Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till dina framgångar. Riktigt roligt att läsa om dem :)
Jag firar snart 3 månader heja oss.
Livet är bättre nu,,,,,,,

Har haft kontakt med beroendekliniken innan med flera insatser. Har tydligen inte gett resultat. Kontaktade de idag igen för ev samtalskontakt. Väntar nu på svar. Måste få hjälp nu. Medicin mm har ej hjälp. Måste ändra mitt beteende och måste kunna hantera min ensamhet. Tror att det går bättre då...

Förstår att läget är jobbigt. Det kan vara jättebra att skriva av sig här på forumet, när man orkar. Det kan också vara en hjälp att vid andra tillfällen titta på vad man själv har skrivit.

Kan du kontakta en alkoholterapeut - om du inte har gjort det redan? Läkemedel, samtalshjälp? Kämpa på så gott det går - ett bra steg att du startade den här tråden.

Hälsn. Anders 43

Önskar ofta att jag led av någon annan sjukdom, något som skulle kunna opereras bort och botas... Är så trött på detta. Tidigare ville jag inte leva längre men nu vill jag inget hellre än att leva vidare, se mina barn växa upp. Vill ju ha en bra relation till barnen! Varför är jag då på väg att förstöra det?

Hej Vanessa och välkommen till forumet. Du beskriver en situation som kan vara mycket svår att hantera och du ber om råd. Vi hoppas att andras berättelser kan bli ett stöd för dig. Det låter som att du och din son talar med varandra, att lyssna betyder ofta mer än man tror. Din son är klok som provar olika vägar för att hitta det som kan hjälpa honom.
Fortsätt gärna att skriva din berättelse är med sannolikhet till stöd för någon annan.
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Hur går det för dig? Jag har själv haft det kämpigt ett tag nu. Skriver mer senare. Sköt om dig.
Tjalle

Jahapp då har det gått 21 dgr sen sista droppen och även kaffe för den delen.. Ska inte sticka under stolen att det finns ett visst sug ibland (fre lör tex )men fördelarna väger över bigtime att hålla sig ifrån skiten. Hoppas nån känner igen sig i mig och får lite pepp att sluta. Väntar med spänning på nästa samtal:)

En alkoholist har en hjärna som blivit kidnappad. Den har blivit omformad. Vi är allergiska mot alkohol. Men en alkoholist slutar inte, utan fortsätter. Om och om igen, tills man inser att man vill inte dö.
Om man är allergisk mot jordgubbar o riskerar dö, då kan man inte äta jordgubbar. Men för en alkoholberoende blir det tvärtom. Vi spelar roulette med våra liv.
Som nykter alkoholist kan man råka ut för PAA, som står för Postakut Abstinens. Finns massor av olika reaktioner. De återkommer med jämna mellanrum. Kan vara urjobbiga. Nog skrivet för i kväll.

Tack Ullabulla. Jag har ett rationellt jag och ett känslomässigt jag som kommer i konflikt. Skall läsa boken du rekommenderade. Tack.

Har haft ett nytt fyllerejs på cirka 5 dygn. Druckit kopiösa mängder med vin - upp till 3 liter/dygn - och blandat med lite insomningstabletter. Det är ju jättebra! Slutade med att jag åkte till alkoholakut på fredag morgon/fm. De sa att jag hade 2.2 promille. Jag skrev ut mig själv på kvällen mot läkarens inrådan. Köpte några mellisar på ICA, men jag spydde i diskhon när jag försökte dricka dessa. Nu kan jag få spykänslor bara tänker på det...

Dagen efter åkte jag tillbaks till alkoholakuten - där jag "blåste noll" vid ankomst. Sen fick jag ett par lugnande och blev liggande där på en brits till 22.30 ungefär. Då sade läkaren att jag kunde åka hem om jag ville - eller stanna över natten. Jag åkte hem. Fruktansvärt att ligga på en tillnyktringsavdelning när man inte har promille själv - satan vilka sorgliga människor som man fick dela rum med.

Abstinensen idag har varit uthärdlig - men inte mer. Tagit en lång promenad, och fått i mig lite korv och stuvade makaroner. Fan att man inte lär sig. Fan fan fan......

Har en son på 24 år som har druckit stora mängder alkohol sedan flera år pga svåra sömnsvårigheter och som använder alkohol i medicinskt syfte. Han säger själv att att alkoholen hjälper honom, förutom med sömnen, att komma bort från verkligheten dvs en värld fylld av ondska och destruktivitet som han egentligen inte vill vara med i. Han träffar en terapeut för närvarande, men det verkar som han dricker ännu mer sedan han började hos henne. Han har varit på missbruksmottagningen några gånger, träffat drogterapeut, kbt-terapeut utan resultat. Vad gör man?

Förtvivlad mamma

No shit?

Hej.

Henrik heter jag och skriver här för att jag känner att allt håller på att gå helvete för att jag dricker. Vill sluta men kan inte.

Hej ivan88! Mycket av det som du beskriver låter som abstinensbesvär,och som att de är så pass allvarliga att du bör ta hjälp av sjukvården/beroendevården för att lindra besvären och undvika skador då du försöker sluta dricka. Magsmärtor och blod då man går på toaletten inte direkt typiskt för abstinens och något att ta på stort allvar oavsett om mad dricker alkohol eller inte. Kontakta sjukvården!
Du kan läsa mer under Akut stöd och Annan hjälp på startsidan.

