Senaste kommentarerna i forumet

Det är inte okej, att du inte har några egna pengar. I ett äktenskap/förhållande så betalar man räkningarna, var och en efter sin förmåga, även om man har separat ekonomi!
Hör dig för hos kommunens budgetrådgivning och eventuellt socialen, så får dom hjälpa dig att reda ut. Om han får in mer pengar än dig, så ska han också betala mer för de fasta utgifterna!

Jag jag såg u det sen att du skriver i andras trådar. Ok, fattar. Vad skönt du känner att du har kontroll nu och Härligt att du stöttar andra här.

Ja, jag vet att man kanske borde. Har märkt att de inte vill ha kontakt när vi inte dricker ( jag slutade förra året först). Jag tror också att de undviker folk som ser deras missbruk. De hade faktiskt en incident, då skolan tagit upp att dottern hade sagt något i skolan. Oj, vilket liv det blev och rädsla för soc. Minskade något men tyvärr fick dottern känna av ilskan över att hon sagt något och kommer nog aldrig våga säga något igen.

Jag har även pratat med föräldrarna, då kvinnan bad mig prata med maken som uppmuntrade henne att dricka, som hon sa. Nu träffar jag knappt dem och vet inte hur de har det. Kan bara ana. Men ytan är fin och festligt glad och framgångsrik...

Ses och hörs!

Någonstans läste jag om en kvinna som hamnat i dilemmat, att hennes man la över ansvaret på sitt "tillnyktrande" på henne, genom att säga: Men om jag blir nykter, har vi en chans att fortsätta vara tillsammans (dom hade flyttat isär)

När hon sa, att det kanske inte var möjligt, så säger han : Men då är det ju ingen ide att jag ens försöker.. Ska jag gå igenom hela den där skiten och sen inte få någonting för det?

Ja, så tänker ofta en alkoholist.. De vill inte bli nyktra för sin egen skull, utan känner det som de står med kniven mot strupen.. (dom inser vad dom håller på att förlora, eller har förlorat)
Och finns det inte ens en "belöning" (som dom anser vara en "belöning") i sikte så ger dom upp..

Så se till att göra klart för din man att han ska bli nykter för SIN skull först och främst!

Var klar över dina egna motiv! Annars kommer ni på olika sätt att hitta nya knappar hos varandra att trycka på..
Så får ni se om den "nya" människan och du har någonting gemensamt efter det..?

Det är faktiskt vanligt att många går isär efter att alkoholisten blivit nykter också...
Och precis samma råd, som Leverjag, vill jag ge dig.. Se till att DU får någon att prata med!

Det finns alldeles för mycket uppdämd ilska därinne, som måste få komma ut.. För du har RÄTT att vara ilsken, arg, förbannad och bitter.. Men du kanske behöver hjälp med att både släppa fram det på ett tryggt sätt och använda det på ett konstruktivt sätt (kanske till att bygga upp dig själv? )

Du är så stark som berättar och står för den du är och hur det är. Lycka till!

Starkt. Skönt att det börjar lätta, Raje. Bra du hittar fajtern i dig nu. :-)

Hoppas du får en läkande sömn och en bättre morgon!

Skriver i andras trådar. Känner mig färdig med mitt liv som alkis och det känns lite knepigt att beskriva när det går bra och även att jag ff dricker socialt. . Jag har kommit till ett stadium där jag känner mig trygg i att jag kan hantera det här. Fast jag vet fortfarande att kampen nog aldrig är över helt just nu vet jag dock inte hur jag nånsin skulle kunna hamna där igen..,, ja, så tönkte jag skriva, men sen kom jag på att "om det värsta skulle hända". Då förändras saker. Det finns inga garantier och kan säkert komma plötsligt men just nu är jag inte rädd längre utan känner mig trygg.

