Senaste kommentarerna i forumet

Hej igen, fortsätter min lilla dagbok

Min sambo är fortfarande nykter, 1 vecka har snart gått!!
Jag förstår de som pratar om nykterhet "på vita knogar", vi har verkligen kämpat.
Bara idag har han haft 2 ångestattacker då han velat dricka eller ta lugnande. Jag har svårt att se hur det ska funka framöver, jag har tagit lite ledigt, men han måste ju kunna vara själv hemma så småningom.

Lite erfarenheter från vården:
Utskrivning när min sambo var nerdrogad (kommer inte ihåg något)
Vi fick besked från avd att vårdcentralen skulle ordna med läkarkontakt och psykolog. Han skulle också få gå på Antabusmottagning med början fredag.
Inget meddelande om tider, jag fick ringa vårdcentralen som till slut hittar papperna.
Väl på vårdcentralen vet de inte att han börjat behandlingen och att han fått lugnande (som han överdoserat). De kan inte erbjuda varken kurator läkare eller sjukgymnast. Hänvisar till vårdavd.
Jag ringer avdelningen som hänvisar till vårdcentralen. Får förslag om att besöka akutmottagningen så att de kan ge honom läkare. Tror inte det blir så smidigt...
Har nu skrivit till privat mottagning, hoppas det händer något. Han måste ju åtminstone få känna att någon bryr sig.
Man måste vara frisk och påstridig för att vara sjuk!

Är nu på spänn hela tiden här hemma, tur att jag sover någorlunda på natten.

Miss K

Tänk att vi är så många som haft det likadant och som kämpar för att ändra oss. När jag var mitt uppe i det kände jag mig så så ensam. Men redan första dagarna med forumet insåg jag hur många det finns som har haft det och har det precis som jag. Det ger styrka och jag får så mycket fina tankar av er som hjälper i tuffa stunder. Nu kaffe och chokladbiskotti i nystädat hus, en tyst och stillsam njutning jämfört med BIB:en.

Skrev ett svar på ditt inlägg hos mig. Ha en bra helg! /C

Markatta för ditt inlägg om självskadebeteende ! Än en gång har du formulerat mina tankar !

Du är fantastisk på att vara DU!!!!
Sträck på dig, ut med bröstet och upp med näsan!

Du är en fantastisk tjej!
ME LIKE.................

//A

Massor av nyfunnen styrka och energi... ganska berusande ibland som du skriver och känslan av att det finns lösningar på allt. Känner igen det där :) inte alltid men stundtals och det är som en energikick. Bra saker och möten kan hända då har jag märkt. Andra ser det tror jag om de är mottagliga.

Ha en fortsatt bra och energirik dag NyMan!
Visst är det härligt att hitta den här "känslan" när man minst anade det...
Tilde

Vilken sanslös skillnad det är att träna utan nånsomhelst tillstymmelse till A i blodet! Vill inte ens tänka på vad träningen gjorde med kroppen emellanåt vissa helger... Ujujuj....

Ibland får jag nästan känslan av att jag erhållit superkrafter efter att jag fattade Beslutet! Känslan av handlingskraft, närvaro och engagemang är närmast magisk och berusande, ganska ofta faktiskt. Långa perioder där det känns som om det inte finns något som jag inte skulle klara av eller inte skulle kunna hitta en lösning på.

Jag påstår inte att det är hela tiden, men faktiskt ganska ofta, som sagt. Och det gör mig närmast hög på LIVET, denna förunderliga företeelse, som är så oförutsägbar och nyckfull!

Nu gäller det bara att hålla sig undan KRYPTONITEN, men för tillfället är det endast förakt jag känner för den. Ingen rädsla, ingen sorg, ingen längtan och inga andra sentimentala, illusoriska och förledande känslor alls. Jag är så jävla tacksam att skiten är över (jaja, jag tar fortfarande Beslutet varje morgon, men jag fattar det i dagsläget utan vånda och utan ånger och det är jag utomordentligt nöjd med!)

