Senaste kommentarerna i forumet

Då var det nytt år. Mer än en månad sen jag skrev. Har tagit en paus för att känna efter själv och inte få några influenser från andra med samma problem som jag. Det har gått bra tycker jag. Julen flöt förbi smärtfritt. Nöjde mig med en lättöl till maten på julafton istället för flera snapsar och starköl. Har haft folk hemma på middagar och ingen har reagerat på att jag inte druckit en massa vin. Eller rättare sagt, ingen har sagt något. På nyårsafton bestämde jag mig för att dricka ett glas vin till maten. Vilken konstig känsla det var. Det var varken gott eller trevligt. Fick nästan panik av att det "susade" till lite. Riktigt obehagligt!! Efter att ha haft full koll i över två månader så blev det nästan en chock för mig. Så jag lät glaset stå efter att ha druckit halva. Det blev läsk resten av kvällen, resten månaden och fram tills nu. Känner inget behov eller längtan längre efter varken vin, sprit eller själva berusningen. Lite förvånad är jag. Trodde att jag skulle tycka att det var gott med vin. Trodde att jag skulle tycka om känslan av värme som sprider sig i kroppen och så blev det precis tvärtom. Så mycket trevligare och skönare att ha full koll på allt hela tiden.
Det var allt för denna gången!
Kämpa på!
Kramar N

Vad härligt att höra om dina framsteg!
Stor KRAM! /trollis

Känns fantastiskt att skriva det...dag 15!

Jag känner mig som en ny människa efter denna korta korta tid, som någon som vaknat ur en mardröm. Inte för att jag är så mkt lyckligare, friskare, piggare (snarare tvärtom, är så trött så det är löjligt), men jag känner mig fri! Jag är fri, fri, fri!
Ingen alkohol som styr mitt tänkande och min tid! Inget planerande, tandborstande, systembolagshandlande och flaskhanterande (gömma/slänga tomma i smyg). Det är en härlig känsla. Visserligen tänker jag på detta hela tiden, så det upptar ju min tid lika mkt som tidigare, men nu på ett mer positivt sätt. Nu tänker jag på hur bra det känns att slippa smusslet, hur bra det känns att somna nykter, hur bra det känns att ha klarat 15 dagar och hur bra det känns att faktiskt vilja fortsätta på detta spår.

Har nu varit 3 ggr hos en psykolog. Måste säga att det också är så befriande, att kunna sitta där och för första ggn berätta för en människa hur det egentligen ligger till. Hur illa det faktiskt var! Att se henne i ögonen och berätta hur jag smusslat/planerat/gömt är befriande och får mig att höra hur SJUKT mitt beteende varit. Inland kan jag inte förstå att det är mig själv jag berättar om! Herregud, har jag hållt på så! Det får mig att tänka efter...

Vet att det är långt kvar, men är ändå så glad att jag kommit så här långt!

Kram

inte då trolltanten. I min tråd är du alltid välkommen om du vill. Visst är det sant det du skriver. Inte hatar jag barn utan har bara valt bort dem. Men slänger ur mig hata eftersom det precis som du skriver är ett lättare begrepp för andra att ta in. Tack för kramen.

Fia

Har fixat ett konto nu, heter nyktervic (hjälp vad alla namn var upptagna!)och har skickat en kontaktförfrågan till er adress ... tror jag, är obefintligt teknisk. Kram Victoria

fel...lägger det i mulletants tråd

Hej Fia!
Strongt av dig att hänga kvar, trots att du säkert mår skit!
Jag vill bara göra ett litet förtydligande, eftersom det så lätt blir fel, när man skriver, istället för att prata i RL.
Att "hata" är ett starkt uttryck( som idag används väldigt slarvigt), och det har ingenting att göra med att välja!
Du och din man har valt att inte ha barn och DET är helt okej! (Jag t.ex. har valt att inte ha hund..)
Därmed inte sagt att man "hatar", vare sig barn eller hundar..

Det här med barn är ju så väldigt känsloladdat och jag vet att främst kvinnor ständigt blir påprackade schablonbilden av "den lyckliga mamman".. Ja man förväntas vilja "gulla" med allt smått som kommer rullande i korg med 4 hjul.

Här kommer vi in på dessa "förenklingar" som folk drar till med:
Har du inte barn eller något behov av att "gulla" så hatar du per automatik barn.. Det här är en "etikett" som är så stark, att många tror på den.
Det är nog därför man hör sååå många krystade förklaringar från par som valt att INTE ha barn.
Det är nämligen tabu att säga: Vi har VALT att inte ha barn!
Trots att uttalandet är så neutralt, så väcker det så mycket känslor.. Därifrån till att man allmänt "hatar" är nog väldigt långt..

