Senaste kommentarerna i forumet

Först åter igen tack för era svar och jag bli inte arg ;)
Jag bli glad över att ni pusha och stötta mig i allt detta.
Ni har ju märkt att jag är lite längre kommen på min resa men än är det långt kvar men nu behöver jag era ärliga råd.
Jag har ju blivit lite starkare men undra nu om jag är för mycket .
Som läget är nu vet jag inte om han kommer att försöka bli nykter efter samtalet med sin chef.
Han mår dåligt efter helgens intag av alkohol och är grinig som fasen!
Idag en enkel fråga ang lämning på fritids brusade han upp och frågade varför jag var tvungen att tjafsa. Jag frågade dottern om jag tjafsade och svaret var nej.
Efter ett tag kom han ut och tyckte på att nu skulle jag betala 1/3 på hyran eftersom nu ville han inte betala hela sj så att vi kunde bo gratis. Först blev jag bara lack över detta prat igen men efter ett tag sa jag ok. Är bara så trött att känna att jag och barnen känns som ett bihang när han säger detta. Han tycker att dottern kan va med och betala lite eftersom hon är vuxen och har ett jobb vilket jag kan förstå sen hjälper hon till på andra sätt även som rör pengar .
Jag sa då att då får han betala oxå på övriga räkningar som rör hushållet vilket var ok.
Jag sa oxå att han inte behöver dra in barnen jämt och ständigt och att han kunde hjälpa till med julklapparna . Där var det blankt nej. Han skulle inte köpa en ända jävla julklapp eftersom han behandlas så illa av oss. Där blev jag arg och sa.
- du bli illa behandlad!!!
Hur behandla du oss??
Hans svar på detta var att det är pga att vi behandla honom illa.
Jag sa att då är det bättre du flytta om du känner så.
Även om han mår dåligt nu är det väl inte ok att jag ska ta skit från honom?
Hur stötta man hans ev nykterhet om han ska ha denna attityd?
Ang vår ekonomi så betalar han hyran och jag står för det andra som lyse, tv, bredband , telefon, barnens försäkringar och barnomsorg så det är ju inte så att han betalar allt.
Vi skulle dela på allt kom vi överens om men när det väl kom så sa han att, nej jag betalar hyran.
Han känner att han betalar allt och att vi lever på honom.
Jag har oxå bjudit hem min syster och mamma på adventsfikat på söndag och det tyckte han att jag kunde frågat om det var ok för honom.
Jag tycker inte att jag ska behöva fråga om det är ok att bjuda hem nån på fika.
Så vad tycker ni nu?
Jag tycker inte att jag är för hård men är jag orättvis ?

Trodde att det hade vänt mot det bättre. Kände mig på gott humör igår tränade faktiskt 20 min. Men vad hjäpte det mår skit idag vet i fan hur de ska gå imorgon.
Fredag helg snacket på jobbet aw fest o alla glada friska kompisar. Det är tur att jag har barnen i helgen. Hur gör jag? //r

Vad jag känner igen detta trollis levt så i elva år, med rädsla för varje helg för hans drickande, för festerna, för aggressiviteten, sliskigheten osv.
Han går inte ut varje helg längre men dricker då hemma ändå.
Han försöker nu sluta när jag har nåt min gräns, vet dock ej om jag tror på det. Vet inte ens om jag vill längre för känner att den dåliga människa blivit en vardag och minns inte mycket av den snälle längre. Två veckor kvar innan han ska sluta nu och jag är rädd som för döden är skakig hela tiden, vill bara ut just nu få det att sluta.

Exakt så är det!
Och så skammen när man ser sorgen och besvikelsen i sin partners ögon.
För att inte tala om att man inte har en aning om vad som hände efter att allt blev svart.
Och så ser man att saker ligger på konstiga ställen. Att man skrivit idiotiska saker på FB.
Att stickningen ser ut som ett skatbo....
Nä - jag vill inte ha det så längre.
Men jag vågar inte ge några löften för framtiden.
Är bara glad att jag är nykter i dag.

Ja jag blir sugen bara du pratar om det ? ett litet glas, som snabbt blir två,, ah nu har man ju redan brutit sitt löfte, så ett tredje skadar inte,, hmm vad gott det känns,, upps var det redan tomt.. Fyller på lite mer ända upp i kanten,, hmm dricker upp halva snabbt så jag inte spiller? Å fyller upp det igen.. Sen blir det ett springande och senare ett snubblande,, tills man somnar i soffan ,, nä jag har det allt bra som är nykter ?

Tack för svar!