Läste i din tråd, Leverjag om din kloke son. Sin mamma upp i dagen ?. Starkt av dig att prata med barnen. Kanske borde du faktiskt göra en orosanmälan till soc. Det ska man kanske inte skriva här, men samtidigt måste drickandet få ett slut och jsg hade nog blivit nykter i en hast om soc hade börjat ställa frågor. Min son vet... Men jag har inte pratat om det. Måste göra det nån gång tror jsg... Men jag vill ju vara en duktig mamma och har svårt att prata om det här. Min sambo vet, men inte allt. I övrigt vet ingen. Så det tar emot. Men plötsligt händer det kanske. Men vad säger man när man verkligen inte vill stå för den sidan hos sig själv.

Ja, Leverjag, den kramen behövde jag så otroligt väl just nu! :) TACK!
Men tror du missförstod mig lite. Jag vill samtala och diskutera. Hon vill säja sitt och därefter gå!
STOR KRAM tillbaka! :-)

Ja Sisyfos, det är hon! Och jag lyssnar på henne, det lovar jag! :-)

Zorro, du är fantastisk.

Fattar att du vet och inte vill dricka. Bra att du skrev hur du kände. Jag kan tänka mig... Hur det är. Inte kul. Det kanske är du som ska börja prata då, om du brukar vara tyst. Det kan man bli minst sagt galen av, ens partners tystnad. :-))

Du kanske ska skriva ner hur du känner? Hon måste lyssna då och det kan få henne att förstå dig bättre.

Du behöver en JÄTTEKRAM nu, tror jag! :-)
???

Härligt Jessie!

Vilken förändring och nu är bördan inte din längre! Nu måste han se sanningen i vitögat och bestämma sig och får dessutom hjälp med det!

Bra att du hittat till dina känslor och gränser.

Etanoldrift har som vanligt en stor poäng i det hon skriver. Värt att fundera över. Du är fortfarande inte fri, det cirkulerar runt honom och det kommer bli en jobbig tid för er båda om han börjar jobba med sin alkoholism. Vet inte om det är det bästa att ha någon som är så arg och besviken runt sig då, om du förstår hur jag tänker. Du behöver få prata av dig också, gråta, skrika, vara arg, allt som du har känt måste hitta en väg ur dig, så att du kan fylla på med nytt livsbejakande i Jessie. Du behöver något proffs som du kan prata med, tror jag. Många VC erbjuder samtal. Fråga.

Starkt av dig och ett stort steg framåt, eller hur?!

Lyssna på Leverjag hon är klok som en bok och har många goda råd. Samtidigt förstår jag att det är oerhört jobbigt att höra sambon berätta om och klaga på allt som man helst vill glömma själv. Förstår att det väcker alla möjliga könslor och kanske känslan av hopplöshet och trots. Men glöm inte nu att du vill vara nykter. Du har slutat hantera dina könslor med alkohol. Lev lite med de här känslorna och släpp fram lite i taget. Att få alla i ansiktet, alla rädslor man bär, alla misslyckanden etc är tufft att ta, men jag tror på dig och på att du faktiskt klarar det här. Ta fram trotsen i dig och visa henne att du Visst kan vara nykter. Kramar

Hej har skrivit till mina syskon och förklarat vem jag är och vem jag var.
Det är inte så jävla lätt känner sig jävligt dum. Hoppas att dom förstår att det inte va JAG innan. Varit en lång dag men jag tror att jag börjar få lite övertag i matchen. //r

Ditt inlägg där du skriver hur du pratade med din son och hur glad han var att ha två nyktra föräldrar berörde mig väldigt mycket och inspirerar och motiverar mig än mer i kampen mot A.
Jag har själv två barn och dom har säkert märkt mer än man kan tro.
Vi kämpar för vår egen skull att bli nyktra, men inget barn förtjänar en alkoholiserad mamma eller pappa.
Jag kommer att ge allt jag kan varje dag för att inte dricka alkohol, usch vad jag hatar den förbannade alkoholen, den har förstört så mycket för så många människor i världen.
Jag är glad för att du skriver här, du inspirerar mig mycket och är till stor hjälp.