Så jag ville egentligen bara säga: Du har min fulla respekt i ditt val att inte ha några barn!

Du har också din fulla rätt, att be mig hålla mig i min egen tråd ;-D Jag blir varken ledsen eller förbannad
Styrkekram för den här dagen! /trollis

jag tog antabus varannan dag på beroendemottagning. Fick det bara utskrivet över semestern. Men jag antar att det ser olika ut i olika vårddistrikt och kommuner. Slutade faktiskt med antabusen eftersom jag inte hann med dessa varannan dags träffar. På den tiden hade jag fortfarande ett jobb. Men hade ju säkert fått ett recept om jag bett om det. Valde att smita med svansen mellan bena. Trött blev jag inte men ganska underlig i magen. Ville hela tiden ha koll på var närmaste rena toalett fanns. Men låt inte det avskräcka MB. Att kolla toaletter är inte värre än att ha koll på att alkoholförrådet räcker.

Kram Fia

tycks vara mycket jobb jag har framför mig. Inte bara med alkoholen utan även humöret ska tyglas. Fast alkoholen först. Även jag ska söka hjälp idag. Påhejad av min fallne prins. Förstår även ditt tänk Putte om att vi inte är bra för varandra. För min man super. Inte som jag utan kanske lite mer. Vilken han klarar än så länge eftersom han är nästan dubbelt så stor. Vad jag menar är att vi dricker i samma takt. Jag med mina 68 kg mot hans nästan hundra. Men det blir fel. Dels plågas min kropp mer och dels kan han faktiskt sluta över en timme. Han kan lägga ner men inte jag. Hans favoritintresse är dock vin. God mat och dryck kallas det. Varenda pryttel i köket slabbas ner. Fast nu säger han att det är slutdrucket här hemma. Bara sådär! Han hade inte insett hur dåligt jag mådde sa han. Men hallå? Antabusen och behandlingshemmet var väl ändå en liten hint? Mitt elaka humör? Nåja nu är vi inne på samma linje. Han har tagit kreditkorten av mig eftersom jag kan få till mig vad som helst för nycker när det sliter i vintarmen. En 50-lapp för oförutsedda utgifter kommer jag inte långt med. Skäms som en hund. Men är glad för att korten så brutalt kastades upp häromdagen. Idag ska jag söka vård. Mannen säger att han inte behöver och jag tror faktiskt att det är sant. Mitt förslag till dig MB är att hälla ut själv. Men jag vet att inte fungerar så. Glad att ha dig med på resan. Och när det gäller din anteckning om vill.sluta så känn aldrig att du måste välja sida. Jag har en hang-up och det får aldrig bli ditt problem. Tack Putte för dina ord. Fantastisk skribent? Min man som blir galen för att jag skriver bara på. Kom senast upp igår när han läste mitt personliga brev till en arbetsgivare. Grötigt sade mannen. Ännu något att jobba på men även den tar jag efter alkoholen. Så jag tänker alkohol, arbete, humör, viktminskning och lite annat finlir. I den ordningen. Nu ska jag beta av en tråd till. Bra tidsfördriv i telefonkön.

Fia

Du som redan går på antabus: hur länge får man det utskrivet för? Blir du trött? Har ett jobb där jag inte får bli påverkad av mediciner, triangelmärkningen var ett tydligt varningstecken förut men det finns ju inte kvar. Hur underligt det än kan verka så har jag hittills skött jobbet även om vi måste blåsa innan vi börjar. Det är all ledig tid som gått åt till att vara full och att återhämta sej efter senaste fyllan...

Lycka till!

För två månader sen var jag ett vrak. Nu mår jag som en prins. Be om all hjälp du kan få!

För mig var antabus skönt. Inga alternativ. Bara.sluta.dricka.

Inga val. Torrlagd.

Livet enklare.

Träna när du är stressad. Eller slappa. Bara slappna av.

För du kan inte längre dricka.

Det är en skön känsla. Att inte kunna. Testa.

Semester, ledighet och resor är ju så vansinnigt sammankopplade med alkohol. Du klarade det. Jag ska tänka på dej när det är skidresedags!!

Mvh MB

det är egentligen bara vi som har problem som lägger någon vikt i det. Sjuk kan man bli fort annars. ;-)

så gillar jag honom, så jag kommer fortsätta umgås med honom här, men alla människor är olika och det är det som är charmen med mänskligheten.

Har förresten nån ljusblå ide om att använda din man som slagträ i debatten här. Finns fortfarande vin och öl kvar efter födelsedagskalaset... Tänk om jag kunde få min käre sambo att hälla ut det... Suck...Tror han sitter för djupt fast för det.