Jag har massor av alkohol hemma - vitt och rött vin, öl, sprit osv.
Det är väl den öppnade dunken med vitt vin som lockar mest.
Jag väljer dock att dricka vatten till min tonfisksallad. Och det känns bra att kunna avstå.
Men visst känner jag suget, och har tänkt på den där dunken väldigt många gånger under kvällen.....
Grattis till dina 25 dagar!

Idag är det kämpigt, suget slår till som tusan ? 25 dagar, bara att inse att man är beroene av skiten. Behövs nästan en kalas fylla igen , så jag kan klara 25 dar till.. Fast nu har jag ju bestämt att det blir inga idiotfyllor igen,, kämpa kämpa?

Välkommen Fjällrsom, här kämpar vi mot Begäret tillsammans. Alkolist eller inte, men när man ägnar stor del att tänka på att jag borde dricka, eller jag borde INTE dricka då har man ett val. Fortsätta eller försöka begränsa sitt drickande till en sund nivå, går inte det så är avhållsamhet det ända botemedlet. Själv har jag varit torr i 25 dagar, och tyvärr så kommer suget som en blixt imellanåt ?, just nu om jag hade haft A hemma hade jag druckit. Vet att det är tokigt,, men det är som A kiddnappat hjärnan och furnuft.. Så för min del är det inget A hemma som gäller och att inte försätta mig i situationer där A finns. Tillsvidare.
Kram

Hej.

För det finns väl ingen rimlig chans att detta kan vara på allvar.....
Förresten - vad har X-boxen med saken att göra?

Du har många funderingar kring ditt drickande, just nu så lockar både drickandet och nykterheten av olika skäl. Vissa trivs bäst med att leva helt alkoholfria och andra stävar mot ett kontrollerat drickande. Det låter som att du har en stark önskan att det är du som ska styra och inte alkoholen, vad fint att du finns här på forumet och delar med dig av dina tankar och din resa! För en del som väljer att dricka men vill göra det med kontroll så kan det vara till hjälp att man definierar för sig själv var man vill ha sina gränser. Det blir ett sätt att veta om man har kontroll eller om det ofta blir mer eller fler tillfällen än man har tänkt. Lycka till i din fortsatta strävan att hitta det som fungerar för dig!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Du har många funderingar kring ditt drickande, just nu så lockar både drickandet och nykterheten av olika skäl. Vissa trivs bäst med att leva helt alkoholfria och andra stävar mot ett kontrollerat drickande. Det låter som att du har en stark önskan att det är du som ska styra och inte alkoholen, vad fint att du finns här på forumet och delar med dig av dina tankar och din resa! För en del som väljer att dricka men vill göra det med kontroll så kan det vara till hjälp att man definierar för sig själv var man vill ha sina gränser. Det blir ett sätt att veta om man har kontroll eller om det ofta blir mer eller fler tillfällen än man har tänkt. Lycka till i din fortsatta strävan att hitta det som fungerar för dig!

Li-Lo
Alkoholhjälpen

Välkommen och bra kämpat!

Även Pippi och Zorro :-) flera här som slutat inom 4-2 närmaste veckorna. Den långsiktiga nykterheten är målet för mig och också utmaningen..

Ha en fin kväll

Välkommen DrX

Alla som här är människor som har en drivkraft och vilja att förändra sina alkoholvanor. De flesta har välordnade liv och skammen att erkänna sitt beroende gör att vi, oftast till en början, väljer att ta hjälp anonymt. Detta forum är ett väldigt bra stöd men många av oss kompletterar med terapi, mediciner, behandlingar och/eller gruppmöten.

Jag har ännu inte varit på gruppmöte men kommer kanske dit, då jag har förstått att det hjälper många långsiktigt att förändra sina vanor och erbjuder gemenskap och många nödvändiga lärdomar om sig själv och andra människor. Och tvärtom, som jag förstår det, fördomar så är det inte utslagna äldre fattiga alkisar, utan människor som du och jag, som har fastnat i alkoholberoendet som börjar ställa till det rejält för oss i livet.
Istället för att ta oss igenom de bakomliggande orsakerna, förändra våra liv och bearbeta våra sorger, så dövar vi med alkoholen som ger oss ännu större problem. Ångest, dålig sömn, svaghet, dålig ork och koncentrationsförmåga, skador i och utanpå kroppen. Det sliter hårt.

Det låter verkligen som det är hög tid för dig att ta tag i ditt problem och jag skulle vända mig till en beroendemottagning där ni kan komma fram till hur du bäst får stöd i ditt beslut att komma tillrätta med alkoholen. Det går utför. Det vet alla här. Du kommer inte att kunna behålla jobbet i längden om du fortsätter dricka som du gör. Arbetsgivare är skyldiga att erbjuda stöd men det kanske du inte vill ha nu. Tror att du ska gå på AA och testa ett par gånger i alla fall. Finns många gruppmöten att välja på i storstäder.

