av allas historier. Jag är också ganska kontrollerad och det är väl bra att du ser det men alkoholen är ju ingen lösning på sikt. Det finns många andra bra sätt att slappna av på, träna t.ex.
Ta en nykter dag i tag, eller en timme en minut om det behövs. Du kommer att må så mycket bättre snabbt. Ditt självförtroende växer och din glädje. Kämpa på, vi är många som delar tankarna här och får kraft att stå emot a-jävulen. För jag ser det just nu som en j...la kamp som jag ska vinna :)
//mod60

vad härligt att fira två år. Så stark du är..
Jag är nykter sedan 39 dagar!!!!! Kämpar på efter år av smygsupande och festande.
Hur känns det idag? Tänker du mycket på a??? Känner du sug??? Har det varit svårt??? oj ursäkta men jag tänker på det vidare nyktra livet en del. Svara om du känner för det annars önskar jag fortsatt lycka till....//mod60

Jag har också man, vuxna barn och en tonårsson. Ett litet barnbarn med. När jag träffade barnbarnet första gången var jag berusad och det minnet bär jag med mig som en tung sten. Försöker förlåta mig själv. Nu har jag bestämt mig för att vara nykter, dag 39 nu, och sätta mig och familjen främst. INTE alkoholen.
Till dig nystart15 så gör du rätt som skriver här och även ber om hjälp av din läkare. Hjälp finns att få men det som kommer att avgöra hur det går är din vilja och min för jag skriver ofta lika mycket till mig själv som till er andra. Det är vår vilja att vara nyktra som det hänger på.

Ta en dag i taget och drick vatten och olika sorters alkoholfri dricka så fort det suger. Läs ofta här och skriv så mycket du kan. Det hjälper för mig iallafall. Kämpa på och lycka till önskar mod60

till Johanna
Jag tror att när din dotter med familj ser att du menar allvar och är nykter varje gång ni ses eller har kontakt så kommer de att förlåta dig. De vill inte ha det så här heller tror jag men det hänger på dig så klart. Kämpa på och lycka till. Det ordnar sig ska du se :) Det blir bättre med tiden.....

väldigt fort det håller jag med om och det är väl därför vi så ofta trillar dit igen. Minnet spelar oss ett spratt och vi tror att vi kan dricka som alla andra. Men det kan vi ju inte....

Jag läste att det verkligen gäller att bestämma sig för att lyckas. Det går inte att tveka menade han som jobbat med alkoholister i 35 är. Viljan är allt. Lättare sagt än gjort men om man hela tiden tänker på de enorma fördelar ett nyktert liv, i jämförelse med hur det var innan i alkoholångest varje dag, så är ju beslutet lätt eller hur?

Jag mår så bra när jag är nykter och kan se mig själv i spegeln på morgonen utan att skämmas. Utan huvudvärk och ångest. Blev ingen bra människa....irriterad och stingslig, full som "nykter" .

Min man vet mer nu hur jag har haft det och han stöttar mig väldigt bra. Det funkar för mig att han tar ett glas, just nu iallafall. Men stingo, som skriver väldigt bra om alkohol, har en poäng. Fråga din man om ni kan avstå tillsammans just nu. Min man har dragit ner betydligt på sitt drickande under mina nyktra dagar och det är ju jättebra.

Jag tror att detta forumet är kanonbra och att annan hjälp som ev.antabus eller liknande för att vara på den säkra sidan. (Jag har ätit antabus tidigare och det fungerade bra).
Tror att det hjälper att läsa och skriva här för att minnas hur vi mår. Läsa om hur andra har det och minnas genom dem (sorgligt men så är det ju) och så är det bra att skriva här lite regelbundet som en dagbok.

Vi får stötta varandra och kämpa på tillsammans. Det är, för mig, väldigt märkligt att dela så mycket privat med människor jag inte känner men det känns väldigt bra. Vi tar en dag i taget och påminner oss hela tiden om hur bra vi faktiskt mår!!! t Även när det är skit så är det ju bättre än innan eller hur.

Jag är så glad att jag orkar laga mat och fixa när jag kommer hem. Tonårsonen kramade mig igår när pannkakorna var klara. Det var längesedan hans mamma gjort pannkakor en vardagskväll. Det är sådana minnen vi ska etsa fast och bära med oss när vi vacklar.
kram mod60

http://www.aa.se/om-aa/
http://www.namndemansgarden.se/
http://www.aleforsstiftelsen.se/
http://www.renkronan.se/
http://www.valbo.nu/

Och för din egen del : http://www.al-anon.se/