/magnus
alkoholhjälpen

Jag är ju ingen läkare men det du beskriver låter som att du behöver läkarhjälp direkt. Du behöver kontakta din vårdcentral och lägga korten på bordet och få utskrivet medicin som hindrar ditt sug. Jag tog själv antabus ganska länge. Sådant kan din läkare och det är dit du måste gå. Tveka inte tt be om hjälp de är där för dig!!!
Önskar all lycka och kraft till dig att ta dig ur din jobbiga livsstil....

Tack Eva-Karin för dina kloka ord. Visst vet jag att jag måste sätta mina egna känslor i första rummet. Min hjärna vet det, men hjärtat verkar inte fatta. Jag skulle nog behöva höra dina ord många gånger varje dag, så kanske det skulle gå in. Jag känner hela tiden efter vad han känner. Och tack vare hans känslor har jag nu stannat kvar i flera månader sedan jag sa att jag ville skiljas. Tror inte egentligen att det varit så bra för mig. Det känns som jag har blivit mer och mer nedstämd. Helgerna är inte den efterlängtade vila och återhämtning som de ska vara, utan bara en väntan på att det ska bli måndag igen. Är lättad då det är söndag kväll. Avundas mina arbetskamrater då de är så glada då det är fredag. Det var egentligen länge sedan jag kände så. Även innan då han drack var det jobbigt med helgen. Varje fredag åkte jag hem med en klump i magen, vilket tillstånd var han i då man klev in genom dörren. Hur berusad skulle han ha hunnit bli och skulle han till och med hinna somna innan middagen. Enda gångerna jag såg fram emot helgen, det var om jag visste att jag skulle hitta på något med någon kompis. Då var det lite roligare att komma hem. Visst, om jag lämnar honom nu, så kommer givetvis helgerna att bli ganska ensamma, men jag tror att det kommer att kännas friare. Känns så stort och betungande.
Det som ger mig energi i livet är mina två underbara vuxna barn. Utan dem skulle jag inte klara mig, de är mitt allt och att få umgås med dem är det bästa i livet.

Kanske är du redo att ta upp kampen mot alkohol-giftet som förstör för dig?? Bara genom att du skriver här så vill du kanske förändring. Jag klarade första tiden genom att ta en dag, en timma i taget. Nu nästan tre månader senare är jag glad. Bästa beslutet jag gjort någonsin att låta bli spriten. Den förgör och förstör allt gott.

ja visst saknar man nervarvningen det stämmer. Men priset är för högt. Jag måste försöka varva ner ändå....träning är väldigt bra för mig då blir jag trött och att sjunga i kör.
Vet inte så mycket om medicinen du skriver om. Jag har testat antabus tidigare men inte just nu. Det går bra ändå :) 84 dagar nu.... jippi
Hoppas din kväll blir bra på alla sätt.

Autokorrekt inte alltid korrekt

Jag har inte heller nåt sug, men kan längta efter nedvarvningen. Vet ju dock att effekten uteblir då jag äter naltrexon. Inser att det är något att
vara tacksam för, att medicinen kanske inte fungerar på varje person (iallafall läste jag någon som campare inte fungerade på, vet inte exakt hur lika dessa är)
Ha en fortsatt trevlig helg, mod! Kram,
M

Fredagen blev lugn och mysig. Jag helt nykter och mannen drack ett par öl inget mer. Gillar detta såå. Inget sug heller och det är ju toppen. Jag kan tänka mig att fortsätta så här....

En hel vecka avklarad utan A och fredagskvällen tillbringades med en god vän och tacos och ramlösa. Känns mycket bra! Har mycket svårt att sitta still i soffan där jag vanligtvis tillbringar hela mina lördagar och söndagar i ångestdimma och skräpmat. Ikväll blir det kattvakt hemma hos föräldrarna med sambon och gamla nintendospel! Kanske kan man börja plugga inför nästa tenta redan på söndag?

du var på ingår i samma företag där jag gjorde min primärbehandling och vi har vår- och höstträffar med intressanta (oftast) föreläsare, mycket socialt mingel, god mat och tid att bara vara :- )) http://www.namndemansgarden.se/om-oss/livslang-gemenskap

Välkommen! Vi klarar det här tillsammans. Kram!

Varit utomlands igen. Långa dagar. Två glada kvällar, med cocktails den ena och restaurangmiddag den andra. Mycket prat och glam. Jo jag drack båda kvällarna, men helt inom de gränser jag satt upp på förhand. Blev tre standardenheter vardera kvällen. Tog dessutom en öl med en kollega på flygplatsen på hemvägen tredje dagen.

Känns som att det där gick väldigt bra. På cocktailen hade det varit så väldigt lätt att bara låta dem fylla på. Sex..., sju... glas och ingen skulle ens ha blinkat. Men kände ingen ansträngning att bromsa alls. Andra kvällen gick jag med på efterkör, men kände inte för att dricka och stannade bara helt kort. Först nu när jag började skriva det här inser jag att jag ingendera kvällen hade något som helst sug för en sängfösare då jag var tillbaka på hotellrummet. Hade helt enkelt inte minsta tanke på att dricka mera, fast jag nog satt uppe ännu en stund. Väldigt stor skillnad mot hur det någon gång var.

Resten av den här månaden torde bli torr, om inget oväntat dyker upp. Kanske... bara kanske..., Steglitsan har rätt och jag långsamt börjar hitta en balans.