Läs och skriv här och fatta beslut om du vill sätta stopp för det som garanterat håller på att förstöra ditt liv.

Lycka till

Hej och välkommen hit! Huruvida du är sjuk eller alkoholist är nog inte upp till mig att avgöra efter snart 12 nyktra dagar, men att du tagit dig hit kanske har någon innebörd?
Angående rubriken: Tycker det handlar om mer än hur mycket eller hur ofta man dricker för att avgöra om man är sjuk, alltså alkoholist. Det handlar om hur man uppfattar dig själv, varför och hur man dricker.
Men oftast vet man inom sig!
Personligen anser jag för min egen del att alkoholen skadar mer än den tillför så jag strävar nu efter ett helnyktert liv. Alkohol har för mig inga positiva effekter alls! Möjligen väldigt kortsiktiga!
jag startade med folköl några gånger i veckan kanske till helgen, fortsatte med 3,5.or i ökande grad tills för 12 dagar sedan dra i mig 6 till 8 7,5.or per kväll och gärna en direkt till frukost. Varje dag som ångestdämpare. Inte förrän efter 10 dagar utan alkohol insåg jag att det var just alkoholen som orsakade den. Vaknade varje morgon med allt från ångest till rent galna panikatacker!

Så vad du än väljer, sluta helt eller förändra ditt drickande så finns jag och många fler som efter bästa förmåga kommer att stötta och hjälpa!

Personligen tycker jag du ska överväga att helt göra slut med alkoholen. Det har oavsett bara positiva effekter!

/Z

Välkommen till forumet. Du skriver att du känner stor oro för din alkoholkonsumtion och du har identifierat vad som fick dig att börja dricka alkohol. Nu har alkoholen fått att allt för stort utrymme och du vill ändra dina alkoholvanor. Du har börjat titta på vad som skulle kunna passa dig. Bra. Många här på forumet har berättelser som varit livsavgörande på flertalet sätt. Kanske kan deras berättelser och val bli hjälpsamma för dig nu när du är beredd att ta emot hjälp i någon form. Det låter som att du redan funderat på att uppsöka vård. Det låter som ett bra steg utifrån hur du beskriver att du dricker i vissa situationer.

vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Snart är helgen här igen, min sambo har räknat ut att det är tre veckor kvar till nästa leverprov. Vilket innebär ännu en helg i dimman. Han kämpar med att få tillbaka körkortet efter grov rattfylla.
Igår, efter jobbet drack han " bara" 4 öl...för att koppla av. Han dricker varenda jävla dag, betydligt mindre på vardagar för att klara av att jobba...beroende är han absolut inte, enligt honom... Han dricker för att koppla av och att det är gott!!!!!
Trodde helgen skulle bli lugn, men nu kommer den där vidriga klumpen i magen smygandes. Hatar denna känsla?
Sambon hånar sin bror som varit på behandling och lever ett nyktert, lyckligt liv utan alla lögner, fylleslag å drama.. Jag säger att jag beundrar honom, att han är stark och vänt sitt liv till det bättre. Men ett liv utan alkohol är inget liv, enligt min sambo..
Jag vill bara skrika rakt ut å slå honom på käften, men inte ens det skulle få honom att "vakna"
Älskar honom nykter då är han så fin, omtänksam å kärleksfull..(om han inte har abstinens )
Men alkoholhelvetet har tagit över helt, snart finns inte den personen längre. Det är konstigt att han, i fyllan kan vara så otroligt trevlig mot andra personer å samtidigt så vidrig mot mig..? han blir äckligt flirtig å sliskig även när jag är med. Tänker då: om han beter sig såhär när jag är med, hur är det då när jag inte är med...men han menar ju inget med det, säger han. Då ska jag tycka att det är ok??????
MÅSTE ur detta helvete?
Glad att ha hittat detta forum, skönt att skriva ur sig det inre kaoset. Men samtidigt sorgligt, vi är sååå många med detta kaos

AA är väldigt anonymt.
Där bryr sig ingen om ifall du är kirurg, präst,hemlös,superstjärna, arbetslös, hemmafru eller vad du än är eller inte är...

Våga prova, det låter som att du befinner dig i en ond spiral av alkohol och att det är hög tid att du försöker få stopp på det.

Rädslan för vad som kommer hända om man söker hjälp av vården är ofta så stor att människor inte gör det i tid, det är verkligen synd.

Det är nog absolut inte svårare för dig än för andra som inte jobbar inom vården, att våga söka hjälp.