Ha en engagerande, livfull och närvarande helg allehopa! Drick med förstånd! (...kunde inte låta bli, Dompa...)NM

Markatta de va ett smart råd.. sant!!! Känslan klingar ju av...
det kände ja när ja hade svarat på de där smset o de inte va så som han önskat... då sved de o ja ville skriva mera, men de gjorde ja inte för ja visste känslan skulle avta... heheh vet inte om de tog 24 timmar men runt de i allafall o ja :) ja lyckades hålla mig från att skicka ett till....

ska tänka o försöka använda det på de sättet, att vänta 24 timmar om han skickar nåt mera

kram

Tack för peppen! Jo, en fylla skulle säkert sitta fint, men det skulle bara förstöra allt. Jag har under den senaste månaden fått kämpa mot fruktansvärda ångestattacker, något som jag aldrig upplevt tidigare. Tack vare att jag varje helg haft något att döva det med, har jag förstått i efterhand. Jag behöver verkligen gå igenom det här för min egen skull. Man säger att människan rimligtvis klarar av att utsättas för EN stor förändring vartannat år. Jag kämpar med TRE på en gång; identitet, relation/skilsmässa, och nytt arbete. Så jag har väl i ärlighetens namn inte ens energi över till en fylla... Kram

Känner idag en lite nyfunnen känsla av tacksamhet...
över att ingen direkt oro hotar längre, inte någon akut oro alls.
Ibland på natten kan komma en eftersläng av oro från förut men då jag tänker efter blir den ofarlig för det är enbart en "känsla" från tidigare perioder i livet då det fanns orsak till oro. Känslan är obehaglig men den är inte överhängande eller något hot för saker och ting har förändrat sig. Då kan jag nästan vila i att känna hur oron känns och sedan släppa.
Att jag börjar förstå hur jag ska handskas med det här är något som jag känner "räddar mig"...

...och... peppar peppar... jag har inte i mitt liv behövt ha ont i min kropp. Idag känner jag en ovanlig och skön tacksamhet över att jag inte har ont i kroppen, det är ju så lätt att ta för givet egentligen.

Val har funnits i mina tankar sista tiden...
Val kommer att göras, vi gör dem hela tiden, stora val och små...både i relationer och i vardagsliv. Livet formas ju ständigt av våra val och ska så vara.

Känner att jag samlat ihop alla mina sinnen och huvudet är med.

Har framtidstro och nutidstro.

Önskar er alla en fin helg och skickar en näve energi och styrka till er mina forumvänner!

Vet hur svårt det kan vara att stå emot impulsen att svara.

Ett sätt för att lättare hantera detta kan vara att sätta upp en 24timmars regel för sig själv, dvs att oavsett om man bestämmer sig för att svara eller inte så måste man vänta i 24 timmar. På så sätt så är det lättare att inte agera i affekt. Det lärde jag mig när jag gick i terapi för självskadebeteende och det har jag använt mig av även nu kring att bryta kontakten med mitt ex. En känsla är ju bara en känsla och den är inte konstant, utan klingar av efter ett tag.

Nu när jag skriver detta så slås jag av hur stora likheterna är mellan självskadebeteende-medberoende. Men det går att bryta sådana destruktiva mönster!

Kram!

softar vi och kaffepundar (det låter som det vi gör):) Kram, kram / mt

du får flumma runt i min tråd så mycket du vill. Jag blir bara glad när du skriver!

Och A. det var vackert skrivet om att släppa taget, tack!

Tack också till Lelas och trollis som har en märklig förmåga att ploppa upp och kommentera just precis när man behöver det som mest.

Nu ska jag punda kaffe tills jag också kommer till insikt att jag måste ta ett städryck här i lyan ;) Och livet fortsätter...

Kram!

Tack för komplimangen Proffset ;-D
kram /trollis

Slinker in med en morgonkram!
Ha en fin helg i mulleholken! /trollis

morgon från mig också! / mt

Morgon :-)

Ligger och lyssnar på radio sedan 04:45..........
Pigg och kry, bokat spinningpass till 09:15.
Så man tappar tomtekostymen..........
Skön lördag, tittar in senare idag.