även om Putte kan ha en poäng i att en blind leder en blind. Jag förstår dina blindskär i alla fall. Så han hällde ut a? Kanonbra, för då har han förstått, och du ska bara landa i det. Ta ett par dagar och grubbla över det nya scenariot och vad det kommer leda till.

Barn, förresten, jag var fram till 28 års ålder spiksäker på att jag inte ville ha barn, så jag förstår vad du menar. Att sedan den biologiska klockan klappade till mej med stor kraft i skallen är en annan sak. Alla människor är olika så enkelt är det.

Kram! /MB

Först vill jag bara skriva att du är en fantastisk skribent, FylleFia. I all din misär.

Jag kan inte trösta eller hjälpa tror jag. Det enda jag vet är att jag stött på en del förtappade prinsar (många i mitt eget band). De flesta är återuppståndna. Någon död. Men dom har knappast blivit hjälpta av en kämpande kvinna med samma problem. Jag tror inte ni gör det bra ihop.

Ta hjälp. Ihop, eller var för sej. För just nu tror jag att ni förlänger ett pinande.

Och det vore ju sorgligt, eller hur?

jag kommer inte ge mej. Jag har bestämt mej. Min kropp är mitt tempel som jag vanskött alldeles för länge. Om jag vill uppleva min femtioårsdag är det stopp. Tack Fia.

PMS är inget bevis på dålig karaktär, det ät ett bevis på att vår kropp är en vidunderlig mackapär. Första gångerna vi proppar i kroppen giftet alkohol så accepterar kroppen det, jäst frukt äter ju gärna älgar också och blir lite på lyset. En naturlig ingrediens. Men när vi börjar hälla i kroppen mer och mer alkohol är det mer är den ursprungligen var byggd för. Då får kroppen själv börja bygga om sej för att ta hand om det som vi uppenbarligen tycker ska vara där. Kroppen blir expert på att ta hand om alkohol, så även hjärnan, som utvecklar speciella receptorer för alkohol, de finns kvar långt efter att vi slutat dricka, det är därför man kan vara nykter alkis i tio, femton år och åka dit igen. Kroppen glömmer aldrig. En märklig apparat. Den borde man ta hand om bättre...

..jag måste nog vara en väldigt ilsk man...

/Berra

.

Jag har varit där. Hos kommunen och tiggt om hjälp och här talar vi verkligen tigga för min kommun var likadan. Ringde dag efter fag innan jag fick svar. Som du själv konstaterar. Nu är det högsäsong. Till slut kom jag fram till en kvinna som var fantastisk. Lotsade mig till behandling. Sen är det ju inte hennes fel att den inte tog. Så ge dig inte! Den finns där ute hjälpen. Ta emot den när det väl blir din tur att komma fram. Jag fuskade bort min chans. Det ska du inte göra.

Kramar Fia

försöker vara så ärlig jag kan. Men barnabiten tycks bli fel. Mina känslor är fel eller. Men jag skrev ärligt. Jag tål inte barn. Jag uppför mig själv barnsligt och jobbar på det. Men min sanning är att jag avskyr ungar. Inte trovärdigt säger trollis. Som har skaffat barn själv för varför inte? Visst retar jag mig för mycket på vissa. Men försöker vara vara ärlig och erkänna. Försöker rannsaka mig själv och se var ilskan kommer ifrån. Barnhat landar jag i men den känslan finns ju inte. MB jag jag är gärna med på resan. Visst är det så. Reträttvägen är stängd. Hur gör jag nu då? Förstår mer än väl ditt tänk om att den älskade ska vi inte blanda in för han bär ju hem påsarna. Så kände jag när mannen agerade. När vin och öl hällldes ut. Nu är det bara mitt ansvar. Inte så kul. Men jag tror att det blir rätt i slutändan. Visst vill jag att vi slår ihop de alkoholskadade hjärnorna MB. Om du fortfarande vill. Jag serverar dig mig själv naken. Jag tycker inte automatiskt om barn och jag har ett elakt temprament. Ska vi testa ändå? Jag vill!

Kram Fia

Vad gulliga ni är som skriver ihop. :-)

Kram, båda!
/H.

:-)
Ja, visst är den fin?

Kram, alla!
/H.

PS. Sorgsen, hoppas att du har det bra!

hör hon... även om hon kanske inte minns det när hon vaknar till. Din känsla av av skam när du "glömmer" en stund är vanlig och fullständigt normal... Det är bra att vardagslivet smyger sig in och tar sin plats. Det är dit ni ska, alla. Kram, sov gott!