Det är modigt och klokt att kapitulera, lägga korten på bordet och be om hjälp att ta sig ur en livssituation man inte längre kan hantera på egen hand.

(delar av inlägget har redigerats då det skulle kunna upplevs som stötande. Admi/Li-Lo)
...
Annars är nu ju precis som folk är mest..
Så ta nu och och traska iväg till en vårdcentral vilken som helt och SÖK HJÄLP!
Tro inte för ett ögonblick att inte folk runtomkring dig på din arbetsplats har förstått att du har problem.. Det är bara vår svenska korrekthet och "sköt-dig-själv" mentalitet som får dom att inte skriva dig det på näsan (alla väntar på att någon annan, helst "chef" ska ta tag i problemet..)
Tycker att du ska söka frivilligt, eftersom det troligen kommer att uppdagas ganska snart ändå.. Om inte annat så kommer du att ha betydligt större möjligheter att få arbeta som kirurg, efter det..

Kan inte gå via vården? ett utalande av en läkare gör mig rädd, sök hjälp fortare en fort innan du skadar någon, att ligga nerpissad i soffan är inte speciellt intellektuellt i mina öron, ta tag i ditt liv och tro inte att en kvinna är lösningen.

Hej!

Vad bra att suget har minskat och att du mår bättre. Tråkigt att höra angående ditt förhållande. Går förhållandet att reparera på något sätt? Jo jag förstår att det kan vara jobbigt att leva med någon som är tyst och passiv. Oj, har han alltså varit trött och orkeslös i 10 år?? Vad synd att han inte försöker göra något åt saken.

Finns det någon hobby som du skulle vilja prova på? Jag har under sommaren mest umgåtts med mina festvänner och vi gick ut flera gånger i veckan. Nu under hösten blir jag utbjuden på vardagar och helger. Jag sa till min kompis att jag vill ta det lugnt med festandet och han respekterade det. Men det känns lite tråkigt att inte gå ut och umgås med dem. Jag insåg att jag behövde etablera nya och hälsosamma vanor. Imorgon ska jag på hälsomässan för att få lite inspiration och på söndag ska jag gå ut och springa med en springgrupp.

Haha jo det är en intressant bild som du fick av mig. Folk kan ofta tro att jag är äldre än vad jag är.

Kram

Idag är det dag 12 Pippilångstrump, för oss båda! :-)
Välkommen hit pudas. Jag har själv några dagar kvar innan jag når 2-veckorsstrecket. Så bra jobbat!

Drack 3 glas whisky igår. Var sugen på Tisdagen redan som vanligt men mådde inte bra då så det blev Onsdagen istället. Ingen bakfylla. Ska på konsert på Lördag, hundfri, så då hade ja tänkt o festa. Får bara passa mig så det inte spårar ut.

Vi hjälper varandra. Jag hade inte kommit till dag 12 om det inta varit för några underbara människor som funnits där och stöttat. Du är en av dessa!
/Z

I dagens samhälle har det gått inflation på ordet FÖRLÅT..
Folk använder det som någon sorts avlatsbrev..
Många tror att bara man rabblar förlåt, förlåt, förlåt, tillräckligt många gånger, så behöver man inte ta konsekvenserna av sina handlingar..
Jag ser det på barn och ungdomar, som missar skillnaden mellan konsekvens och "bestraffning"
Väldigt många ser det som en "bestraffning" när de tvingas stå för konsekvensen av sina handlingar..
Om jag råkar slå sönder en dyrbar sak hos någon, så ska jag naturligtvis be om ursäkt, men det fråntar mig inte ansvaret för att ta konsekvensen!
Som är att på något sätt ersätta det som gått sönder! Och det är INTE en bestraffning, utan bara en konsekvens av mina handlingar. (hade jag fått /dömts till böter för min handling så hade det å andra sidan varit ett straff..)

Så om nu konsekvensen av att jag sagt, att jag flyttar om du dricker alkohol en enda gång till, så är min flytt en KONSEKVENS! av handlingen att ta till flaskan för alkoholistens del.
Inte en bestraffning..
Om konsekvensen av att någon på fyllan slår sönder TV:n och vi inte har råd att köpa en ny, så är en missad match en konsekvens! Inte en bestraffning!
Om ungen slarvat och haft sönder mobilen, trots tillsägelse, så är det en konsekvens att få nöja sig med en gammal eller vara utan (isället för att köpa en sprillans..) Inte en bestraffning..
Att då och då bli påmind om sina misstag, är inte heller enbart "elakhet", när man som utomstående ser vartåt det barkar.. I alla fall om misstaget redan begåtts ett antal gånger med ett antal "förlåt/presenter" som följd..
Inse att det faktiskt finns en gräns!