GODMORGON alla glada!
/A

hej i mörkret

nej ja vill inte ha stöd från han det kan ja få av andra, va bara saknanden av de där goda stunderna... men det som har vart fel tar ju över o det gjorde ja kunde hålla mig borta...

kram

orkar hålla dig ifrån honom som gör dig illa.
Kanske du kan skriva mer om hur du har det här? Du har fått tråkiga besked skriver du? Hur skulle du kunna få stöd på annat sätt än från honom?
Kram i mörka morgonen / mt

skriver av mig

ja har inte hört av mig nu fick ett sms där de stod ja älskar dig o sen ett hjärta. brukar ge tillbaka men skickade bara att de va sött!!!

det va svårt att inte skriva detsamma men nödvändigt...

fick sakna känslor igår kväll o va triggande att skicka nåt till han... men gjorde det inte..
ja vet de blir såna turer...

det är tufft nu när ja fått andra tråkiga besked, för då blir ja svagare... svårt att stå emot han då..

har jag gjort. Först på soffan uppe, sen kom Mm hem från AA med pizza och tände brasa... jag åt och somnade om nere i soffan ... och sen vaknade jag i sängen i sängen. Förkyld och utsövd! Förkylningen har varit latent två veckor - jag tror den har fått utrymme nu när saker blivit utsagda och klargjorda i organisationen där jag har mitt jobb. Ha ha - den meningen fjärmar mig ett steg från jobbet - heja mig! Det är dit jag ska.

Har fått ett hedersamt uppdrag! De hade frågat mannen på AA igår om han "som läser så mycket" kan göra en litteraturlista som finns i lokalen. "Det är min fru som läser och berättar för mig" hade han sagt - och frågade om jag kan hjälpa till med lista. Det ska bli roligt!

Härlig känsla att mitt läsande och förmedlande, som ibland varit närmast ett irritationsmoment, nu är en tillgång! / mt

Blev berörd när jag läste i markattas tråd "Förut såg jag det som att han var otrogen och hade en älskarinna i alkoholen, men det var jag som var älskarinnan hela tiden." Berörd och varm inuti...

Nästan alldeles alltid i vårt liv har jag känt att jag är den viktigaste för honom. Även under de svåraste åren när beroendet tog överhanden har den känslan funnits som en bro eller genom den under-de-mörkaste-vattnen-tunneln finns en väg tillbaka... Undervattenstunneln är den starkaste bilden just utan att jag vet varför... men man behöver inte veta allt.

Ofta har jag tänkt på skillnaden i berättelser här och inte känt igen mig. I vårt liv är det mera jag som haft fokus utåt, låtit mig uppslukas av annat och försummat (ja) min familj. Hmmm - inget jag är stolt över precis. Han har alltid funnits som ett stöd i botten... även om stödet vacklade i handling de svåraste åren. Han var otrogen mot mig med A och inte tvärtom - det känner jag tydligt och det gör att bilden helnar ett lager till.

Så befriande när saker faller på plats. Även när det spelar noll roll i dagsläget. Så skönt att förstå.

Att kunna tänka och se klart. / mt

Ja, jag tror också att du har släppt taget nu... och att du ska ge dig rätt och utrymme att sörja. Sorgens väg har ett slut där den övergår till ett minne.

Din mening: "Förut såg jag det som att han var otrogen och hade en älskarinna i alkoholen, men det var jag som var älskarinnan hela tiden" skulle jag kalla en verklig insikt! För mig vänder den upp och ner på hela verklighetsbilden om det liv ni haft.

Det är sunt att sörja det man förlorat... Kanske att du i djupare grad sörjer bilden ert liv - att alkoholen var hans älskarinna - och nu tar du hand om insikten att du aldrig var den viktigaste i hans liv? Förlåt att jag flummar i din tråd men jag får så många tankar om mig själv och vår relation. Ditt inlägg berör mig mycket och jag kommer att skriva om det i min egen tråd.

Ta vara på din sorg - den blir en bit i din livsmosaik som du kan titta på ibland och minnas vad du lärt dig. Kram, kram / mt