Du är en fantastisk mamma Leverjag som kämpar hårt, fortsätt så ?

/Mick/

Blir stolt över dig Zorro ?

Jag är så ledsen, när jag får mina pengar den 18 så betalar jag räkningar för alla mina pengar. Har inte en krona över. När han får sin lön för han över pengar till mitt konto till resten av räkningarna. Jag har el får då inte en krona över el extra då heller. Så har det varit dom sista 2 åren. Han har inte någon gång talat om el visat mig vad han får in på kontot. Nu ikväll frågade jag han om jag kan få pengar till en massage. För att jag har haft ont i mitt huvud och nacke i över ett år, nu har det blivit mycket värre så att jag spyr ett par gånger om dagen. Ska tillägga att jag har varit hos läkare och röntgat skallen, även varit hos optikern. Allt var okej hos båda. Går på sjukgymnastik. Läkaren tror att det kommer ifrån min nacke. Den har inte röntgats. Men nu är det olidliga smärtor. Därför frågade jag han om pengar. Men han sa att det får du betala själv. Men jag har ju aldrig några pengar sa jag då. Då sa han att det kan ju inte jag hjälpa. Men... då sa jag att jag slutade att röka för snart 7 veckor sedan. Kan inte jag då få mina pengar för det.50×49 dagar. Men Nej det får du inte. Nu... vill jag veta, är detta ett normalt beteende. Ska/får man göra så? Jag känner att jag har panik nu. Har svårt för att lugna ner mig i all gråt. Förtvivlad. Snälla svara om någon vet.

Tack båda!
Leverjag: Känns inte som att jag når fram överhuvudtaget och det sägs mycket, dock inte från mig nu, som är avsett att såra! Hämnd? Jag har till skillnad från många gånger tidigare varit väldigt lugn och lyssnande. Dock sårar hennes ord mycket mer nu!
Självklart vill jag bli nykter för min egen skull, men däri ligger också att rädda förhållandet.
Självklart VILL jag inte börja dricka igen, men MrX beskriver det rätt bra. Det kan liksom kvitta när allt ändå är skit! Jag vet att inget blir bättre, men troligen inte sämre heller. Hade jag haft alkohol hemma nu då hade jag högst troligt åkt dit. Ett par öl, sen kan man skita i allt det jobbiga.

Jag VET att det är ologiskt och irrationellt så jag kommer satsa på en nykter dag imorgon också!

Kram på er båda. Underbara vänner som finns där när det behövs som mest!

Håll ut!!

Ta ett skönt varm bad, lyssna på lugnande musik, meditation? Lägg dig tidigt och gosa, läs med barn? Vad kan få dig att slappna av något nu?

Du kämpar bra och det blir fysiskt lättare snart. Resten sitter i skallen och konstanta suget/tänket på A brukar minska efter ca tre veckor.

Bra kämpat. Det är värt det!!!

Tack aqua, för att du delar!

Super, du verkar ha hittat en bra terapeut. Tror det är jättebra stöd att faktisk på riktigt ändra sina vanor och då förändra sitt liv. Bra att du går all in! Bästa resultatet får du då. :-)

Dela gärna med dig av fler tips här och berätta hur du mår.

Själv mår jag ok. Lite handlingsförlamad just nu men mår bättre igen. Känner mer och mer sällan sug men är absolut inte riskfritt. Inget hemma men har inte utsatt mig för några större prövningar än.

Ser fram emot att följa din tråd. :-)

Det blir bättre! Håll ut nu. Du är värd att vara nykter. Man mår bättre efter ett tag. Och dina barn är värd en nykter pappa. Det kommer så mycket positivt efter ett tag. Önskade att jag kunde säga att det går över snart och det värsta suget försvinner väl, men för mig tog det nog minst en månad av konstant tänkande, rastlöshet etc. Men det är så värt det. Vet inte riktigt hur du vill ha det med ditt ex, men
Oddsen för en återförening förbättras nog om du är nykter.

Här finns bra och lättläst info om alkoholens påverkan på oss: http://www.alkoholprofilen.se/facts

Nu snöade jag in på d-vitamin och lampor för ljusbehandling... Du inspirerar, Holistic. Är du en man eller kvinna? Har du en egen tråd?

Han har varit nykter 2 mån å en vecka nu

Ja han har varit borta i fem veckor men likväl det är ff inte mitt fel..... Tänker inte ta på mej det.

Hur länge har varit på behandling? Min läkare sa att det finns möjlighet för den medberoende familjen att åka på behandling.
Är det något ni provat?
Du måste vara hård annars blir det inte bättre. Inser själv att jag varit alldeles för snäll bara för jag ville ha någon minsta kärlek tillbaka men det blev ju bara värre.

Zorro du har min medkänsla , vet precis hur det känns att känna som du gör ,, när det blir extra svårt så kan man lika gärna dricka ,, det ör ändå skit med allt,, men lyssna på världens underbaraste och klokaste lever jag,, jag tror på dig, jag finns vid din sida kram ?

Man blir ändå så ledsen. Låter han dricka en öl idag, vågar inte ta hans abstinens.
Var börjar jag nu då alltså? Socialen? Känner mig i alla fall starkare, på väg någonstans.

Zorro,

Nu måste jag säga att du inte tänker så klokt som du brukar. Så är det ju ofta i våra nära relationer. Vi är inte alls förnuftiga, utan reaktioner och känslor går igång på autopilot. Jag förstår att det känns tufft att hon säger så när du kämpar. (Tänkte först att du kanske skulle låta henne läsa i forumet och se vad alla skriver. Hon kanske behöver skriva av sig. Ni behöver inte berätta varandras nick.) Jag vill komma med några påståenden/frågor.

1. Du blir väl nykter för din egen skull? Om inte bör du fundera över det.
2. Det är vanligt att reaktioner kommer när det finns utrymme och trygghet nog att tala om det som känns svårt. Se det positivt.
3. Att lyssna är en dygd och prövning. Om du älskar henne, så lyssnar du och låter henne få ur sig sina känslor. Hon har nog fått hålla inne med mycket i sin ensamhet när du druckit.
4. När hon talat klart så berättar du hur du uppfattar det hon säger (bekräftar) och om du har uppfattat rätt.
5 När hon är redo att lyssna på dig berättar du ärligt vad du går igenom och hur du önskar att hon stöttar dig. Berätta vad ditt mål är och hur du kommer att nå dem. Skriv ett brev till henne om det inte går att prata.
6. Ge henne tid och fortsätt kommunicera genom att använda jag-form och bekräftande av det hon säger till dig.
7. Var beredd på att hon kanske tar beslutet att lämna dig och då vill du väl inte att ni ska vara ovänner och att du blir en alkis?
8. Fundera över hur du vill att er relation ska vara och be henne göra samma sak. Vad behöver hon och vad behöver du för att känna att relationen är meningsfull och bra? Kan ni mötas eller inte? Kan ni kompromissa?
9. Du kan inte lova henne att du är nykter resten av ditt liv, eller kan du? Då får du acceptera att hon inte har garantier och kanske inte vill leva med ovissheten.

Vad du än gör måste ni kommunicera nyktert och lyssna på varandra. (Hon har levt med en missbrukare länge och det fixas inte över en natt.) Och INTE blir någonting bättre om du börjar dricka igen! Ok?

Vet det är jobbigt men det finns kanske en del att ta igen när det gäller arbets-insats i relationen... ;-) Jag har liknande utmaningar och tror par-terapi kan vara vår enda räddning nu.

Kram